Preliminär utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet Denna preliminära utbildningsplann för Ämneslärarprogrammet vid Göteborgs universitet är fastställd av Lärarutbildningsnämnden därstädess 2011-02-22. Lärarutbildningsnämnden kommer att fastställa en utförligare utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet 2011-06-15. 1. Allmänt Ämneslärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. Programmet ges inom två inriktningar vid Göteborgs universitet: med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Ämneslärarprogrammet lägger grunden till både en yrkesidentitet som lärare och en ämnesidentitet knuten till det eller de ämnen studenterna kommer att undervisa i. För blivande ämneslärare har denna ämnesidentitet särskild betydelse, då utbildningenn ska ge specialiserade och fördjupade kunskaper inom ett begränsat antal ämnen med djup vetenskaplig/konstnärlig förankring och tydlig forskningsanknytning. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 omfattar 270 hp och avläggs på avancerad nivå. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300 eller, när så krävs, 330 hp och avläggs på avancerad nivå. 1.1. Huvudsakligt utbildningsområde för utbildningen (huvudom mråde) -- 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt Högskolelagen (HL) Utbildning ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Ämneslärarprogrammet innehåller kurser såväl på grundnivå som på avancerad nivå. [Högskolelagen (2006:173), 1 kap, 7 9] Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det att område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Utbildningen på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. 3. Ämneslärarexamen med mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 (SFS 2010:541) 3.1. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdigheter och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar ut- veckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 3.2. Utbildningens uppläggning och organisation Utbildningen omfattar tre olika men relaterade områden och innehåller kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp), ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i grundskolans årskurs 7 9 i ämnen för vilka det finns en fastlagd kursplan (180 hp) (fortsättningsvis benämnt undervisningsämne), samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (30 hp). Utbildningen innehåller två självständiga arbeten (examensarbeten) om 15 hp vardera. I utbildningen ingår kurser på avancerad nivå i en omfattning om minst 60 hp., varav minst 30 hp inom huvudområdet.
Den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) Den utbildningsvetenskapliga kärnan är indelad i fyra tematiska områden: (1) Lärande, utveckling och didaktik, (2) Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling, (3) Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering, samt (4) Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete. Varje tematiskt område innehåller en kursdel med gemensamma kunskaper för samtliga studenter inom ämneslärarprogrammet och en som innefattar specifika och profilerade kunskaper riktade mot kommande yrkesutövning inom endera av programmets inriktningar. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier och självständigt arbete (180 hp) För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ska utbildningen omfatta ämnesoch ämnesdidaktiska studier i tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier endast i dessa två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 kan följande undervisningsämnen ingå: Bild Biologi Engelska Franska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Spanska Svenska Svenska som andraspråk Teknik Tyska Vilka undervisningsämnen och -ämneskombinationer som är sökbara vid en given tidpunkt, liksom vilket undervisningsämne som utgör ett huvudområde, fastställs av Lärarutbildningsnämnden. I examen ingår två självständiga arbeten om 15 hp vardera. Det första är på grundnivå och är fokuserat på forskningskonsumtion och kommunikation. Det andra är på avancerad nivå och är fokuserat på forskningsproduktion. Ett övergripande mål med det självständiga arbetet är att studenten ska planera och genomföra utbildningsvetenskapliga arbeten av yrkesrelevans för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket.
Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 hp. Av VFU är minst 15 hp ämnesrelaterade. VFU ska vara förlagd till relevant verksamhet och ämne. Progression Inom ramen för examensmålen bidrar kurserna var för sig och tillsammans till studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt arbeta som lärare i grundskolans årskurs 7 9. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som har denna övergripande progression som utgångspunkt. Kursinnehållet vilar på vetenskaplig forskning inom de discipliner som tillsammans bildar de lärarutbildningsämnen som ingår i programmet, liksom på skolans styrdokument och på beprövad erfarenhet av läraryrket. Studenten bygger sina kunskaper dels inom det vetenskapliga fältet, dels inom skolan som praxisfält. Studenten förväntas i slutet av utbildningen integrera utbildningens olika delar, såväl via verksamhetsförlagd utbildning, som via självständigt arbete. 4. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (SFS 2010:541) 4.1. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklings- arbete. visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.
Färdigheter och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
4.2. Utbildningens uppläggning och organisation Utbildningen omfattar tre olika men relaterade områden och innehåller kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp), ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i gymnasieskolan i ämnen för vilka det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan (210-240 hp) (fortsättningsvis benämnt undervisningsämne), samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (30 hp). Utbildningen innehåller två självständiga arbeten (examensarbeten) om 15 hp vardera. I utbildningen ingår normalt sett kurser på avancerad nivå i en omfattning om minst 60 hp, varav minst 30 hp inom huvudområdet. I en studiegång som omfattar ämnes-och ämnesdidaktiska studier om 210 hp inom samma ämne (120 hp, med 90 hp fördjupning) ingår kurser på avancerad nivå i en omfattning om 120 hp, varav minst 60 hp inom huvudområdet. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) Den utbildningsvetenskapliga kärnan är indelad i fyra tematiska områden: (1) Lärande, utveckling och didaktik, (2) Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling, (3) Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering, samt (4) Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete. Varje tematiskt område innehåller en kurs med gemensamma kunskaper för samtliga studenter inom ämneslärarprogrammet och en som innefattar specifika och profilerade kunskaper riktade mot kommande yrkesutövning inom endera av programmets inriktningar. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier och självständigt arbete (210 240 hp) För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 210 eller, när så krävs, 240 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan kan följande undervisningsämnen ingå: Bild Biologi Engelska Filosofi Franska Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Italienska Kemi Latin Matematik Musik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska
Svenska Svenska som andraspråk Teater Tyska Vilka undervisningsämnen och -ämneskombinationer som är sökbara vid en given tidpunkt, liksom vilket undervisningsämne som utgör ett huvudområde, fastställs av Lärarutbildningsnämnden. I ämneslärarexamen ingår två, i förekommande fall, självständiga arbeten om 15 hp vardera. Det första är på grundnivå och är fokuserat på forskningskonsumtion och kommunikation. Det andra (och eventuella tredje) är på avancerad nivå och är fokuserat på forskningsproduktion. Ett övergripande mål med det självständiga arbetet är att studenten ska planera och genomföra utbildningsvetenskapliga arbeten av yrkesrelevans för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 hp. Av VFU är minst 15 hp ämnesrelaterade. VFU ska vara förlagd till relevant verksamhet och ämne. Progression Inom ramen för examensmålen bidrar kurserna var för sig och tillsammans till studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt arbeta som lärare i gymnasieskolan. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som har denna övergripande progression som utgångspunkt. Kursinnehållet vilar på vetenskaplig/konstnärlig forskning inom de discipliner som tillsammans bildar de lärarutbildningsämnen som ingår i programmet, liksom på skolans styrdokument och på beprövad erfarenhet av läraryrket. Studenten bygger sina kunskaper dels inom det vetenskapliga fältet, dels inom skolan som praxisfält. Studenten förväntas i slutet av utbildningen integrera utbildningens olika delar, såväl via verksamhetsförlagd utbildning, som via självständigt arbete. 5. Behörighetsvillkor Behörighetsvillkor för antagning till Ämneslärarprogrammet framgår av bilaga 2. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom programmet anges i respektive kursplan. 6. Urval Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. http://www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/antagningsochexamensordning/ 6.1. Platsgaranti Studenter som i normal takt följer Ämneslärarprogrammet har platsgaranti inom programmet. I de fall det inom programmet finns valbara kurser är platsgarantin av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet, inklusive en av de obligatoriska valbara kurserna. Antagning till valbara kurser sker genom lokal antagning med urval enligt Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar då studenterna en kursplats, men inte helt säkert på förstahandsvalet.
7. Tillgodoräkning av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande fattas av Lärarutbildningsnämnden. 8. Betyg och examen Antal betygssteg i kurser inom Ämneslärarprogrammet är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Student som med godkänt resultat genomgått Ämneslärarprogrammet uppfyller kraven enligt examensordningen för ämneslärarexamen som kan innehålla 270, 300 eller 330 hp. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset anges vilken inriktning som studenten har fullgjort och utbildningens huvudområde. 9. Övergångsbestämmelser Några övergångsbestämmelser för ämneslärarprogrammet är ännu ej fastställda.
Bilagor Bilaga 1. Studiegångar
Bilaga 2. Behörighetsvillkor Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 Utöver grundläggande behörighet krävs följande särskilda behörighet: Bild Biologi Engelska, samt godkänt färdighetsprov En B, Sh A, Bi B, Ke A och Ma C eller En B, Sh A, Bi B, Ke B och Ma D * Franska En B, Sh A och Franska steg 4 Fysik Geografi En B, Sh A, Fy B och Ma D eller En B, Sh A, Fy B, Ke A, Bi A och Ma D * En B, Sh A och Ma B Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Spanska Svenska Svenska som andraspråk Teknik En B, Sh A och Hi A En B, Sh A, Id B (eller motsvarande), Ma B och Na B (Bi A + Ke A + Fy A motsvarar Na A + B) En B, Sh A, Bi A, Ke B och Ma D eller En B, Sh A, Bi B, Fy B, Ke B och Ma D * En B, Sh A och Ma D, samt godkänt färdighetsprov En B, Sh A och Hi A En B, Sh B och Ma B En B, Sh A och Spanska steg 3 eller En B, Sh A och Spanska steg 4 * En B, Sh A, Ma C och Na B (Bi A + Ke A + Fy A motsvarar Na A + B) Tyska En B, Sh A och Tyska steg 3 * Under förutsättning att Högskoleverket fattar ett positivt beslut.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Utöver grundläggande behörighet krävs följande särskilda behörighet: Bild Biologi Engelska Filosofi, samt godkänt färdighetsprov En B, Sh A, Bi B, Ke A och Ma C eller En B, Sh A, Bi B, Ke B och Ma D * En B, Sh A och Hi A Franska En B, Sh A och Franska steg 4 Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa En B, Sh A, Fy B och Ma D eller En B, Sh A, Fy B, Ke A, Bi A och Ma D * En B, Sh A och Ma B En B, Sh A och Hi A En B, Sh A, Id B (eller motsvarande), Ma B och Na B (Bi A + Ke A + Fy A motsvarar Na A + B) Italienska En B, Sh A och Italienska steg 3 Kemi Latin Matematik Musik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska Svenska som andraspråk En B, Sh A, Bi A, Ke B och Ma D eller En B, Sh A, Bi B, Fy B, Ke B och Ma D * En B, Sh A och La B En B, Sh A och Ma D, samt godkänt färdighetsprov. Resultatet på provet utgör också urvalsgrund. En B, Sh A, Ma C och Na B (Bi A + Ke A + Fy A motsvarar Na A + B) eller En B, Sh A, Bi B, Fy B, Ke B och Ma D * En B, Sh A och Hi A En B, Sh B och Ma B En B, Sh A och Spanska steg 3 eller En B, Sh A och Spanska steg 4 * Teater, samt godkänt färdighetsprov * Tyska En B, Sh A och Tyska steg 3 * Under förutsättning att Högskoleverket fattar ett positivt beslut.