Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing Hej på er, Jag har en liten fundering om varför inte förare från våra grannländer får några SM-poäng? Nu när vi har en SM-serie som utvecklats till att bli en väldigt bra serie, borde det vara naturligt att öppna upp serien så att även utländska förare kan få poäng. Med lite tur, får vi då fler bra förare att tävla mot, och en bättre konkurrens gör att våra förare utvecklas ännu bättre. Denna fråga skulle jag vilja att vi tar upp under Höstmötet. Mvh Joakim Johansson Honda Johansson mpe
Följande diskussionspunkt har inkommet från Södra Distriktets Endurokommitté. Vi har i Södra distriktets Endurokommittè under flera år arbetat för att stärka intresset för ett DM-Mästerskap. Sektionen har utan vår vetskap givit Smålands-Cupen dispens för det som begränsar enklare tävling. Smålands-Cupen är inte sanktionerad av distriktet. Intresset för att arrangera nationella tävlingar riskerar att försvagas, vi har i dagsläget inte underlag och intresse från klubbarna i Södra distriktet för en DM-serie, i och med dispensen. Min fråga är, jobbar vi åt fel håll? Skall vi utöka "friheten" för enklare tävlingar, då slipper klubbarna Domare, Jury, Besiktningar, mm. Vi i sektionen känner oss "lite" överflödiga när sådana beslut tags mellan Sektionen och arrangören. M.V.H Thomas Knutsson Södra Motorcykelförbundet Endurokommittén
Följande förslag har inkommet från Ola Jacobsson, Honda Racing Till Svemos Centrala Endurosektion Begäran om öppnande av DSM2 för maskiner E0 från och med säsongsstart 2009. Härmed begär vi öppnande av klassen DSM2 så att maskinklasser E0 även får delta. Det finns inget av oss känt argument varför man inte skulle få deltaga i Dam-SM med mindre maskin. Därför gör vi nu en formell begäran av detta till Svemos endurosektion. Säkerhet Angående säkerhet kan vi inte hitta några godtagbara argument. Att framföra en maskin som man bättre kontrollerar, dvs anpassad för sin storlek är i alla lägen säkrare än en för stor maskin, speciellt i enduro när man kör över stock och sten. Och att det skulle vara säkrare att köra en trimmad 180cc än en standard 150cc kan vi inte se. För övrigt får man starta i Paris - Dakar med en 150cc 4-t, liten maskin med små hjul, vilket gjordes i årets upplaga, vilket förmodligen inte har undgått någon mc-intresserad. I denna tävling körs det dessutom bilar och långtradare på samma bana, samtidigt. DSM1 Att öppna upp DSM1 klassen för kvinnor över 16 år är inget bra förslag, av fram för allt två anledningar. 1. Det är en barn/ungdomsklass som kör kortare och lättare bana, samt mindre körtid. Mogna kvinnor som elitsatsar vill inte köra en damklass under kort tid, utan vill bli respekterad och behandlad som vuxen person. 2. Gynnar inte tillväxten om elitsatsande damer dominerar klassen år efter år, det bör finnas en barn/ungdomsklass där de yngre kan tävla på för dem lika villkor. Det enda som skulle vara tänkbart med DSM1 är att de får köra på samma bana, lika länge och långt, starta samtidigt som DSM2. Dvs göra som herrarnas SM. Sedan precis som hos herrarna göra en Swedish Lady Endurocup, där man sammanräknar tiderna oavsett klass. Men då skulle på sikt ändå ytterliggare en DSM-Ungdomsklass behövas för att säkra återväxten. Konkurrensfördel Hur det gentemot längre kvinnor skulle vara en konkurrensfördel kan vi inte förstå. Till och med när det är svårkört och lerigt fungerar det alltid bättre med en maskin med stora hjul, detta gäller även för sten, stock och sand.
Alla vi pratat med som varit med i branschen i många år, det är allt från Svemoledamöter, teamchefer, handlare, förare, klubbansvariga kan inte förstår varför man stänger ut kortväxta kvinnor att delta i DSM2 klass med E0 maskin, då detta är ypperligga maskiner (som desstom finns i handeln i standardutförande) för detta ändamål. Vi har vänt och vridit frågan, men vi kan inte komma med ett argument som skulle utestänga deltagande för småväxta kvinnor i DSM2 med E0 maskin. Ni får gärna återkomma med argument som påvisar att vi har fel i frågan. Alltså begär vi härmed ett öppnande av DSM2 klassen från och med tävlingssäsong 2009 även för maskiner som tillhör E0 klassen. Med Vänliga Hälsningar Ola Jacobsson
Följande förslag har inkommit från Robert Tranberg, Team Vanja Kollman Hur ska vi kunna få en bredare elit och bredd inom damenduron? Bakgrund Tjej/damenduron har växt kraftigt de tre senaste åren. SVEMO s idé med dam- och ungdomssatsning har verkligen burit frukt. Från att varit mellan tre och tio stycken deltagare i damklassen så har antalet stadigt ökad till att idag vara mellan 15-25 stycken deltagare i DSM2 och 3-7 stycken deltagare i DSM1. I och med detta har damerna och tjejerna SM-status på sitt mästerskap. Tävlingarna brukar vara av enklare karaktär utan tidkort med en total körtid på ungefär 60-120 minuter. Banan brukar vara lättåkt och det är gott om tid för service och återhämtning. Undantag från detta finns givetvis. Internationellt sett har det hänt en lika stor, om inte större utveckling inom damenduron. Det finns fortfarande en damklass i Europamästerskapen, EM, (det har det funnits under det senaste decenniet) men nu finns det också en landslagsklass i ISDE för damer, därtill kan vi lägga utvecklingen av Världsmästerskapen, VM. Där det under 2009 genomförs provtävlingar för damer för att under 2010 bli en permanent klass för damer i VM. Detta innebär att nu kan man som tjej bli Svenskmästarinna, Europamästarinna, Världsmästarinna i lag samt inom en snar framtid också bli individuell världsmästarinna. Utöver dessa klassiska mästerskap så finns det väl etablerade tävlingar och serier, runtom i världen, där tjejer finns representerade med cirka 10-50 deltagare per tävling. Exempel på dessa är: GNCC i USA, GCC i Tyskland och Endurose i Frankrike. Tyvärr är dock skillnaden mellan EM,VM,ISDE och tävlingarna i Sverige enorm. Enorm i en negativ mening. Tävlingarna internationellt är mycket längre, mellan 5-8 timmar per dag och ofta två dagar i rad. Proven är nödvändigtvis inte svårare, undantaget extremproven, men transportsträckorna mellan proven är längre, svårare och det är avsevärt mindre med tid till service och återhämtning. Vilket innebär att det ställs helt andra krav på deltagare avseende körskicklighet, kondition och uthållighet vid internationella tävlingar jämfört med nationella. Steget mellan nationella och internationella tävlingar är jättestort för förarna. Sverige har en stor bredd av kvinnliga enduroförare och en god återväxt inom sporten. Men om vi vill prestera resultat vid internationella mästerskap så måste toppen bli större, bredden bli bredare och utmaningen större för förarna i toppen. Förslag Låt huvudklassen för tjejerna/damerna vara SM och låt den klassen köras tillsammans med Senior/Junior-SM. Detta för att få längre körtid, träna med tidkort och få mindre med service- och återhämtningstid. Kort sagt en bättre anpassning till internationella tävlingar. Dessutom skulle tjejerna/damerna få en naturligare exponering i media. De stora teamen i Sverige skulle inse vikten av att, likaväl som att ha seniorer och juniorer också ha tjejer i sina team. Vilket i sin tur också skulle gynna tjejerna i till exempel jakten på sponsorer.
DSM klassen som är idag görs om till en annan serie eller cup med samma poängberäkningssystem som idag. Denna serie är till för förare på väg upp i sin karriär. Då blir det en naturlig stegring när nästa steg är SM. Förarna som ligger topp tre eller topp fem i SM får inte köra denna serie. Detta för att förhindra att förarna som satsar på SM inte konkurrerar med resterande av tjejerna. Topp tre i denna serie flyttas året efter upp i SM för att lämna plats för andra förare. Då kommer de att sporras till att utvecklas som förare och få nya utmaningar. Det första året kommer det kanske inte att vara så många deltagare i SM (10-15st) men efter ett år kommer det att växa eftersom detta är den högsta klassen att köra i nationellt. Efter några år kommer vi se resultat i form av fler tjejer på tävlingar, fler tjejer som tävlar internationellt och en bredare bredd. Dessutom får man tre vinnare varje år (SM, DSM 1 och cupen) vilket också kommer sporra deltagarna. Skapa plats i Topp och Talang för tjejer inom enduron. Cross och killenduron deltager kontinuerligt på Topp och Talang på Bosön. Det är väldigt viktigt att även endurotjejerna får det förtroendet och den chansen. Det är där de kan få hjälp att höja sin fysiska kapacitet och en uppföljning på sin träning. Fastslå träningsläger/möten redan i början av året så de kan planera in detta i tävlingskalendern. Framtid Sveriges endurotjejer behöver ett gemensamt mål, en vision från förbundet att utveckla och ge förutsättningar för tjejerna att utvecklas inom sporten. Att närvara med ett tjejlag i ISDE över tiden kan vara ett exempel på ett delmål och utifrån det sedan sätta upp olika resultatmålsättningar med ISDE. Att tävla i ett landslag är bland det största man kan göra som idrottsutövare och detta kommer också att sporra tjejerna att träna hårdare och utvecklas för att kunna ta en plats i ett landslag. Då kommer det också att vara en bättre anpassad stegring i svårighetsgrad för förarna: 1. DSM1 förarna kan börja sin karriär i minsta klassen 2. Lady Cup (idag DSM2) steget efter DSM1, utan att behöva köra mot de bästa förarna. Dessutom utan körkortskrav vilket kan underlätta för förare mellan 15-18 år. 3. SM (tillsammans med Herr-SM) det sista steget nationellt med de tuffaste och mest krävande tävlingarna. 4. EM/VM/övriga internationella tävlingar steget ut till internationella tävlingar individuellt. 5. ISDE chansen att få representera Sverige internationellt. Robert Tranberg 0735-321214 robert.tranberg@hotmail.com