2005-09-26 Till Stockholms tingsrätt, Miljödomstolen Sökande: Ombud: Saken: Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag Advokat Mats Ericsson och biträdande juristen Nils Leine, Alrutz Advokatbyrå AB, Box 7493, 103 92 ; tel. 08-679 73 65; fax 08-611 25 74; e-post: mats.ericsson@alrutz.se; nils.leine@alrutz.se Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till verksamheten vid Forsmarks kärnkraftverk m.m. i Östhammars kommun Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, nedan benämnt FKA eller bolaget, avser med denna ansökan att få tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets kärnkraftverk i Forsmark i Östhammars kommun. Ansökan innefattar bl.a. tillstånd till utökad termisk effekt i samtliga kärnkraftsreaktorer. Till ansökan bifogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), bilaga A. En verksamhets- och anläggningsbeskrivning ingår i MKB (kapitel 11 och 12) och någon separat beskrivning biläggs därför inte. 3
2 1. Geografisk orientering 1.1 Lokalisering Forsmarks kärnkraftverk är beläget på ostkusten ca 4 km norr om Forsmarks bruk inom Östhammars kommun i Uppsala län (se figur 8.1). All mark som erfordras för kraftstationen ägs eller disponeras av FKA. 1.2 Detaljplan En stadsplan för Forsmarks kärnkraftverk fastställdes av regeringen den 19 november 1971. Planen har därefter reviderats genom en detaljplan antagen av kommunfullmäktige i Östhammars kommun den 22 september 1992, laga kraftvunnen den 22 april 1994. Planen tillåter markanvändning för bl.a. produktion och distribution av energi, olika typer av industriella verksamheter, markförvar för radioaktivt avfall, kontorsverksamhet m m. 1.3 Översiktsplan Översiktsplan (ÖP) för Östhammars kommun antogs av kommunfullmäktige den 10 juni 2003. Vid Forsmarks kärnkraftverk har ett område markerats för långsiktiga utvecklingsmöjligheter i form av ett energiproduktionscentrum. 1.4 Riksintressen Riksintresse för energiproduktion Forsmarks kraftverk är av riksintresse för energiproduktion enligt 3 kap 8 miljöbalken. I riksintresseområdet ingår också ett hittills outnyttjat markområde som enligt detaljplanen är avsett för framtida energiproduktion. Det har inte angivits vilket slag av energiproduktion som avses.
3 Riksintresse för naturvård Följande två områden av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken ligger i omedelbar anslutning till kraftverket (se bilaga 6 i MKB). - Området Forsmarksån, som sträcker sig från Finnsjön vid Florarna till mynningsområdet i Kallrigafjärden. - Området Forsmark Kallrigafjärden med Fiskarfjärden och Trollgrund Granskärsområdet, som innefattar hela Kallrigafjärden upp till kärnkraftverket samt ett område omedelbart norr om verket. Natura 2000 I närområdet finns fem Natura 2000-områden. Skaten-Rångsen, Bruksdammen, Storskäret och Kallriga omfattas av habitatdirektivet (se bilaga 6 i MKB). Samtliga dessa områden är också naturreservat. Det femte området är Forsmarksbruk som omfattas av fågeldirektivet. Riksintresse för kulturminnesvård Forsmarks bruk, några kilometer från kärnkraftverket, är angett som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken (se bilaga 6 i MKB). Bruket och dess närmaste omgivningar är skyddade genom byggnadsminnesförklaringar samt av ett förordnande till skydd för landskapsbilden kring Forsmarks kyrka. Skyddet innebär att bebyggelsen bör bevaras och vårdas och inte utsättas för förändringar som skadar dess genuina karaktär. Riksintresse för djupförvar för använt kärnbränsle SKI har pekat ut ett område i Forsmark som riksintresse för djupförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Det geografiska läget framgår av bilaga 6 i MKB. Området sammanfaller till stora delar med riksintresseområdet för energiproduktion.
4 Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten har pekat ut två riksintresseområden för vindkraft i Forsmarksområdet. Det geografiska läget framgår av bilaga 6 i MKB. 2. Ägarförhållanden Forsmarks Kraftgrupp AB, som driver kärnkraftverket, ingår i Vattenfallkoncernen och ägs av Vattenfall (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp (25,5 %) och E.ON Sverige AB (8,5 %). Mellansvensk Kraftgrupp ägs i sin tur av Fortum Generation, Skellefteå Kraft och E.ON Kärnkraft Sverige AB. 3. Tidigare prövning 3.1 Kärnteknisk prövning Forsmark kärnkraftverk har tre kärnkraftreaktorer, vilka i olika sammanhang har varit föremål för regeringens prövning enligt kärntekniklagen (1984:3) och den tidigare atomenergilagen (1956:306). Där finns även ett markförvar för lågaktivt avfall som har prövats enligt samma lagstiftning. Nedan nämnda beslut av Kungl. Maj:t och regeringen är intagna i bilaga B. Forsmark 1 Tillstånd till kärnreaktorn Forsmark 1 (F1) lämnades av Kungl Maj:t genom ett beslut 1971-11-19. Den elektriska effekten angavs till 900 MW. Den totala nettoeffekten för fyra aggregat beräknades till 3000 MW. Tillståndet överfördes med oförändrade villkor och föreskrifter till Forsmarks Kraftgrupp AB genom ett beslut av Kungl Maj:t 1977-11-24. Tillståndet tidsbegränsades enligt ett beslut av regeringen 1979-06-21 till utgången av 1990. Regeringen lämnade i ett beslut 1985-12-12 tillstånd till fortsatt drift av F1 till utgången av 2010. Tillstånd att höja den termiska effekten till 2 928 MW lämnades av regeringen genom ett beslut 1986-02-27. Forsmark 2 Tillstånd till kärnreaktorn Forsmark 2 (F2) lämnades av Kungl Maj:t genom ett beslut 1973-10-12. Den elektriska effekten angavs till 900 MW.
5 Regeringen lämnade i ovannämnda beslut 1985-12-12 tillstånd till fortsatt drift av F2 till utgången av 2010. Tillstånd att höja den termiska effekten till 2 928 MW lämnades av regeringen genom ovannämnda beslut 1986-02-27. Forsmark 3 Tillstånd till kärnreaktorn Forsmark 3 (F3) lämnades av Kungl. Maj:t genom ett beslut 1976-05-20. Den termiska effekten angavs till ca 3 000 MW och nettoeffekten till ca l 000 MW. Genom ett beslut 1984-06-28 lämnade regeringen tillstånd att tillföra reaktorn kärnämne, samtidigt beslutades att tillståndet till drift av F3 skulle gälla till utgången av 2010. Ett tidsbegränsat tillstånd att höja den termiska effekten till 3 300 MW lämnades av regeringen genom ett beslut 1989-03-30 (bifogas ej). Drifttiden har i beslut av regeringen 1994-12-22 och 1996-12-19 förlängts till utgången av 2010. I ett beslut 1986-02-27 har regeringen för alla tre reaktorerna lämnat riktlinjer för åtgärder som skall vidtas för att begränsa utsläpp vid svåra reaktorhaverier. Markförvaret för lågaktivt avfall Genom ett beslut 1987-03-17 lämnade Statens strålskyddsinstitut (SSI) tillstånd enligt kärntekniklagen att uppföra, inneha och driva en markdeponeringsanläggning för lågaktivt fast avfall från Forsmarkverket. Tillståndet att tillföra anläggningen nytt avfall begränsades till utgången av 2010. 3.2 Prövning enligt vattenlagen (1918:523) Utdrag ur vattendomstolens nedan nämnda domar och slutliga beslut är intagna i bilaga C. Kylvatten m.m. Österbygdens vattendomstol lämnade genom en dom 1971-10-21, mål nr AD 77/70, Statens vattenfallsverk tillstånd enligt vattenlagen att på de i domen angivna villkoren,
6 dels utföra kylvattenanläggning för den planerade kraftstationen, dels bortleda högst 200 m 3 /s från Öresundsgrepen för kylning av fyra kärnkraftsaggregat samt gasturbiner med intill 200 MW sammanlagd effekt, dels anlägga vägbank från Igelgrundet till Österblänkarna, dels utföra erforderliga fångdammar och utfylla Labbofjärden, dels bortleda 25 l/s vatten från Bruksdammen under byggnadstiden, anlägga intagsledning, pumpstation, råvattenledning och vattenverk, dels anlägga hamn med kaj och vågbrytare samt utföra farledsmuddring. Domstolen uppsköt under en prövotid bl.a frågan om verkningarna för fisket. I en deldom 1973-02-01 lämnade Södertörns tingsrätt, vattendomstolen, tillstånd enligt vattenlagen att på de i domen angivna villkoren, dels utföra kylvattentintag och s.k. biotestanläggning jämte erforderliga fångdammar, dels utföra vägbank mellan kraftverkets hamn och skyddsbank mot Grisselgrundet. I deldom 1976-10-28 lämnade Stockholms tingsrätt, vattendomstolen, tillstånd att ändra utförandet av kylvattenvägen från blocken 3 och 4. I ett flertal domar, bl.a. 1976-01-22, 1978-12-21 och 1982-03-18, har vattendomstolen, meddelat tillstånd m.m. till avledande av vatten, reglering av avrinning av sjön m.m. gällande sjön Bruksdammen i Forsmarksån. Stockholms tingsrätt, vattendomstolen, ålade i dom 1995-10-10 Forsmarks Kärnkraftgrupp AB att som kompensation för skada på fiske utge vissa angivna belopp till Fiskeriverket och förklarade prövningen av inverkan på fisket avslutad. 3.3 Prövning enligt miljöskyddslagen Forsmark 1-3 Tillstånd till den nuvarande verksamheten lämnades av Koncessionsnämnden för miljöskydd i beslut 1971-11-16. Beslutet bifogas, bilaga D. Markförvaret för lågaktivt avfall
7 Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade genom ett beslut 1987-04-23, nr 116/86, tillstånd enligt miljöskyddslagen till förvaret vid en deponerad volym om högst 3 125 ton avfall från Forsmarks kärnkraftverk. För tillståndet meddelades villkor. Tillståndet är inte tidsbegränsat. 4. Frågor om tillståndsprövningen 4.1 Denna ansökan Joniserande strålning var enligt 1 miljöskyddslagen undantagen från lagens tillämpningsområde. Den tillståndsprövning av kärnkraftverk som var föreskriven i miljöskyddslagen inbegrep därför inte sådan strålning. I miljöbalken görs inte detta undantag. Enligt 9 kap 1 tredje punkten avses nämligen med miljöfarlig verksamhet även användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom joniserande strålning. Begreppet joniserande strålning har samma innebörd som i strålskyddslagen (1988:220), d.v.s. gammastrålning, röntgenstrålning, partikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning. I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns bestämmelser som innebär tillståndsplikt för anläggande och drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar. Forsmarks kärnkraftverk har som framgår ovan tidigare tillståndsprövats enligt miljöskyddslagen. I denna prövning ingick dock inte den joniserande strålningen. Av 5 i ovannämnda förordning framgår även att skyldigheten att ansöka om tillstånd gäller även ändringar som inte är helt obetydliga. Kärnkraftverket är för närvarande utbyggt för en termisk effekt av 9 156 MW och en elektrisk bruttoeffekt av 3 218 MW. FKA har planer på att öka den termiska effekten hos samtliga reaktorer. Den termiska effekten kan härigenom komma att öka till sammanlagt 10 281 MW, motsvarande en ökning av den elektriska effekten med ca 410 MW. Behovet av kylvatten kommer då att öka från 140 m 3 /s till 170 m 3 /s, en ökning som ryms i nuvarande tillstånd om 200 m 3 /s. Effektökningen omfattas av denna ansökan. Prövning av det ökade uttaget av kylvatten behöver däremot inte ske.
8 I samband med att reaktor F3 uppfördes anlades en betongtröskel i kylvattenkanalens utlopp. Vattenrättsligt tillstånd söktes inte för denna tröskel. FKA vill nu riva ut tröskeln helt eller delvis. Ett tillstånd till utrivning måste föregås av en laglighetsprövning enligt 17 lag (1998:811) om införande av miljöbalken. Utrivningen av tröskeln och laglighetsförklaringen ingår i denna ansökan. Markförvaret för lågaktivt avfall är föremål för prövning enligt miljöbalken i ett särskilt mål hos Miljödomstolen och omfattas därför inte av denna prövning. De vattenrättsliga tillstånden att leda bort råvatten för framställning av processoch dricksvatten behöver inte prövas på nytt. Sammanfattningsvis avses med denna ansökan att få till stånd en samlad prövning enligt miljöbalken av hela den nuvarande verksamheten vid kärnkraftverket samt de förändringar som planeras. Undantagna från prövningen är markförvaret för lågaktivt avfall, eftersom en tillståndsprövning enligt miljöbalken av förvaret pågår, samt den vattenbortledning m.m för kylvatten och råvatten som tidigare undergått en vattenrättslig prövning. Ansökan omfattar inte en framtida avveckling av kärnkraftverket. En sådan avveckling måste enligt avd 1 i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föregås av en tillståndsprövning enligt miljöbalken (SNI-kod 45.110-1). När en avveckling blir aktuell kommer denna fråga att bli föremål för en särskild tillståndsprövning. 4.2 Tillämpning av kärntekniklagen Tillståndsfrågor enligt kärntekniklagen prövas av regeringen men beträffande vissa frågor har regeringen delegerat beslutanderätten till Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). SKI är den myndighet som utövar tillsyn över att den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs på säkerhet vid uppförande och drift av anläggningarna samt vid ombyggnader och reparationer. SKI:s tillsyn avser också kontrollen av kärnämnen samt hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. SKI skall också verka för att säkerhetsarbetet utvecklas. SKI:s verksamhet regleras främst genom kärntekniklagen och förordningen (1984:14)
9 om kärnteknisk verksamhet. SKI har med stöd av förordningen meddelat föreskrifter om - kompetens hos driftpersonal vid reaktoranläggningar (SKIFS 2000:1), - mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar (SKIFS 2000:2). - säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall (SKIFS 2002:1), - säkerhet i kärntekniska anläggningar (SKIFS 2004:1) - konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer (SKIFS 2004:2) Föreskrifter (SKIFS 2005:1) om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar är beslutade men träder i kraft först den 1 januari 2007. Den utökning av produktionen med därtill hörande förändringar av reaktorerna som nu planeras måste tillståndsprövas även enligt kärntekniklagen. Prövningen sker av regeringen efter det att ärendet beretts och överlämnats av SKI. En ansökan kommer att ges in till SKI ungefär samtidigt som denna ansökan ges in till miljödomstolen. 4.3 Tillämpning av strålskyddslagen SSI har ansvar för att se till att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö i Sverige skall vara så små som möjligt. SSI:s verksamhet regleras genom strålskyddslagen (1988:220) och strålskyddsförordningen (1988:293). SSI har med stöd av förordningen meddelat föreskrifter med anknytning till verksamheten vid kärnkraftanläggningar om - kontroll vid in- och utförsel av radioaktivt avfall (SSI FS 1995:4) - utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar (SSI FS 1996:2), - skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall (SSI FS 1998:1), - strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar (SSI FS 2000:11), - skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSI FS 2000:12), bl.a. kärnkraftsreaktorer och anläggningar för lagring av kärnbränsle och kärnavfall, - hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar (SSI FS 2001:1) och - planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar (SSI FS 2002:4).
10 4.4 Samordning av prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen De planerade förändringarna av Forsmarks kärnkraftverk skall således tillståndsprövas enligt både miljöbalken och kärntekniklagen. Tillståndsfrågorna enligt miljöbalken skall prövas av Miljödomstolen och de enligt kärntekniklagen av regeringen efter underställning av SKI. Hur samordningen mellan prövningen enligt de båda lagarna skall ske är inte lagreglerad. Vissa anvisningar finns dock i förarbetena till miljöbalken och till de av miljöbalken föranledda ändringarna i kärntekniklagen. FKA återkommer till denna fråga under avsnitt 21. Det kan här nämnas att den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas denna ansökan är gemensam för prövningen enligt både miljöbalken och kärntekniklagen. 5. Beskrivning av verksamheten 5.1 Kärnkraftverk (MKB 11.1) I en kärnkraftreaktor klyvs tunga atomkärnor, varvid energi frigörs. Processen kallas fission. När atomkärnorna klyvs bildas värme. Det är värmen i reaktorn man drar nytta av för att framställa el. I Forsmarks kärnkraftverk finns tre kärnreaktorer F1, F2 och F3. Samtliga är utförda som kokvattenreaktorer (BWR=Boiling Water Reactor). I en kokvattenreaktor hettas vattnet upp i reaktortanken till kokning. Vattenångan avleds för att driva turbinerna. Turbinerna driver generatorn som alstrar elektricitet. Bränslet består av anrikat uran. Efter att ångan har passerat turbinen leds den till en värmeväxlare, den s.k. kondensorn, där ångan kondenseras till vatten med hjälp av havsvatten. Kondensatet pumpas tillbaka till reaktorn för att på nytt bilda ånga. Kylvattnet leds i separata system och kommer därför inte i kontakt med den radioaktiva ångan. För närvarande används vid full drift ca 72 ton bränsle i form av urandioxid per år, vilken mängd kommer att öka upp mot 81 ton per år efter planerade effekthöjningar. En beskrivning av bränslet och bränslehanteringen finns i kapitel 11.2.1 i MKB.
11 Effekthöjningen kommer att medföra att energiutbytet ökar från 25 till 28 TWh (miljarder kilowattimmar) per år. Vid kärnkraftverket tillämpas ett antal grundläggande säkerhetsprinciper för att minska sannolikheten för radiologiska olyckor och lindra konsekvenserna av en olycka. Här kan nämnas bl.a följande. Barriärer Fysisk inneslutning av radioaktiva ämnen. Djupförsvarsprincipen Tillämpning av flera överlappande nivåer av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda anläggningens barriärer och vidmakthålla deras effektivitet, samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett. Redundans Två eller flera alternativa - identiska eller olika - system eller komponenter som oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift.
12 Rådrumsregeln I syfte att minska risken för mänskliga fel och minska stressen på operatörerna är anläggningen försedd med säkerhetssystem som automatiskt initierar nödvändiga åtgärder. Säkert läge Driftläge som minimerar risken för radiologisk olycka. För en kärnkraftsreaktor avses normalt säkert underkritisk reaktor och en temperatur under 100 C i reaktortryckkärlet. Fysiskt skydd Tekniska, administrativa och organisatoriska åtgärder som syftar dels till att skydda en anläggning mot obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan påverkan som kan medföra radiologisk olycka, dels till att förhindra obehörig befattning med kärnämne eller kärnavfall. En närmare beskrivning av säkerhetsfunktionerna vid anläggningen lämnas i kapitel 11.2.4 i MKB. Vid en effekthöjning ökar ångflödet från reaktorn. För att ta hand om det ökade ångflödet byts högtrycksturbinerna och ett antal ventiler som ger högt tryckfall. Eftersom ångflödet ingår i en sluten krets, i vilken ångan kondenseras till vatten, måste även matarvattenflödet öka. Detta innebär att åtgärder på matarvattensystemet också behöver vidtas. Utöver detta vidtas ett antal åtgärder för att bibehålla säkerhet och driftmarginaler. Ändringarna är av samma karaktär som de åtgärder som vid flera tillfällen genomförts såväl i Forsmark som i andra kärnkraftverk. Utöver åtgärder som är relaterade till effekthöjningar har FKA ett program för investeringar för att bibehålla och höja anläggningens säkerhet, bibehålla långsiktig produktionsförmåga samt att förbättra arbetsmiljön och den yttre miljön. Här avses bl.a. de åtgärder som kommer att behöva vidtas med anledning av kraven i SKIFS 2004:2. Planen löper från år 2005 till och med år 2013. 5.2 Reservkraft och Gunnarsbo gasturbin 5.2.1 Reservkraft (MKB 11.4.2)
13 För att klara avbrott i elkraftförsörjningen från det yttre stamnätet finns reservkraftanläggningar till alla reaktorblocken. Sålunda finns för var och en av reaktorerna fyra dieselgeneratorer, som säkerställer att reaktorn kan ställas av på ett säkert sätt. Var och en fungerar oberoende av de andra. De säkerställer också att kylningen av reaktorn fungerar. Startprov genomförs var fjortonde dag och belastningsprov en gång i månaden. Miljödiesel används som bränsle. 5.2.2 Gunnarsbo gasturbin (MKB 11.5) Gunnarsbo gasturbin drivs av FKA med syftet att förstärka 70 kv-nätet vid störningar som påverkar kärnkraftverket. Gasturbinen hålls även tillgänglig för att sälja reservkraftkapacitet. Den ingår inte i säkerhetssystemet men förstärkningen av 70 kv-nätet är positiv från reaktorsäkerhetssynpunkt. Anläggningen består av ett aggregat om 40 MW. Lokaliseringen framgår av situationsplanen i bilaga 8 till MKB. Normalt används inte anläggningen annat än vid provdrift. Under ett normalt år är den totala drifttiden mindre än 10 timmar för kraftgenerering och två dygn för faskompensering. För lagring av bränsle finns fyra cisterner, varav endast en används. I den lagras 1 500 m 3, motsvarande fyra dygns fulleffektdrift. Ingen utrustning för rening av utsläppen till luft finns installerad. 5.3 Övriga funktioner och processer Lokaliseringen av de flesta av nedan beskrivna verksamheter framgår av situationsplanen i bilaga 8 till MKB. 5.3.1 Forsmarks hamn (MKB 11.9) Forsmarks hamn utgör en länk i transportsystemet för kärnbränsle och radioaktivt avfall. Den används främst för lossning av radioaktivt avfall till SFR (slutförvar för radioaktivt driftavfall i Forsmark) och för lastning av använt kärnbränsle för transport till Clab (centralt mellanlager för använt kärnbränsle i Simpevarp i Oskarshamns kommun). I stort sett är det endast m/s Sigyn som trafikerar hamnen. Andra transporter till kärnkraftverket förekommer.
14 m/s Sigyn är utrustad med katalysator för att begränsa utsläppen av kväveoxider. Fartyg i hamnen har tillgång till Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) miljöstation vid SFR. Oljelänsor finns för eventuella oljeutsläpp. 5.3.2 Sanitärt avloppsreningsverk (MKB 11.10) För kärnkraftverket med tillhörande byggnader finns ett avloppsreningsverk för sanitärt avloppsvatten. Det är utrustat med mekanisk, biologisk och kemisk rening samt är dimensionerat för 1000 personer. Avloppsvatten som kan vara förorenat med olja passerar oljeavskiljare innan det når reningsverket. Utsläpp av renat avloppsvatten sker till Asphällsfjärden. Det renade avloppsvattnet får innehålla högst 15 mg biologiskt syreförbrukande substanser (BOD 7 ) och högst 0,5 g fosfor per liter vatten. 5.3.3 Anläggningar för behandling av låg- och medelaktivt avfall. Det finns två anläggningar för behandling av låg- och medelaktivt avfall vid FKA. Den ena anläggningen är placerad vid F1 och den andra vid F3. Vid avfallsanläggningarna behandlas processvatten från kontrollerat område, dvs område där den som uppehåller sig kan få en stråldos. De olika behandlingsstegen är filtrering, jonbyte, indunstning och sedimentering. F1:s avfallsanläggning behandlar även vattnet från kontrollerat område på F2. Systemet har till uppgift att i första hand rena processvattnet för återanvändning i anläggningen, i andra hand rena det för utsläpp till recipient (havet). Även fast låg- och medelaktivt avfall från drift, underhåll samt om- och tillbyggnad behandlas, slutkonditioneras samt mellanlagras vid avfallsanläggningarna. 5.3.4 Svalörens markförvar för lågaktivt avfall (MKB 11.11) FKA har ett markförvar för lågaktivt avfall beläget på ett inhägnat område inom kraftverksområdet. Deponering sker med ungefär två års mellanrum. Som framgår av avsnitt 4.1 pågår en tillståndsprövning av förvaret i ett annat mål hos
15 Miljödomstolen och behandlas därför inte vidare i denna ansökan. Närmare uppgifter om förvaret finns i det målet. 5.3.5 Vattenverk (MKB 11.12) FKA har en egen vattenreningsanläggning för dricks- och processvatten. Den förser även Forsmarks bruk med dricksvatten. Råvattnet, knappt 10 l/s, tas in från Bruksdammen i Forsmarks bruk. Råvattnet behandlas genom flockning och flotation, filtrering samt ph-justering. Processvatten renas dessutom i en totalavsaltningsanläggning. Dricksvatten genomgår även kolfiltrering och klorering. Totalavsaltningsanläggningen kommer att byggas om och moderniseras. Då minskar åtgången av både processkemikalier, främst svavelsyra och natriumhydroxid, och råvatten. Natriumhydroxid och svavelsyra förvaras i tankar som är invallade. Aluminiumsulfat förvaras i en silo. Eluat och sköljvatten från regenerering av jonbytare neutraliseras och släpps därefter ut med kylvatten. 5.3.6 Fordonstvätt (MKB 11.13) Inom FKA:s område finns en tvätthall och en verkstad för tvätt och underhåll av fordon. Det finns också en tvätthall inom bostadsområdet vid kraftverket. Golvavloppet i industriområdets tvätthall är anslutet till ett sandfång och en oljeavskiljare. Även verkstadens golvavlopp är anslutet till en oljeavskiljare. Avloppsvattnet från tvätthallen i bostadsområdet passerar en sedimentationsränna och en oljeavskiljare. Allt avloppsvatten tillförs spillvattennätet. 5.3.7 Hantering av konventionellt avfall (MKB 11.14 och 11.15) FKA har ett avtal med en entreprenör som utför all hantering av konventionellt avfall. Uppkommande avfall samlas och sorteras i miljöhäckar utplacerade på olika håll inom området. Beroende av avfallsslag förs det sedan vidare till den s.k Kretsloppscentralen eller mellanförvaret för farligt avfall. Avfallet sorteras i ungefär 30 fraktioner.
16 I Kretsloppscentralen samlas icke farligt avfall och fast farligt avfall. Den består av en byggnad med tre väggar och tak. Golvet är asfalterat. Dessutom finns en grusplan med containrar för avfall. Området är inhägnat. Mellanförvaret för farligt avfall ligger i en lokal som inrymmer bl.a. två fack för spillolja och ett för glykolblandat vatten. Där finns även en lagringsyta och en mottagningsyta i betong. Tanken för spillolja och glykolblandat vatten är placerad i en olje- och vattentät betongkassun. Från byggnadens bottenplan är en betongsockel uppdragen. Inga utsläpp sker från lagret. 5.3.8 Tvättstuga (MKB 11.16) Kläder (overaller, skoskydd och huvor) som använts inom kontrollerat område på alla tre blocken tvättas i tvättstugan, som ligger inom kontrollerat område för F3. Tvätten från F1 och F2 transporteras i speciella behållare till F3. Årligen tvättas ca 70 80 ton. Förutom att kläderna ska bli rena i konventionell mening ska de även tvättas rena från radioaktiv kontamination. Allt processavloppsvatten från tvättstugan leds efter grovavskiljning till reningsanläggningen för vätskeburet aktivt avfall i avfallsanläggningen. Vattnet avleds för ph-justering och slamavskiljning varefter det går vidare för indunstning. Kondensatet från indunstningen släpps ut till recipient. Koncentratet från indunstningen gjuts in för slutförvaring i SFR. Ventilation från torktumlare och punktutsug är anslutna till ventilationssystemet för kontrollerade områden. 5.3.9 Dekontaminering och sanering (MKB 11.17) Komponenter som förorenats med aktivitet och som antingen ska återanvändas eller föras ut från blocken kan behöva dekontamineras. Kontaminationen är normalt bunden i ett löst sittande oxidskikt. Dekontaminering sker mekaniskt genom blästring eller högtryckstvätt, eller elektrokemiskt i betningsbad. Förbrukat vatten från blästring och högtrycksspolning leds till avfallsanläggningen. Förbrukade bad från den kemiska dekontamineringen förs normalt över till anläggningen för vätskeformigt avfall. Om provtagning visar på
17 för höga halter av metaller (Cr 6+, Cr, Ni och Zn) eller aktivitet genomförs dock först kemisk fällning och centrifugering. Allt radioaktivt slam som uppstår inom dekontamineringsanläggningen samlas i samma kokill som den förbrukade glasblästersuspensionen. När den är full mellanlagras den inför transport till slutförvaret i SFR. 5.3.10 Blästring och målning (MKB 11.18) Blästring och ommålning utförs på entreprenad i en byggnad på området mellan F3 och F1/F2. Huvudsakligen används epoxy- och polyuretanfärger. I byggnaden finns ett blästerbås, ett sprutmålningsrum för målning av större metallgods, en sprutbox, ett färgblandningsrum och ett färgförråd. Blästring utomhus får inte ske utan särskilt tillstånd från FKA och efter anmälan till Länsstyrelsen. Frånluften från blästerbåset passerar igenom en multicyklon innan den släpps ut. Det avskiljda materialet omhändertas som farligt avfall. Sprutmålningsrummet är ventilerat och luften renas från färgdimma i filter innan den släpps ut. Sprutboxen är försedd med luftutsug med filter. Ingen rening eller uppsamling av organiska luftburna föroreningar sker. En container utan avlopp används som färgblandningsrum. Lösningsmedlen förvaras i explosionssäkra kärl. 50 100 ton blästersand används årligen. Begagnad sand som innehåller färgrester och avverkat metallgods tas om hand av entreprenör. 5.3.11 Verkstäder (MKB 11.19) Det finns en aktiv verkstad för F1/F2 och en för F3. De ligger inom kontrollerat område och där utförs förebyggande och akut underhåll av mekanisk utrustning. I en inaktiv mekanisk verkstad, som ligger strax utanför F3, tillverkas och repareras komponenter till samtliga block i Forsmark. I lokaler inom F2 och F3 finns el- och instrumentverkstäder där elektromekaniskt underhållsarbete och instrumentunderhåll utförs. I en snickeriverkstad utförs träarbeten för hela FKA. Golvavloppen från de aktiva verkstäderna pumpas till avfallsanläggningen för behandling. Kemikalieförrådet i den aktiva verkstaden har brandspjäll och sprinklersystem och är godkänt av Sprängämnesinspektionen. Lagerhållningen av
18 aceton begränsas av brandskyddsskäl. Ventilationsluften från de aktiva verkstäderna leds via filter ut till ventilationssystemet för turbinbyggnaden. Slipning kan ge små mängder partikulärt avfall som fångas upp i filter. Det hanteras som farligt avfall. Den mekaniska inaktiva verkstaden är belägen i en lokal med pluggade golvavlopp. Det gods som bearbetas i verkstaden har tömts på olja innan det tas in för underhåll. För den inaktiva verkstaden samlas spillolja och kemikalierester i plåtfat. Förbrukningskemikalier förvaras dels på öppna hyllor och dels i låst skåp. 5.3.12 Oljeförvaring (MKB 11.20) FKA har fyra cisterner på vardera 5 640 m 3 för förvaring av flygfotogen till gasturbinen. Endast en av cisternerna används. Den använda cisternen innehåller bränsle för fyra dygns fulleffektdrift, ca 1 500 m 3. Påfyllning av cisternen sker från tankbil. Samtliga cisterner är försedda med anslutningar för skuminföring i samband med brandsläckning. Därutöver finns ett antal fasta tankar av varierande storlek för försörjning av bl.a reservkraftdieselaggregat, brandvattendieslar och hetvattenpannor. Förrådstankarna är invallade till hela sin volym och försedda med överfyllnadsskydd och nivålarm. Dagtankar till dieselaggregaten ligger inomhus. F1:s avfallsanläggning har en oljereningsanläggning med två 10 m 3 tankar för sedimentering. Dessutom finns utrymmen på blocken för tillfällig förvaring av mindre mängder spillolja. En bitumentank är placerad inomhus utan risk för externt läckage. Lagring av bensin sker på en bensinstation för FKA:s och entreprenörers fordon. Bensinstationen består av en s.k. containeranläggning som är invallad till hela volymen. Gasåterföring är installerad och tankstationen är även försedd med avluftning 4-5 m ovan containerns tak. Samma försiktighetsmått kommer att vidtas vid planerad installation av en dieseltank.
19 5.3.13 Dagvatten (MKB 11.21.1) Dagvattensystemet avvattnar ett område på sammanlagt 19 ha. Dagvatten från hårdgjorda markytor och regnvatten från tak leds till dagvattennätet. Till dagvattennätet leds också, efter aktivitetskontroll, grundvattendränage från turbinoch reaktorbyggnader. Även grundvattendränage från kulvertar, intagsbyggnad, servicebyggnad samt spillskydd under oljetankar avleds till dagvattennätet. Utsläpp av dagvatten sker i kylvattenkanalen (inloppet). En mindre del dagvatten från bostadsområdet leds till Asphällsfjärden samt från kontorsbyggnader till Labbofjärden. 5.3.14 Centralförråd (MKB 11.21.2) Centralförrådet består av ett antal lagerbyggnader lokaliserade till olika platser inom FKA. Lokalerna är uppvärmda via värmepump som tar värme från svallschaktet F1/F2. Vid behov används en elpanna till tilläggsvärme. Kemikalier förvaras på flera ställen. I kemiförrådet förvaras större mängder kemikalier på fat, säck etc. Lokalen har ett tätt golv utan avlopp. I oljeboden förvaras fat och mindre dunkar. Golvet är tätt med uppsamlingsbrunn. I A-hallen förvaras sprayburkar, lim mm. Gaser förvaras i gaslagret i tuber och tubpaket.
20 5.3.15 Upplag för stenmaterial (MKB 11.21.3) FKA har iordningställt ett upplag för upp till 6 000 m 3 jord, grus, lera, kalksten och andra stenmaterial som uppkommer vid markarbeten inom verksamhetsområdet. Organiskt nedbrytbart material sorteras ut och mellanlagras på tipp för trädgårds- och parkavfall i avvaktan på borttransport. Det förekommer att mindre mängder slam från rensning av kylvattenkanalerna läggs på upplaget efter anmälan till länsstyrelsen. 5.3.16 Brandstation och övningsplats (MKB 11.21.4 och 11.21.5) Vid Forsmark finns en räddningsstyrka som står i beredskap hela dygnet. En brandövningsplats har iordningställts i samråd med räddningstjänsten i Östhammars kommun för att utbilda och öva personal ur räddningsstyrkan samt viss drift- och underhållspersonal. Övningarna omfattar bl.a olika typer av släckövningar. Övningsplatsen är lokaliserad till ett område som ursprungligen var en havsvik men som under byggtiden fyllts med sprängsten och schaktmassor från anläggningsbygget. För släckövningar av vätskebränder finns två makadamfyllda invallningar. Vid övningarna används gasol och etanol. Etanolen förvaras i 200 liters fat på invallat område vid bränsletankarna. Tuber med gasol lagras inte permanent på brandövningsplatsen. Vid släckning används i första hand portabel skumutrustning, pulversläckare, kolsyra och vatten. 5.3.17 Meteorologimast (MKB 11.21.6) Om ett haveri skulle inträffa är det nödvändigt att ha tillgång till meteorologiska data för att kunna förutsäga spridningen av ett eventuellt utsläpp. Kontinuerlig registrering av meteorologiska data krävs också enligt SSI:s föreskrifter (2000:12) om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar. En meteorologimast finns därför placerad invid Forsmarksverket strax söder om kylvattenkanalens inlopp. 5.3.18 Restaurang, bostadsområde samt kontors- och administrationsbyggnader (MKB 11.21.7)