1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Rapporten i korthet... 3 3. Familjernas boendeutgifter... 4 Bakgrund... 4 Den totala boendeutgiften... 5 3a.

Boendekostnadsutredning 2008

1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Rapporten i korthet... 3 3. Familjernas boendeutgifter... 4 Bakgrund... 4 Den totala boendeutgiften... 5 3a. Lån och finansiering... 6 Villapriser... 6 Kontantinsats... 7 Lån och räntekostnader... 7 Räntekostnader... 8 Amortering... 8 3b. Driftskostnader... 10 3c. Skatter... 11 Totala boendeskatter... 11 Fastighetsskatt... 11 Skatt på driftskostnaderna... 12 4. Disponibel inkomst... 12 Disponibel inkomst minus boendeskatter... 14 5. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa... 14 Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst... 14 Kvar att leva på... 16 6. Känslighetsanalys... 17 Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet?... 17 Vad händer om räntan sjunker med 2 procentenheter?... 18 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent?... 19 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent?... 20 7. Förutsättningar...22 Bilagor... 23 Tabell 1 Boendeutgifter... 23 Tabell 2 Boendeskatter... 23 Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman)... 23 Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter ( LO-familj )... 23 Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänsteman)... 23 Tabell 4b Kvar att leva på ( LO-familj )... 23 1

2 1. Sammanfattning och slutsatser För femte året i rad undersöker Villaägarnas Riksförbund möjligheterna för barnfamiljer runt om i Sverige att förverkliga drömmen om ett eget hus. Liksom tidigare år har vi gjort studien för två familjetyper, båda med två barn. Den ena familjen är en tjänstemannafamilj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet där ena föräldern arbetar inom transport och den andra inom barnomsorgen. I årets studie har vi utgått från statistik över genomförda husförsäljningar under 2007. Årets studie visar därför på ett bättre sätt familjernas möjlighet att verkligen köpa de hus som varit till salu. Undersökningen visar också på kommunnivå hur förutsättningarna har förändrats mellan 2007 och 2008. Trots ökad disponibel inkomst och sänkt fastighetsskatt har det blivit svårare för barnfamiljer att köpa hus. Familjernas disponibla inkomst steg i alla kommuner mellan 2007 och 2008. Huvudorsaken till denna förbättring var en något högre lön. Till detta kom jobbskatteavdraget som gav familjerna mer kvar i plånboken. Höjningen varierade emellertid eftersom kommunalskatten också förändrades på många håll. I ca femtio kommuner sänktes kommunalskatten, i 10 kommuner höjdes den medan den i flertalet kommuner förblev oförändrad. Störst ökning av disponibelinkomsten fick tjänstemannafamiljen i Täby då kommunalskatten sänktes. Ökningen i Täby blev 1 611 kronor. I Bräcke blev emellertid ökningen endast 894 kronor främst på grund av en höjning av kommunalskatten. För LO-familjen blev höjningen 908 kronor i Täby och 411 kronor i Bräcke. En annan positiv förändring mellan 2007 och 2008 är att fastighetsskatten minskade genom att taket på 6 000 kronor infördes och skattesatsen sänktes till 0,75 procent. Detta fick störst effekt i kommuner med de totalt sett högsta boendekostnaderna. Trots dessa positiva förändringar har det blivit svårare för vanliga barnfamiljer att köpa hus. För tjänstemannafamiljen gäller detta i 129 kommuner och för LO-familjen i 285 kommuner. Den främsta orsaken är stigande huspriser, samt att det blivit svårare att få lån i bankerna. I tidigare års undersökningar kunde vi räkna med att familjen betalade 10 procent av huset kontant och lånade till resten. I finanskrisens inledning höjde många banker inte bara räntan utan också kravet på kontantinsats. I årets studie har vi därför räknat med att familjerna måste betala 15 procent kontant. Räntan steg också från 5,02 till 5,77 procent mellan de båda åren (oktober). För att kunna klara av sina husköp krävs att familjen har tillräckliga marginaler i sin ekonomi. Förutom boendekostnader, hushållskostnader, kostnader för barnomsorg och bil bör det finnas en viss marginal i familjens budget. Denna marginal måste finnas för att täcka kostnader för sjuk- och tandvård eller glasögon, semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning på studieskulder. Den ska också kunna täcka minskade inkomster i samband med sjukdom eller vård av barn. Vi har räknat med att familjen bör ha en marginal på minst 4 000 kronor per månad för att det skall gå i hop. De stora prisskillnaderna på hus mellan olika delar av landet gör ju att lånebehovet och därmed också boendekostnaderna varierar. Tjänstemannafamiljen hamnade under 4 000 kronors gränsen i 32 kommuner och för LO-familjen blev marginalen för liten i samtliga kommuner.

3 Trots samma inkomster är skillnaderna i ekonomiska förutsättningar - när boendekostnaderna är betalda - enorma. Den största marginalen hade familjerna i Överkalix. Där hade tjänstemannafamiljen en marginal på 11 835 kronor och LO-familjen 3 757 kronor. Minst marginal har familjerna i Danderyd. Där skulle båda familjerna varje månad gå back, tjänstemannafamiljen med 8 992 kronor i månaden och LO-familjen med hela 17 469 kronor. För familjerna i de kommuner där marginalerna är otillräckliga skulle det krävas betydligt högre kontantinsats för att familjerna skulle klara den löpande ekonomin. För att klara att betala en högre kontantinsats krävs för de allra flesta att man har sålt en tidigare bostad och att vinsten kan användas för att betala kontantinsatsen i den nya bostaden. Det gick bra tidigare när man fick uppskov med kapitalvinstskatten. Idag är det betydligt svårare eftersom uppskovsmöjligheten har begränsats och uppskovsbeloppen beskattas. Kalkylen ovan bygger på att båda jobbar full tid. Om inkomsten, för den som har högst lön skulle minska med 25 procent skulle antalet kommuner där marginalerna för tjänstemannafamiljen understiger 4 000 kronor öka från 32 till 104. Det visar att familjerna är mycket sårbara om någon frivilligt eller ofrivilligt skulle gå ner i arbetstid. Räntans inverkan på boendekalkylen är mycket stor och får störst effekt för de familjer som har små marginaler. En procents räntehöjning skulle innebära att antalet kommuner där tjänstemannafamiljens marginaler blir för små ökar från 32 till 42. Idag kanske det känns mer realistiskt att räkna med en lägre ränta än den som rådde i oktober 2008. Vid två procentenheter lägre ränta, skulle antalet kommuner där marginalen understiger 4 000 kronor, minska från 32 till 10. En räntesänkning med två procentenheter räcker emellertid inte för att LO-familjens marginal skulle nå 4 000 kronor i någon kommun. En annan osäkerhetsfaktor för familjen är elkostnaderna. Beräkningarna utgår från ett eluppvärmt hus och skulle elkostnaderna stiga med 50 procent skulle det innebära att familjens marginaler minskar med mellan 500 och 650 kronor per månad. Hur ser det ut inför 2009 Under den senaste tiden har mycket förändrats. Vi är mitt i en finanskris med sjunkande räntor och fallande priser. Det bör göra det lättare för familjer som nu ska in på marknaden. Det lättar också bördan för dem som har stora lån med rörlig ränta. Det förändrade läget gör det emellertid betydligt svårare för alla som inte bara köper en ny bostad utan även ska sälja sin gamla. Ovissheten om hur lång tid det kommer att ta att få den gamla bostaden såld och vad man kommer att få ut för den, skapar en stor osäkerhet. De nya reglerna för beskattning av kapitalvinster och de nya uppskovsbegränsningarna skapar också stora svårigheter och kostnader för den som vill byta bostad. Året har bara börjat och när vi en gång summerar 2009, får vi se hur familjernas möjligheter förändrats. Av turbulensen det senaste halvåret kan vi bara konstatera att förändringar är att vänta och att dessa kan komma fort. 2. Rapporten i korthet Boendeutgifterna ( finansiering, drift och skatter) varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Det beror främst på olika lånebehov men också på varierande avgifter och skatter. Skillnaderna har ökat sedan 2007. Boendeutgiftens andel av disponibel-

4 inkomsten för tjänstemannafamiljen varierar 2008 mellan 14 och 73 procent för tjänstmannafamiljen. (2007 mellan 13-61 procent) och för LO-familjen mellan 18 och 94 procent (2007 mellan 16-78 procent) Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de nio kommuner som har de högsta priserna räcker kontantinsatsen till att köpa en villa kontant i de 10 kommuner med de lägsta priserna. Sänkt fastighetsskatt är en viktig förbättring mellan 2007 och 2008. Genom att skatten maximerats till 500 kronor per månad har skillnaderna mellan kommunerna minskat. Skillnaden mellan den kommun som har lägst skatt och den som har högst är 420 kronor per månad. Totalt betalar familjen i 89 av kommunerna den maximala skatten. Disponibelinkomsten är vad som finns kvar av inkomsten efter skatt och med tillägg för barnbidrag. Eftersom det inte bara är kommunalskatten som varierar utan även boendeskatterna får man ett bättre mått på verklig disponibel inkomst om man också drar bort dessa skatter. Högst verklig disponibelinkomst har familjerna i Örkelljunga och lägst i Dals-Ed. Skillnaden mellan dessa kommuner är för tjänstemannafamiljen 2 507 kronor och för LO-familjen 1 779 kronor Posten kvar till övrigt på visar vilka ekonomiska marginaler familjerna har. De största marginalerna har familjerna i Överkalix. Danderydsfamiljerna skulle gå back varje månad. Där har ingen av familjetyperna möjlighet att köpa ett hus utan att kunna lägga in en betydligt högre kontantinsats än 15 procent. 3. Familjernas boendeutgifter Bakgrund Studien genomförs nu för femte gången sedan 2004. I denna studie följer vi hur förändringar i löner, skatter och avgifter från föregående år påverkar villaköpares ekonomi. Även i år har två parallella studier som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer genomförts. Den ena familjen är en tjänstemannafamilj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Vi studerar familjens möjlighet att köpa ett hus i respektive kommun till de priser som husen såldes för i genomsnitt 2007 respektive 2006. Villan har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet av sålda hus i kommunen respektive år. År 2007 betalade familjen 10 procent i kontantinsats. I finanskrisens inledning höjde många banker inte bara räntan utan också kravet på kontantinsats. I årets studie har vi därför räknat med att familjerna måste betala 15 procent kontant. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inget enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler, som dessutom inte är offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men

5 framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler. Anledningen är att familjer med stora lån i första hand är mer räntekänsliga. Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Här redovisas tio kommuner som har högst respektive lägst total boendeutgift samt skillnaden jämfört med föregående år: Högst Diff 07/08 Danderyd 27 418 5 261 Lidingö 25 495 3 790 Solna 23 772 2 101 Vaxholm 21 684 5 119 Nacka 21 448 3 492 Sundbyberg 21 282 2 844 Stockholm 19 014 3 193 Täby 18 548 3 063 Sollentuna 18 376 2 841 Vellinge 17 306 2 383 Lägst Diff 07/08 Överkalix 5 202 692 Åsele 5 221 747 Ragunda 5 327 924 Norsjö 5 416 840 Hultsfred 5 458 596 Ånge 5 467 845 Bräcke 5 519 660 Sorsele 5 549 906 Ljusnarsberg 5 640 582 Sollefteå 5 706 828 Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften har stigit kraftigt och uppgår nu till 22 216 kronor per månad. Av de kommuner med de högsta boendeutgifterna är nio desamma som 2007. Den kommun som tillkommit är Vellinge. Bland kommunerna med de lägsta boendeutgifterna är sju kommuner desamma som 2007 medan - Bräcke, Ljusnarsberg och Sollefteå tillkommit. Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (7 699 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren nedan: Försäkr. 4% Sopor 2% Underh. 11% Fast.skatt 4% Vatten 5% Låneränta 34% El 33% Amortering 7% Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Klippan och Skara.

6 Överkalix kommun, vars boendeutgift är lägst (5 202 kronor per månad), har en annan fördelning av kostnaderna: Underh. 16% Fast.skatt 2% Låneränta 13% Försäkr. 6% Amortering 3% Sopor 3% Vatten 6% El 51% Danderyds kommun, vars boendeutgift är högst (27 418 kronor per månad), har den här fördelningen: Vatten 2% Försäkr. 1% Underh. Sopor 3% 1% El 9% Fast.skatt 2% Amortering 14% Låneränta 68% 3a. Lån och finansiering Villapriser Priserna i 2008 års studie är det genomsnittliga priset av försålda fastigheter i respektive kommun 2007, dvs de senaste tillgängliga prisuppgifterna. Jämförelsen avser motsvarande priser 2006. Dessa tio kommuner hade de högsta respektive de lägsta genomsnittliga villapriserna 2007: Högst Diff 07/08 Danderyd 6 528 000 1 237 000 Lidingö 6 065 000 723 000 Solna 5 568 000 211 000 Vaxholm 4 911 000 1 166 000 Nacka 4 879 000 657 000

7 Sundbyberg 4 801 000 413 000 Stockholm 4 162 000 543 000 Täby 4 064 000 550 000 Sollentuna 3 972 000 498 000 Vellinge 3 668 000 379 000 Lägst Diff 07/08 Åsele 226 000-18 000 Överkalix 231 000-43 000 Ragunda 269 000 26 000 Ånge 293 000 25 000 Norsjö 299 000-19 000 Ljusnarsberg 314 000-44 000 Sorsele 320 000 20 000 Bräcke 322 000-33 000 Bjurholm 332 000 5 000 Dorotea 342 000 105 000 Skillnaden mellan genomsnittspriset av sålda fastigheter i olika kommuner är mycket stor. Det skiljer över 6 miljoner mellan det högsta och det lägsta priset. Kontantinsats I 2007 års studie räknade vi att familjen betalade kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen. I finanskrisens inledning höjde många banker inte bara räntan utan också kravet på kontantinsats. I 2008 års studie har vi därför räknat med att familjerna måste betala 15 procent kontant. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. Ökningen mellan 2008 och 2007 beror både på stigande priser men också på att vi räknat med en högre kontantinsats. I dessa tio kommuner betalade man högst respektive lägst kontantinsats: Högst Diff 07/08 Danderyd 979 200 450 100 Lidingö 909 750 375 550 Solna 835 200 299 500 Vaxholm 736 650 362 150 Nacka 731 850 309 650 Sundbyberg 720 150 281 350 Stockholm 624 300 262 400 Täby 609 600 258 200 Sollentuna 595 800 248 400 Vellinge 550 200 221 300 Lägst Diff 07/08 Åsele 33 900 9 500 Överkalix 34 650 7 250 Ragunda 40 350 16 050 Ånge 43 950 17 150 Norsjö 44 850 13 050 Ljusnarsberg 47 100 11 300 Sorsele 48 000 18 000 Bräcke 48 300 12 800 Bjurholm 49 800 17 100 Dorotea 51 300 27 600 En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de nio kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser. Lån och räntekostnader Studien baseras på de förhållanden som rådde i oktober 2008. Räntan på ett tvåårigt bundet lån låg då på 5,77 procent vilket är en ökning från 2007 då räntan var 5,02 procent. Vi har också tagit hänsyn till en högre kontantinsats 2008 än 2007. I 2007 års studie räknade vi med att familjerna betalade 10 procent i kontantinsats och lånade 90 procent. I 2008 års studie räknar vi med 15 procent kontantinsats och 85 procent lån. Vi har räknat med att större delen av lånet är ett bottenlån som är amorteringsfritt. 16,7 procent av lånesumman är i form av ett topplån med rak amortering på 20 år.

8 Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst, lägst samt medianpriset för en villa: 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Högst Median Lägst Kont.ins. Bottenlån Topplån Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. De familjer som betalar mest för sina lån betalar 18 676 kronor i månaden (netto efter skatt) vilket är en höjning med 5 197 kronor jämfört med förra året. För dem som bor i områden med de lägsta priserna betyder räntehöjningen mindre. Där betalar familjen 647 kronor, en höjning med 25 kronor per månad. I kommuner där priserna sjunkit och familjen har små lån minskar räntekostnaden eftersom belåningsgraden minskat från 90 till 85 procent. I dessa tio kommuner betalar man mest respektive minst ränta på sina villalån (kronor per månad): Högst Diff 07/08 Danderyd 18 676 5 197 Lidingö 17 352 3 742 Solna 15 930 2 282 Vaxholm 14 050 4 509 Nacka 13 959 3 202 Sundbyberg 13 735 2 556 Stockholm 11 907 2 687 Täby 11 627 2 674 Sollentuna 11 364 2 513 Vellinge 10 494 2 115 Lägst Diff 07/08 Åsele 647 25 Överkalix 661-37 Ragunda 770 151 Ånge 838 155 Norsjö 855 45 Ljusnarsberg 898-14 Sorsele 916 151 Bräcke 921 17 Bjurholm 950 117 Dorotea 978 375 Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Efter en topp under hösten 2008 (undersökningsperioden) har räntorna sakta börjat sjunka. Det är mycket troligt att räntorna under 2009 kommer att fortsätta neråt. Hur detta kommer att påverka familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen på sidan 15. Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar 3 853 kronor medan de som amorterar minst betalar 133 kronor. Här är skillnaden 3 720 kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig

kostnad utan ett långsiktigt (tvångs)-sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 9

10 3b. Driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll Dessa tio kommuner har den högsta respektive den lägsta totala driftskostnaden (kronor per månad): Högst Diff 07/08 Munkfors 4 544 710 Kiruna 4 535 810 Värmdö 4 525 788 Jokkmokk 4 523 854 Nordmaling 4 517 827 Bjurholm 4 515 810 Storfors 4 507 788 Arjeplog 4 505 823 Haparanda 4 496 843 Kalix 4 496 849 Lägst Diff 07/08 Lidköping 3 540 662 Tibro 3 581 689 Jönköping 3 669 659 Trollhättan 3 686 667 Skövde 3 688 657 Halmstad 3 739 663 Ljungby 3 741 709 Falkenberg 3 759 693 Göteborg 3 786 662 Laholm 3 801 669 Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta driftskostnaden är 1 004 kronor per månad. Den största delen av driftskostnaden utgörs av elkostnaden. Elkostnaden består av el, elskatt, elcertifikat och nätavgifter samt moms på alla delar. Höjda elkostnader är den främsta anledningen till de ökade driftskostnaderna jämfört med 2007. Dessa tio kommuner har den högsta respektive den lägsta elkostnaden (kronor per månad) Högst Diff 07/08 Övertorneå 2 779 802 Timrå 2 743 791 Dorotea 2 717 822 Nordmaling 2 706 810 Bjurholm 2 706 810 Robertsfors 2 706 810 Storuman 2 706 810 Sorsele 2 706 810 Vännäs 2 706 810 Vilhelmina 2 706 810 Lägst Diff 07/08 Skövde 2 060 638 Ljungby 2 063 628 Lidköping 2 098 662 Tibro 2 106 664 Trollhättan 2 139 654 Malung 2 140 630 Halmstad 2 141 644 Varberg 2 145 651 Alingsås 2 147 653 Lerum 2 151 645 Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta elkostnaden är 719 kronor per månad.

11 3c. Skatter Totala boendeskatter Barnfamiljens boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. I dessa tio kommuner betalar familjen högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): Högst Diff 07/08 Värmdö 1 860-488 Nykvarn 1 818-250 Norrtälje 1 816-56 Danderyd 1 812-1 100 Nynäshamn 1 812-234 Vaxholm 1 802-546 Vallentuna 1 801-338 Karlskrona 1 796 49 Sundbyberg 1 788-413 Tyresö 1 786-281 Lägst Diff 07/08 Malung 1 243 15 Ljusdal 1 248 19 Ragunda 1 249 76 Älvdalen 1 265 22 Ånge 1 267 65 Berg 1 279 52 Bräcke 1 283 41 Sollefteå 1 285 57 Överkalix 1 285 52 Strömsund 1 291 68 Skillnaden i boendeskatt har minskat i många kommuner mellan 2008 och 2007. I de kommuner där fastighetsskatteminskningen är liten har dock stigande skatter på el mer än ätit upp den förbättringen. Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta boendeskatten är 617 kronor per månad. Fastighetsskatt I dessa tio kommuner betalar familjen högst respektive lägst fastighetsskatt, numera omdöpt till fastighetsavgift (kronor per månad): Högst Diff 07/08 Danderyd 500-1 266 Lidingö 500-919 Solna 500-907 Vaxholm 500-707 Nacka 500-687 Göteborg 500-667 Värmdö 500-655 Ekerö 500-608 Täby 500-600 Sollentuna 500-581 Lägst Diff 07/08 Åsele 80-36 Överkalix 87-54 Ragunda 90-33 Ånge 103-25 Sorsele 109-56 Kramfors 110-26 Norsjö 117-31 Ljusnarsberg 118-40 Munkfors 123-20 Jokkmokk 126-24 Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta fastighetsskatten är 420 kronor per månad. Den maximala fastighetsskatten för 2008 är 500 kronor per månad. Totalt har det genomsnittliga huset som såldes 2007 en maximal avgift i 89 kommuner. De tio kommuner som finns med på högsta listan är de som fått den största sänkningen.

12 Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Förutom skatt på el (se nedan) utgår dessutom moms på VA, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material. I dessa 10 kommuner betalar man mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Högst Diff 07/08 Kramfors 1 369 168 Värmdö 1 360 167 Härnösand 1 360 163 Timrå 1 357 169 Munkfors 1 327 151 Storfors 1 319 166 Nykvarn 1 318 164 Östra Göinge 1 317 165 Norrtälje 1 316 164 Danderyd 1 312 166 Lägst Diff 07/08 Malung 1 019 83 Ljusdal 1 038 83 Mora 1 041 76 Orsa 1 056 82 Älvdalen 1 058 83 Berg 1 098 89 Lidköping 1 099 141 Östersund 1 101 93 Torsby 1 103 88 Tibro 1 107 146 Skillnaden mellan den kommun som betalar den högsta och lägsta skatten på driftskostnaderna har stigit något och är nu 350 kronor per månad. Den ojämförligt största delen av skatten på driften är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av den totala skatten på driftskostnaderna och består av energiskatt, certifikatsavgift (som egentligen är en skatt) samt moms på nätavgiften, elen, energiskatten och elcertifikatsavgiften. I dessa tio kommuner betalar man mest respektive minst i elskatt (kronor per månad): Högst Diff 07/08 Timrå 1 082 168 Härnösand 1 052 163 Kramfors 1 048 167 Sundsvall 1 035 166 Värmdö 1 031 164 Huddinge 1 031 164 Botkyrka 1 031 164 Salem 1 031 164 Haninge 1 031 164 Tyresö 1 031 164 Lägst Diff 07/08 Malung 739 80 Orsa 745 78 Älvdalen 745 78 Mora 745 78 Ljusdal 745 83 Torsby 795 80 Örnsköldsvik 814 86 Krokom 817 89 Åre 817 89 Östersund 817 89 4. Disponibel inkomst De vuxna är mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster beräknas till 28 400 respektive 26 050 vilket är en beräknad ökning med ca 3 procent jämfört med utfallet 2007. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster har beräknats till 21 900 respektive18 800 vilket är en beräknad ökning med drygt 2 % jämfört med utfallet 2007. De regionala skillnaderna uppges

13 vara försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO. Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således enbart kommunalskatt i våra beräkningar. I dessa tio kommuner har familjerna högst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 07/08 Vellinge 38 016 1 340 Kävlinge 38 011 1 340 Örkelljunga 37 883 1 336 Solna 37 847 1 549 Staffanstorp 37 816 1 334 Danderyd 37 806 1 548 Ängelholm 37 739 1 332 Lomma 37 636 1 328 Stockholm 37 610 1 512 Täby 37 584 1 611 LO-familj Diff 06/07 Vellinge 29 427 706 Kävlinge 29 423 706 Örkelljunga 29 332 705 Solna 29 306 860 Staffanstorp 29 284 704 Danderyd 29 277 860 Ängelholm 29 229 703 Lomma 29 156 702 Stockholm 29 137 836 Täby 29 119 908 I dessa tio kommuner har familjerna lägst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 07/08 Dals-Ed 35 343 1 332 Ragunda 35 533 1 264 Sollefteå 35 549 1 264 Norsjö 35 569 1 265 Malå 35 569 1 265 Härnösand 35 574 1 265 Ånge 35 580 1 265 Smedjebacken 35 600 1 266 Mora 35 610 1 266 Borlänge 35 621 1 266 LO-familj Diff 06/07 Dals-Ed 27 521 733 Ragunda 27 656 681 Sollefteå 27 667 681 Norsjö 27 682 681 Malå 27 682 681 Härnösand 27 686 681 Ånge 27 689 681 Smedjebacken 27 704 682 Mora 27 711 682 Borlänge 27 719 682 För tjänstemannafamiljen skiljer det 2 673 kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Vellinge och Dals-Ed. För LO-familjen är skillnaden 1 906 kronor per månad.

14 Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Då blir resultatet ett annat. Barnfamiljens verkliga disponibla inkomst är lägst i kommuner som betalar maximal fastighetsskatt och/eller hög kommunalskatt. I dessa tio kommuner har familjerna mest kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 07/08 Örkelljunga 36 331 1 237 Vellinge 36 268 1 738 Kävlinge 36 267 1 477 Staffanstorp 36 102 1 452 Solna 36 090 2 289 Ängelholm 36 026 1 392 Danderyd 35 993 2 648 Halmstad 35 939 1 410 Laholm 35 936 1 285 Lomma 35 900 1 591 LO-familj Diff 07/08 Örkelljunga 27 780 606 Kävlinge 27 679 844 Vellinge 27 679 1 104 Staffanstorp 27 570 822 Solna 27 549 1 600 Ängelholm 27 517 764 Laholm 27 510 663 Halmstad 27 477 785 Danderyd 27 464 1 894 Lomma 27 420 965 I dessa tio kommuner har familjerna minst kvar när man betalat både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 07/08 Dals-Ed 33 824 1 204 Härnösand 33 969 1 167 Borlänge 34 038 1 209 Falun 34 080 1 245 Smedjebacken 34 105 1 183 Säter 34 145 1 197 Gotland 34 159 1 236 Vännäs 34 186 1 264 Umeå 34 187 1 434 Kramfors 34 198 1 126 LO-familj Diff 07/08 Dals-Ed 26 001 605 Härnösand 26 080 584 Falun 26 126 643 Borlänge 26 136 624 Gotland 26 191 647 Smedjebacken 26 209 599 Umeå 26 218 845 Säter 26 229 611 Lysekil 26 257 729 Sundsvall 26 261 599 För tjänstemannafamiljen skiljer det 2 507 kronor per månad i verklig disponibel inkomst mellan familjen i Örkelljunga och Dals-Ed. För LO-familjen är skillnaden 1 779 kronor per månad. 5. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. Sedan 2007 har boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten ökat i samtliga kommuner. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla in-

15 komst varierar mellan 14 och 73 procent. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 18 och 94 procent av familjens disponibla inkomst. I dessa tio kommuner tar boendeutgiften den högsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen 2008 2007 Danderyd 73% 61% Lidingö 69% 61% Solna 63% 60% Vaxholm 60% 47% Sundbyberg 58% 52% Nacka 58% 50% Stockholm 51% 44% Täby 49% 43% Sollentuna 49% 43% Vellinge 46% 41% LO-familjen 2008 2007 Danderyd 94% 78% Lidingö 89% 78% Solna 81% 76% Vaxholm 77% 60% Sundbyberg 74% 66% Nacka 74% 64% Stockholm 65% 56% Täby 64% 55% Sollentuna 64% 55% Vellinge 59% 52% I dessa tio kommuner tar boendeutgiften den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen 2008 2007 Överkalix 14% 13% Åsele 15% 13% Ragunda 15% 13% Hultsfred 15% 14% Norsjö 15% 13% Ånge 15% 13% Bräcke 15% 14% Ljusnarsberg 16% 14% Sorsele 16% 13% Pajala 16% 13% LO-familjen 2008 2007 Överkalix 18% 16% Åsele 19% 17% Ragunda 19% 16% Hultsfred 19% 18% Norsjö 20% 17% Ånge 20% 17% Bräcke 20% 18% Ljusnarsberg 20% 18% Sorsele 20% 17% Pajala 20% 17% Skillnaden mellan den högsta och den lägsta relativa boendeutgiften för tjänstemannafamiljen är 59 procentenheter. För LO-familjen är skillnaden 76 procentenheter.

16 Kvar att leva på För att beräkna hur mycket våra familjer har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnadsoch bilkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet (se sidan 14). Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket. I dessa tio kommuner har familjerna mest kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 07/08 Överkalix 11 835 548 Övertorneå 11 582 417 Jokkmokk 11 506 109 Arvidsjaur 11 418 452 Ydre 11 383 437 Ljusnarsberg 11 346 657 Pajala 11 344 181 Älvsbyn 11 332 191 Hultsfred 11 307 636 Högsby 11 134 468 LO-familjen Diff. 07/08 Överkalix 3 757-76 Övertorneå 3 348-219 Jokkmokk 3 324-523 Hultsfred 3 307 17 Ljusnarsberg 3 282 33 Arvidsjaur 3 266-178 Pajala 3 251-445 Åsele 3 224-139 Älvsbyn 3 202-437 Ydre 3 120-201 I dessa tio kommuner har familjerna minst kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 07/08 Danderyd -8 992-3 763 Lidingö -7 923-2 399 Solna -5 305-602 Vaxholm -4 636-3 793 Sundbyberg -3 849-1 432 Nacka -3 567-2 066 Stockholm -783-1 731 Sollentuna -465-1 423 Täby -344-1 502 Värmdö 653-345 LO-familjen Diff. 07/08 Danderyd -17 469-4 541 Lidingö -16 155-3 071 Solna -13 793-1 315 Vaxholm -12 718-4 442 Sundbyberg -12 041-2 109 Nacka -11 887-2 752 Stockholm -9 204-2 431 Sollentuna -8 794-2 107 Täby -8 757-2 229 Värmdö -7 370-989 Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest kvar att leva för och de där de har minst har ökat mellan 2007 och 2008. Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjen är högt belånad. Ändringen av fastighetsskatten i dessa kommuner har med råge ätits upp av höjda räntor. Skillnaden mellan den tjänstemannafamilj som har mest kvar och den som har minst kvar är 20 828 kronor. Skillnaden har ökat med nästan 4 800 kronor per månad sedan förra året. För LO-familjen är skillnaden mellan den som har mest kvar och den som har minst kvar är 21 226 kronor. Skillnaden har ökat med drygt 4 900 kronor per månad. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för sjuk- och tandvård, glasögon och mobiltelefon. Även andra mer lustbetonade kostnader som att bjuda vänner på middagsbjudningar, presenter till

17 högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en vuxen är arbetslös eller sjuk. När banken beviljar lån kräver de ofta en marginal på mellan 4 000 och 7 000 kronor, bl a beroende på hur högt belånad man är. Studien visar att marginalerna är för små för LO- familjen i samtliga kommuner och att förutsättningarna har försämrats sedan 2007. Inte heller i 2007 års studie hade LO-familj 4 000 kronor kvar att leva på i någon kommun. Men då låg marginalen över 3 000 kronor i 36 kommuner och högsta marginalen var 3 847 kronor. I årets studie har familjens marginal försvagats ytterligare och endast i 13 kommuner är marginalen över 3 000 kronor. Störst marginal har familjen i Överkalix med 3 757 kronor. För tjänstemannafamiljen har förutsättningarna också försämrats. Familjens marginal hamnar under 4 000 kronor i 32 av landets kommuner, vilket är 25 fler än förra året. För att familjerna i de kommuner där marginalerna är otillräckliga skulle kunna köpa ett hus krävs en högre kontantinsats. Tidigare kunde den som också sålde en bostad använda vinsten som kontantinsats i den nya bostaden. Idag ser det annorlunda ut eftersom uppskovsmöjligheterna begränsats och uppskoven beskattas. De nya reglerna bidrar till att det blivit svårare för vanliga barnfamiljer att byta bostad. 6. Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att våra exempelfamiljer redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjerna skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. räntan sjunker med 2 procentenheter 3. elen blir 50 procent dyrare 4. en av föräldrarna (den med högst inkomst) arbetar 75 procent av heltid. Redan med hittillsvarande räntehöjningar och elkostnadshöjningar har LO- familjen för små marginaler (med antagna förutsättningar) för att klara av att bo i eget hus i samtliga landets kommuner. Känslighetsanalysen begränsas därför till tjänstemannafamiljens möjligheter att klara ytterligare förändringar i kostnader och inkomster. Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Om räntan skulle öka med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Åsele 10 984-112 Överkalix 11 721-115 Ragunda 10 693-133 Ånge 10 587-145

18 Norsjö 10 625-148 Ljusnarsberg 11 190-156 Sorsele 10 611-159 Bräcke 10 604-160 Bjurholm 10 358-165 Dorotea 10 412-170 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -12 229-3 237 Lidingö -10 930-3 007 Solna -8 066-2 761 Vaxholm -7 072-2 435 Nacka -5 986-2 419 Sundbyberg -6 229-2 380 Stockholm -2 847-2 064 Täby -2 359-2 015 Sollentuna -2 434-1 969 Vellinge -488-1 819 En räntehöjning med en procentenhet påverkar mest familjerna som redan tidigare har minst kvar. Antal kommuner där familjerna hamnar på en marginal som understiger 4 000 kronor ökar från 32 till 42. Vad händer om räntan sjunker med 2 procentenheter? Studien bygger på förhållanden som rådde i oktober 2008. Sedan dess har räntan fallit och beräknas fortsätta falla under 2009. Det är därför relevant att dessutom analysera effekterna av en räntesänkning med två procentenheter. Om räntan skulle sjunka med två procentenheter, skulle villkoren för många familjer förbättras. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om räntan går ner med två procentenheter? Tjänstemannafamiljen Förändr. Överkalix 12 064 229 Övertorneå 11 972 391 Ydre 11 906 524 Jokkmokk 11 863 357 Arvidsjaur 11 832 414 Örkelljunga 11 800 857 Älvsbyn 11 739 407 Pajala 11 701 357 Hultsfred 11 671 364 Vara 11 668 594

19 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om räntan går ner med två procentenheter? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -2 519 6 474 Lidingö -1 909 6 014 Solna 217 5 522 Vaxholm 234 4 870 Sundbyberg 912 4 761 Nacka 1 271 4 838 Stockholm 3 344 4 127 Sollentuna 3 474 3 939 Täby 3 687 4 030 Värmdö 3 861 3 208 Vid en ränteminskning med två procentenheter skulle antalet kommuner där familjen har en marginal som understiger 4 000 kronor minska från 32 till 10. Även för LO-familjen skulle marginalerna förbättras men trots dessa förbättringar skull familjens marginal inte överstiga 4 000 kronor i någon kommun. Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent från dagens nivå skulle vår tjänstemannafamilj få en kostnadshöjning med mellan 483 och 657 kronor per månad. Antalet kommuner där familjens marginal hamnar under 4 000 kronors ökar då från 32 till 38. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om elkostnaden stiger med 50 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Överkalix 11 178-657 Övertorneå 10 925-657 Ydre 10 879-503 Jokkmokk 10 849-657 Ljusnarsberg 10 842-503 Hultsfred 10 824-483 Arvidsjaur 10 761-657 Pajala 10 687-657 Älvsbyn 10 675-657 Högsby 10 650-483

20 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om elkostnaden stiger med 50 procent. Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -9 558-565 Lidingö -8 488-565 Solna -5 870-565 Vaxholm -5 202-565 Sundbyberg -4 414-565 Nacka -4 132-565 Stockholm -1 349-565 Sollentuna -1 030-565 Täby -909-565 Värmdö 87-565 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent? Familjen måste även kunna klara perioder av lägre inkomster t ex vid arbetslöshet, sjukdom mm. Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några marginaleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten minska för denna förälder med 25 procent. Hur ser familjens kvar att leva på ut för dem som har mest kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Överkalix 7 585-4 250 Övertorneå 7 252-4 329 Jokkmokk 7 203-4 303 Arvidsjaur 7 130-4 288 Ljusnarsberg 7 103-4 242 Hultsfred 7 097-4 210 Pajala 7 087-4 258 Älvsbyn 7 056-4 276 Ydre 7 038-4 344 Åsele 6 952-4 144

21 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -13 446-4 454 Lidingö -12 252-4 329 Solna -9 765-4 460 Vaxholm -8 888-4 252 Sundbyberg -8 157-4 308 Nacka -7 941-4 374 Stockholm -5 209-4 425 Sollentuna -4 843-4 378 Täby -4 765-4 421 Värmdö -3 569-4 221 Om en av föräldrarna går ner till 75 % arbetstid skulle antalet kommuner där familjens marginal undertiger 4 000 kronor öka från 32 till 104 kommuner.

22 7. Förutsättningar Typfamiljerna De vuxna är i åldern 35 39 år. I den ena familjen (tjänstemannafamiljen) arbetar en som gymnasielärare och en som sjuksköterska. Lärarens lön är 28 400 kronor per månad och sjuksköterskans lön 26 050 kronor per månad. Båda har fått en löneökning med ca 3 procent från 2007. De regionala skillnaderna är försumbara. I den andra familjen ( LO-familjen ) arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Transportarbetarens lön är 21 900 kronor per månad och kommunalarbetarens lön är 18 800 kronor per månad. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet Vårdförbundet och LO. De två barnen är i åldern 5 och 8 år. Den yngsta vistas heltid på dagis och den äldre går på fritids. Det förutsätts att samtliga kommuner tillämpar maxtaxa i barntillsynen. Kommunal- och landstingsskatter har hämtats från SCB (Kommunala skattesatser 2007, kommunvis). Taxeringsvärden Taxeringsvärden för fastigheterna är genomsnittliga taxeringsvärden (2006 och 2007) för fastigheter försålda 2006 och/eller 2007 och har hämtats från SCB (Genomsnittligt taxeringsvärde för småhus för permanentboende, tkr). Villaförvärvet Villan antas vara förvärvad till 2007 resp. 2006 års pris. Villans pris är det faktiska genomsnittliga pris i kommunen enligt statistik över genomförda fastighetsförvärv från SCB. Belåning Villan antas vara belånad till 85 procent, dvs 15 procent har finansierats med egna pengar. Det antas vidare att inga amorteringar görs på bottenlånen. 75 procent av lånen är placerade som bottenlån. Lånet är bundet på 2 år till 5,77 procent ränta. Resterande 25 procent är placerat som topplån med samma ränta som på bottenlånet och med en rak amortering på 20 år. Energi Villan är eluppvärmd. Kostnaden för el (uppvärmning och hushållsel) består av två huvuddelar; nätavgift och själva elen. Uppgifter om nätavgifter har samlats in från samtliga kommuner. Förbrukningen (antal KWh/år) på kommunnivå har beräknats med utgångspunkt i s.k. NUTS-områden. Energipriset (öre/kwh) på kommunnivå har beräknats med hänsyn tagen till de differentierade energiskattesatserna. Vatten och avlopp (VA) Uppgifter om kostnad för vatten, 150 m³/år, har samlats in från samtliga kommuner. Sopor Uppgifter om soptaxor har samlats in från samtliga kommuner. Uppgifterna baseras på Villaägarnas egen undersökning om soptaxor och gäller den vanligaste förekommande soptaxan i respektive kommun. Försäkring Uppgifter om försäkringspremier har sammanställts av Villaägarna. Försäkringen avser Villaägarnas Villahemförsäkring, med fullvärdeförsäkrad byggnad, där lösöret är försäkrat med fullvärde till högst 1 miljon kronor. I standardomfattningen ingår reseskydd och försäkring mot hussvampangrepp. Premien för detta typhus kan variera med olika premienivåer beroende på kommunens läge i Sverige, brottsstatistik etc. Underhåll Det antas att kostnaden för löpande underhåll av villan uppgår till 10 000 kronor per år. Hushållets kostnader enligt Konsumentverkets beräkningar Konsumentverket gör årligen beräkningar av skäliga levnadskostnader, som inte innebär någon miniminivå men heller ingen lyx. Enligt dessa skulle månadskostnaden för våra familjer uppgå till 13 040 kr per månad. Vi förutsätter att föräldrarna äter lunch ute de dagar man arbetar.

23 Bilkostnader enligt Konsumentverket Familjen har en vanlig, fem år gammal bil som man kör ca 1 500 mil per år (Volvo V40 årsmodell 2003, bensinpris 11,89 kronor per liter). Enligt Konsumentverkets beräkningar uppgår kostnaden för en sådan bil till 4 660 kr per månad. En vuxen åker kommunalt till arbetet och har för detta en kostnad på 690 kr per månad. Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman) Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter ( LO-familj ) Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänsteman) Tabell 4b Kvar att leva på ( LO-familj )