Omprövning ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut
Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på http://www.forsakringskassan.se/press/publikationer/vagledningar UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Processenheten Telefon: 08/786 90 00 Internet www.forsakringskassan.se. Ändrad 2005-04-19. Finns ej i tryckt form.
Innehåll Förkortningar...6 Sammanfattning...7 1. Omprövning enligt 20 kap. 10 AFL...9 1.1 Inledning...9 1.2 Beslut som omprövas...9 1.3 Begäran om omprövning...10 1.3.1 Vem som får begära omprövning...10 1.3.2 Hur omprövning begärs...11 1.3.3 Övrigt...11 1.4 Formell prövning...11 1.4.1 Rättidsprövning...11 1.4.2 Avvisning och avskrivning...12 1.5 Prövning i sak...13 1.6 Beslut...13 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL...15 2.1 Inledning...15 2.2 Beslut som kan ändras...15 2.3 Impulser till prövning...16 2.4 Tidsfrist...16 2.5 Formell prövning...17 2.6 Prövning i sak...17 2.7 Förutsättningar för ändring...18 2.7.1 Förbiseendefel...18 2.7.2 Fel i beslutsunderlag...19 2.7.3 Oriktig rättstillämpning...20 2.7.4 Ändring till nackdel för den försäkrade...21 2.8 Beslut...22 3. Omprövning enligt LIP...23 3.1 Inledning...23 3.2 Beslut som omprövas...23 3.3 Begäran om omprövning...23 3.3.1 Vem som får begära omprövning...23 3.3.2 Hur omprövning begärs...24 3.3.3 Övrigt...25 3.4 Tidsfrister för begäran om omprövning...25 3.4.1 Beslut om pensionsrätt m.m. för retroaktiv tid...25 3.4.2 Övriga beslut...25 3.5 Formell prövning...26 3.6 Prövning i sak...26 3.7 Omprövning på Försäkringskassans eget initiativ...27 3.8 Tidsfrister för omprövning ex officio...28 3.9 Handläggning av ett ärende om omprövning ex officio...29 3.10 Beslut...29 3.11 Rättelse av förbiseendefel...30 3
4. Följdändring enligt LIP...31 4.1 Inledning...31 4.2 Beräkningsunderlag...31 4.3 Följdändring genom automatisk databehandling...31 4.4 Övriga ärenden om följdändring...32 5. Laga kraft, verkställighet och inhibition...33 6. Överklagande av Försäkringskassans beslut...35 6.1 Inledning...35 6.2 Beslut som får överklagas...35 6.3 Vem som får överklaga ett beslut...35 6.4 Rätt länsrätt...36 6.5 Tidsfrister...36 6.6 Handläggning hos Försäkringskassan...37 6.6.1 Formell prövning...37 6.6.2 Annan prövning...38 6.6.3 Övrigt...38 7. Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna...39 7.1 Inledning...39 7.2 Parter...39 7.3 Rollen som part...40 7.4 Muntlig förhandling...40 7.5 Domstolens avgörande...41 8. Resning och återställande av försutten tid...42 9. Omprövning enligt SSAL...43 9.1 Inledning...43 9.2 Beslut som omprövas...43 9.3 Begäran om omprövning...44 9.3.1 Vem som får begära omprövning...44 9.3.2 Hur omprövning begärs...44 9.3.3 Tidsfrister...44 9.3.4 Övrigt...45 9.3.5 Formell prövning...45 9.3.6 Prövning i sak...45 9.4 Omprövning på Försäkringskassans eget initiativ...46 9.4.1 Skäl för minskning av avgiften...46 9.4.2 Skäl för höjning av avgiften...47 9.4.3 Tidsfrister...48 9.5 Beslut...48 10. Överklagande av Försäkringskassans beslut enligt SSAL och processen därefter i de allmänna förvaltningsdomstolarna...50 10.1 Inledning...50 10.2 Överklagande av Försäkringskassans beslut...50 10.2.1 Rätt länsrätt...50 10.2.2 Tidsfrister...51 10.2.3 Formell prövning...51 10.2.4 Annan prövning...52 10.3 Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna...52 10.3.1 Parter...52 10.3.2 Övrigt...53 4
Bilaga: Historik information om ändringar i den här vägledningen...55 Källförteckning...57 Sakregister...59 5
Förkortningar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AO Allmänna ombudet hos Försäkringskassan FL Förvaltningslagen (1986:223) FPL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FÖD Rättsfall från Försäkringsöverdomstolen Hellners Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, Norstedts Juridik AB (2003) InfL Lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension JO Justitieombudsmannen LAFD Lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension PGB Pensionsgrundande belopp PGI Pensionsgrundande inkomst Prop. Regeringens proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd RÅ Regeringsrättens årsbok SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SSAL Lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift TL Taxeringslagen (1990:324) 6
Sammanfattning Omprövning enligt 20 kap. 10 AFL Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut i ärende om försäkring enligt AFL, som har fattats av en tjänsteman hos Försäkringskassan, ska Försäkringskassan ompröva beslutet. Den försäkrade kan med andra ord inte överklaga ett sådant beslut direkt till länsrätt. Omprövningen innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL Försäkringskassan är i vissa fall skyldig att ändra ett oriktigt beslut om försäkring enligt AFL. Detta gäller om beslutet blivit oriktigt på grund av någon omständighet som anges i 20 kap. 10 a AFL. För att en ändring ska göras krävs att Försäkringskassan, mot bakgrund av den kunskap Försäkringskassan har vid prövningstillfället, kan konstatera att beslutet varit felaktigt redan från början. Omprövning enligt LIP Om den försäkrade begär det, eller det finns andra skäl för det, ska Försäkringskassan ompröva ett beslut enligt LIP som Försäkringskassan fattat. Den försäkrade får endast överklaga ett beslut enligt LIP som Försäkringskassan meddelat efter omprövning. Omprövningen innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan. Följdändring enligt LIP Om beräkningsunderlaget för ett beslut enligt LIP ändras ska också beslutet ändras. Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i mål enligt AFL och LIP Försäkringskassans beslut kan överklagas hos länsrätt av såväl den försäkrade som allmänna ombudet hos Försäkringskassan (AO). Länsrättens avgörande kan i sin tur överklagas hos kammarrätt och kammarrättens avgörande kan överklagas hos Regeringsrätten. Om den försäkrade överklagar ett beslut av Försäkringskassan, som inte också AO har överklagat, är Försäkringskassan den försäkrades motpart såväl i länsrätt som i högre instanser. Har AO överklagat Försäkringskassans beslut behåller AO sin ställning som part även hos kammarrätten och Regeringsrätten. 7
Omprövning och överklagande av beslut enligt SSAL Om arbetsgivaren begär det eller det finns andra skäl för det ska Försäkringskassan ompröva ett beslut enligt lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift (SSAL).Omprövningen innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan. Försäkringskassans beslut kan överklagas hos länsrätt av såväl arbetsgivaren som AO. Är det arbetsgivaren som överklagar ett beslut ska Försäkringskassan alltid ompröva beslutet. 8
1. Omprövning enligt 20 kap. 10 AFL 1.1 Inledning Ett beslut om försäkring enligt AFL, som har fattats av en tjänsteman hos Försäkringskassan, ska omprövas enligt 20 kap. 10 AFL av kassan om det begärs av en enskild som beslutet angår. Den försäkrade får inte överklaga ett sådant beslut innan det har omprövats (20 kap. 11 AFL). För att en begäran ska leda till en omprövning enligt 20 kap. 10 AFL ska den ske på visst sätt och inom viss tid. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut och allmänna ombudet hos försäkringskassan (AO) överklagar samma beslut ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades begäran anses i den situationen som ett överklagande och överlämnas därför till länsrätten (20 kap. 10 AFL). Omprövningen innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan, t.ex. den försäkrades rätt till en förmån. Ett beslut efter omprövning får inte vara till nackdel för den som begärt omprövning. I det följande ges en närmare redogörelse för vad som gäller i fråga om sådan omprövning som nu sagts. 1.2 Beslut som omprövas Omprövningsskyldigheten gäller beslut om försäkring som fattats av en tjänsteman hos Försäkringskassan och som inte har meddelats efter omprövning eller med stöd av 20 kap. 10 a AFL. Skyldigheten gäller oavsett om Försäkringskassan lämnat omprövningshänvisning. Beslut som fattats av en socialförsäkringsnämnd får överklagas till länsrätt utan någon föregående omprövning. Omprövningsskyldigheten gäller även provisoriska beslut. Men har ett provisoriskt beslut fattats av en tjänsteman, efter delegation av socialförsäkringsnämnd, ska det inte omprövas utan överklagas direkt till länsrätt. Eftersom ett sådant beslut har fattats på socialförsäkringsnämndens vägnar är det att likställa med ett beslut som fattats av en socialförsäkringsnämnd (JOprotokoll den 7 9 oktober 1997, dnr 3788-1997 samt beslut den 17 augusti 2000 av KRNSU 24-1999 och 26-1999). Omprövningsskyldigheten gäller endast beslut om försäkring och inte t.ex. beslut om avvisning. Men eftersom det i 20 lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BoL) finns en uttrycklig bestämmelse som anger att en ofullständig ansökan får avvisas om den inte kan läggas till grund för prövning och då 20 kap. 10 AFL ska tillämpas i ärenden om bostadsbidrag (29 BoL) ska omprövning ske om en ansökan om bostadsbidrag har avvisats enligt 20 BoL (RegR-dom 831-1998, RÅ 2001 ref 40). 9
1.3 Begäran om omprövning 1.3.1 Vem som får begära omprövning Omprövning enligt 20 kap. 10 AFL förutsätter en begäran från en enskild part. Det är endast den som beslutet angår som får begära omprövning. Om AO anser att ett beslut enligt AFL bör ändras får i stället AO överklaga beslutet. Ett beslut om underhållsstöd för ett barn innebär att den som är underhållsskyldig för barnet ska återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Den underhållsskyldige har därför rätt att få beslutet om underhållsstöd omprövat. Avser ett beslut om underhållsstöd endast utfyllnadsbidrag har den underhållsskyldige däremot inte någon rätt att få beslutet omprövat, eftersom ett sådant beslut inte berör henne eller honom. Omprövning får begäras genom ett ombud (9 FL). Vanligtvis visar ett ombud självmant sin behörighet genom en skriftlig fullmakt. Har ombudet inte gjort det får Försäkringskassan själv avgöra om fullmakt ska krävas. Gäller det ett ärende som är av större ekonomisk betydelse är det lämpligt att Försäkringskassan begär in en fullmakt (jfr Hellners, s. 86). Om ombudet, trots anmodan från Försäkringskassan, inte ger in någon fullmakt kan Försäkringskassan avvisa ombudets begäran om omprövning. En förutsättning för att begäran ska kunna avvisas är att Försäkringskassan upplyst ombudet om att begäran kan komma att avvisas om fullmakt inte ges in (jfr Hellners s. 60 61). Om den försäkrade är under 18 år ska omprövning begäras av den underåriges förmyndare (föräldrabalken 9:1). Har det förordnats en god man eller en förvaltare för den försäkrade, på grund av dennes sjukdom eller liknande, kan den gode mannen eller förvaltaren inom ramen för förordnandet begära omprövning. Den gode mannens eller förvaltarens behörighet framgår av förordnandet. Ett godmansförordnande som innefattar behörighet att begära omprövning innebär inte något hinder mot att den försäkrade själv begär omprövning (föräldrabalken 11:4, 5, 7 och 11). Generellt gäller vid dödsfall att dödsboet inträder i den avlidnes rättigheter. I praxis har därför dödsbo ansetts kunna begära omprövning av ett beslut som gäller en avliden person (jfr RFV Anser 1998:8, Regeringsrättens domar juli 1995 juni 1998, s. 67 69). Det framgår av bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare. 10
1.3.2 Hur omprövning begärs En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från det att den försäkrade fått del av beslutet (20 kap. 13 AFL och prop. 1981/82:88 s. 34). Det finns inte något krav på att en skrivelse med begäran om omprövning ska vara egenhändigt undertecknad, dvs. undertecknad i original. Saknar skrivelsen namnteckning, av t.ex. det skälet att den sänts per elektronisk post, kan Försäkringskassan begära att den försäkrade bekräftar skrivelsen genom en egenhändig namnteckning (10 FL). Är det fråga om en telefaxkopia av en undertecknad skrivelse och är den försäkrades underskrift känd för Försäkringskassan kan kassan ofta undvara en bekräftelse. Visar en skrivelse som kommer in till Försäkringskassan, innan tidsfristen för omprövning löpt ut, att den försäkrade är missnöjd med ett tjänstemannabeslut får skrivelsen regelmässigt anses som en begäran om omprövning enligt 20 kap. 10 AFL. Detta gäller även om den försäkrade betecknat skrivelsen som ett överklagande. Den försäkrade får nämligen inte överklaga ett sådant beslut innan det har omprövats (20 kap. 11 AFL). 1.3.3 Övrigt Om den försäkrade muntligen begär omprövning av ett tjänstemannabeslut följer av den allmänna serviceplikten att Försäkringskassan hänvisar henne eller honom att, innan tidsfristens utgång, komma in med en skriftlig begäran (4 FL). Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut och AO överklagar samma beslut ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades begäran anses i den situationen som ett överklagande och överlämnas därför till länsrätten (20 kap. 10 AFL). Framgår det inte av en begäran om omprövning vilken ändring som den försäkrade begär, är det lämpligt att Försäkringskassan ger henne eller honom tillfälle att klargöra detta. Kommer det inte fram vilken ändring som begärs får Försäkringskassan utgå från att den försäkrade vill ha den förmån eller liknande, som han eller hon ursprungligen begärt hos Försäkringskassan. 1.4 Formell prövning Försäkringskassan ska pröva om begäran om omprövning avser ett beslut som får omprövas (se avsnitt 1.2), om begäran gjorts på rätt sätt (se avsnitt 1.3.1 och avsnitt 1.3.2) och i rätt tid. 1.4.1 Rättidsprövning Tidsfristen om två månader räknas från den dag den försäkrade fick del av en skriftlig underrättelse om beslutet. 11
Som regel sker underrättelse om Försäkringskassans beslut genom ett vanligt brev. Det finns då inte något bevis om vilken dag den försäkrade fått del av beslutet. Försäkringskassan får därför i allmänhet utgå från den försäkrades egen uppgift om när han eller hon fått del av beslutet. Tvåmånadersfristen räknas på så sätt att börjar fristen den 4 mars löper den ut den 4 maj. Om det inte finns någon motsvarande dag i slutmånaden ska den månadens sista dag anses som sista dag för begäran om omprövning (1 lagen [1930:173]om beräkning av lagstadgad tid). Om en försäkrad fått del av Försäkringskassans beslut den 31 december 2004 ska alltså begäran ha kommit in till kassan senast den 28 februari 2005. Om den sista dagen för en begäran om omprövning är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får omprövning begäras senast nästa vardag (2 lagen om beräkning av lagstadgad tid). En skrivelse med begäran om omprövning anses ha kommit in till Försäkringskassan en viss dag om skrivelsen (eller en avi om skrivelsen) den dagen före kl. 24.00 har överlämnats till Försäkringskassan eller till en tjänsteman hos myndigheten. Detsamma gäller om skrivelsen den dagen avskilts för Försäkringskassan på ett postkontor och överlämnas till en tjänsteman hos kassan påföljande dag (10 FL). Ett elektroniskt dokument anses inkommet till en myndighet i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen (TF) när det har nått mottagarens dator (Regner, Eliason, Heuman, Sekretesslagen, En kommentar med supplement, Norstedts m.fl., s. II:3). Det finns däremot inte någon bestämmelse i AFL eller FL som reglerar när en begäran som lämnas med e-post ska anses ha kommit in till en myndighet. En begäran om omprövning som finns tillgänglig i Försäkringskassans e-postsystem får dock anses som inkommen till Försäkringskassan även i den mening som det här är fråga om. 1.4.2 Avvisning och avskrivning En begäran om omprövning ska avvisas om begäran inte kommit in i rätt tid. Begäran ska avvisas även om Försäkringskassan försummat att förse beslutet med en anvisning om hur omprövning begärs (RÅ 1973 ref 59). I det fallet kan det vara lämpligt att Försäkringskassan upplyser den försäkrade om möjligheten att hos kammarrätten ansöka om återställande av försutten tid. Detsamma gäller om den försäkrade på grund av sjukdom saknat förmåga att begära omprövning i rätt tid, se kapitel 8. Exempel på andra fall då Försäkringskassan ska avvisa en begäran om omprövning är då ett uppgivet ombud trots anmaning inte lämnar fullmakt eller då den som begär omprövning inte är berörd av beslutet. Om den fråga som omprövningen gäller förlorat sin aktualitet ska Försäkringskassan meddela ett beslut om avskrivning Detta gäller bl.a. om den försäkrade återkallar sin begäran om omprövning. En annan situation då ett sådant beslut ska meddelas är då den försäkrade begärt omprövning av ett provisoriskt beslut och Försäkringskassan, innan den omprövat beslutet, meddelar ett slutligt beslut om den aktuella förmånen. 12
Avvisnings- och avskrivningsbeslut utfärdas av praktiska skäl skriftligt. Ett avvisningsbeslut ska vara försett med en anvisning om hur man överklagar beslutet (21 FL). Även ett avskrivningsbeslut ska förses med en sådan anvisning, om beslutet går den försäkrade emot (21 FL). Beslut om avvisning och om avskrivning anses i regel inte som beslut i ärende om försäkring utan som beslut enligt FL. Överklagandetiden är därför tre veckor (JO-protokoll 1024-2002 och 23 FL). Jfr. dock vad som sagts under avsnitt 1.2 om beslut om avvisning enligt 20 BoL. I samband med att Försäkringskassan fattar beslut om avvisning, därför att en begäran om omprövning kommit in för sent, bör kassan pröva om det ursprungliga beslutet kan ändras med stöd av 20 kap. 10 a AFL (RAR 2001:4 till 20 kap. 13 andra och tredje stycket AFL). Det är lämpligt att avvisningsbeslutet och beslutet med anledning av den prövningen tas upp i samma beslutsunderrättelse. 1.5 Prövning i sak Omprövningen innebär att Försäkringskassan på nytt ska göra en fullständig prövning av sakfrågan, t.ex. den försäkrades rätt till en förmån. Detta gäller även om den försäkrade inte har åberopat några nya omständigheter. Den försäkrade ska inte behöva vänta på att Försäkringskassan ändrar ett felaktigt beslut. Enligt RAR 2001:4 till 20 kap. 10 första stycket AFL bör omprövningen göras inom sex veckor från det att begäran om omprövning kom in till Försäkringskassan, om det inte finns särskilda skäl mot det. Enligt förarbetena till bestämmelsen i 20 kap. 10 AFL bör omprövningen göras av en annan tjänsteman än den som fattat det ursprungliga beslutet (prop. 1981/82: 88, s. 33 jfrd med prop. 1977/78:20, s. 99). Försäkringskassan ska vid omprövningen göra den ytterligare utredning som behövs och i förekommande fall kommunicera utredningen med den försäkrade (4, 7 och 17 FL). Se även närmare i Vägledning 2004:7. En ändring som beslutas med anledning av en omprövning enligt 20 kap. 10 AFL får inte vara till nackdel för den försäkrade. 1.6 Beslut En underrättelse om ett beslut efter omprövning bör av praktiska skäl vara skriftlig. Innebär beslutet att det tidigare beslutet ändras ska det klart framgå hur det ändras. Om Försäkringskassan inte ändrar sitt tidigare beslut är det lämpligt att beslutet innehåller en motivering som tar sikte på den argumentation som den försäkrade har åberopat till stöd för sin talan. Även om omprövningen inte lett till någon ändring kan en utförlig beslutsmotivering leda till att den försäkrade, på grund av att han eller hon förstår beslutet bättre, låter bli att överklaga (prop. 1981/82:88 s. 20). 13
Beslutsunderrättelsen ska vara försedd med en anvisning om hur beslutet överklagas. Detta behövs dock inte om den försäkrade genom omprövningen fått fullt ut vad han eller hon begärt (21 FL). Ett överklagande ska göras inom två månader från den dag den försäkrade fick del av beslutet eller, om AO överklagar beslutet, inom två månader från den dag då beslutet meddelades (20 kap. 13 AFL). Om laga kraft, verkställighet och inhibition, se kapitel 5. 14
2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol, om beslutet blivit oriktigt av en sådan anledning som anges i lagrummet. För att ändring ska göras krävs det att Försäkringskassan, mot bakgrund av den kunskap Försäkringskassan har vid prövningstillfället, kan konstatera att beslutet varit felaktigt redan från början. Skyldigheten att ändra gäller oavsett om det är den försäkrade eller någon annan som påpekar oriktigheten eller om Försäkringskassan själv uppmärksammar den. En prövning enligt 20 kap. 10 a AFL måste i regel göras inom viss tid. Försäkringskassan kan ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL såväl till den försäkrades fördel som till hans eller hennes nackdel. I fråga om ändring av ett beslut till den försäkrades nackdel finns vissa begränsningar. I det följande ges en närmare redogörelse för vad som gäller i fråga om sådan prövning om ändring av tidigare fattade beslut som nu sagts. 2.2 Beslut som kan ändras Försäkringskassans skyldighet att ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL gäller både sådana beslut som har fattats av en tjänsteman och sådana beslut som har fattats av en socialförsäkringsnämnd. Skyldigheten gäller såväl ursprungliga beslut som beslut efter omprövning enligt 20 kap 10 AFL eller beslut om ändring enligt 20 kap. 10 a AFL. Också provisoriska beslut kan ändras. Endast beslut om försäkring kan ändras. Beslut om avvisning av begäran om omprövning eller överklagande kan därför inte ändras med stöd av 20 kap. 10 a AFL. Att Försäkringskassan tidigare prövat om ett beslut ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL innebär inte något hinder mot att Försäkringskassan på nytt prövar om beslutet ska ändras. Har ett överklagande överlämnats till länsrätten får en prövning enligt 20 kap. 10 a AFL inte göras (JO-beslut 3471-2002). Försäkringskassan får inte heller ändra ett beslut som prövats av en domstol. Men har domstolen inte prövat sakfrågan, utan avvisat överklagandet eller avskrivit målet, finns inte något hinder mot ändring. Det finns inte heller något hinder mot att Försäkringskassan ändrar sitt beslut i en annan del än den som domstolen prövat. 15
Försäkringskassan beviljar en förälder ett halvt vårdbidrag och bestämmer samtidigt att 18 % av vårdbidraget ska utgöra en skattefri merkostnadsdel. Föräldern överklagar beslutet till länsrätten och yrkar helt vårdbidrag. Länsrätten avslår yrkandet. Därefter kontaktar föräldern Försäkringskassan och uppger att merkostnadsdelen blivit för låg på grund av att Försäkringskassan haft felaktiga uppgifter om merkostnadernas storlek. Eftersom länsrätten inte har prövat den skattefria merkostnadsdelen finns det inte något hinder mot att Försäkringskassan gör en prövning enligt 20 kap. 10 a AFL av sitt beslut i denna del. 2.3 Impulser till prövning Försäkringskassan prövar om ett beslut ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL både på begäran av den försäkrade och av allmänna ombudet hos Försäkringskassan (AO), 20 kap. 10 a och 12 AFL. Begäran om prövning kan vara såväl skriftlig som muntlig. Vad som sagts om ombud och ställföreträdare i avsnitt 1.3.1 gäller också om ändring begärs enligt 20 kap. 10 a AFL. Försäkringskassan prövar också på eget initiativ om ett tidigare fattat beslut ska ändras. Om Försäkringskassan själv vid sitt kontrollarbete eller på annat sätt upptäcker att ett tidigare beslut innehåller en sådan oriktighet som ska ändras, är Försäkringskassan skyldig att ändra beslutet om felet inte kan anses som ringa. Begär den försäkrade hos Försäkringskassan att ett tidigare meddelat tjänstemannabeslut ska ändras och har tidsfristen för begäran om omprövning löpt ut bör Försäkringskassan pröva om beslutet kan ändras enligt 20 kap 10 a AFL (RAR 2001:4 till 20 kap. 13 andra och tredje stycket AFL). Se avsnitt 1.4.2. Då den försäkrade överklagar ett beslut till länsrätten bör Försäkringskassan bedöma om det finns skäl att pröva om beslutet ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. Se avsnitt 6.6.2. 2.4 Tidsfrist Försäkringskassan får i regel inte ändra ett beslut med stöd av 20 kap. 10 a AFL sedan två år förflutit från beslutsdagen. Efter utgången av tvåårsperioden får Försäkringskassan ändra ett beslut, om beslutet fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag (se avsnitt 2.7.2) och den försäkrade eller Försäkringskassan fått detta klart för sig först efter utgången av denna period. Försäkringskassan får också ändra ett beslut efter tvåårsperiodens utgång om det finns andra synnerliga skäl för ändring. 16
I ett livränteärende har Försäkringskassan tagit in en inkomstuppgift från den försäkrades arbetsgivare och kommunicerat uppgiften med henne. Eftersom den försäkrade inte hört av sig har Försäkringskassan meddelat ett livräntebeslut, i vilket inkomsten efter skadan bestämts i enlighet med arbetsgivarens uppgift. Sedan mer än två år gått begär den försäkrade att beslutet ska ändras på grund av att inkomsten efter skadan blivit felaktigt bestämd. Genom Försäkringskassans utredning framkommer att hon redan då arbetsgivarens inkomstuppgift kommunicerades med henne kände till att uppgiften var fel. Eftersom den försäkrade känt till att inkomstuppgiften varit fel innan tvåårsperiodens utgång men inte dessförinnan begärt ändring ska, då inte några andra synnerliga skäl för ändring framkommit, någon prövning inte göras. Försäkringskassan ska därför meddela beslut om att avvisa hennes begäran om ändring. 2.5 Formell prövning Om det finns skäl att anta att en begäran om ändring innebär att den försäkrade vill göra en ny ansökan eller tror att han eller hon genom sin begäran gjort en ny ansökan ligger det i Försäkringskassans serviceskyldighet att upplysa den försäkrade om vilka formkrav som gäller för ansökan (4 FL och RegR-dom 8759-2003). Försäkringskassan ska i regel avvisa en begäran om ändring som kommer in sedan två år förflutit från det att beslutet meddelades. Men avvisning ska inte göras om beslutet, trots den tid som gått, får ändras, se avsnitt 2.4. Ett annat fall då Försäkringskassan ska avvisa en begäran om ändring är när beslutet tidigare prövats av domstol. Om den försäkrade återkallar sin begäran om ändring ska ärendet avskrivas. Vad som sagts om avvisnings- och avskrivningsbeslut i avsnitt 1.4.2 gäller också här. 2.6 Prövning i sak Den försäkrade ska inte behöva vänta på att Försäkringskassan ändrar ett felaktigt beslut. Mot bakgrund härav bör omprövningen göras så skyndsamt som möjligt. Om det ursprungliga beslutet fattats av en socialförsäkringsnämnd kan en tjänsteman pröva om det finns förutsättningar att ändra beslutet. Tjänstemannen får själv besluta att avslå en begäran om ändring, om han eller hon bedömer att en ändring inte kan komma i fråga. Socialförsäkringsnämnden behöver endast pröva ärendet om tjänstemannen bedömer att en ändring kan vara aktuell FÖD-dom 1190-1988 (FÖD 1991:26). 17
Om Försäkringskassan överväger att ändra ett beslut till den försäkrades nackdel är det viktigt att han eller hon först får tillfälle att yttra sig. Se även Vägledning 2004:7 2.7 Förutsättningar för ändring En ändring enligt 20 kap. 10 a AFL förutsätter att det tidigare beslutet omfattar det som ska ändras. En komplettering av ett beslut utgör därför inte någon ändring enligt 20 kap. 10 a AFL. Sedan Försäkringskassan tillerkänt den försäkrade arbetsskadelivränta av en viss storlek upptäcker kassan att livräntan inte samordnats med utgående efterlevandepension. Försäkringskassan meddelar därför ett beslut om hur livräntan ska samordnas med pensionen. Detta beslut innebär inte att någon ändring har gjorts av det tidigare beslutet om livränta eftersom detta enbart avsåg storleken på livräntan. Ändring enligt 20 kap. 10 a AFL ska göras om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet (förbiseendefel), om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag (fel i beslutsunderlag) eller om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak (oriktig rättstillämpning). Om Försäkringskassan själv upptäcker att ett tidigare meddelat beslut är felaktigt behöver kassan dock inte besluta om ändring om felet är av ringa betydelse, t.ex. avser ett obetydligt belopp. Är det däremot den försäkrade som begär ändring av ett felaktigt beslut bör även smärre fel ändras om ändringen kan antas ha betydelse för den försäkrade (prop. 1977/78:20 s. 96). 2.7.1 Förbiseendefel En ändring av ett förbiseendefel skiljer sig från de andra här aktuella ändringarna på så sätt att den endast tar sikte på beslutets utformning. Försäkringskassan har fattat ett riktigt beslut men återgett beslutet på ett felaktigt sätt, genom t.ex. oriktiga ord eller siffror. Det är endast uppenbara fel som kan ändras enligt denna bestämmelse. Som exempel kan nämnas misstag i fråga om namn, årtal och belopp. Ett annat exempel är att en del av texten i beslutet har fallit bort på grund av något tekniskt missöde (jfr Hellners, s. 311). Socialförsäkringsnämndens protokoll utgör beslutsdokument och nämndens beslut anses därför ha det innehåll som framgår av protokollet (RegR-dom 6080-1997, RÅ 1999 ref. 75 I). Finns det ett förbiseendefel, t.ex. ett skrivfel, 18
enbart i underrättelsen om socialförsäkringsnämndens beslut blir det inte fråga om någon ändring enligt 20 kap. 10 a AFL, eftersom felet inte finns i beslutet. Däremot måste en ny korrekt beslutsunderrättelse sändas till den försäkrade. Är det fråga om ett förbiseendefel i socialförsäkringsnämndens protokoll ska detta ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. Det är lämpligt att den tjänsteman som undertecknat protokollet också antecknar ändringen i protokollet och att socialförsäkringsnämndens ordförande signerar ändringen. Den försäkrade underrättas därefter om ändringen. Det är endast förbiseendefel i beslut om försäkring som kan ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. Behöver ett annat beslut ändras på grund av ett förbiseendefel finns en motsvarande bestämmelse i FL som kan tillämpas (26 FL). 2.7.2 Fel i beslutsunderlag En ändring på grund av att det tidigare beslutsunderlaget varit felaktigt eller ofullständigt förutsätter att oriktigheten eller bristen mot bakgrund av vad som senare kommit fram framstår som uppenbar. Är det den försäkrade som begär ändring ska det inte krävas någon kompletterande utredning från Försäkringskassans sida för att kunna konstatera felaktigheten eller bristen. Skyldigheten för Försäkringskassan att ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL gäller endast om beslutet varit felaktigt redan från början. Det bör också framstå som uppenbart att Försäkringskassan hade meddelat ett annat beslut om den haft tillgång till de uppgifter som senare kommit fram. Att den försäkrade själv lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter som ligger till grund för ett beslut innebär inte någon begränsning av Försäkringskassans skyldighet att även till fördel för den försäkrade ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL. Försäkringskassan har i januari 2001 beviljat den försäkrade bostadstillägg fr.o.m. augusti 2000. Försäkringskassan har bestämt storleken på bostadstillägget mot bakgrund bl.a. av de uppgifter om hyreskostnader som han i november 2000 lämnat i sin ansökan. I juni 2001 besöker den försäkrade Försäkringskassan och visar fram hyresavier som visar att hans hyreskostnader fr.o.m. oktober 2000 varit högre än vad han angett i sin ansökan. Försäkringskassan ska då ändra sitt beslut om bostadstillägg med stöd av 20 kap. 10 a AFL såvitt det gäller tiden fr.o.m. oktober 2000. I ett pågående sjukfall kommer ett läkarutlåtande in till Försäkringskassan som visar att den försäkrade inte har rätt till fortsatt sjukpenning. Försäkringskassan beslutar att inte betala ut sjukpenning efter den 31 oktober 2000. 19
I mars 2001 begär den försäkrade hos Försäkringskassan att indragningsbeslutet ska upphävas och att han, som inte arbetat sedan indragningsbeslutet, ska få fortsatt sjukpenning. Till stöd för sin begäran åberopar den försäkrade ett nytt läkarutlåtande. Detta nya läkarutlåtande ger en helt annan bild av den försäkrades hälsotillstånd vid tiden för indragningsbeslutet än det tidigare läkarutlåtandet. Det visar också klart att den försäkrades hälsotillstånd vid den tiden var sådant att han var berättigad till fortsatt sjukpenning. Förutsättningar finns att ändra indragningsbeslutet enligt 20 kap. 10 a AFL. Det nya läkarutlåtandet i ovanstående exempel visar att den försäkrades hälsotillstånd fr.o.m. januari 2001 försämrats på så sätt att den försäkrade från den månaden är berättigad till sjukpenning. Det visar alltså inte att indragningsbeslutet var fel. Någon ändring av detta ska därför inte göras. Försäkringskassan bör däremot pröva den försäkrades rätt till sjukpenning fr.o.m. januari 2001. 2.7.3 Oriktig rättstillämpning Att ett beslut blivit oriktigt på grund av uppenbart oriktig rättstillämpninginnebär att beslutet klart avviker från gällande rätt vid tiden för beslutsfattandet. Gällande rätt utgörs främst av gällande författningsbestämmelser och såvitt här är i fråga refererade avgöranden av Försäkringsöverdomstolen och Regeringsrätten samt av stadgad praxis på socialförsäkringsområdet. Med stadgad praxis avses oavsett om ett refererat avgörande i frågan föreligger att en rättsregel under längre tid tillämpats på visst sätt av domstolar och myndigheter. Då Försäkringskassan prövar om ett beslut klart avviker från gällande rätt är utgångspunkten den rätt som var gällande vid tiden för beslutsfattandet. Att Regeringsrätten kommit att avgöra en fråga på annat sätt än på det sätt frågan tidigare avgjorts innebär därför inte att Försäkringskassan ska ändra sina tidigare beslut i frågan. Att Regeringsrätten prövat frågan innebär i regel att rättsläget tidigare varit oklart. Det kan ibland vara svårt att avgöra om den som fattat ett beslut har förbisett eller missuppfattat en lagbestämmelse eller om han eller hon har misstagit sig i fråga om en faktisk omständighet som ingår i beslutsunderlaget. Enligt förarbetena är detta grunden för att Försäkringskassan inte bara ska ändra ett beslut då en uppenbart felaktig rättstillämpning legat till grund för beslutet, utan också då beslutet blivit felaktigt av annan liknande orsak (prop. 1977/78:20 s. 95). 20 En egen företagare har för sin sjukpenningförsäkring en karenstid på tre dagar. Men karenstid ska inte beräknas om en ny sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut. Om beslutsfattaren
inte känner till denna bestämmelse, utan beräknar karenstid även för den sista sjukperioden, ska beslutet ändras av det skälet att det blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning. Även om beslutsfattaren i ovanstående exempel känner till den aktuella bestämmelsen kan han komma att fatta ett felaktigt beslut. Om beslutsunderlaget är riktigt men beslutsfattaren felaktigt utgår från att fler än 20 dagar förflutit, sedan den första sjukperioden tog slut, har han eller hon misstagit sig i fråga om en faktisk omständighet. Försäkringskassan ska ändra beslutet på grund av att det blivit oriktigt av annan liknande orsak. 2.7.4 Ändring till nackdel för den försäkrade Ett beslut om ändring enligt 20 kap. 10 a AFL får inte vara till nackdel för den försäkrade i fråga om en förmån som redan har förfallit till betalning. Pension förfaller till betalning den dag då den kan betalas ut till pensionstagaren (prop. 1977/78:20, s. 96). Sjukpenning eller annan dagpenning förfaller till betalning den dag då beslut meddelas om utbetalningen FÖD-dom 821-1992 (FÖD 1995:11). I regel meddelas inte något särskilt beslut om utbetalning av sjukpenning och ett beslut om utbetalning anses därför i regel meddelat den dag då utbetalning görs. Rör beslutet inte någon förmån, utan t.ex. återbetalningsskyldighet för en bidragsskyldig, finns inte något hinder mot att besluta till nackdel för den som beslutet gäller även för retroaktiv tid. För att Försäkringskassan, genom att ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL, ska kunna dra in eller minska en förmån framåt i tiden är det inte tillräckligt att beslutet från början var felaktigt. Det krävs också att den försäkrade inte heller vid ändringstidpunkten uppfyller förutsättningarna för den förmån han eller hon tillerkänts. En ändring av ett beslut får inte göras till den försäkrades nackdel om det finns synnerliga skäl mot det. En förmån som felaktigt har utgetts under en lång tid kan vara av avgörande betydelse för den försäkrades försörjning. Han eller hon kan ha inrättat sitt liv efter förmånen. Om den försäkrade då är utan skuld till det felaktiga beslutet, bör det finnas en möjlighet att få behålla förmånen (prop.1977/78:20 s. 96). Den försäkrade har i ansökan om sjukersättning angett att hon på grund av sina sjukdomsbesvär har upphört att arbeta i den rörelse hon tidigare har drivit. Sedan Försäkringskassan tillerkänt den försäkrade hel sjukersättning kommer det fram att hon fortfarande arbetar i rörelsen på halvtid. Försäkringskassan prövar om pensionsbeslutet ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. 21
Försäkringskassan bedömer att det tidigare beslutet om sjukersättning var fel. Den försäkrade borde ha tillerkänts halv i stället för hel sjukersättning. Försäkringskassan bedömer att den försäkrade också i fortsättningen bara har rätt till halv sjukersättning. Försäkringskassan, som anser att det inte finns synnerliga skäl mot en ändring av det tidigare beslutet om sjukersättning, beslutar därför att ändra detta. Från och med månaden efter beslutsdagen ska endast halv sjukersättning utges till den försäkrade. Försäkringskassan prövar därefter om återkrav ska göras av vad som före ändringen utbetalats för mycket i sjukersättning. 2.8 Beslut En underrättelse om ett beslut efter prövning enligt 20 kap. 10 a bör av praktiska skäl vara skriftlig. Beslutsunderrättelsen ska vara försedd med en anvisning om hur beslutet överklagas (21 FL). Detta behövs dock inte om den försäkrade begärt ändring och fått fullt ut vad han eller hon begärt eller om Försäkringskassan på eget initiativ ändrat ett beslut till fördel för den försäkrade (21 FL). Överklagandetiden är två månader (20 kap. 13 AFL). Om den försäkrade begärt ändring till sin fördel av ett tidigare beslut, men Försäkringskassan bedömer att beslutet i stället ska ändras till nackdel för den försäkrade, meddelas två beslut. I ett beslut avslår Försäkringskassan den försäkrades begäran om önskad ändring. I det andra beslutet, genom vilket Försäkringskassan ändrar det tidigare beslutet, anges att Försäkringskassan på eget initiativ tagit upp frågan om ändring på annat sätt än vad den försäkrade begärt. Det är lämpligt att de båda besluten tas upp i samma beslutsunderrättelse. Om laga kraft, verkställighet och inhibition, se kapitel 5 22
3. Omprövning enligt LIP 3.1 Inledning Försäkringskassan ska ompröva ett beslut enligt LIP om den som beslutet avser begär det eller om det finns andra skäl (13 kap. 9 LIP). Den försäkrade får inte överklaga ett beslut som inte har omprövats (13 kap. 17 LIP). En begäran om omprövning ska göras på visst sätt och inom viss tid. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut som fattats av Försäkringskassan och allmänna ombudet hos Försäkringskassan (AO) överklagar beslutet ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades begäran om omprövning ska i den situationen anses som ett överklagande och överlämnas till länsrätten (13 kap. 15 LIP). Omprövningen innebär en ny fullständig prövning i sak. Försäkringskassan kan ompröva ett beslut såväl till den försäkrades fördel som till hans eller hennes nackdel. I det följande ges en närmare redogörelse för vad som gäller i fråga om omprövning enligt LIP. Omprövning på den försäkrades begäran behandlas i avsnitten 3.3 3.6 och omprövning på Försäkringskassans eget initiativ i avsnitten 3.7 3.9. I avsnitten 3.10 och 3.11 anges vad som gäller om beslut efter omprövning respektive om rättelse av förbiseendefel. 3.2 Beslut som omprövas Omprövningsskyldigheten gäller alla beslut enligt LIP och oavsett om någon omprövningshänvisning lämnats. Men skyldigheten innebär i regel inte någon skyldighet att särskilt ompröva ett beslut om PGI eller PGB utan någon anslutande omprövning av besluten om pensionsrätt och pensionspoäng för samma år. Jfr vad som sägs i avsnitt 3.3.2. Försäkringskassan får inte ompröva ett beslut som fattats efter omprövning (13 kap. 9 LIP). Försäkringskassan får inte heller ompröva ett beslut som prövats i sak av domstol (13 kap. 16 LIP). Men har domstolen inte prövat beslutet i sak, utan avvisat eller avskrivit målet, finns inte något hinder mot omprövning. Det finns inte heller något hinder mot att ompröva ett beslut i en annan del än den som domstolen prövat. 3.3 Begäran om omprövning 3.3.1 Vem som får begära omprövning Det är endast en enskild part som får begära omprövning enligt LIP. Om AO anser att ett beslut enligt LIP bör ändras får AO i stället överklaga beslutet. 23
Det är den försäkrade som beslutet avser som får begära omprövning. Om en försäkrad överfört pensionsrätt för premiepension till sin hustru har alltså hustrun inte rätt att begära omprövning av Försäkringskassans beslut om pensionsrätt för den försäkrade. Även en efterlevande som är berättigad till efterlevandepension kan begära omprövning av beslut enligt LIP om t.ex. pensionsrätt och pensionspoäng. I LIP finns nämligen en bestämmelse som anger att om den som avses med ett beslut avlidit får annan som är berörd av beslutet begära omprövning (13 kap. 10 LIP). En underårig som fyllt 16 år får själv föra talan om det han förvärvat genom eget arbete (föräldrabalken 9:3). Därför torde 16-årsgränsen även gälla vid begäran om omprövning av ett beslut enligt LIP avseende pensionsrätt och pensionspoäng som grundats på PGI. Då det gäller andra beslut som rör en försäkrad som är under 18 år ska omprövning begäras av den försäkrades förmyndare (föräldrabalken 9:1). Det som sägs om ombud, god man, förvaltare och dödsbo i avsnitt 1.3.1 gäller också då omprövning begärs av ett beslut enligt LIP. 3.3.2 Hur omprövning begärs En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha gjorts inom viss tid (13 kap. 11 LIP och 45 InfL). Vad som sägs om egenhändigt undertecknande i avsnitt 1.3.2 gäller också då omprövning begärs av beslut enligt LIP. Om en skrivelse som kommer in inom tidsfristen för begäran om omprövning visar att den försäkrade är missnöjd med ett beslut enligt LIP, bör skrivelsen regelmässigt anses som en begäran om en omprövning. Detta gäller även om den försäkrade betecknar skrivelsen som ett överklagande. Den försäkrade får nämligen inte överklaga ett beslut enligt LIP som inte tillkommit efter omprövning (13 kap. 17 LIP). Även om den försäkrade i sin begäran om omprövning endast förklarar att han eller hon är missnöjd med hur PGI eller PGB bestämts, får begäran i regel anses innefatta en begäran om omprövning även av Försäkringskassans beslut om pensionsrätt och pensionspoäng för aktuellt år. Det är bara om ett beslut om PGI eller PGB inte kan påverka pensionsrätt eller pensionspoäng, men det ändå är av betydelse för den försäkrade att beslutet prövas, som Skatteverket resp. Försäkringskassan får ompröva beslutet separat (13 kap. 9 LIP). 24 Sedan den försäkrade fått beslutsunderrättelse om PGI, PGB och pensionsrätt för intjänandeåren 1960 1998 skriver han till Försäkringskassan och ansöker om barnårsrätt för år 1997. Han uppger att han tidigare inte känt till att det var nödvändigt att göra en sådan ansökan. Skrivelsen får anses som en begäran om omprövning både av beslutet om PGB och beslutet om pensionsrätt för intjänandeåret 1997.
3.3.3 Övrigt Om en försäkrad innan omprövningsfristen löpt ut muntligen begär omprövning av ett beslut enligt LIP följer av den allmänna serviceplikten (4 FL) att Försäkringskassan hänvisar henne eller honom att, innan fristens utgång, komma in med en skriftlig begäran om omprövning. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut som fattats av Försäkringskassan och AO överklagar beslutet ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades begäran om omprövning ska i den situationen anses som ett överklagande och överlämnas till länsrätten (13 kap. 15 LIP). Om en begäran om omprövning inom föreskriven tid kommit in till Premiepensionsmyndigheten (PPM), Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol ska skrivelsen översändas till Försäkringskassan och där anses inkommen i rätt tid (13 kap. 12 LIP). 3.4 Tidsfrister för begäran om omprövning 3.4.1 Beslut om pensionsrätt m.m. för retroaktiv tid Omprövning av beslut om pensionsrätt för premiepension avseende åren 1995 1997 ska ha begärts senast den 31 augusti 2000. I fråga om beslut om pensionsrätt för inkomstpension för åren 1960 1998 och för premiepension för år 1998 ska omprövning ha begärts senast den 30 juni 2001 (45 jfrd med 28 InfL). Kommer en begäran om omprövning av ett sådant beslut in till Försäkringskassan först efter den 31 augusti 2000 resp. den 30 juni 2001 bör Försäkringskassan höra efter med den försäkrade när han eller hon fått kännedom om beslutet. Om den försäkrade då gör sannolikt att han eller hon inte haft kännedom om beslutet två månader före utgången av aktuell tidsfrist gäller en särskild tidsfrist. I det fallet ska begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från den dag då den försäkrade fick kännedom om beslutet (45 InfL). 3.4.2 Övriga beslut En begäran om omprövning av beslut om pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår ska enligt huvudregeln ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret (13 kap. 11 LIP). Kommer en begäran om omprövning av ett sådant beslut in till Försäkringskassan först efter utgången av fastställelseåret, bör Försäkringskassan höra efter med den försäkrade när han eller hon fått kännedom om beslutet. Om den försäkrade då gör sannolikt att han eller hon inte haft kännedom om beslutet två månader före utgången av aktuell tidsfrist gäller en särskild tidsfrist. I det fallet ska begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från den dag då den försäkrade fick kännedom om beslutet (13 kap. 11 LIP). 25
Då det gäller andra beslut enligt LIP ska begäran om omprövning ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från att den försäkrade fått del av beslutet (13 kap. 11 LIP). 3.5 Formell prövning Försäkringskassan ska pröva om begäran om omprövning avser ett beslut som får omprövas (se avsnitt 3.2), om begäran gjorts på rätt sätt (se avsnitt 3.3.2) och i rätt tid (se avsnitt 3.4). I fråga om rättidsprövning gäller det som anges avsnitt 1.4.1. Beträffande avvisning och avskrivning gäller detsamma som anges i avsnitt 1.4.2, med den avvikelsen att överklagandetiden för avvisningsbeslut är två månader (13 kap. 18 LIP). 3.6 Prövning i sak Omprövningen innebär en ny fullständig prövning i sak. Detta gäller även om den försäkrade inte har åberopat några nya omständigheter. Det är lämpligt att omprövning av ett beslut som Försäkringskassan har fattat görs av en annan tjänsteman än den som fattat beslutet. Innan Försäkringskassan omprövar beslutet kontrollerar Försäkringskassan om följdändring gjorts i beslutet genom automatisk databehandling. Försäkringskassan kan kontrollera detta genom svarsbilder som avser pensionsrätter och grunduppgifter för beräkning av dessa. Har följdändring gjorts i beslutet anpassas Försäkringskassans omprövning efter vad som redan prövats. Försäkringskassan ska vid omprövningen göra den ytterligare utredning som behövs och i förekommande fall kommunicera utredningen med den försäkrade (7 och 17 FL). Se Vägledning 2004:7. Gör den försäkrade gällande att ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng inte motsvarar de förvärvsinkomster som han eller hon haft bör Försäkringskassan göra en kontroll i intjänanderegistret för att undersöka om pensionsrätt och pensionspoäng motsvarar fastställd PGI. En kontroll bör i förekommande fall också göras i pensionspoängregistret, eftersom fel kan ha uppstått vid överföringen från detta register till intjänanderegistret. Framgår det av en begäran om omprövning av beslut om pensionsrätt och pensionspoäng att den försäkrade är missnöjd med beräkningsunderlagen för besluten, dvs. med besluten om PGI och/eller PGB för samma år ska också de sistnämnda besluten omprövas. Då det gäller beslut om PGI gäller detta endast fr.o.m. intjänandeåret 1999. Ska ett PGI-beslut omprövas överlämnar Försäkringskassan begäran om omprövning till Skatteverket. Försäkringskassan får då avvakta med att ompröva pensionsrättsbeslutet till dess att Skatteverket fattat sitt beslut. Är det fråga om PGB för plikttjänstgöring eller studier kan det vara nödvändigt att kontrollera den försäkrades uppgifter hos Pliktverket eller Centrala studiestödsnämnden. 26
Om en förälder begär omprövning av PGB och pensionsrätt, på den grunden att han eller hon borde ha tillgodoräknats PGB för barnår i stället för den andre föräldern, kan begäran komma att leda till att Försäkringskassan på eget initiativ också omprövar den andra förälderns PGB och pensionsrätt (se avsnitt 3.9). Är det fråga om PGB för något av åren 1960 1998 gäller i den situationen inte kravet att en fader ska ha ansökt om PGB före den 31 augusti 1999 för att han om beslutet om moderns PGB upphävs ska få tillgodoräknas PGB och få en högre pensionsrätt (45 InfL). Om en förälder, som inte fått PGB för barnår, i sin begäran om omprövning hävdar att han eller hon är den enda av föräldrarna som under minst halva året haft vårdnaden om/bott tillsammans med barnet är det lämpligt att Försäkringskassan tar in personbevis för barnårsrätt för båda föräldrarna från Skatteverket. Har en av föräldrarna eller båda föräldrarna bott utomlands, men är förhållandena ändå sådana att barnårsrätt kan komma ifråga, kan Försäkringskassan hänvisa den förälder som begär omprövning att själv ta in utredning om bosättningsförhållandena. En far som haft ensam vårdnad om ett barn har inte i tid ansökt om att få tillgodoräknas PGB för barnår för åren 1991 1994. I en begäran om omprövning av pensionsrätten för dessa år begär han PGB för barnår. Försäkringskassan tar in personbevis för barnårsrätt för båda föräldrarna. Uppgifterna i dessa visar att barnens mor felaktigt fått PGB för barnår för de aktuella åren och att fadern i stället borde ha fått detta. Försäkringskassan upplyser modern om att fadern begärt PGB för barnår och ger henne tillfälle att yttra sig över uppgifterna i personbevisen. Några uppgifter som motsäger uppgifterna i personbevisen lämnas inte av modern. Försäkringskassan upphäver därför besluten om PGB för barnår för modern och tillgodoräknar i stället fadern sådan PGB. Försäkringskassan ändrar också besluten om moderns och faderns pensionsrätter. 3.7 Omprövning på Försäkringskassans eget initiativ Försäkringskassan ska på eget initiativ (ex officio) ompröva sina beslut om det finns skäl för det. Enligt förarbetena finns skäl för omprövning om omprövningen avser en fråga eller ett belopp som är av någon betydelse (prop. 1997/98:151, s. 751 752). Ett beslut får omprövas såväl till fördel som till nackdel för den försäkrade. Om en försäkrad yrkar att ett beslut ska ändras är Försäkringskassan oförhindrad att också pröva om beslutet ska ändras på annat sätt än den försäkrade yrkar (13 kap. 13 LIP). Men andra beslut än beslut om pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår får omprövas till nackdel för den försäkrade endast i vissa fall som anges nedan i avsnitt 3.8. 27