Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet Författare Nilsson E., Pålsson L. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Gröna näringens riksorganisation (GRO); Jordbruksverket (SJV); Lantbrukarnas Riksförbund (LRF); Naturvårdsverket (SNV); Kemikalieinspektionen (KEMI); Lantmännen; Svenskt Växtskydd Svenska Praktiker Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
Säkert växtskydd Därför skyddar vi ytvattnet
Textförfattare: Eskil Nilsson och Lars Pålsson Visavi God Lantmannased AB. Projektledare Säkert växtskydd: Malin Carlsson LRF. Styrgrupp: Jan Eksvärd LRF, Else-Marie Mejersjö och Örjan Folkesson Jordbruksverket, Erik Erlandsson Lantmännen, Hans Hagenvall och Cecilia Ljunggren Svenskt Växtskydd, Jan Nerelius GRO, Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket. Broschyren har delfinansierats av Europeiska unionen. 341 271 TRYCKSAK Grafisk formgivning och produktion: Condesign Infocom AB, 2368. Foto: Eskil Nilsson, Lars Pålsson, Malin Carlsson. Tryckt på Scandia 2000, 150g. Maj 2006.
Innehåll Gemensamt mål att skydda vattnet...4 40 35 30 4 6 1600 1200 Många orsaker bidrar till fynd av växtskyddsmedel...6 25 20 15 8 10 5 0 10 1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 12 14 800 400 0 Undersökningar kartlägger våra ytvatten...8 Viktiga åtgärder för att förhindra spridning...11 Något att fundera över, 1...12 Något att fundera över, 2...14 Inledning Det finns samband mellan bekämpning, fynd av växtskyddsmedel i ytvatten och risker för skador i naturen. Denna broschyr förklarar några av dessa samband och ger praktiska exempel på åtgärder som minskar riskerna med växtskyddsmedel. Mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten visar att halterna minskar. Trots detta hittas fortfarande rester av preparat där vi inte vill ha dem, bl.a. i livsmedel och i yt- och grundvatten. Under 2004 hittades 41 olika substanser, främst från ogräsmedel i våra åar och bäckar (Kreuger m.fl., SLU). Undersökningar visar att 15 % av lantbrukarna fortfarande fyller på sprutan på gårdsplanen och att ca 45 % inte lämnar skyddsavstånd vid brunnar och vattendrag (NUI 2005). Resultaten visar att hanteringen av växtskyddsmedel fortfarande kan förbättras. Målet är att genom förbättrad hantering väsentligt minska riskerna med växtskyddsmedel. En minskning av riskerna är viktigt att uppnå både för produktionen och för miljön. Broschyren är en hjälp för dig att leva upp till omvärldens krav på en uthållig produktion med minsta möjliga miljöpåverkan. 3
Gemensamt mål att skydda vattnet Ingen vill att livet i våra sjöar och vattendrag ska påverkas negativt av de kemikalier vi behöver använda. Livet i våra vatten påverkas ändå negativt av en del kemikalier. Sverige har därför som ett av 16 miljökvalitetsmål antagit målet Giftfri miljö som har till syfte att miljön ska vara fri från ämnen som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Som en del i arbetet med att nå det målet har Kemikalieinspektionen tagit fram riktvärden för ytvatten. Detta är gjort för 100 aktiva substanser som ingår i växtskyddsmedel. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för hur dessa riktvärden bör användas. Riktvärdet anger den högsta halt då man med dagens kunskap inte kan förvänta sig några negativa effekter på det liv som finns i bäckar, vattendrag, dammar, sjöar, märgelgravar och andra liknande vatten som ingår under beteckningen ytvatten. Riktvärden för ytvatten finns bara för ämnen som är lösta i vatten, inte för sedimentbundna ämnen. Värdena bygger på laboratorietester av ämnens giftighet för olika vattenlevande organismer. Ofta testas tre olika nivåer i näringskedjan, t.ex. alger, ryggradslösa djur och fisk. Ämnen med liten risk för negativ påverkan har höga riktvärden och ämnen med stor risk för negativ påverkan har låga riktvärden, t.ex. har glyfosat 10 µg/l (mikrogram/liter) och cypermethrin 0,0002 µg/l. Värdena kan komma att ändras i takt med att ny kunskap kommer fram. I tabellen på nästa sida finns flera riktvärden för några av våra vanligaste växtskyddspreparat. Om riktvärdet i ytvattnet överskrids kan detta åtgärdas genom att man identifierar möjliga orsaker till varför halten är för hög. Det kan innebära att man bör se över om växtskyddshantering sker enligt god praxis och eventuellt föreslå förändrad hantering, t.ex. genom anläggning av en säker plats för påfyllnad av sprutan. Det finns flera klassificeringar av vatten. De vanligaste är ytvatten, dricksvatten och grundvatten. Denna broschyr handlar om ytvatten. En stor del av dricksvattnet i Sverige kommer från ytvatten, t.ex. från sjöar. Det är därför bra att känna till att det förutom riktvärden för ytvatten finns ett EU-gränsvärde för växtskyddsmedel i dricksvatten. Gränsvärdet är 0,1 µg/l. Det innebär att dricksvattnet inte får sändas ut i vattenledningsnätet för konsumtion om det överskrider den tillåtna halten. Hittas flera olika ämnen får det sammanlagt finnas högst 0,5 µg/l växtskyddsmedel i vattenprovet. Detta speglar inställningen i EU att det inte ska få förekomma rester av växtskyddsmedel i vatten. 4
EXEMPEL: 1 3 En droppe måste kanske spädas med en hel sjö... Gränsvärdet för dricksvatten 0,1 µg/l innebär 1 gram aktiv substans i 10 000 000 liter. Detta motsvarar 1 gram i en liten sjö som är 1 ha x 1 m djup. Eller 33 km av ett dike som är 1m brett och 0,3 m djupt. 1 gram aktiv substans är den mängd som t.ex. kan sitta på folieförseglingen på en dunk växtskyddsmedel. 2 Inom EU finns några olika sätt för att beskriva effekter i miljön. Ofta utgår man ifrån ett standarddike som är 1 m brett, 0,3 m djupt och 100 m långt och då rymmer 30 000 liter vatten. Kemikalieinspektionen har riktvärden för ytvatten då man inte kan förvänta sig några negativa effekter av ett växtskyddsmedel. Riktvärdena redovisas för olika aktiva substanser och deras nedbrytningsprodukter. Tabellen visar riktvärdet för några vanligt använda växtskyddsmedel. Vad innebär riktvärdet för ytvatten i praktiken? A. Om du av misstag skulle spruta över en dräneringsbrunn som saknar lock, hamnar sprutvätskan på vattenytan i brunnen. Du använder en glyfosatprodukt med dosen 4 l/ha vilket motsvarar 1440 g aktiv substans per hektar. Vattnet i brunnen leds ut i ett vattendrag som är 100 m långt, 30 cm djupt och 1m brett. Halten i vattendraget blir då 134 µg/l. Denna koncentration är 13 gånger över glyfosats riktvärde för ytvatten. B. Du sprutar Decis med dosen 0,3 l/ha (7,5 g aktiv substans/ha) och glömmer att stänga av munstyckena då du passerar en brunn utan lock. Sprutvätskan som kommer ner i brunnen ger i ovan beskrivna dike 0,007 µg/l. Denna koncentration är 35 gånger över deltametrins riktvärde för ytvatten. Verksam Ingår t.ex. Riktvärde för ytvatten Motsvarande mängd substans i preparatet mikrogram/l i standarddiket (gram) Kvinmerak Butisan Top 100 3 Bentazon Basagran 40 1.2 Glyfosat Round Up 10 0.3 MCPA MCPA 750 10 0.3 AMPA nedbrytningsprodukt 500 15 Amidosulforon Gratil 0,20 0.006 Cyprodinil Stereo, Unix 0,20 0,006 Cypermetrin Cyperb 0.0002 0.0000006 Deltametrin Decis 0.0002 0.0000006 Gränsvärdet för dricksvatten 0,1 µg/l motsvarar i FOCUS-diket 0,003 gram 5
Många orsaker bidrar till fynd av växtskyddsmedel Spridningsvägar Undersökningar visar att förekomsten av växtskyddsmedel i ett ytvatten speglar vilka preparat som används i området. Det är t.ex. vanligare att man hittar rester av växtskyddsmedel i ytvatten som finns i områden med intensivt jordbruk. Spridning till vattenmiljön sker genom diffust läckage eller genom punktutsläpp. Oavsett vilket så visar mätningar att läckaget av växtskyddsmedel till ytvatten ökar efter stora regn. Diffust läckage är då växtskyddsmedelsrester transporteras från fält till vattendrag genom utlakning, ytavrinning eller vindavdrift. Diffust läckage kan ske från fältet som bekämpats men även genom läckage från punktkällor. Punktkällor kan vara platsen för påfyllning och rengöring, där sprutan parkeras, platser där det förekommit stora eller små spill genom hantering, deponier av avfall, olycksplatser eller hårdgjorda ytor. Om spill t.ex. råkar ske på gårdsplanen bryts inte ämnen ner utan läcker direkt ut till omgivningen via markprofilen. Nedbrytning av växtskyddsmedel Den huvudsakliga nedbrytningen av växtskyddsmedel sker biologiskt i växter och i marken med hjälp av enzymer, marklevande djur och mikroorganismer. Gårdsplaner, hårdgjorda ytor och andra platser med lite organiskt material innehåller en liten mängd mikroorganismer. Detta ger låg biologisk aktivitet och långsam nedbrytning. Låg temperatur påverkar nedbrytningen negativt vilket gör att läckage även kan ske under vinterhalvåret. Även andra faktorer (markfuktighet, ph, solljus, syretillgång etc.) påverkar nedbrytningen. Hur lång tid ett växtskyddsmedel finns kvar i marken efter en bekämpning beror på hur preparatet är uppbyggt och hur det bryts ner. Nedbrytning av ett växtskyddsmedel innebär som regel att det stegvis omvandlas till olika nedbrytningsprodukter. Dessa kan sedan ha olika förmåga att bindas till partiklar i jorden. Beroende på hur preparaten är uppbyggda så har de olika persistens, förmåga att motstå nedbrytning. Ämnen med lång persistenstid kan finnas i marken flera år. Denna egenskap kan vara en förklaring till fynd av sedan länge förbjudna preparat. Transport Växtskyddsmedel och nedbrytningsrester av dessa transporteras i luften, på markytan eller genom markprofilen. Vindavdrift kan minskas genom att man använder skyddsavstånd. Utlakning genom markprofilen är svårare att förhindra genom praktiska åtgärder då flera faktorer spelar in: markförhållanden, ämnets egenskaper, klimat. Vid kraftig nederbörd uppstår ibland erosion. Risken finns då att stora mängder växtskyddsmedel bundna till jordpartiklar och lösta i vatten sköljs ut i vattendrag. Detta kan ske direkt till vattendraget eller via dräneringsbrunnar i fält (se bild). Växtskyddsmedel som har hamnat i vattendrag finns sedan löst i vattnet eller bundet i bottensedimentet. 6
Rester av sedan länge förbjudna preparat finns ännu kvar... TRANSPORT AV VÄXTSKYDDSMEDEL FÖRLUSTER I FÄLT FÖRLUSTER VID PÅFYLLNING OCH RENGÖRING Global transport Avdunstning från gröda och mark Nedfall Vindavdrift Vindavdrift Transport på markytan Transport på markytan Marktransport via bl.a. dräneringsledningar Förluster till grundvatten GRUNDVATTEN Förluster till grundvatten Spridning av växtskyddsmedel i naturen. Källa: Fritt efter Torstensson, SLU. 7
Undersökningar kartlägger våra ytvatten Fynden speglar använd mängd i området... Hur undersöks vattnet? Växtskyddsmedel i vatten kontrolleras genom stickprov och systematisk provtagning. Stickproven ger endast en allmän bild av vilka preparat som det finns rester av i vattnet. Stickprovskontroller är inte genomförda enhetligt vilket gör att det är svårt att jämföra prov och få någon uppfattning om huruvida halterna ökar eller minskar. För att få en bild av vilka växtskyddsmedel som kan ha läckt ut i ett vattendrag har man därför startat med systematiska provtagningar som pågår under flera år, där även användningen av växtskyddsmedel runt det undersökta vattendraget är känd. Systematiska provtagningar sker t.ex. i det svenska miljöövervakningsprogrammet. Där samlar man in vattenprover och bakgrundsuppgifter från fyra olika jordbruksområden, vilket underlättar jämförelser mellan regioner och över tiden. Vemmenhögsprojektet är ett annat exempel på vilken nytta man har av systematisk provtagning. Genom det projektet har man kunnat visa hur viktigt det är att hantera växtskyddsmedel på ett säkert sätt. Hur ser det ut i våra vatten? Man hittar rester av växtskyddsmedel i ytvatten. I många fall handlar det om substanser och nedbrytningsprodukter från ogräsmedel (herbicider) men även rester från svampoch insektsmedel förekommer. De herbicider man påträffar vid provtagning är både sådana som används idag och sådana som tidigare använts men som idag är förbjudna. Några av de herbicider som används idag och som ofta hittas i ytvatten är isoproturon, glyfosat, MCPA och mecoprop. De fynd man gör av förbjudna herbicider är ofta från atrazin och diklobenil samt från deras nedbrytningsprodukter. Atrazin och diklobenil finns i sedan länge förbjudna medel för totalbekämpning (Totex Strö, Silvorex, Gesaprim m.fl.). Användningen skedde främst på hårdgjorda ytor i hela samhället, bl.a. i städerna, på banvallar och på gårdsplaner. Lantbruket stod för en mindre del av denna användning. Både stickprov och systematiska provtagningar har uppvisat halter av växtskyddsmedel över de rekommenderade riktvärdena för ytvatten. Fynden sker främst under säsongen då det sprutas och speglar framförallt använd mängd växtskyddsmedel i området. Andra faktorer som påverkar förekomsten är preparatens egenskaper och markförhållanden. Vemmenhögsån det goda exemplet Systematisk provtagning visar att halterna av växtskyddsmedel i Vemmenhögsån har minskat med 90 % under de senaste 10 åren sedan lantbrukarna i området förbättrat sin hantering. Ökningen 2003 berodde till största delen på en kraftig nederbörd strax efter en behandling i ärter. Detta gav tillfälligt högre halter till följd av ytavrinning. Livet i vattnet har gynnats och fiskförekomsten i Vemmenhögsån har ökat. Troligen finns det ett samband mellan bättre hantering och ökad fiskförekomst men det saknas långsiktiga övervakningar att jämföra med. Vattendraget är numera ett av de mer fiskrika i Skåne. I Vemmenhögsån är isoproturon den substans som hittats flest gånger och i störst mängd, även om flera andra ämnen också har hittats. Isoproturon används mot gräsogräs och bedöms som skadligt för vattenlevande organismer och har därför ett lågt riktvärde. En förklaring till att isoproturon hittas ofta är att det är läckagebenäget både via utlakning och via yttransport. Dessutom görs många behandlingar sent på hösten då risken för läckage är större p.g.a. vattenmättad jord, stor nederbörd och låg temperatur. 8
EXEMPEL: MEDELHALT SUMMA PESTICIDER MAJ-SEPT 1992-2005 (J. Kreuger, SLU) 40 1600 35 VEMMENHÖGSÅN Medelhalt (µg/l) 30 25 20 15 Start rådgivning Reko stöd och miljöledning betodling 1200 800 Använd mängd (kg/år) analyserade ämnen * Endast maj-juni 10 400 5 0 1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0 SUBSTANSER OCH NEDBRYTNINGSPRODUKTER SOM PÅTRÄFFATS I HALTER ÖVER RIKTVÄRDEN FÖR YTVATTEN (Asp, Kreuger, Ulén 2004) Verksam Ingår t.ex. Riktvärde, ytvatten substans i preparatet mikrogram/l Aklonifen Fenix 0,2 Bentazon Basagran 40 Pirimikarb Pirimor 0,06 Glyfosat Roundup 10 AMPA nedbrytningsprodukt 500 Metsulfuronmetyl Ally 0,003 ÄMNEN: Aklonifen och Bentazon finns i preparaten Fenix respektive Basagran. De används exempelvis vid ogräsbekämpning i ärter. Vid ett tillfälle, efter en stor nederbörd på kort tid strax efter behandling, har det i ytvatten hittats 1,9 µg/l av aklonifen och 25 µg/l av bentazon. Trots de stora skillnaderna i fynd var bentazon under riktvärdet för ytvatten och aklonifen cirka 10 gånger högre än sitt riktvärde. Pirimikarb i Pirimor är ett allmänt använt bladluspreparat. Det låga riktvärdet 0,06 µg/l visar att ämnet kan ha kraftig påverkan på vattenlevande organismer redan vid mycket låga koncentrationer. De fynd som finns registrerade hade låga koncentrationer, men var ändå över riktvärdena. Glyfosat är en av de mest använda substanserna i landet mot ogräs. Dess höga riktvärde pekar på att ämnet har liten påverkan på vattenlevande organismer. Nedbrytningsprodukten AMPA har ännu högre riktvärde, vilket visar på ännu mindre risk för påverkan. Metsulfuronmetyl som finns i ogräsmedlet Ally, har ett mycket lågt riktvärde, 0,003 µg/l. De fynd som finns är låga men kan ha effekt på vattenlevande organismer. Det är viktigt att risken för att preparat hamnar i ytvatten minskas. Detta kan göras på flera sätt, t.ex. är risken i detta exempel begränsad av att Ally används i låga mängder per hektar och genom att förpackning i små vattenlösliga påsar minskar spillrisken. 9
10
Mode 3.3 skyddsavstånd ON till sjöar och vattendrag 6 m Viktiga åtgärder för att förhindra spridning Att växtskyddsmedel kan orsaka skador på miljön är man idag inom lantbruket väl medveten om. Många olika åtgärder görs redan nu för att minska transport av växtskyddsmedel till vatten. Exemplen från Vemmenhögsån visar att ansträngningarna kan ge resultat. Vi har sedan länge en stor medvetenhet om att även små spill vid hanteringen kan leda till mätbara halter i vatten. I arbetet med en säker hantering för att undvika spill och läckage från växtskyddsmedel gäller samma rekommendationer oberoende på om hanteringen ska skydda grundvatten eller ytvatten. Rekommendationer är också oberoende av vilka preparat som används. Goda kunskaper och goda, säkra rutiner krävs alltid för att förhindra spridning till vatten. I broschyrerna från Säkert växtskydd ges många goda exempel på vad du kan göra. Här nedan finner du några konkreta råd: Platsen för påfyllning, rengöring och parkering av sprutan Håll skyddsavstånd till brunnar och vattendrag. Använd biobädd, biologiskt aktiv mark eller platta med uppsamling. Se till att lagring av växtskyddsmedel vid påfyllningsplatsen är säker. På sista sidan redovisas ett exempel på hur stora mängder bekämpningsmedel som kan finnas avsatta på en traktor och spruta. Exemplet visar att om man parkerar sprutan i det fria, kan 5 mm regn ge överskridna gränsvärden i det dike som det avrunna vatten från sprutan sköljs ut i. Detta visar hur viktigt det är att parkera sprutan på en plats utan risk för avrinning till ytvatten. Skyddszoner Anlägg gräsbevuxen skyddszon längs vattendragen. Skyddszoner ger minskad ytvattentransport och erosion vilket ger mindre transport av växtskyddsmedel på fältet, både av ämnen lösta i vatten och bundna till jordpartiklar. Dessutom ger skyddszonerna ett ökat djurliv. När du sprutar i fält Använd vindanpassat skyddsavstånd. Anpassa skyddsavståndet efter marklutning. Spruta inte nära dräneringsbrunn. Se till att ha ett större skyddsområde runt vattentäkter. Undvik att spruta när det står vatten på fältet eller när marken är vattenmättad. Spruta inte före större regn. Vindanpassade skyddsavstånd Det är viktigt att du vidtar åtgärder som säkerställer att avdrift från sprutan inte når vattendrag och andra känsliga objekt. Genom att följa Hjälpredan för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd kan vattnet och andra känsliga objekt skyddas effektivt. Idag förekommer att preparat registrerats med villkoret att Hjälpredan följs och att särskilt avdriftsreducerande utrustning ska användas. Dessa krav har lagts till efter att man fått ökad kunskap om förekomst och effekt av ämnenas egenskaper i ytvatten och att det går att begränsa risken för avdrift. Förslag på fler praktiska åtgärder som ger ett säkert växtskydd kan du få i Säkert växtskydds andra broschyrer. På den här broschyrens baksida finns information om var du kan beställa dessa. 11
1 NÅGOT ATT FUNDERA ÖVER Finns det risk för ekologiska effekter i vattenmiljön som vi idag inte kan förutsäga? Riskbedömningar baseras på laboratoriestudier Bedömning av risk för läckage till vatten grundas på laboratorieförsök av bl.a. ämnets effekter på vattenlevande organismer, nedbrytningshastighet och rörlighet. Det är emellertid svårt att säkert förutsäga hur rester av växtskyddsmedel verkar i t.ex. vattendrag som har ständigt skiftande samspel mellan alla organismer och den miljö de lever i. Det kan vara svårt att se effekter Det finns bara några få kända fall där användning av växtskyddsmedel orsakat negativa ekologiska effekter i vattenekosystem. Ett fall är då antalet kräftdjur och insektslarver minskade i ett tyskt vattendrag pga. av användningen av insektsmedel på den närbelägna jordbruksmarken och ett annat är då det i en ungersk sjö uppstod fiskdöd pga. användning av insektspreparat. Det är sällan man har ett så tydligt samband mellan spridningen av ett visst ämne och effekterna på ett ekologiskt system som i de två ovanstående fallen. Sambanden är komplexa och vi har idag inte full kunskap om alla effekter. Därför bedrivs det forskning inom detta område. Forskningen har lett till att några svårupptäckta effekter har kategoriserats under följande rubriker: Kombinationseffekter Ofta används flera olika växtskyddsmedel samtidigt i tankblandningar för att få en bred effekt på flera arter eller på flera skadegörare. Om två eller flera ämnen hamnar i ytvatten kan de samverka så att effekten blir större än den sammanlagda effekten som kunnat förväntas, s.k. synergieffekt. Synergistiska effekter kan också uppstå mellan ett växtskyddsmedel och t.ex. tungmetaller eller organiska föreningar. Långsamma förändringar Förändringar i miljön kan ske så långsamt och gradvis, att det är svårt att upptäcka dem. Kroniska effekter Kroniska effekter innebär att det sker en långsam förändring som kvarstår under lång tid, eller att effekterna kan mätas först lång tid efter exponeringen. Exempel på kroniska effekter är t.ex. påverkan på fortplantning, utveckling och beteende. Individer som utsatts för ett preparat visar inte alltid symptom utan det är först i nästa generation som symptom syns. 12
Indirekta effekter Samspelet mellan olika organismer i vattenmiljön gör att effekterna från ett preparat även kan drabba helt andra arter eller grupper av arter än vad bekämpningsmedlet egentligen är ämnat för. Insektsmedel (cypermetrin) och ogräsmedel (metsulfuronmetyl) kan t.ex. orsaka samma typ av ekologiska effekter i vattenmiljön genom att indirekt påverka stora grupper av organismer. Insektsmedlet påverkar förekomst av insekter och kräftdjur, vilket bl.a. leder till minskad betning på alger, som då ökar i antal. Ogräsmedel har effekt på vattenväxter vilket ger utrymme för alger att växa. Alger kan konkurrera ut vattenväxter, vilket ger färre boplatser för insekter och kräftdjur. Dessa effekter kan även finnas kvar då växtskyddsmedlet inte längre hittas i vattnet. Nedbrytningsprodukter Växtskyddsmedel bryts ner i naturen till en eller flera nedbrytningsprodukter. Ibland kan det vara nedbrytningsprodukterna och inte modersubstansen som orsakar ekologiska effekter, vilket gör det svårt att omedelbart förklara samband. Lantbrukaren med sin kunskap om närmiljön är den som tidigast kan upptäcka ekologiska effekter till följd av användningen av växtskyddsmedel. Dagens kunskap om sambanden av växtskyddsmedel och livet i våra vattendrag har kommit till genom ett samarbete mellan lantbrukare, forskare och myndigheter. Det är viktigt att lantbrukaren även i fortsättningen tar aktiv del i detta arbete. Sambanden är komplexa och vi har idag inte full kunskap om alla effekter... 13
2 NÅGOT ATT FUNDERA ÖVER Finns det risk att rester av växtskyddsmedel sprids vid tvätt av spruta och traktor? Växtskyddsmedel fastnar på utsidan av spruta och traktor vid användning, det är därför viktigt att sprutan görs ren på en säker plats utan risk för att tvättvattnet leds till ytvatten. Hur mycket som fastnar beror på många olika faktorer bl.a. sprutans konstruktion, använd droppstorlek och vätskemängd, preparat, rengöringsmetod och hur ofta sprutan rengörs (källa: Identifiering av punktkällor till föroreningar av vatten vid hantering av bekämpningsmedel, SLU 2003). För att se hur mycket preparat som kan finnas på spruta och traktor besöktes nio gårdar där sprutor och traktorer som gått i praktisk drift undersöktes. Sprutan och traktorn tvättades noggrant och tvättvattnet samlades upp. Prov av vattnet analyserades efter de växtskyddspreparat som använts på respektive gård. Ytterligare undersökning gjordes för att studera om det finns risk att preparatrester tvättas av vid regn. I försöket utsattes en spruta för nederbörd. Även här samlades vattnet upp och analyserades. Tvätt av spruta I tvättvattnet från en av sprutorna fanns totalt 150 gram aktiv substans från 12 preparat (se Tabell 1). Mängden preparat som sitter fast på sprutan i detta exempel är tillräckligt stor för att orsaka skada på vattenlevande organismer om tvättvattnet hade letts ut i ett 100 m långt standarddike. Tabellen visar hur mycket riktvärdet kan överskridas för de hittade ämnena för detta exempel. Ämnen är olika giftiga för vattenlevande organismer och har riktvärden satta efter detta. Ett lågt riktvärde innebär att redan en liten mängd av ämnet påverkar vattendragets ekosystem negativt. Av de ämnen som hittades i tvättvattnet i detta fall skulle de flesta ha överskridit riktvärdet i diket. Flera ämnen fanns i sådana mängder på sprutan att de överskred riktvärdet både hundra och tusen gånger. Det fanns även ett par ämnen som förekom i mängder som inte utgör risk för vattenlevande organismer. Det är dock inte möjligt att förutsäga ämnen eller mängder som kan hittas. Undersökningen visar hur viktigt det är att tvätta av sprutan på en plats som är biologiskt aktiv och kan bryta ner preparaten eller på en platta med uppsamling. Tvätt av traktor I tvättvattnet från en av traktorerna fanns färre preparat, tre stycken, i betydligt mindre mängd, 102 mg (se Tabell 2). Men ämnen fanns trots allt i sådana mängder att riktvärdena för ytvatten skulle ha överskridits om tvättvattnet letts ut till ett 100 m långt dike. I tabell 2 ges exempel på hur mycket riktvärdet överskreds för de hittade ämnena. Sprutan i 5 mm regn En spruta utsattes för 5 mm nederbörd i 20 minuter. Vattnet som rann av från sprutan samlades upp och analyserades. Totalt hittades 58 mg preparat från fyra ämnen (se Tabell 3). 3 av 4 ämnen förekom i sådana mängder att riktvärdet för ytvatten överskreds. Resultatet visade att redan 5 mm regn på en spruta parkerad på fel plats kan ge överskridna riktvärden och negativa konsekvenser för miljön om regnvattnet rinner ut i ett dike (se Tabell 3). 14
EXEMPEL: TABELL 1 TVÄTT AV SPRUTA Verksam Ingår t.ex. Överskridet riktvärde substans i preparatet i ett 100 m långt dike Aklonifen Fenix 800 Bentazon Basagran 11 Etofumesat Goltix 0,02* Klopyralid Ariane S 4 MCPA MCPA 750 300 Metamitron Goltix 30 Triflusulfuronmetyl Safari 0,4* Cypermetrin Cyperb 429000 Pirimikarb Pirimor 600 Azoxystrobin Amistar 220 Cyprodinil Unix 1885 Propikonazol Tilt 70! Det är viktigt att tvätta sprutan på en plats som är biologiskt aktiv eller på en platta med uppsamling. * Värdet är mindre än 1, dvs riktvärdet överskreds inte. TABELL 2 TVÄTT AV TRAKTOR Verksam Ingår t.ex. Överskridet riktvärde substans i preparatet i ett 100 m långt dike Cyprodinil Unix 3,5 Pirimikarb Pirimor 6,3 MCPA MCPA 750 1,2! Det är viktigt att även traktorn tvättas på en säker plats. TABELL 3 TVÄTT AV SPRUTA SOM STÅTT UTE I 5 MM REGN Verksam Ingår t.ex. Överskridet riktvärde substans i preparatet i ett 100 m långt dike Azinfosmetyl Gusathion 161,3 Bitertanol Baycor 2,6 Pirimikarb Pirimor 9,8 Kresoximmetyl Candit 0,7* * Värdet är mindre än 1, dvs riktvärdet överskreds inte.! Det är viktigt att sprutan parkeras på en säker plats utan risk för avrinning till ytvatten. 15
Beställ material från Säkert växtskydd genom Distributionstjänst Tfn 08-550 949 80, Fax 08-550 665 60 E-post info@distributionstjanst.com Best nr. 42134 INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSKAMPANJ I SAMARBETE 551 82 Jönköping