SUHF:s kunskapsöversikt om forskningsfinansieringssystem internationellt Stephen Hwang och Ulf Heyman Dialogseminarium med forskningsfinansiärer Stockholm, 16 januari 2015
SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor Anders Söderholm (MiU) ordf Kristina Josefsson (LU) Ingrid Elam (GU) Kent Waltersson (LiU) Stephen Hwang (Lnu) Karin Röding (MdH) Fredrik Oldsjö (Sthlm:s Konstn. Högsk.) Beng-Ove Boström (GU) Johan Alvfors/Erik Arroy (SFS) Marianne Granfelt (SUHF)
Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik och olika system för forskningsfinansiering samt lära av dem. En god forskningspolitik och bra modell för forskningsfinansieringen i Sverige ger en god utveckling av forskningens kvalitet Regeringsuppdraget till VR om ny modell med peer review aktualiserar frågan
Kunskapsöversikten Uppdrag och konsultationer med oberoende experter: Ulf Heyman (UU), Erik Forsse (KI), Olle Häggbom, Mats Benner (LU), m fl Dialog med forskningsfinansiärer Diskussioner/seminarier med lärosäten genom SUHF Ev. studiebesök till andra länder Beräknas färdig till sommaren 2015
Kunskapsöversikt flera intressanta och relativt nya rapporter Gunnar Öquist och Mats Benner, Fostering breaktrough research a comparative study Rapport KVA 2012 Staffan Karlsson och Olle Persson, The Swedish production of highly cited papers, VR 2012:5 Anders Flodström, Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor, rapport utbildningsdep. 2011 Anders Broström och Gunnar Svedberg, Mot en kunskapsbaserad forskningspolitik och Politik kräver samverkan och underlag, IVA rapporter 2014 Rickard Danell, Starka forskare och starka forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor, rapport Umeå univ. 2014 Ulf Heyman, Effekten av högskolesektorns forskningsfinansiering, rapport Uppsala UFV 2014/1412 Forsknings- och innovationspropositionen 2012/13:30 Thomas Estermann et al, Defining strategies for efficient funding of HE in Europé, EUA report 2013 and EUA Public Funding Observatory report 2014
Sveriges forskningspolitik och finansieringssystem i ett internationellt perspektiv, I this country is notable for its jumble of different policy goals and tendency to keep adding new ones, with an apparent disregard for how this may affect the universities ability to stay at the forefront of knowledge renewal in terms of new discoveries and understanding. (Öquist & Benner 2012)
Sveriges forskningspolitik och finansieringssystem i ett internationellt perspektiv, II To sum up, we find a very broad spectrum of goals for the Swedish research system.. They are expected to serve the interests of diverse stakeholders, including industry, politicians, students, trade unions and the academic community. In effect, Swedish universities have become multifunctional conglomerates designed to support our knowledgebased society. (Öquist & Benner 2012)
Sveriges forskningspolitik och finansieringssystem i ett internationellt perspektiv, III The structure of the Swedish funding system has been transformed and reinvented over time: not only has external funding of university research been a growing share, but funding streams have also become more complex. (Öquist & Benner 2012)
Sveriges forskningspolitik och finansieringssystem i ett internationellt perspektiv, IV I de mera framgångsrika jämförelseländerna Danmark, Nederländerna och Schweiz förfogar universiteten över merparten av resurserna för forskning medan externa finansiärer står för merparten av forskningsfinansieringen i Finland och Sverige. Därmed får externa finansiärer med olika mål och medel en förhållandevis starkt styrande effekt på forskningens inriktning. Universitetens egna prioriteringar kommer i bakgrunden och fokus läggs på hur medel skall erhållas snarare än på vilken forskning som skall prioriteras. (Öquist & Benner 2012)
Sveriges forskningspolitik och finansieringssystem i ett internationellt perspektiv, V De mera framgångsrika universiteten i jämförelseländerna har utvecklat system för en rigorös, egen kvalitetskontroll som underlag för fördelning av fakultetsresurser. I Sverige ser vi inte samma utveckling, utan här förlitar man sig i stort sett på de bedömningar som görs av externa finansiärer och i många fall fördelas fakultetsresurserna i relation till förmågan att dra in externa resurser snarare än på en självständig bedömning av vetenskaplig kvalité. (Öquist & Benner 2012)
Institutional funding % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Steen, J. v. (2012), Modes of Public Funding of Research and Development: Towards Internationally Comparable Indicators, OECD Science, Technology and Industry Working Papers, 2012/04
Svensk forskning internationell jämförelse av kvalitet Sweden s research with a major international impact has undergone a relative decline compared with that of Denmark, the Netherlands and Switzerland. Today, Sweden exceeds the world average for the 10% most highly cited publications (the top decile) by 15%, while the figures for Denmark and the Netherlands are 35%, and for Switzerland as much as 40% above. Finland, on the other hand, achieves 5% above the global mean. (Öquist & Benner 2012, Karlsson & Persson 2012)
200 Utveckling av finansiering HE-sektorn Sverige i förhållande till jämförbara länder 1,1 180 160 kvot Sverige/Västländer Västländer 1 140 120 0,9 100 Sverige 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,8 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.
Utveckling av antal artiklar i förhållande till jämförbara länder 1,1 1,0 Fo prop 0,9 0,8 0,7 0,6 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.
Utveckling av impact i förhållande till jämförbara länder 1,1 1,0 Medelciteringsgrad 0,9 andel topp 10 artiklar 0,8 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.
Att jämföra länder Ekonomiska data från OECD (avser FoU) Bibliometri från WoS eller SCOPUS Finansieringen av vilken sektor (Business, Higher education, Government, Private non profit)? Bäst är att använda endast finansieringen av HE-sektorn (HERD) då publiceringseffektivitet jämförs.
Men direkta jämförelser fungerar inte Stora skillnader mellan länder avseende: Lokalkostnader Skattesituation Finansiering av doktorander Bedömning av vad som räknas som FoU Oräknade subventioner Utbetalning följt av återtagande av medel 5,00 Cit/HERD vs Cit/Researcher 4,00 3,00 2,00 1,00 Samvariationen mellan olika OECD mått är dålig. 0,00 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40
Förändring av antal top 10% artiklar per ny finansieringsenhet förklarar en mycket stor del av variationen Change in top 10% papers %/y 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 R² = 0,7565-5,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Change in funding %/y Tomma cirklar är emerging countries, fyllda är västländer Linjen är anpassad efter västländerna.
Länder ordnade efter avvikelse från linjen Country Residual Spain 2,9 Netherlands 2,4 Belgium 2,0 New Zealand 1,1 Denmark 0,8 Switzerland 0,6 Germany 0,6 Italy 0,5 Portugal 0,5 Canada 0,3 Norway -0,2 Sweden -0,3 Australia -0,6 France -0,7 United Kingdom -0,8 Israel -1,3 Ireland -1,4 Austria -1,6 Finland -1,7 Japan -2,0
Det finns ett signifikant, om än relativt svagt, samband mellan andelen direkta anslag och forskningseffektivitet Residual from relation publ vs funding 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 BEL UK SWE R² = 0,2138 40 45 50 55 60 65 70 75 80 ISR Institutional funding % of total Kan Sverige förbättra sin konkurrenskraft genom att öka direkta statsanslag på bekostnad av externa medel? NL DK CH
Peer-review vs. kvalitet I Kollegial bedömning har dålig precision, låg reliabilitet, kan inte genomföras årligen och är resurskrävande. Vi bedömer att lärosätenas egeninitierade kollegiala utvärderingar i sig är tillräckligt kvalitetsdrivande och att ett nationellt system inte är motiverat. (Flodström 2011)
Peer-review vs. Kvalitet II Our results have some important implications for the assessment of science. We have shown that scientists are poor at estimating the merit of a scientific publication; their assessments are error prone and biased by the journal in which the paper is published. In addition, subjective assessments are expensive and timeconsuming. Scientists are also poor at predicting the future impact of a paper, as measured by the number of citations a paper accumulates. (Eyre-Walker & Stoletzki, PLoS Biol 11(10) 2013)
Peer-review i Nederländerna Arguably the most significant change in the governance of Dutch universities was the introduction of a Research Assessment System in the 1980s. Assessments were carried out, with resources linked to their impact, to strengthen national policy-making and priority setting. However, this was never implemented as intended. In 2000, the system of research assessment was taken over by the universities themselves. The standardised, discipline-based structure has also been abandoned and the universities now define the assessment units themselves. (Öquist & Benner 2012)
Frågor Hur får vi svensk forskningspolitik att bli mer genomtänkt och ett finansieringssystem att bli mer sammanhållet? Det finns internationella förebilder som verkar lyckas bättre än Sverige vad gäller forskningens kvalitet, vad kan vi lära av dem? Är det bra att en så stor del (över 50%) av forskningsmedlen i Sverige är konkurrensutsatta? Leder ett peer-review system likt VR:s förslag till ökad kvalitet i forskningen?
Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Tack för uppmärksamheten!