Hälsan och Det goda livet i Västra Götaland Tomas Ekberg Chefanalytiker Regionutvecklingssekretariatet
Lycka är att ha något att göra, någon att älska och något att hoppas på. Arbete Inkomster Delaktighet Hälsa DET GODA LIVET Källa: Layard, R. (2005) Happiness. Lessons from a new science, London: Allen Lane. Holmberg/Weibull Lyckan kommer, lyckan går. SOM-instiutet, 2005
Systemsyn på hållbar utveckling System Human INDIVIDUAL DEVELOPMENT GOVERNMENT SYSTEM SOCIAL SYSTEM Capital Human (Social) Support INFRASTRUCTURE SYSTEM ECONOMIC SYSTEM Structural Natural ENVIRONMENT & RESOURCE SYSTEM Natural (Bossel, 1999)
Västra Götalandsregionen Process för hållbar utveckling Visionens Analysmodell EKONOMI Produktion Produktivitet Investeringar Finansiell stabilitet Nyskapande Infrastruktur SOCIAL Arbete Inkomster Hälsa Delaktighet Utbildning Kultur/Attraktivitet MILJÖ Biologisk mångfald Biologiska system Klimat Hälsosam miljö Produktions- och konsumtionsmönster Miljökvalitet
Vision Västra Götaland det goda livet En god hälsa startpunkt för definitionen av det goda livet Ett av fem fokusområden Folkhälsoperspektivet vägledande. Individens eget ansvar betonas Nollvision för den arbetsrelaterade ohälsan Hälsoklyftor ska utjämnas Barnen prioriteras Hälso- och sjukvård ska ha hög tillgänglighet och vara lika för alla
Utgångspunkt för det regionala arbetet med tillväxt och utveckling Grundläggande samband hälsa/ohälsa och tillväxt Bättre hälsa ger långsiktigt högre tillväxt genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och flexibilitet Minskad ohälsa innebär att mer av samhällets resurser kan användas produktivt grundat på en rad samhällsekonomiska vinster Invånare med hälsoproblem har ekonomiskt svagare utveckling och påverkar sin omgivning i samma riktning Hälsoproblem hindrar ekonomisk tillväxt. Svag tillväxt samvarierar med höga ohälsotal Källa: www.fhi.se 2007 I Malmberg, Andersson, Johansson, Hermansson Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling
Hälsoläget i Västra Götaland
Ohälsotalens spridning år 2006 Kvinnor, totalt samt män genomsitt ohälsotal kommuner i Västra Götaland 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 Lysekil Gullspång Lilla Edet Munkedal Sotenäs Mellerud Töreboda Herrljunga Färgelanda Karlsborg Mark Dals-Ed Essunga Orust Vara Tidaholm Mariestad Uddevalla Svenljunga Tanum Ale Tibro Borås Ulricehamn Bengtsfors Skara Hjo Åmål Trollhättan Vänersborg Götene Kungälv Strömstad VG Skövde Alingsås Tjörn Vårgårda Falköping Partille Lidköping Öckerö Bollebygd Stenungsund Mölndal Härryda Göteborg Grästorp Tranemo Lerum Antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskadesjuk-, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per inv. 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heldagar, Källa: Försäkringskassan 2007
Samband mellan livschanser och ohälsa Ohälsotal fördelade efter lokala arbetsmarknaders storlek Ohälsa och lokala arbetsmarknaders storlek 2004 Ohälsotal 60 50 40 55 51 45 48 40 30 20 10 0 Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Källa: RFV och Temaplan
Etnisk och ekonomisk segregation
Hälsa och utveckling i Västra Götaland Institutet för framtidsstudier pekar ut Västra Götaland som en region med hög sysselsättning, låg ohälsa och bra hälsa* Svagare tillväxt och höga ohälsotal kan i första hand kopplas till delar av regionen med få alternativ (livschanser) och en traditionell samhällsstruktur - inte minst för kvinnor. Dessa delars utveckling bestäms i hög grad av att de ligger i utkanten av större lokala marknader eller av att de ingår i små lokala arbetsmarknader Folkhälsoarbetet är intensivt, och givetvis viktigt också i framtiden * www.fhi.se Malmberg, Andersson, Johansson, Hermansson Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling
Sammanfattningsvis De nationella slutsatserna stämmer väl i Västra Götaland Dålig hälsa och höga dödsrisker är vanligast inom socialt och ekonomiskt eftersatta grupper Den största skillnaden finns mellan de som har arbete och de som är aktiva respektive inte är aktiva i arbetslivet Värst utsatta är långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade Källa: Statens folkhälsoinstitut (2008) Sundin/Willner Samhällsförändring och hälsa i Sverige 250 år av politik och praktik,
Andel med mycket bra eller bra hälsa efter sysselsättning, 16-84 år, 2006. Åldersstandardiserat Andel med mycket dålig eller dålig hälsa efter sysselsättning, 16-84 år, 2006. Åldersstandardiserat Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.
En globaliserad värld Export och import av varor och tjänster, relation till BNP, procent 55 50 45 Export av varor o tjänster Import av varor o tjänster 40 35 30 25 20 15 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB Data t.o.m 2006 Källa: Inriktningsplanering för infrastruktur Västra Götaland 2007
Globala utmaningar för framtiden 1. Ökat konkurrenstryck Låga kostnader Östeuropa och Asien Innovationskapacitet - USA och Asien Attraktivitet - bästa platserna att leva och besöka 2. Energi och klimatfrågan 3. Demografi - Immigration 4. Trygghet och delaktighet
REGIONS 2020 THE COMMISSION ASSESSMENT COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT-REGIONS 2020 - AN ASSESSMENT OF FUTURE CHALLENGES FOR EU REGIONS SEC(2008) 2868 final 14 nov 2008
Attraktivitet och livskvalitet Income and Consumption Housing Market Labour Market Access to Markets Safety Economic Conditions Health Quality of Life Index Societal Conditions Environmental Conditions Education Culture and Amenities Climate Pollution Traffic Source: BAK Basel Economics
Viktiga utmaningar för regionutvecklings bidrag till bättre folkhälsa och hållbar tillväxt i Västra Götaland i framtiden Ge invånarna fler livschanser bredare utbud, fler alternativ Alla invånares förmåga och kreativitet tas tillvara Stimulera och prioritera livslångt lärande
Tillväxt & Utveckling Nytt Regionalt Tillväxtprogram Västra Götaland 2008-2013 En attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region 1. Stimulera nyskapande 2. Ta tillvara mänskliga resurser Ta tillvara nyanlända invandrares kompetens och kunnande Ungdomar och vuxna utnyttjar bra möjligheter till lärande Jämlikhet i utbildningssystem och på arbetsmarknaden Engagerade medarbetare och låg ohälsa 3. Utveckla infrastrukturen
Tillväxt & Utveckling Nytt Regionalt Tillväxtprogram Västra Götaland 2008-2013 Mål: Engagerade medarbetare och låg ohälsa Satsning på kloka sätt att driva företag och organisationer för att få engagerade medarbetare och starka finansiella resultat Starka möjligheter för medarbetare att påverka sin egen arbetssituation Utvecklad samverkan mellan olika aktörer i välfärdssystemen som stödjer fortsatt övergång från ohälsa till egen försörjning. Ett offensivt och synligt folkhälsoarbete