Krigsmanskassan 17. Långa Gatan 11 B D. Djurgården

Relevanta dokument
Halsen 10. Andréegatan 8. Djurgården

BERGSKLIPPAN 4. Västra Vattugränd 3 DJURGÅRDEN

Halsen 12. Andréegatan 6. Djurgården

Krigsmanskassan 6. Bergsgränd 4. Djurgården

Krigsmanskassan 8. Breda gatan 4 a-c. Djurgården

Krigsmanskassan 4. Östra varvsgatan 4 a-c. Djurgården

BERGSKLIPPAN 2 OCH 3. Östra Varvsgatan 1A E DJURGÅRDEN

Krigsmanskassan 7. Breda gatan 6 a-c. Djurgården

Krigsmanskassan 5. Breda gatan 8 C-D. Djurgården

MURHÖRNET 1. Långholmsmuren 11 LÅNGHOLMEN

Konsthallen 14. Allmänna Gränd 6, Falkenbergsgatan 5 A-C. Djurgården

STORA HENRIKSVIK 1. Långholmsmuren 21 LÅNGHOLMEN

HIPPOMENES 4. Storkyrkobrinken 1 GAMLA STAN

KNAPERSTA 1 GRÅBO. Knaperstavägen 1-3 LÅNGHOLMEN

CEDERSDALS MALMGÅRD 1

CUPIDO 4. Själagårdsgatan 17 GAMLA STAN

DROTTNINGEN 4. Högbergsgatan 14 A-B SÖDERMALM

TYPHON 6. Västerlånggatan 58 GAMLA STAN

BLECKTORNET 1 STORA BLECKTORNET Södermannagatan 61 SÖDERMALM

NEDERLAND 20. Götgatan 46, Noe Arksgränden 2 SÖDERMALM

GLASBRUKSKLIPPAN 1. Mäster Mikaels gata 6A-D, 8, 10 SÖDERMALM

KATTÖGAT 1. Lilla Skinnarviksgränd 6 SÖDERMALM

SKÄRHOLMENS GÅRD 1. Skärholmens gårdsväg SKÄRHOLMEN

TRIVIA 6. Österlånggatan 34, Prästgatan 86 GAMLA STAN

ORMEN MINDRE 1. Hornsgatan 40, Bellmansgatan 18 A C SÖDERMALM

VÄDERKVARNEN 21. Brunnsgatan 22, Regeringsgatan 79 och 81 NORRMALM

LOTSEN 18 OCH 19. Åsögatan 207, 209 SÖDERMALM

TJÄRVRÄKAREN 2. Åsögatan 213 SÖDERMALM

ÖVERKIKAREN 33. Hornsgatan 6 SÖDERMALM

TÖMMEN 1 MOMMA REENSTIERNAS PALATS Wollmar Yxkullsgatan 23 SÖDERMALM

SANKTA KATARINA STÖRRE 5

BONDESONEN STÖRRE 23. Nytorget 13 A-C SÖDERMALM

DROTTNINGEN 13. Katarina Kyrkobacke 3 SÖDERMALM

Ombildning till bostadsrätt

STADSVARVET 3 Folkungagatan SÖDERMALM

STORA PRYSSAN 2. Blecktornsgränd 1 SÖDERMALM

DROTTNINGEN 2. Högbergsgatan 10, Nytorgsgatan 4 SÖDERMALM

CADMUS 2. Norra Dryckesgränd 3 5, Järntorgsgatan 5 GAMLA STAN

MEDUSA 5. Triewaldsgränd 3 GAMLA STAN

SPÄNNRAMEN 2. Torkel Knutssonsgatan 9 15 SÖDERMALM

LILLA HORNSBERG 1. Hornsbergs strand 22 STADSHAGEN

ORMEN MINDRE 3. Hornsgatan 44A C SÖDERMALM

9-P. Ändring av skyddsbestämmelser för det statliga byggnadsminnet Bellmanshuset och Mjölnargården, Djurgården 1:1, Stockholms stad

KANINEN MINSTA 8. Yttersta Tvärgränd 6 SÖDERMALM

KRONAN 1. Fjällgatan 38A och B SÖDERMALM

TJÄRVRÄKAREN 1 Åsögatan 211 SÖDERMALM

LORENSBERG 1. Söder mälarstrand 115 SÖDERMALM

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

VÄSTERGÖTLAND 24. Götgatan 28, Repslagargatan 13 SÖDERMALM

SKINNARVIKEN 1. Bastugatan 48 SÖDERMALM

LATONA 9. Västerlånggatan 75 GAMLA STAN


KATARINABACKEN 8. Svartensgatan 31 SÖDERMALM

UGGLAN STÖRRE 9 Bellmansgatan 14A-D, Brännkyrkagatan 18A-B SÖDERMALM

LOTSEN 8, 20, 21. Skeppargränd 1, 3, Åsögatan 195 SÖDERMALM

SANDBACKEN STÖRRE 16. Katarina Östra Kyrkogårdsgränd 11, Sandbacksgatan 2 SÖDERMALM

STENBODARNE 1 Fjällgatan 23A och 23B SÖDERMALM

SANDBACKEN MINDRE 45. Sandbacksgatan 7 SÖDERMALM

UNDEROFFICERSHUSET 1. Långholmsmuren 1 LÅNGHOLMEN

HERRÄNGSGÅRDEN 6. Segeltorpsvägen 49 och 51 HERRÄNGEN

ÖSTERGÖTLAND 10. Sankt Paulsgatan 11 SÖDERMALM

STENBOCKEN 6. Brännkyrkagatan 13 SÖDERMALM

LAPPSKON STÖRRE 8. (Delen före detta 3) Pryssgränd 10 A E, Söder Mälarstrand 19 A B SÖDERMALM

ERISICHTON 2. Göran Hälsinges gränd 6 GAMLA STAN

IPHIGENIA 1. Västerlånggatan 30 GAMLA STAN

CUPIDO 3. Själagårdsgatan 19 GAMLA STAN

Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader

TJÄRBODEN 1. Kvastmakartrappan 2 10 SÖDERMALM

EKERMANSKA GÅRDEN 1. Ekermans gränd 3 5 SÖDERMALM

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

ORMSALTAREN 9. Klevgränd 1c SÖDERMALM

BONDESONEN STÖRRE 19 MALONGEN Nytorget 15 SÖDERMALM

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

CERES 4. Svartmangatan 8, Skomakargatan 11 GAMLA STAN

SÖDERMALM 11:23 VILLA BERGSHYDDAN Klockstapelbacken 4 SÖDERMALM

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

GRÖTLUNKEN 5 NICOLAIHUSET Sabbatsbergsvägen 1 VASASTADEN

ECHO 4. Kåkbrinken 4, Prästgatan GAMLA STAN

PANDORA 2. Stora Nygatan 25 GAMLA STAN

DROTTNINGEN 5. Katarina Kyrkobacke 7, Högbergsgatan 16 SÖDERMALM

VASASTADEN 2:97 LUSTHUSET I SPÖKPARKEN Drottninggatan 116 B VASASTADEN

UTKIKEN 10,12 13, 19, 22

BONDEN STÖRRE 45. Södermannagatan 28 32, Skånegatan 69 SÖDERMALM

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

AJAX 6. Prästgatan 13 GAMLA STAN

STAMMEN 19. Fjällgatan 16A G SÖDERMALM

LÅNGSÄTRA 2 Sätragårdsvägen 183, Sätragårdsvägen 187 SÄTRA

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

RESTAURERING AV F D FOLKSKOLA, KVARSÄTT 1:19 SELÅNGERS SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

Astern och Blåklinten Lidköping

KATTÖRAT 1. Bastugatan SÖDERMALM

GRANITEN 28 KRISTINEHOVS MALMGÅRD Kristinehovsgatan 2 6 SÖDERMALM

LAPPSKON STÖRRE 10 MARIAHISSEN Söder Mälarstrand 21/Bellmansgatan 2/Pryssgränd 12 GAMLA STAN

MILON 1. Munkbron 3, Stora Gråmunkegränd 11 GAMLA STAN

TJÄRKOKAREN 2. Åsögatan 208 SÖDERMALM

Två av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta.

PLANBESKRIVNING 1 (6) Innerstadsavdelningen, plan S-Dp Arne Fredlund Tfn

FARSTA GÅRD 1 Farstagårdsvägen FARSTA STRAND

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Transkript:

Krigsmanskassan 17 Långa Gatan 11 B D Djurgården

1 Gathuset. 2 Gårdshuset. 3 Serveringsverandan. 2

Gathuset är den mellersta byggnaden på bilden, sett från Långa gatan. Foto: L. af Petersens. SSM:s arkiv F 73648. Krigsmanskassan 17 är en god representant för den utveckling som Djurgårdsstaden genomgått sedan tidigt 1700-tal. Den slutna och plankomgärdade gården är typisk för 1700-talets stadsbyggnadsmönster och gårdsbebyggelsen är till stora delar bevarad. Gathusets timmerstomme uppfördes 1736 som en del av den ursprungliga varvsarbetarbebyggelsen. Cafénäring har bedrivits inom fastigheten vilket numera exponeras tydligast i den välbevarade serveringsverandan. Fasaderna redovisar olika skeden i 1800-talets panelarkitektur. Krigsmanskassan 17 är blåvärderad enligt Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificering. Detta innebär att fastigheten har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Områdesbeskrivning På Djurgården fanns under 1600-talet Båtsmansvarvet (senare Galärvarvet). Amiralitetet disponerade marken där Djurgårdsstaden är belägen. År 1668 anlades här en vårdinrättning för förlammat och wanfört sjöfolk som 1675 kompletterades med en kyrkogård. Inrättningens bebyggelse, som var den första antydan till den nuvarande Djurgårdsstaden, utgjordes av fjorton små stugor som timrats på Åland. Flottan flyttade 1680 till Karlskrona och tog med sina sjuka. 3

Till vänster syns det två våningar höga gathuset, till höger det lägre gårdshuset. I bakgrunden skymtar grannfastighetens bebyggelse. Foto: J. Malmberg. År 1724 anlades ett nytt skeppsvarv på flottans mark. Området delades 1735 upp i gator och kvarter efter en plan som stadsingenjören Petrus Tillaeus upprättat. Enligt planens intentioner uppfördes en rad timrade stugor som uppläts med tomträtt av Amiralitets krigsmanskassan för timmerarbetarna vid varvet. Planen med smala gator som följer den kuperade topografin är väl bibehållen och stugorna utgör ännu stommen i många av dagens hus. Djurgårdsvarvet övertog varvsverksamheten 1768, och redan året efter erbjöds de boende att köpa ut sina tomter. Under 1800-talet på- och tillbyggdes de flesta husen. År 1849 gavs dispens mot stadens förbud att bygga i trä, ett förbud som inte efterlevdes i Djurgårdsstaden på grund av dess isolerade läge. Sedan staden tagit över området vid Djurgårdsvarvets nedläggning på 1860-talet blev bebyggelsens strikt marina anknytning svagare. Byggnaderna gjordes om till flerbostadshus eller värdshus. Den sociala homogeniteten som dittills kännetecknat området ändrades. När Byggnadsstyrelsen tog hand om förvaltningen av den ålderdomliga bebyggelsen 1954 lades en bevarandeplan fram. Moderniseringen och upprustningen av de illa åtgångna husen var ofta genomgripande och rena återuppbyggnader förekom. Genom ett markbytesavtal med staten kom stora delar av området i stadens och Stadsholmens ägo 1985. Djurgårdsstaden är en av de kulturmiljöer inom staden som klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Djurgårdsstaden utgör Stockholms äldsta bevarade samlade stadsbebyggelse efter Gamla stan. Till skillnad från andra områden i staden dominerar trähusen i stadsdelen. En- och tvåvåningshusen representerar både tillkomsten på 1700-talet och 4

Den gröna serveringsverandan har fönster med spröjs i rombmönster. Foto: J. Malmberg. utvecklingen under 1800-talet med på- och tillbyggnader i tidens panelarkitektur. Med bibehållet gatunät och plank som avgränsar de små grönskande gårdarna bevaras karaktären av förindustriellt arbetarsamhälle. Intrycket förstärks genom ålderdomlig gatubeläggning och belysning. Den höga, relativt enhetliga flerbostadsbebyggelsen i söder ger en skarp kontrast till den förindustriella stadsdelens skala. Historik Delar av timmerstommen i dagens gathus (Nr 1 på kartan) härrör från 1736. Byggnaden är två våningar hög med inredd vind. Traktören Olof Dumin byggde om och på byggnaden under tidigt 1800-tal. I bottenvåningen bedrevs ända in på 1960-talet caférörelse i form av Bellmancaféet och Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Gathuset brann i början av 1900-talet och i samband med reparationsarbeten återinreddes inte vinden. På tomten finns även ett gårdshus i en våning (Nr 2 på kartan), sannolikt uppfört före 1755, och en serveringsveranda (Nr 3 på kartan) från 1800-talets senare del. Fastigheterna förvärvades av staden 1899. Åren 1960-1963 renoverades byggnaderna efter ritningar av Stockholms stads fastighetskontor. Ombyggnaden gjordes efter tidens sätt att renovera med målet att åstadkomma bostadslägenheter med modern standard. Planlösningarna ändrades i vissa fall för att erhålla större lägenhetsyta och inrymma badrum och kök. Väggarna kläddes med skivor och nya lättskötta golv lades in. Omfattande reparationer gjordes av husens stommar, fönstren ersattes med nya och stora delar av fasadpanelen byttes ut. I gathuset sattes dörröppningar mot gatan igen och takkupor togs upp. 5

Gårdshuset är högre än gathuset, här sett från grannens gård i sydöst. Foto: J. Malmberg. Byggnadsbeskrivning Gathusets (Nr 1 på kartan) locklistpanel är grönmålad och de fyrdelade fönstren är liksom de glasade entrédörrarna ljust grå. Under det brutna och tegeltäckta taket finns två ateljéer med takkupor. I botten våningen kan ännu avläsas hur utrymmet tidigare fungerat som kafé. Gårdshuset (Nr 2 på kartan) är en låg 1700-talslänga med faluröd träpanel under tegeltak med valmade gavelspetsar. Huset inrymmer en lägenhet och ett pannrum i den västra tillbyggda och putsade delen. I stort härrör lägenhetsindelningen och lägenheternas fasta inredning från den omfattande ombyggnaden i början av 1960-talet. Platsbyggda tidstypiska kök och linoleumgolv kompletterar profilerade snickerier och hitflyttade kakelugnar som finns i några lägenheter. Stadsmuseet har en kakelugn deponerad inom fastigheten. Café Bellmans serveringsveranda (Nr 3 på kartan) är en grönmålad träbyggnad, rikt uppglasad med spröjsade rombmönster. Bygganden har efter cafétiden fungerat som bland annat konstnärsateljé. 6

Gemensamt ansvar för vår levande historia Byggnader och miljöer med stort kulturhistoriskt värde berättar alltid något väsentligt. Det kan handla om stadsutveckling, samhällsförändringar, arkitektur, stilideal eller hantverksmetoder, men också om hur människor har bott och inrett sina hem eller om de skilda livsvillkoren för olika sociala skikt. Att fastigheterna byggts om och moderniserats under årens lopp är en del av historien. Vi och våra hyresgäster är tillfälliga brukare i ett långvarigt historiskt skede. Vi har ett gemensamt ansvar för att aktivt och på ett varsamt vis bevara de värdefulla miljöerna till framtida generationer. Varsamhet kan bland annat innebära att behålla äldre planlösningar och att vara rädd om inredningsdetaljer som paneler, dörrar, lister och kakelugnar. Anpassningar och förändringar kan ske, men utan att vi förvanskar oersättliga värden. Individuella bedömningar måste alltid göras från fall till fall. Vi ska inte glömma att stilar och behov skiftar över tiden. Det vi idag kan tycka vara otidsenligt kan av kommande generationer upplevas positivt och värdefullt. Att använda traditionella material som kalkputs eller oljefärg är också viktigt, liksom att utforma nya inredningsdetaljer så att de passar i miljön. Vid vanlig städning och rengöring måste vi ta hänsyn till att de material och ytskiktsbehandlingar som finns i husen till exempel trä, kalksten, stuck, oljefärg, limfärg och linoleum är ömtåliga och kräver särskild försiktighet. Även innergårdar och trädgårdar har sina särskilda förutsättningar och ska skötas och utvecklas så att karaktären bevaras. Stadsholmen har samlat sina riktlinjer för fastighetsunderhåll i broschyren Ett stockholmskt kulturarv att förvalta borgarhus och kåkar. Alla hyresgäster har fått skriften, men den finns också på vår hemsida. Här finns också några konkreta råd om hur man som hyresgäst bäst vårdar de gamla husen och miljöerna. På Stockholms stadsmuseums hemsida finns allmän information om byggnadsvård, www.stadsmuseum.stockholm.se. stockholm 2013