JUSTITIEMINISTERIET ANVISNING PB 1, 00131 HELSINGFORS, Telefon (09) 18 251 ANVISNINGSSAMLINGEN 28 oktober 1998 3268/36/98 JM ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN Behörighet Ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om underhåll för barn (673/1998) Giltighetstid 1 januari 1999 tillsvidare Mottagare Häradsfogdar, länsmän och landskapsfogden Allmänt Indrivningen av underhållsbidrag och underhållstöd ändras i och med att följande författningsändringar träder i kraft den 1 januari 1999: Centrala ändringar för utsökningens del Preskription Hänförande 1. Lag om ändring av lagen om underhåll för barn (673/1998). Nedan kallas denna lag underhållslagen. 2. Lag om ändring av 4 lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (674/1998). Nedan kallas denna lag förmånslagen. 3. Lag om ändring av 1 räntelagen (675/1998). 4. Lag om upphävande av 4 kap. 6 4 mom. utsökningslagen (676/1998). 5. Lag om ändring av 33 inkomstskattelagen (677/1998). 6. Lag om underhållstrygghet (UnderhTryggL, 671/1998). 7. Förordning om underhållstrygghet (672/1998). Underhållsbidrag som skall betalas periodiskt preskriberas inom fem år och preskriptionen kan inte avbrytas (16 c underhållslagen). Underhållsbidrag som förfaller under samma år knippas ihop och preskriberas på en gång efter fem år från början av det kalenderår som följer efter förfalloåret. Preskriptionen räknas inte längre från förfallodagen utan obetalt underhåll preskriberas per kalenderår. Dröjsmålsräntan på underhållsbidrag preskriberas samtidigt med själva bidraget. Har en kommun betalat underhållsstöd uppstår en regressfordran för kommunen. Denna fordran preskriberas såsom underhållsbidrag (16 UnderhTryggL). Därmed preskriberas underhållsbidrag för 1999 på en gång den 31 december 2004. Till exempel underhållsbidrag som förföll i januari 1999 kan utsökas i nästan sex år, det vill säga till slutet av december 2004. I regel skall det underhållsbidrag som utmätningsmän indriver hänföras till det sammanlagda underhållsbidrag för det första kalenderår som indriv-ningen kan gälla (16 a underhållslagen). Undantag är dock utmätning av lön och medel som indrivs med stöd av förmånsrätt (ikraftträdelsebestäm-melsen i underhållslagen) samt bestämmelsen om fördelning av medel mellan mottagaren av underhållsbidrag och kommunen (18 Underh-TryggL).
Utmätning av lön och förmånsrätt Under hela den tid på fem år som underhållsbidrag eller -stöd kan utsökas kan de utmätas av lön. Under denna tid har underhållsbidrag som erläggs periodiskt och dröjsmålsräntan på bidraget samt underhållsstöd förmånsrätt jämfört med andra borgenärers fordringar. I 18 UnderhTryggL bestäms hur kommunen skall fördela de medel som utsökningsmän redovisar mellan underhållsbidraget och -stödet. Dröjsmålsränta På underhållsbidrag som erläggs periodiskt betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) om det inte bestäms något annat i en dom eller ett fastställt avtal. Dröjsmålsränta skall betalas för varje kalenderår under vilken underhållsbidraget inte har betalats. Dröjsmålsräntan räknas på årliga medelsaldot på obetalt underhållsbidrag och för de kalendermånader då underhållsbidrag varit obetalt på månadens sista dag (16 b underhållslagen). För att räkna ut medelsaldot behövs följande information: 1. Saldot i början av kalenderåret. Det underhåll som är obetalt i slutet av föregående kalenderår överförs som saldot för det nya kalenderåret. 2. Kalendermånadens obetalda underhållsbidrag. Med i beräkningen tas det underhållsbidrag som är obetalt på månadens sista dag. 3. Kalenderårets obetalda underhållsbidrag (kalkylmässig). För att få detta kalkylmässiga belopp adderas alla kalendermånaders obetalda underhållsbidrag. Detta belopp behövs endast för beräkningarna. 4. Medelsaldot. Medelsaldot räknas så att kalenderårets obetalda underhållsbidrag divideras med antalet sådana kalendermånader då det har funnits obetalt underhållsbidrag på månadens sista dag. Nämnaren är alltså antalet månader för vilka dröjsmålsränta räknas. Räntan för kalenderåret räknas utifrån medelsaldot. Ett exempel på hur dröjsmålsräntan räknas ut har bifogats. Ikraftträdelsebestämmelser Gammalt obetalt underhåll Det är fråga om underhållsbidrag som förföll innan ändringarna i underhållslagen trädde i kraft. På gammalt obetalt underhåll och dröjsmålsräntan på det tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft, med undantag för det som nedan nämns om preskription, utmätningsbarhet av lön och förmånsrätt. Gammalt obetalt underhåll adderas och preskriberas på en gång den 31 december 2004. Det underhåll som förföll mellan den 1 januari 1996 och
31 december 1998 kan utmätas av lön. Denna del kan utmätas av lön fram till den 31 december 2004. Har underhållet förfallit mellan den 1 januari och 31 december 1998 och skall det redovisas barnet, har det förmånsrätt. Rätten är i kraft år 1999. Nytt obetalt underhåll Det är fråga om underhåll som förfaller efter den 1 januari 1999, det vill säga efter att ändringarna i underhållslagen har trätt i kraft. De nya bestämmelserna ovan tillämpas på detta underhåll, till exempel underhåll som förfaller under 1999 preskriberas på en gång den 31 december 2004, samtidigt med gammalt obetalt underhåll. Nytt obetalt underhåll består av underhållsbidrag och dröjsmålsräntan på det samt underhållsstöd. Dessa kan utmätas av lön och i relation till övriga borgenärer har de en förmånsrätt enligt 4 förmånslagen. Indrivning av underhållsbidrag Utsökningsansökan och årsdeklaration av kommunal myndighet I ansökan och de handlingar som stöder den skall sökanden utreda beloppet på fordran som nu. Har ett barn beviljats underhållsstöd övergår rätten till att driva in underhållsbidraget till kommunala myndigheten med stöd av 15 UnderhTryggL. Myndigheten är då sökande. När underhållsbidrag indrivs har kommunala myndigheter särskilda uppgifter som hänför sig till bokföring av underhållsbidrag, uträkning av dröjsmålsränta och upprättande av årsdeklaration. Dröjsmålsräntan skall kommunala organ räkna ut med stöd av 16 b underhållslagen och 15 UnderhTryggL. Utmätningsmannen räknar inte ut dröjsmålsräntan när sökanden är en kommunal myndighet. I 18 UnderhTryggL bestäms hur influtna medel fördelas mellan mottagaren av underhållsbidrag och kommunen. Denna fördelningsbestämmelse tillämpas av kommunala myndigheten som även för bok över hänförande av underhållsbetalningar. I en ny utsökningsansökan som kommunala myndigheter lämnar efter 1 januari 1999 skall enligt grund till utmätning finnas 1) en ansökan om verkställighet och 2) en begäran om att driva in det löpande kapitalet och räntan samt en beräkning av dessa samt 3) grunden för verkställighet. Det slutliga beloppet på räntan framgår först efter kalenderåret eller efter att kapitalet har betalats om indrivningen avslutas under kalenderåret. För ärenden som avslutas mitt under ett kalenderår skall utsökningsmyndigheten tillsammans med kommunala myndigheten upprätta en saldoavstämning innan ärendet blir slutligt så att små ränterester inte på nytt måste utsökas. Av den bokföring över underhållsbidrag som utsökningsmyndigheter för framgår hur mycket som redovisats för ärendet och av kommunala myndigheters bokföring hur dessa medel har hänförts till kapitalet och räntan för särskilda år samt hur de har fördelats mellan barnet och kommunen. (Särskilda anvisningar meddelas om hur utmätningsmännen skall föra bok över underhållsbidrag med hjälp av adb-systemet inom utsökningen.)
Över de ärenden som är anhängiga inom utsökning upprättar kommunala myndigheter en årsdeklaration senast till slutet av februari. I den meddelas det nya kapital och den ränta som beräknas på basis av föregående kalenderår. I det nya kapitalet får inte längre finnas obetalt underhåll som har preskriberats. I årsdeklarationen meddelas beloppet på det kapital och den dröjsmålsränta som avförts från kapitalet i början av kalenderåret på grund av preskription samt det kalenderår till vilket dessa preskriberade fordringar hänför sig. Med stöd av denna anmälan kan utmätningsmännen kontrollera huruvida en utmätning som gäller detta belopp är i kraft. (Ett preskriberat belopp kan indrivas från utmätt egendom.) Är en utmätning i kraft meddelas kommunala myndigheten om detta. Betalas en fordran på underhållsbidrag mitt under kalenderåret eller ändras fordran på något annat sätt än genom att en utmätningsman redovisar för något, skall kommunala myndigheten omedelbart skicka in en återkallelseeller ändringsanmälan och räkna ut den slutliga dröjsmålsräntan. I årsdeklarationen och ändringsanmälan skall kommunala myndigheten meddela saldot för anmälningsdagen och vilken redovisning av utmätningsmannen som sist har beaktats (t.ex. redovisning 500 mk /2.5.2000). Med dessa uppgifter kan utsökningssaldot avstämmas med saldot hos kommunala myndigheten. I den första årsdeklarationen i början av 1999 skall gammalt obetalt underhåll specificeras enligt ikraftträdelsebestämmelsen för sådana ärenden som är anhängiga inom utsökning. Ärenden som är anhängiga inom utsökning skall även kompletteras med krav på ränta ifall det ansöks om att "löpande" dröjsmålsränta skall indrivas, fastän det slutliga räntebeloppet kan räknas ut först i slutet av kalenderåret eller efter att kapitalet har betalats. Specifikation av gammalt och nytt obetalt underhåll i en kommunal myndighets ansökan, årsdeklaration och ändringsanmälan För att en utmätningsman skall kunna avgöra om underhållsbidrag eller - stöd kan utmätas av lön och deras förmånsrätt, skall kommunala myndigheter specificera gammalt och nytt obetalt underhåll såväl i nya utsökningsansökningar som i årsdeklarationer och ändringsanmälningar, som följer: Gammalt obetalt underhåll 1) Obetalt underhåll från före den 1 januari 1996 och det underhållsbidrag till ett barn som ingår i det. 2) Det obetalda underhåll från tiden 1 januari 1996-31 december 1998 som kan utmätas av lön och det underhållsbidrag till ett barn som ingår i det. 3) Det obetalda underhållsbidrag med förmånsrätt från tiden 1 januari 1998-31 december 1998 som skall betalas till ett barn. Detta underhåll behöver anmälas endast år 1999, eftersom gammalt obetalt underhåll har förmånsrätt
endast under ett år. Nytt obetalt underhåll och "löpande underhållsbidrag" 4) Underhållsbidrag som förfaller efter den 1 januari 1999 följs med hjälp av den ansökan om verkställighet, årsdeklaration och ändringsanmälan som kommunen lämnar in. I ansökan meddelas enligt barn beloppet på underhållsbidrag och -stöd per kalendermånad. På basis av denna ansökan lägger utsökningsmyndigheten det "löpande underhållsbidraget" till det nya obetalda underhållet. Minskar det obetalda underhållet på grund av en betalning till utmätningsmannen, minskas posten i bokföringen över underhållsbidrag med det belopp som betalas. Minskar den på något annat sätt skall kommunala myndigheten genast meddela utmätningsmannen det nya saldot med en ändringsanmälan. Det är inte längre nödvändigt att specificera om det är fråga om underhållsbidrag eller -stöd efter att det gamla obetalda underhållet har betalats, eftersom allt nytt obetalt underhåll har förmånsrätt och kan utmätas av lön. I såväl nya ansökningar som årsdeklarationer och ändringsanmälningar skall kommunala myndigheter specificera gammalt och nytt obetalt underhåll fram till den 31 december 2004 då det gamla preskriberas. Så länge som det finns gammalt obetalt underhåll i utsökning måste man följa med hur de medel som utmätningsmännen driver in hänförs till gammalt och nytt obetalt underhåll samt hur dessa medel fördelas mellan mottagaren av underhållsbidrag och kommunen. När medel hänförs skall tre regler beaktas: 1) Medel som har indrivits med förmånsrätt eller utmätts av lön kan endast hänföras till sådant obetalt underhåll som kan indrivas på detta sätt. 2) Medlen skall hänföras till det äldsta obetalda underhållet, dock så att 3) de används först för underhållsbidrag som skall betalas till ett barn, och först efter att det har betalats för kommunalt underhållsstöd. I bokföringen över underhållsbidrag inom utsökningen måste man följa med hur de medel som en utmätningsman redovisat för kommunala myndigheter hänförs till gammalt och nytt obetalt underhåll samt enligt hänföranderegeln i underhållslagen (till äldsta fordran) och fördelningsregeln i UnderhTryggL (först till barnet). Efter att det inte längre finns gammalt obetalt underhåll kan utmätningsmännen koncentrera sig på att följa med hur det totala beloppet på nytt obetalt underhåll utvecklas, eftersom de har samma behörighet till allt obetalt underhåll. Privat sökande av underhållsbidrag Har kommunen inte beviljat underhållsstöd kan mottagare av underhållsbidrag ansöka om att en utmätningsman skall driva in bidraget. Av grunden till utmätning (dom eller avtal som fastställts av en social myndighet) framgår beloppet på underhållsbidraget, huruvida dröjsmålsränta skall betalas på bidrag som har förfallit och hur stor räntan skall vara. Kräver sökanden med stöd av grunden att dröjsmålsränta enligt räntelagen skall indrivas, skall utmätningsmannen räkna ut dröjsmålsräntan såsom det bestäms i 16 b underhållslagen. För att utmätningsmannen skall kunna
räkna ut räntan skall sökanden utreda hur mycket obetalt underhåll som det finns för varje kalendermånad och -år. Kan sökanden inte lägga fram tillförlitliga uppgifter om det obetalda underhåll som hänför sig till föregående år, ett eller flera, inleder utmätningsmannen beräkningen av räntan med ett nollsaldo (16 b underhållslagen) och räknar räntan från den tidpunkt då grunderna till den har tillförlitligt utretts. När en privat sökandes underhållsbidrag indrivs skall utmätningsmännen föra bok över hur bidraget har indrivits och hänförts: med stöd av 16 a underhållslagen till det äldsta underhållsbidrag som kan indrivas och dröjsmålsräntan på det eller, ifall det i indrivning finns gammalt obetalt underhåll, enligt ikraftträdelsebestämmelsen i underhållslagen med beaktande av de fordringar som indrivits med förmånsrätt eller utmätts av lön. Har en fordran indrivits med förmånsrätt skall den hänföras till sådant obetalt underhåll som kan drivas in på detta sätt. Har fordran igen utmätts av lön skall den på motsvarande sätt hänföras till underhåll som kan drivas in på detta sätt. För att veta när en fordran preskriberas adderas det underhållsbidrag som inte betalas under ett kalenderår ihop. Detta sammanlagda obetalda underhåll för ett kalenderår preskriberas och avförs inom fem år från början av det kalenderår som följer efter förfalloåret, ifall det eller en del av den ännu inte har betalats. I bokföringen över underhållsbidrag antecknas per kalenderår det obetalda underhållet och dröjsmålsräntan. Med hjälp av bokföringen över underhållsbidrag följer utmätningsmännen med beloppet på det obetalda underhåll som kan indrivas, preskriptionen av fordringar samt hur mycket underhåll som är obetalt för att kunna räkna ut dröjsmålsräntan, vilket de sedan gör per kalenderår. Redovisning för sökande När utmätningsmännen redovisar de medel som indrivits för kommunala myndigheter, meddelas nuförtiden med kod huruvida medlen har utmätts av lön. Från den 1 januari 1999 skall det även meddelas om medlen har drivits in med tillämpning av förmånsrätten i 4 förmånslagen, så att kommunala myndigheterna kan hänföra dessa medel till det underhållsbidrag som kan drivas in med förmån. Under 1999 kan det i utsökning finnas såväl gammalt som nytt obetalt underhåll med förmånsrätt. Därmed skall kommunala myndigheter beakta detta när de tillämpar hänföranderegeln i 16 a underhållslagen och fördelningsregeln i 18 UnderhTryggL. På motsvarande sätt skall det beaktas att vissa medel kan ha utmätts av lön. Dessa skall hänföras till sådant obetalt underhåll som kan utmätas av lön. När utsökning söks av en privat mottagare av underhållsbidrag meddelas i redovisningen med kod huruvida medlen har drivits in med förmånsrätt eller utmätts av lön. I bokföringen skall utmätningsmännen hänföra medlen till det obetalda underhåll som är så gammalt som möjligt men som ännu kan indrivas, dock så att medel som har indrivits med förmånsrätt eller
utmätts av lön skall hänföras till fordringar som kan drivas in på dessa sätt. Justitieminister Jussi Järventaus Äldre regeringssekreterare Marja-Liisa Tolvi BILAGA Exempel TILL KÄNNEDOM Justitieförvaltningscheferna vid länsstyrelserna Social- och hälsovårdsministeriet
BILAGA BERÄKNING AV DRÖJSMÅLSRÄNTA PÅ UNDERHÅLLSBIDRAG Virhe. Viitteen lähdettä ei löytynyt. Under 1999 betalas inte underhållsbidrag som följer: - januari 160,- - februari 1000,- - november 1000,- EXEMPEL 1: Allt obetalt underhåll betalas den 1 december 1999. Därmed är det obetalda underhållet per kalendermånad som följer: januari 160,- februari (fortfarande obetalt) 160,- mars (1 000,- till förfaller) 1160,- april (fortfarande obetalt) 1160,- maj ( - " - ) 1160,- juni ( - " - ) 1160,- juli ( - " - ) 1160,- augusti ( - " - ) 1160,- september ( - " - ) 1160,- oktober ( - " - ) 1160,- november (1 000,- till förfaller) 2160,- december (allt betalas) - Medelsaldo: I början av kalenderåret var saldot 0 eftersom lagen inte ännu var i kraft år 1998. Kalendermånadernas saldon har specificerats ovan. Dessa saldon adderas och då fås ett kalkylmässigt belopp på obetalda underhållsbidrag (11 760,-). Beloppet divideras med antalet månader då det har funnits obetalt underhåll på månadens sista dag, dvs. med 11 (inget obetalt underhåll i slutet av december). Medelsaldot för 1999 är då 1069,10 (11 760 11). Då räntesatsen är 10 % blir dröjsmålsräntan 0,10 x (1069,10 12) x 11 = 97,90. Dröjsmålsräntan för ett kalenderår löper inte med ränta! EXEMPEL 2: Allt obetalt underhåll betalas den 15 mars 2000. Det obetalda underhållet för december är 2160,- och det kalkylmässiga beloppet på obetalt underhåll blir 13 920,-. Beloppet divideras med 12 och medelsaldot blir 1160,- (13 920 12). Dröjsmålsräntan är då 116,- (0,10 x 1160). Saldot i början av 2000 är 2160,-. I januari och februari förfaller inget underhållsbidrag. Beloppet på obetalt underhåll för kalenderåret 2000 är 4320,- (2160 + 2160) och nämnaren två, vilket innebär att medelsaldot är 2160,- och dröjsmålsräntan 0,10 x (2160 12) x 2 = 36,-. Det som skall drivas in är en underhållsbidrag på 2160,- och 116,- dröjsmålsränta för 1999 samt 36,- för 2000.