Kompendium till utbildning för förtroendevalda i Nässjö kommun 2015-2018

Datum 2015-09-01 1(16) Kompendium till utbildning för förtroendevalda i Nässjö kommun 2015-2018 Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 0380-51 80 77 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se

2 (16) Innehållsförteckning 1. Vad är en kommun?... 3 2. Styrpilen... 5 3. Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar... 7 4. Postöppning och registrering... 9 5. Hur går det till vid ett nämndsammanträde?... 10 6. Hur går det till i kommunfullmäktige?... 13 7. Personlig säkerhet hot och våld mot förtroendevalda... 15 8. Arvode till förtroendevalda... 16

3 (16) 1. Vad är en kommun? Du som är förtroendevald kan i olika typer av beslut beröras av de grundläggande reglerna som styr kommunen och dess verksamheter. Dessa regler hittar du i kommunallagen. En kommun är ett geografiskt avgränsat område med personsammanslutning där medlemskapet följer direkt av kommunallagen. En kommun är också en juridisk person. Det innebär att kommunens nämnder tillhör samma juridiska person och företräder kommunen vid exempelvis en rättsprövning i domstol. Kommunens bolag utgör däremot egna juridiska personer. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där. Medlemskapet behöver inte fastställas genom något formellt beslut, utan inträder automatiskt när något av villkoren är uppfyllt. Såväl fysiska personer som juridiska personer kan få medlemskap i en kommun. Man behöver inte vara svensk medborgare för att bli medlem i en kommun och en person kan vara medlem i flera kommuner och landsting samtidigt. Vad innebär det att vara medlem i en kommun? Att vara medlem i en kommun innebär att man har rätt att överklaga kommunens beslut och få dem laglighetsprövade. Laglighetsprövning innebär att en domstol prövar om ett beslut fattat av kommunen har tillkommit i laga ordning, om kommunen får fatta beslutet, om det organ som fattat beslutet har befogenhet att fatta beslutet, och om beslutet strider mot någon lag eller författning. Medlemmarnas skyldigheter är framför allt att betala kommunalskatt och kommunala avgifter som beslutas av kommunfullmäktige. Där du är folkbokförd har du även rätt att ta del till den service som kommunen tillhandahåller. I praktiken är den rätten i många fall begränsad till de personer som uppfyller vissa kriterier som anges i speciallagstiftning, till exempel socialtjänstlagen. Den kommunala kompetensen vad får en kommun göra? Den kommunala kompetensen anger gränserna för kommunens verksamhet och kan sägas forma den yttre ramen för kommunens handlingsfrihet. Den kommunala kompetensen talar alltså i generella termer om vad kommunen får syssla med. Den allmänna kompetensregeln säger att kommuner själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som inte enbart staten, en annan kommun, landstinget eller någon annan ska ansvara för. Detta är den så kallade lokaliseringsprincipen. Flera viktiga principer för kommunens befogenheter Utöver den allmänna kompetensregeln begränsas kommunens befogenheter även av kommunallagens principer om likställighet, underskott, självkostnad. Kommuner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Likställighetsprincipen innebär att det inte är tillåtet för kommuner att

4 (16) särbehandla vissa medlemmar eller grupper av medlemmar. En kommun får bara göra undantag från principen om det grundar sig på rationella hänsyn eller sakliga överväganden på objektiv grund. Medlemmar i samma situation ska behandlas lika och det får inte förekomma något godtycke. Underskottsprincipen ger kommunen befogenhet att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som den tillhandahåller. Kommunen är fri att själv avgöra vilken eller vilka frivilliga verksamheter som ska finansieras av skatter respektive avgifter, men den kommunrättsliga utgångspunkten är att kommunens kostnader ska täckas med skatt. När det gäller obligatoriska verksamheter som kommunen är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter bara tas ut om det är särskilt föreskrivet i lag, förordning eller motsvarande. Självkostnadsprincipen innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än vad som motsvarar de kostnader man har för att tillhandahålla en tjänst, såvida det inte finns stöd för det i lag eller förordning. Avgifterna får inte bestämmas godtyckligt eller sättas på en sådan nivå att det innebär en betydande vinst för kommunen. Men ett visst överuttag av avgifterna godtas så länge som avgifterna inte väsentligen överstiger självkostnaderna. Detta förhindrar kommunen att utnyttja sin monopolställning. Speciallagstiftning styr en stor del av kommunens verksamhet Många speciallagar reglerar kommunens obligatoriska skyldigheter och befogenheter. Ser man till kommunens budget är det en betydande del av kommunens verksamheter som regleras i speciallagstiftning som exempelvis plan- och bygglagen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och skollagen. Men det är viktigt att påminna om att kommunallagens regler för hur en kommun ska förhålla sig till sina medlemmar inte ska åsidosättas om det inte tydligt framgår i exempelvis socialtjänstlagen eller i någon annan speciallag. Detta gäller även övriga lagar som styr kommunens arbete, till exempel förvaltningslagen, offentlighet- och sekretesslagen och personuppgiftslagen. Kommunen får bedriva näringsverksamhet i vissa fall Kommuner får driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen. En grundläggande förutsättning för kommunens rätt att bedriva näringsverksamhet är att verksamheten ska vara allmännyttig. Kommunen får inte bedriva verksamhet med huvudsakligt syfte att skapa vinst. Det utesluter inte att kommunal verksamhet får generera vinst, men syftet måste vara något annat än att skapa vinst nämligen att tillgodose ett allmänt kommunalt intresse. Ett allmänt kommunalt intresse bör kunna kännetecknas av: en kollektiv nyttighet vars behov bäst tillgodoses i kommunal regi investeringskostnaderna är höga och kan inte till fullo bäras av brukarna det föreligger inte något vinstintresse och möjligheten att gå med vinst är också begränsad privata initiativ och privata konkurrenter är få till antalet eller saknas helt

5 (16) 2. Styrpilen 2008 införde Nässjö kommun balanserad styrning i verksamheten, den så kallade Styrpilen. Internt benämns den oftast Pilen. Metoden bygger på en ledningsidé där politiker och medarbetare tillsammans är engagerade i organisationen och dess utveckling. Politikerna ansvarar för vad som ska göras och tjänstemännen ansvarar för hur det ska utföras. Det grundläggande syftet med styrpilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen. Den måste kunna mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppföljningsmodell. Detta ger förutsättningar för att alla nämnder drar åt samma håll och arbetar mot ett gemensamt mål. Mål för verksamheten utifrån fem perspektiv Inom styrpilen ska konkreta mål, indikatorer (det vill säga styrtal) och handlingsplaner utarbetas inom fem perspektiv: Medborgare Ekonomi Medarbetare Verksamhet/utveckling Hållbar utveckling, med följande fokusområden: - Energi och klimat - Jämlik hälsa - Trygghet och säkerhet Målen utarbetas både på koncernövergripande nivå och på nämnds- och bolagsnivå. De koncernövergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och revideras varje år. För varje mål fastställs indikatorer som definierar hur måluppfyllelsen ska mätas. Utifrån de koncernövergripande målen och indikatorerna fattar respektive nämnd och bolagsstyrelse beslut om mål och indikatorer för sina verksamheter.

6 (16) Handlingsplaner för att uppnå målen i styrpilen Förvaltningarna och bolagen upprättar handlingsplaner med aktiviteter som syftar till att mål och indikatorer ska uppnås. Resultatet, det vill säga måluppfyllelsen, stäms av vid årets slut i samband med årsredovisningen. Vid halvårsskiftet görs en delavstämning som redovisas i delårsrapporten.

7 (16) 3. Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen är en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Principen regleras i Tryckfrihetsförordningen och innebär att alla ska kunna ha insyn i myndigheternas verksamhet, bland annat genom att få tillgång till myndighetens allmänna handlingar. Principen innebär även att allmänna handlingar endast är hemliga i undantagsfall, det vill säga om det finns en särskild bestämmelse om sekretess. Det är offentlighets- och sekretesslagen som reglerar allmänna handlingars sekretess inom olika områden, som till exempel socialtjänst och upphandling. Yttrandefrihet och meddelarfrihet Yttrandefriheten sträcker sig längre för alla som är anställda av en myndighet, eftersom grunden för verksamheten är öppenhet och demokrati. Det innebär att anställda inom kommunen har ett starkare skydd för sina demokratiska fri- och rättigheter än anställda inom den privata sektorn. Kommunalt anställda har till exempel rätt att öppet framföra åsikter om att ett beslut är felaktigt och att även bedriva opinion mot ett beslut, men inte på arbetsplatsen med arbetsgivarens utrustning. Offentlighetsprincipen innefattar även meddelarfrihet. Meddelarfrihet innebär att en person som är anställd av en myndighet har rätt att meddela uppgifter för offentliggörande, utan att myndigheten får efterforska vem som har informerat om uppgiften. Kommunalt anställda har till exempel rätt att meddela massmedia om systematisk misskötsel av kommunens uppdrag. Myndigheter ska dessutom underlätta enskildas användande och vidareutnyttjande av allmänna handlingar. Kommunen ska arbeta för att det ska vara enkelt att ta del av den offentliga informationen, till exempel genom en digital ärendehantering. Vad är allmänna och offentliga handlingar? En handling kan till exempel vara en skrivelse, en bild eller en ljudinspelning av ett samtal. En handling är allmän om den har kommit in till, förvaras hos eller är upprättad hos en myndighet. Uppgifter i allmänna handlingar är antingen offentliga eller hemliga, det vill säga att de omfattas av sekretess. En offentlig handling kan lämnas ut till vem som helst utan hinder, medan hemliga handlingar behöver sekretessprövas innan de kan lämnas ut. En sekretessprövning innebär att en tjänsteman undersöker om någon uppgift i handlingen omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det finns tre olika nivåer när en handling lämnas ut: Handlingen lämnas ut i sin helhet Delar av handlingen lämnas ut Handlingen lämnas inte ut Ett fullständigt utlämnande innebär att hela handlingen kan lämnas ut. Om bara en del av uppgifterna i handlingen är hemliga, kan handlingen ändå lämnas ut efter det att de hemliga uppgifterna har tagits bort. Detta sätt är vanligt när endast ett fåtal uppgifter omfattas av sekretess, eller om handlingen kan lämnas ut anonymiserad.

8 (16) Om en person som begär ut en allmän handling inte får ta del av uppgifterna på grund av sekretess, ska den ansvariga nämnden eller styrelsen fatta ett skriftligt beslut om att uppgifterna inte kan lämnas ut. Det gäller oavsett om hela eller endast delar av handlingen inte lämnas ut. Det är fråga om ett formellt beslut och det kan överklagas av den som begär ut handlingen.

9 (16) 4. Postöppning och registrering Myndighetens post ska öppnas varje vardag för att registreras och behandlas av myndigheten. Detta gäller både papperspost och e-post, även för post som är registrerad till en enskild tjänsteman eller en förtroendevald. Det kan vara svårt att öppna sin post varje dag, till exempel vid sjukdom eller semester och det är inte tillåtet att öppna post som är adresserad till någon annan, även om det är vid en myndighet. Därför kan man skriva på en fullmakt som ger tjänstgörande registrator rätt att öppna post som är adresserad till någon annan. Huvudregeln är att allmänna handlingar ska registreras, till exempel i ett diarium eller i något annat verksamhetssystem. Allmänna handlingar behöver däremot inte registreras om de hålls ordnade på annat sätt. Undantaget från detta är hemliga handlingar, som alltid måste registreras. Vem har ansvar för de allmänna handlingarna? Varje nämnd eller styrelse är ansvarig för de allmänna handlingarna som hör till myndigheten, tills de lämnas över till kommunens arkivmyndighet. Varje nämnd eller styrelse ska därför besluta om vilka handlingar som kan gallras, det vill säga förstöras. Gallring beslutas som regel genom myndighetens dokumenthanteringsplan, som är en del av arkivredovisningen.

10 (16) 5. Hur går det till vid ett nämndsammanträde? Grundläggande regler om nämndernas organisation och sammanträden finns i kommunallagen. I Nässjö kommun finns dessutom ett gemensamt reglemente för nämnderna som innehåller kompletterande lokala regler. Här finns instruktioner för ersättarnas tjänstgöring, remissyttranden, när och hur chefstjänstemän kan delta i sammanträden med mera. Det gemensamma reglementet reglerar även arbetsformerna för exempelvis protokoll, reservationer hur kallelser skickas ut. Kallelsen skickas sex dagar innan sammanträdet Kallelsen ska skickas senast sex dagar innan sammanträdet, det gäller både för kommunens nämnder, utskott och kommunfullmäktige. I undantagsfall får en kallelse ske på annat sätt. På kallelsen finns uppgift om tid och plats för sammanträdet. Tiderna bestäms årsvis i en sammanträdesplan. Ordföranden är ansvarig för kallelsen och det är hon eller han som också avgör vilka handlingar som ska skickas ut. Öppna och stängda sammanträden På ett sammanträde får ledamöter, ersättare, anställda, sakkunniga, praktikanter och personalföreträdare (högst 3 stycken) vara med om nämnden säger ja till det. Vid öppna sammanträden får den som vill vara med. Kommunfullmäktige bestämmer om nämnderna ska få ha öppna sammanträden, men sekretessärenden och myndighetsutövning är aldrig öppet för allmänheten. Om ett sammanträde har varit öppet ska det framgå av protokollet. Ersättare om en ordinarie ledamot inte kan komma Om du är ledamot och får förhinder att delta i ett sammanträde ordnar du själv en ersättare och anmäler din frånvaro till sekreteraren. Om en ledamot kommer för sent till sammanträdet och en ersättare har tillträtt platsen, så återtar den ordinarie ledamoten sin plats. Fullmäktige beslutar i början av varje mandatperiod om en ersättarordning som gäller för de nämnder och utskott som tillsats genom majoritetsval. Ersättare ska tjänstgöra enligt denna bestämda ordning. En ersättare som har börjat tjänstgöra vid ett sammanträde har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Undantag gäller om styrkebalansen mellan partierna påverkas genom en ersättares tjänstgöring. I ett sådant läge får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ned i ordningen. Under sammanträdet Sammanträdet startar med ett upprop av alla ledamöter och ersättare. En justerare av protokollet utses. Sekreteraren ansvarar för en närvaroförteckning som visar vid vilka paragrafer som ledamöterna har tjänstgjort. Under sammanträdet är det ordförandens ansvar att hålla ordning och leda sammanträdet. Nämndsekreterarens uppgift är att stödja ordföranden och att skriva protokoll. Det är också nämndsekreteraren som rapporterar arvodet för sammanträdet. Ändringar i dagordningen

11 (16) Om ordföranden eller någon ledamot vill ändra ärendeordningen så prövas detta av nämnden genom ett enkelt majoritetsbeslut. Ändringen ska skrivas in i protokollet under en särskild paragraf med rubriken Ändringar i föredragningslistan. Ordföranden har rätt att anmäla extra ärenden. Nämndledamöterna har också rätt att anmäla extra ärenden efter att dagordningen sammanställts. Yrkande ett viktigt ord Ett yrkande är ett förslag från en ledamot eller en tjänstgörande ersättare. Ingen annan kan ställa ett yrkande. Yrkanden ska alltid lämnas skriftlig, för att undvika missförstånd. Det finns två olika sorters yrkanden: Formella yrkanden Återremiss Remiss Bordläggning Sakyrkanden Bifall (Ja) Avslag (Nej) Ändring Tillägg Nya förslag Votering Votering innebär omröstning. Ledamöter har rätt att begära votering och den ska göras direkt då beslutet fattas. Reservation Om en ledamot anmäler reservation på sammanträdet innebär det att hon eller han friskriver sig från allt ansvar och markerar att hon eller han inte tycker om beslutet. Reservationer är personliga och ska anmälas innan sammanträdet är slut. En reservation kan vara skriftlig eller muntlig. Skriftliga reservationer ska lämnas in senast på justeringsdagen. Säg till redan vid sammanträdet att det kommer en skriftlig reservation. Protokoll Ordföranden är ansvarig för protokollet men den som skriver nämndernas protokoll är som regel en tjänsteman som utsetts till sekreterare. Om ordföranden och sekreteraren är oeniga om hur protokollet ska utformas så gäller ordförandens mening. Både ordföranden och sekreteraren undertecknar protokollet. I Nässjö kommun skrivs beslutsprotokoll. Det betyder att protokollen endast innehåller följande information: Tid och plats för mötet Vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort Vilka ärenden som har behandlats samt - vilka förslag och yrkanden som har lagts fram i ett ärende och ordningen som de har behandlats i - genomförda omröstningar i ett ärende och hur de har fallit ut - vilka ledamöter som har deltagit i besluten - vilka reservationer som har anmälts mot besluten

12 (16) Vi undviker bilagor i protokoll eftersom det gör protokollen svårlästa, särskilt för dem som tar del av protokollen via Internet. Protokollen kan läsas på www.nassjo.se. Justering av protokollet Efter sammanträdet ska protokollet justeras. Justeringen ska göras senast 14 dagar efter sammanträdet. Den ledamot som har justerat protokollet får ett justeringsarvode. När protokollet är justerat ska det anslås. Det innebär att ett meddelande sätts upp på kommunens anslagstavla med uppgifter om bland annat datum då sammanträdet ägde rum. Besluten från sammanträdet gäller från och med att beslutet fattats. Vid omedelbar justering ska texten finnas tillgänglig för ledamöterna när beslutet ska fattas. Syftet med att justera ett protokoll omedelbart är att överklagandetiden ska bli så kort som möjligt. Från det att ett justerat protokoll anslås tar det 21 dagar innan beslutet vunnit laga kraft, under förutsättning att ingen överklagat beslutet. Ett beslut får verkställas med en gång, men handlar det om att riva ett hus eller om man tror att något kan överklagas kan det vara bra att vänta tills beslutet har vunnit laga kraft. Att vara jävig En person är jävig om hon eller han är: Sakägare eller har intressen i ärendet. Det kan vara till exempel egna ägarintressen. Ställföreträdarjävig. Till exempel är god man åt någon som är berörd av ärendet. Ombudsjävig är den som till exempel är advokat för någon som är berörd av ärendet. Delikatessjävig är den som av någon anledning har förlorat förtroendet hos de andra beslutsfattarna när det gäller att fatta beslut i ärendet. Delikatessjävet har som syfte att fånga upp sådana jävsituationer som inte täcks av övriga jävsgrunder. Det är varje ledamots ansvar att själv anmäla jäv, men nämnden kan också besluta att någon är jävig. Om någon i efterhand skulle komma på att hon eller han har varit jävig när ett visst ärende behandlats vid ett sammanträde så kan beslutet tas om. Om en ledamot säger att jag tror jag är jävig är det lika bra att hon eller han lämnar rummet när ärendet ska behandlas, för säkerhets skull. En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra efter det att ärendet har behandlats. Det finns undantag från jäv, till exempel dubbla engagemang som innebär att man är ordförande i dubbla nämnder. Ytterligare ett undantag finns om det gäller myndighetsutövning vid ett sammanträde. Om det inte finns någon ersättare närvarande som kan träda in så måste en ledamot vara med och fatta beslut även om hon eller han är jävig. I dessa fall ska ledamoten anmäla jäv, men kan alltså inte avstå från att rösta.

13 (16) 6. Hur går det till i kommunfullmäktige? Ordningen runt kommunfullmäktiges sammanträden regleras i fullmäktiges arbetsordning och skiljer sig på en del punkter från nämnderna. Kallelse till kommunfullmäktiges sammanträde Kommunfullmäktiges kallelse innehåller endast en dagordning för sammanträdet och protokollsutdrag från föregående kommunstyrelse. Tjänsteskrivelser och utredningar till de ärenden som ska behandlas av fullmäktige finns i kallelsen till kommunstyrelsen. För att dessa handlingar ska komma även kommunfullmäktiges ledamöter till del skickas alltid kommunstyrelsens kallelse till även till fullmäktiges ledamöter inför kommunstyrelsens sammanträden. Anmäl om du inte kan komma till sammanträdet Om du som ordinarie ledamot inte har möjlighet att komma till sammanträdet ska du kontakta en ersättare som kan gå istället för dig. Du ska också anmäla din frånvaro till fullmäktiges sekreterare Lena Johansson på kommunledningskontoret. Ring 0380-51 80 43 eller e-posta till lena.johansson@nassjo.se. Ersättare tjänstgör efter den ordning som de står listade i uppropslistan. Fullmäktiges ersättare behöver inte närvara vid sammanträdet. Ersättare behöver inte heller anmäla förhinder om de inte kommer, såvida de inte är inkallade för att tjänstgöra för en ordinarie ledamot. Sammanträdena sänds på webb-tv och radio Alla kommunfullmäktiges sammanträden sänds på närradio och webb-tv. Det går att titta både i direktsändning och efter sammanträdet via kommunens webbplats www.nassjo.se. För radio- och tvsändningen gäller att var och en är ansvarig för det man säger och gör. Den som talar är juridiskt ansvarig i det fall det begås yttrandefrihetsbrott under sändningen, till exempel helts mot folkgrupp, förtal eller förolämpning. Upprop Varje sammanträde börjar med ett upprop. Ordföranden ropas alltid upp först, därefter ledamöterna i den ordning som de valts in i fullmäktige. Justerare väljs i bokstavsordning Vid varje sammanträde utses två justerare. Dessa utses bland ledamöterna i löpande bokstavsordning. Den som väljs till justerare bör vara extra uppmärksam för att i efterhand kunna kontrollera att protokollet stämmer med det som hände under sammanträdet. Hur man begär ordet Man begär ordet genom att räcka upp handen. Vill man ha en replik håller man upp två uppsträckta fingrar. Den som apostroferas, det vill säga tilltalas eller omnämns i ett inlägg, har rätt till replik. Gruppledarna behöver inte apostroferas utan har alltid rätt till replik. Alla inlägg och repliker sker från talarstolen så att de ska höras i radion och webb-tv:n. Ordföranden säger till när det är din tur.

14 (16) Motioner kan bara lämnas in av ordinarie ledamöter En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot i fullmäktige. Frågor av olika beskaffenhet får inte behandlas i samma motion. Endast ordinarie ledamöter får lämna in en motion i kommunfullmäktige. Ersättare kan bara väcka en motion vid ett sammanträde om hon eller han tjänstgör som ledamot. Interpellationer om angelägenheter av större intresse En interpellation är en skriftlig fråga som är egenhändigt undertecknad av en ledamot eller en tjänstgörande ersättare. Interpellationen ska vara avgränsad till ett bestämt innehåll och bör gälla angelägenheter som är av större intresse för kommunen. Den ska också vara försedd med en motivering. En interpellation med samma innehåll får inte ställas till fler än en ordförande. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det sammanträde då interpellationen ställdes. Frågor om enkla sakförhållanden En fråga ska vara skriftlig och personligt undertecknad av en ledamot eller en tjänstgörande ersättare. En fråga bör i första hand ställas i syfte att få sakupplysning. Frågan får vara försedd med en kort inledande förklaring och ska ha ett bestämt innehåll. Den ska vara avgränsad i ämne och behandla enkla sakförhållanden som kan besvaras utan någon särskild utredning. En fråga bör om möjligt besvaras under det sammanträde som den har ställts vid. När frågan besvaras får bara den som ställt frågan och den som svarar delta i överläggningen. Klockan 22.00 Om klockan hunnit bli 22.00 och det fortfarande finns ärenden kvar att behandla, ställer ordföranden en fråga om sammanträdet ska fortsätta eller avbrytas. Om sammanträdet avbryts bestäms också vid vilken tidpunkt som sammanträdet ska återupptas. I normalfallet bör sammanträdet återupptas närmast påföljande måndag klockan 18.00.

15 (16) 7. Personlig säkerhet hot och våld mot förtroendevalda I din roll som politiker finns en risk att bli utsatt för frustration, missnöje eller försök till otillåten påverkan. Hur detta ter sig varierar från allt mellan skämtsamt framställda kommentar till trakasserier, hot och våld. Politikernas trygghetsundersökning från 2013, utförd av Brottsförebyggande rådet, visar att en av fem förtroendevalda blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt politiska uppdrag. Hot och våld är en komplex problematik och i det förebyggande arbetet har du som enskild individ en rad olika möjligheter att påverka din situation. Boken Personlig säkerhet (Säkerhetspolisen 2008) används idag flitigt som säkerhetsunderlag kring våld och hotsituationer runt om i Sverige. Vi vill därför rekommendera dig att ta del av denna bok och de olika åtgärder som du kan vidta för att förebygga och hantera en hotfull situation. Räddningstjänstförbundets syn på hot och våld mot förtroendevalda är den att er säkerhet är en viktig del i skyddet av den politiska processen. Ingen individ ska behöva utsättas för hot och våld. Du eller ditt politiska partis säkerhets- eller arbetsmiljösansvarig är välkommen att kontakta Höglandets Räddningstjänstförbund för samverkan, rådgivning och stöd i dessa frågor.

16 (16) 8. Arvode till förtroendevalda Kommunfullmäktige har beslutat om regler för arvoden till förtroendevalda. Reglerna gäller för alla ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder, revisorer och ledamöter i organ som har utsetts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Ersättning ges för: Sammanträdesarvoden Förlorad arbetsinkomst Förlorad pensionsförmån Förlorad semesterförmån Reseersättning och restidsersättning Kostnader i samband med förtroendeuppdraget om det gäller projektgrupper, justering, konferens, förhandling, överläggning med företrädare från något annat kommunalt organ eller en utomstående myndighet, inspektion. 1:a och 2:a vice ordförande i kommunfullmäktige får ersättning för kommunal representation. Utbetalning görs månadsvis och nämndsekreteraren rapporterar in sammanträdesarvoden i systemet Troman. Eventuella tolkningar av bestämmelserna gör parlamentariska nämnden. Krav för att få ersättning För att ersättning ska betalas ut ska en skriftlig kallelse ha skickats ut till dig som förtroendevald. När det gäller ersättning för förlorad arbetsinkomst ska arbetsgivaren, exempelvis chef eller en löneadministratör, intyga din förlorade inkomst. Om du kan visa med ett intyg att du har förlorat arbetsinkomst, men inte med hur mycket, finns det en schablonersättning att använda sig av. Det gäller också för semesterförmån. Ersättning för förlorad arbetsinkomst med mera måste begäras senast ett år efter sammanträdesdagen. Ersättning för förlorad pensionsförmån måste du begära senast två år efter pensionstillfället. Mer om reglerna finns att läsa i Allmänna bestämmelser för ersättning till förtroendevalda i Nässjö kommun som är antagna av kommunfullmäktige. Reglerna finns på www.nassjo.se i författningssamlingen.