Kvalitet i Officiell Jordbruksstatistik

Kvalitet i Officiell Jordbruksstatistik 1. Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 Arbetet med Tillräcklig kvalitet och uppförandekoden... 5 Översikt över officiell jordbruksstatistik... 5 Publicering... 6 Framställning användare... 9 Framställning Uppgiftslämnare... 10 2. Genomgång av kriterierna... 13 Lagstiftning... 13 Relevanta lagar är kända och efterlevs (A1)... 13 Relevanta förordningar är kända och efterlevs (A2)... 14 Relevanta föreskrifter är kända och efterlevs (A3)... 14 Aktuella beskrivningar av statistiken med kvalitetsdeklarationer finns enligt mall, MIS 2001:1 (A4)... 15 Användarkontakter... 16 Statistikens ändamål är tydligt formulerade (B1)... 16 De viktigaste användarna och deras viktigaste användningsområden och framtida behov är dokumenterade (B2)... 16 Statistikens planerade egenskaper är baserade på dialog med de viktigaste användarna (B3)... 18 Årlig uppföljning av statistikens kvalitet genomförs med de viktigaste användarna och uppföljningen dokumenteras (B4)... 18 Produktionsprocessen... 19 Relevanta EU-förordningar följs och anges (C1)... 19 Relevanta klassifikationer och standarder följs och används (C2)... 20 Vald statistisk metodik kan motiveras utifrån vetenskapliga principer (C3)... 21 Möjligheter att använda andra redan tillgängliga datakällor har undersökts och dokumenterats (C4)... 21 Insamlingsmetoderna har valts med beaktande av uppgiftslämnarnas möjligheter, behov och önskemål (C5)22 Uppgiftslämnandet är rimligt fördelat över uppgiftslämnare (C6)... 23 Tidsåtgången och kostnaderna för uppgiftslämnarna har uppskattats (C7)... 23 Mätinstrumenten är sakkunnigt utformade och utprovade (C8)... 24 Publiceringstidpunkterna är offentliggjorda i förväg (C9)... 24 Kvalitetsstudier görs löpande (C10)... 25 Undersökningarna har planerats och genomförts för att minst uppnå den tillräckliga kvalitetsnivån, och detta är dokumenterat (C11)... 26 Statistiken har i uppföljningen bedömts uppnå den tillräckliga kvalitetsnivån (C12)... 26 Sammanfattning... 27 3. Genomgång av principerna för uppförandekoden... 28 Den institutionella miljön... 29 Princip 1: Yrkesmässigt oberoende... 29 Princip 2: Mandat för uppgiftsinsamling... 31 Princip 3: Resursernas tillräcklighet... 32 Princip 4: Kvalitetsåtagande... 33 Princip 5: Statistisk sekretess... 34 Princip 6: Opartiskhet och objektivitet... 35 I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 1 (48)-

Statistiska processer... 37 Princip 7: Sunda metoder...37 Princip 8: Lämpliga statistiska förfaranden... 38 Princip 9: En rimlig rapporteringsbörda... 39 Princip 10: Kostnadseffektivitet... 40 Statistiska produkter... 41 Princip 11: Relevans... 41 Princip 12: Tillförlitlighet... 42 Princip 13: Aktualitet och punktlighet... 43 Princip 14: Samanvändbarhet och jämförbarhet... 44 Princip 15: Tillgänglighet och tydlighet... 45 Sammafattning... 45 4. Slutsatser och resultat... 47 Åtgärder år 2010... 47 Bilageförteckning... 48 I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 2 (48)-

1. Sammanfattning I denna rapport presenteras en genomgång av den officiella statistikens kvalitet inom jordbruksområdet med två utgångspunkter: Tillräcklig kvalitet i enlighet med Rådet för den Officiella statistikens riktlinjer för tillräcklig kvalitet Uppförandekoden enligt Eurostat Rådet för den officiella statistiken beslutade den 21 oktober 2005 om definitionen av tillräcklig kvalitet. Definitionen lyder; Officiell statistik ska ha tillräcklig kvalitet i relation till hur den är avsedd att användas. Varje statistikansvarig myndighet kan välja att tillämpa kriterierna för Tillräcklig kvalitet för sin officiella statistik. Eurostat, EU:s statistikbyrå följer upp den uppförandekod som generaldirektörerna för Nationella statistikinstitut har beslutat ska gälla för all harmoniserad EU-statistik. I Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 223/2009 hänvisas också till uppförandekoden med syftet att den ska användas för att utveckla och förbättra den europeiska statistiken. Då merparten av statistiken inom jordbruksområdet regleras av EU berör uppförandekoden i hög grad jordbruksstatistiken. I denna rapport har därför också de 15 principerna i uppförandekoden kommenterats. Rapporten fokuserar dock på tillräcklig kvalitet och i rapporten beskrivs det arbete som gjorts för att Jordbruksverket ska kunna göra den utfästelse om att verket arbetar i enlighet med Rådet för den officiella statistikens riktlinjer. I kapitel 2 görs en genomgång av kriterierna enligt begreppet Tillräcklig kvalitet. För varje kriterium framgår hur Jordbruksverkets arbetar, Jordbruksverkets bedömning av den kvalitetsnivå som bör uppnås samt huruvida Jordbruksverket uppfyller kraven. Jordbruksverket bedömer att statistiken inom Jordbruksverkets ansvarsområde uppfyller kriterierna i Tillräcklig kvalitet. Jordbruksverket har därför för avsikt att på sin webbplats göra en utfästelse med den lydelse som rådet för den officiella statistiken fastställt 2008-10- 17. Utfästelsen lyder För den officiella statistik som Jordbruksverket ansvarar för tillämpas de kvalitetskriterier som rådet för den officiella statistiken har fastställt. Jordbruksverket bedömer att för att utfästelsen ska gälla fortlöpande bör Jordbruksverket fortsätta det arbete i enlighet med de rutiner som man redogör för i självvärderingsmallen och i de fördjupade dokumentationerna. Jordbruksverket bör särskilt vinnlägga sig om att: - För varje undersökningsomgång uppdatera och publicera de fördjupade dokumentationerna - Årligen gå igenom självvärderingsmallen - Bevaka att kvalietsstudier görs och publiceras enligt plan - under år 2010 arbeta med arkiveringsfrågor I kaptiel 3 görs en genomgång av principerna enligt uppförandekoden. Jordbruksverket bedömer att Jordbruksverket för den officiella statistiken, speciellt den som är EUharmoniserad, arbetar i enlighet med de 15 principerna i Uppförandekoden. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 3 (48)-

1. Inledning Jordbruksverket är en av 25 statistikansvariga myndigheter. I denna rapport presenteras en genomgång av den officiella statistikens kvalitet inom jordbruksområdet med två utgångspunkter dels: Tillräcklig kvalitet i enlighet med Rådet för den Officiella statistikens riktlinjer för tillräcklig kvalitet Uppförandekoden enligt Eurostat Rådet för den officiella statistiken beslutade den 21 oktober 2005 om definitionen av tillräcklig kvalitet. Definitionen lyder; Officiell statistik ska ha tillräcklig kvalitet i relation till hur den är avsedd att användas. Till denna formulering av tillräcklig kvalitet för officiell statistik knyts en uppsättning kriterier att uppfylla. Kriterierna är både ett tydliggörande av innebörden av tillräcklig kvalitet och ett stöd i arbetet. Varje statistikansvarig myndighet kan välja att göra en utfästelse för sin officiella statistik. Utfästelsen innebär att den statistiksansvariga myndigheten gör en utfästelse att arbeta i enlighet med innebörden av tillräcklig kvalitet med målsättningen att uppfylla samtliga tillämpliga kriterier. Utfästelsen ska göras till sekretariatet för rådet för den officiella statistiken och den ska innehålla från vilket år utfästelsen gäller. Eurostat, EU:s statistikbyrå följer upp den uppförandekod som generaldirektörerna för Nationella statistikinstitut har beslutat ska gälla för all harmoniserad EU-statistik. Syftet var dels att skapa ökat förtroende för de nationella statistikmyndigheternas och Eurostats oberoende, integritet och ansvar samt förbättra trovärdigheten och kvaliteten på den statistik som de producerar och sprider (externt fokus), dels att i kvalitetshöjande syfte verka för att alla organ som producerar europeisk statistik tillämpar internationell bästa praxis i fråga om statistiska principer och metoder (internt fokus). Uppförandekoden grundar sig på 15 principer. Styrningsorganen och statistikmyndigheterna i Europeiska unionen åtar sig att följa de principer som fastställs i uppförandekoden och att periodiskt se över genomförandet på grundval av de indikatorer för god praxis som fastställts för var och en av de 15 principerna och som ska användas som riktmärken. I EU:s nya statistiklag hänvisas också till uppförandekoden med syftet att den ska användas för att utveckla och förbättra den europeiska statistiken. Begreppet Tillräcklig kvalitet och uppförandekoden behandlar i stor utsträckning samma sak från något olika utgångspunkter. Uppförandekoden sätter i några fall en nivå eller föreslår en åtgärd t.ex. För att sprida statistiken används modern IT-teknik och vid behov även traditionella utskrifter på papper. Begreppet Tillräcklig kvalitet å andra sidan har utgångspunkten att användarnas behov ska styra spridningsformerna. I detta fall ska alltså spridningsmetoderna anpassas till användarnas behov, vilket skulle kunna innebära traditionella utskrifter i första hand. För Jordbruksverkets del har det dock inte i något fall bedömts att kvalitetsaspekterna från de båda utgångspunkterna är oförenliga. Då merparten av statistiken inom jordbruksområdet regleras av EU berör uppförandekoden i hög grad jordbruksstatistiken. I denna rapport har därför också de 15 principerna i uppförandekoden kommenterats. Rapporten fokuserar dock på tillräcklig kvalitet och i rapporten beskrivs det arbete som gjorts för att Jordbruksverket ska kunna göra den utfästelse om att verket arbetar i enlighet med Rådet för den officiella statistikens riktlinjer. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 4 (48)-

Arbetet med Tillräcklig kvalitet och uppförandekoden Arbetet med tillräcklig kvalitet och uppförandekoden startades vid Jordbruksverket under år 2004-2005. Arbetet låg därefter nere för att återupptas under hösten 2007. Under hösten 2007 gjordes en plan för det kommande arbetet med att utreda om jordbruksstatistiken producerades enligt kriterierna för tillräcklig kvalitet enligt Rådet för den officiella statistikens riktlinjer Tillräcklig kvalitet och kriterier för officiell statistik. (2006:1) Socialstyrelsens modell för arbetet med tillräcklig kvalitet användes som utgångspunkt för Jordbruksverkets arbete. Socialstyrelsens modell innebar att ett självvärderingsformulär fylldes i av produktansvariga och att resultaten sedan sammanställdes. Under perioden januari februari 2008 togs ett självvärderingsformulär fram med hjälp av grupparbeten vid Jordbruksverket. Detta formulär skickades sedan till samtliga produktansvariga, såväl vid Jordbruksverket som vid SCB. Formulären diskuterades mellan den produktansvarige och enhetschef/delar av metodgruppen vid Jordbruksverket. Genomgången av den nivå som uppnåtts visade att det fanns vissa lätt åtgärdade brister i en del produkter. T.ex. att något missiv inte innehöll uppgift om huruvida undersökningen var frivillig eller inte. Genomgående för produkter producerade vid såväl SCB som Jordbruksverket var dock att dokumentationen av produktionen var bristfällig. För att åtgärda detta togs en dokumentationsmall fram och testades under hösten 2008. Denna skickades i februari 2009 till samtliga produktansvariga som ombads skriva dokumentationer i enlighet med mallen. Dessa dokumentationer skickades till enhetschefen vid Jordbruksverkets statistikenhet i augusti 2009. I och med färdigställandet av dessa dokumentationer och de mindre brister som upptäcktes i enstaka produkter anser Jordbruksverket att utfästelsen kan göras. I början av 2008 begärde SCB att Jordbruksverket skulle redogöra för om Jordbruksverket arbetade i enlighet med Eurostats uppförandekod. En genomgång av uppförandekoden i relation till jordbruksstatistiken genomfördes av Jordbruksverket. Resultatet av genomgången skickades av SCB vidare till Eurostat. Jordbruksverket bedömer dock att Eurostat kommer att göra uppföljningar av det arbete som inleddes under år 2008. I denna rapport finns därför en genomgång av uppförandekodens principer i relation till produktionen av jordbruksstatistik. Översikt över officiell jordbruksstatistik Officiell statistik ska enligt 3 lag 2001:99 om den officiella statistiken finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Av förordningen (SFS 2001:100) om den officiella statistiken, framgår att den officiella jordbruksstatistiken inom statistikområdet Jord- och skogsbruk, fiske, omfattar statistikgrenarna jordbrukets struktur, jordbrukets produktion, sysselsättningen inom jordbruket, djurhälsa, jordbrukets ekonomi och prisutvecklingen inom jordbruket. Inom var och en av grenarna finns en eller flera statistikprodukter för vilka det publiceras årliga, månatliga eller intermittenta Statistiska meddelanden. Utöver detta skickar Jordbruksverket månatligen, årligen eller intermittent statistik till EU:s statistikmyndighet Eurostat, respektive FADN-enheten vid DG-Agri. Merparten av den statistik som produceras inom jordbruksområdet är reglerad av EU:s direktiv, förordningar eller I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 5 (48)-

gentlemen s agreement. Jordbruksverket får i egenskap av statistikansvarig myndighet anslag för att ta fram jordbruksstatistik. Målet preciseras i regleringsbrevet genom att Statistikanslaget ska användas för statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet och i första hand för statistik som är reglerad av EU. I Figur 1 ges en översiktlig bild av jordbruksstatistikens framställningsprocess. Jordbruksstatistiken bedöms vara relevant då den sker inom de statistikgrenar som anges som Jordbruksverkets ansvarsområde och uppfyller EU:s krav. Statistiken är tillgänglig på såväl Jordbruksverkets som SCB:s webbplats. Jordbruksstatistiken publiceras också i en tryckt sammanfattning, Jordbruksstatistisk årsbok. Statistikens kvalitet uppfyller EU:s krav och redovisas enligt riktlinjerna för officiell statistik. Framställningen av statistiken sker i ett samspel mellan användare och uppgiftslämnare. Uppgiftslämnarna består av jordbrukare och företag inom livsmedelsbranschen. Jordbruksverket använder också i stor utsträckning administrativa register för att ta fram statistik. Publicering av relevant, lättillgänglig statistik av god kvalitet Framställning Användare Statistikansvar/ produktion Jordbruksverket, SCB Uppgiftslämnare Jordbrukare Livsmedelsföretag Publicering Relevant EU:s Officiell statistik Lättillgänglig Nätpublikationer Årsbok o Databas God kvalitet Innehåll Tillförlitlighet Aktualitet Jämförbarhet, Förståerlighet Figur 1. Framställning av relevant lättillgänglig jordbruksstatistik av god kvalitet Publicering Statistiken publiceras på webben i webbrapporter (Statistiska meddelanden) och i databaser vid SCB och Jordbruksverket. Samtliga publicerade Statistiska meddelanden åtföljs av en Beskrivning av statistiken. I denna deklareras kvaliteten avseende innehåll, tillförlitlighet, aktualitet, jämförbarhet och förståelighet. Årligen publiceras också en skriftlig rapport Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket och SCB besvarar också en mängd förfrågningar på telefon och mejl. Jordbruksverket publicerar statistik inom en rad ämnesområden inom ramen för sitt ansvar som statistikansvarig myndighet. En sammanställning av samtliga produkter ges i Figur 2. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 6 (48)-

Lättillgänglighet Produkt Företag och företagare Jordbruksföretagens driftsinriktning Åkerarealens användning År 2007 FSS 1 / Register FSS 1 / Register FSS 1 / Register År 2008 År 2009 År 2010 --- --- FSS 1 / Register --- --- FSS 1 / Register Register Register FSS 1 / Register År 2011 --- --- --- --- Register Höstsådda arealer SU 2 SU 2 SU 2 SU 2 SU 2 SU 2 Sysselsättning i jordbruket FSS 1 / Register Trädgårdssektorn Register Fruktträd enk 4 / Register Husdjur Jordbruksek. Undersökningen (JEU) Jordbrukarhushållens inkomster EAA-kalkylen Skörd av spannmål trindsäd, oljeväxter FSS 1 / Register JEU /Register --- --- FSS 1 / Register Djurräkn. / register JEU /Register Trädg.pro d/ Reg Djurräkn. / register JEU /Register --- --- År 2012 Register Register Register Trädg.prod 3 / Register FSS 1 / Register JEU /Register Djurräkn. / register Djurräkn. / register JEU /Register JEU /Register Register Register Register Register Register Register Bef. källor maskinenk Bef. källor maskinenk Bef. källor maskinen k SU 2 /Register SU 2 /Register SU 2 /Regi ster Normskördar Bef. källor Bef. källor Bef. källor Skörd av potatis SU 2 /Register SU 2 /Register SU 2 /Regi ster Skördeprognos för Matemat. sp.mål och oljeväxter modell Skörd av slåttervall SU 2 vall/register Skörd av trädgårdsväxter Skörd av ekologisk o konventionell odling Skördenk 5 / Register SU 2 vall/ Register Animalieproduktion Äggkläckn. / Register Prisindex och priser på livsmedelsomr. Mark och arrendepriser Prisenkät/ Register Mark= register Matemat. modell SU 2 /Register Skördenk 5 / Register SU 2 /Register Äggkläckn. / Register Prisenkät/ Register Mark=register Arrendeenkät Matemat. modell SU 2 /Regi ster Prodenkä t 3 / Reg. SU 2 /Regi ster Äggkläckn /Register Prisenkät / Reg. Mark= register Bef. källor maskinenk Bef. källor maskinenk. SU 2 /Register SU 2 -/ Register Bef. källor maskinenk SU 2 -/ Register Bef. källor Bef. källor Bef. källor SU 2 /Register Matemat. modell SU 2 -/Register SU 2 -/Register Matemat. modell SU 2 /Register SU 2 - vall/register Skördenk 5 / Register SU 2 /Register Äggkläckn. / Register Prisenkät/ Register Mark=register Arrendeenkät Prodenkät 3 / Register SU 2, SUvall/Register Äggkläckn. / Register Prisenkät/ Register Mark = register Matemat. modell SU 2 - vall/register Prodenkät 3 / Register SU 2, SUvall/Register Äggkläckn. / Register Prisenkät/ Register Mark=register Arrendeenkät Djurhälsa Register Register Register Register Register Register 1. FSS= Strukturundersökningen 2. SU=Skördeundersökningen 3.Trädg.prod= Trädg.sekt. Trädgårdsproduktion Enkäten trädgårdens produktion 4. Fruktträd enk.=enkäten Fruktträd 5. Skördenk-=Trädgårdsproduktion skördeenkät avser skörd av trädgårdsväxter Figur 2. För närvarande genomförda och planerade insamlingsmetoder för jordbruksstatistikens produkter åren 2007 till 2012. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 7 (48)-

Lantbrukets struktur och sysselsättning Inom statistikgrenen Lantbrukets struktur finns fem produkter, Företag och företagare, Jordbruksföretagens driftsinriktning, Åkerarealens användning, Höstsådda arealer, Husdjur samt Trädgårdssektorn. Innehållet i dessa produkter hämtas främst från Strukturundersökningen (FSS) de år den genomförs och mellanliggande år från register eller från Djurräkningen. Statistikgrenen, Sysselsättning i jordbruket, har samma källa. Uppgifter om höstsådda arealer hämtas in i samband med in-samlingen av uppgifter om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Strukturundersökningen används också för att uppdatera lantbruksregistret (LBR) som omfattar gruppen jordbruksföretag och som därför är basen för de flesta urvalsundersökningarna. Strukturundersökningen, är en till antalet enkäter, omfattande undersökning som genomförts 2005 och 2007 och som ska genomföras 2010. Undersökningen består av registerdel som skickas till alla jordbrukare och en urvalsdel som skickas till ett mindre antal jordbrukare. Jordbruksföretagen i urvalsdelen får en mer omfattande blankett. Produkten Husdjur vilken redovisar antalet djur i Sverige ska genomföras varje år. De år då en strukturundersökning genomförs sker insamlingen via strukturundersökningen. Mellanliggande år görs en speciell undersökning, Djurräkningen omfattar ca 7 000 företag. I de fall som uppgifter om antal djur finns i Jordbruksverkets administrativa register hämtas uppgifterna därifrån. Jordbrukets ekonomi Statistikgrenen Jordbrukets ekonomi består av tre produkter Jordbruksekonomiska undersökningen, Jordbrukarhushållens inkomster och EAA-kalkylen. Den Jordbruksekonomiska undersökningen har ett urval om knappt 1 100 företag men ett omfattande innehåll (ca 2 000 variabler). Undersökningen syftar till att beskriva jordbrukets lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Den innefattar jordbruksföretagens intäkter och kostnader, sysselsättning, skördar, tillgångar och skulder etc. Jordbrukarhushållens inkomster är en registerbearbetning som syftar till att belysa jordbrukarhushållens inkomster från tjänst, näringsverksamhet och kapital. EAA-kalkylen är främst en sammanställning av befintliga källor. EAA-kalkylens syfte är att ta fram Jordbrukets resultat på makronivå, dvs. för hela sektorn. Jordbrukets produktion Statistikgrenen Jordbrukets produktion omfattar sju produkter Skörd av spannmål trindsäd och oljeväxter, Normskördar, Skörd av potatis, Skördeprognos för spannmål och oljeväxter, Skörd av slåttervall, Skörd av trädgårdsväxter samt Skörd av ekologisk och konventionell odling. Skördeprognosen görs i augusti och bygger på en matematisk modell baserad på väderdata och normskördarna bygger på matematiska beräkningar av de senaste 15 årens skördestatistik. Animalieproduktion hämtas från register förutom för produktionen av fjäderfä och ägg vilken samlas in genom en enkät. Prisutvecklingen inom jordbruket Statistikgrenen Prisutvecklingen i jordbruket består av två produkter priser och prisindex på jordbruksområdet samt mark och arrendepriser. Priser samlas in genom enkäter och register. Markpriserna bygger på en registerbearbetning och arrendepriser hämtas in genom en enkät som skickas ut till ca 1 800 företag. Undersökningen om arrendepriser görs vartannat år och innehåller vid samma tillfälle frågor om de två senaste årens arrendepriser. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 8 (48)-

Djurhälsa Statistikgrenen djurhälsa består av en produkt och genomförs genom en bearbetning av administrativa register. Konsumtion Konsumtionsstatistiken ingår inte i den officiella statistiken men har av tradition tagits fram av Jordbruksverket. Det är en ofta efterfrågad statistik som innehåller uppgifter om konsumtionen av livsmedel i Sverige totalt och per person. Konsumtionsstatistiken tas i första hand fram genom registerbearbetningar av import, expport och produktionsstatistik. Övriga rapporter Statistikenheten har också gjort en del något mera analyserande statistiska rapporter där material från olika källor sammanställts. Exempel från de senaste åren är rapporter om ekologisk produktion och kombinationsverksamhet. Framställning användare Framställningen av statistiken sker i ett samspel mellan användare, producenter och uppgiftslämnare. Användare av jordbruksstatistiken EU är en viktig användare som också styr både innehåll och kvalitet i jordbruksstatistiken genom förordningar och direktiv. En stor del av statistiken levereras till EU:s statistikbyrå, EU ger ut publikationer där man jämför utvecklingen i medlemsländerna, men den statistik som levereras till EU används också för analyser och utredningar inom kommissionen. LRF och LRF-konsult använder den statistik som tas fram för analyser och utredningar. LRF hör relativt ofta av sig med förfrågningar om statistik. Det gäller i stor utsträckning, ekonomisk statistik. Jordbruksstatistiken används också för forskningsändamål. Framförallt av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Den undersökning man framförallt har använt är avidentifierat mikromaterial från den Jordbruksekonomiska undersökningen. SLU använder också grundläggande uppgifter om jordbruket i undervisningen och som bakgrundsmaterial i olika studier. De medier som har störst intresse för uppgifterna är tidningarna Land och ATL. Både Jordbruksverket och SCB besvarar frågor från privatpersoner. De frågor som är vanligast från privatpersoner är frågor om prisindex för t.ex. arrenden och historiska uppgifter från t.ex. en socken för hembygdsforskning. Frågor från studenter rör oftast grunduppgifter, t.ex. hur mycket åkermark finns det i Sverige. Jordbruksverket själv är en stor användare av den statistik som tas fram. Statistiken är underlag för kortare PM eller utredningar. Även t.ex. länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket hör ofta av sig om statistik som har beröring med deras områden. Den statistik Jordbruksverket tar fram är en del av det statistiska systemet. Det innebär att den används som input inom andra områden. Ett exempel är EAA, Economic Acounts for Agriculture eller sektorkalkylen för jordbruk som används som en del i nationalräkenskaperna. Även den prisstatistik som tas fram inom jordbruksområdet används som en input för den prisstatistik som tas fram av SCB. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 9 (48)-

Omvänt använder Jordbruksverket register som förs vid SCB, t.ex. Inkomst och förmögenhetsregistret för att redovisa Jordbrukarhushållens inkomster. Framställning Uppgiftslämnare I Tabell 1.1 ges en sammanställning av de undersökningar där uppgiftslämnande förekommer. Tabellen bör läsas tillsammans med Figur 2 som ger en koppling mellan undersökningarna och produkterna. Tabell 1.1 Urvalets storlek i de olika undersökningarna som ingår i den officiella jordbruksstatistiken 3 Undersökning År 2007 Struktur undersökningen (FSS) 1 48 000 31 200 År År År 2008 2009 2010 0 0 0 0 60 000 8 000 År 2011 År 2012 0 0 0 Djurräkning 0 7050 7 050 0 7 000 6 500 Jordbrukek.unders.(JEU) 1 080 1 080 1 080 1 080 1 088 1 080 Maskinenkät 200 40 40 200 40 40 Trädg.sekt. Trädgårdsproduktion 0 0 3 000 0 0 2 500 Trädgs.sekt. Fruktträdenkät 0 400 0 0 0 0 SU 2 - Skördeundersökningarna, inkl. vall - 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Trädgårdsproduktion skördenkät 1 100 1 100 0 1 100 1 125 0 Arrendeenkät 0 1 800 0 1 800 0 1 800 Pris-enkät (11 tillfällen) 80 80 80 80 80 80 Äggkläckning (11 tillfällen) 5 5 5 5 5 5 1. Strukturundersökningen (FSS) Företag med normal stil får en tvåsidig enkät 2007 och en fyrsidig enkät år 2010. Företag med kursiv stil får en fyrsidig enkät år 2007 och en åttasidig enkät år 2010. 2. SU= Skördeundersökningarna 3. Maskinenkäten, Äggkläckning och prisenkäten riktas till företag i livesmedelsbranchen övriga enkäter riktas till jordbruksföretag. Jordbruksverket arbetar för att minska uppgiftslämnarbördan. I förenklingarbetet arbetar Jordbruksverket med att: a) Förenkla regelverket Ett antal generella åtgärder för att öka kunskap om regelverket för officiell statistik, och hitta möjligheter att förenkla regelverket för undersökningar inom jordbruksområdet redovisas nedan. - Statistikenheten ska hålla sig ajour med regelverket i form av lagar, förordningar och riktlinjer. De regler som avser officiell statistik bör också tillämpas på undersökningar som inte ingår i den officiella statistiken. - I EU-arbetet verka för minskat antal variabler i de EU-reglerade undersökningarna genom att argumentera för en minskning av efterfrågade variabler i såväl undersökningar med uppgiftsplikt (t.ex. strukturundersökningen) som frivilliga undersökningar (som jordbrukarna kan bortse ifrån). I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 10 (48)-

- Sträva efter att utveckla kontakter med andra myndigheter och Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Sträva efter god framförhållning inför samråd med NNR. - Ta fram konsekvensanalyser av statistikinsamling från små företag på jordbruksområdet och publicera dessa på SAM-Forum. - Analysera utfallet av Tillväxtverkets uppgiftslämnarmätningar på lantbruksområdet. b) Minska antalet enkät- och intervjuundersökningar och dess variabelinnehåll - Inför varje undersökningstillfälle analysera möjliga alternativ till enkät- eller intervjuundersökningar och om variabelinnehållet kan förändras. - Utnyttja data i register där så är möjligt. Detta gäller både statistikregister hos andra SAM och Jordbruksverkets egna administrativa register. Det innebär ett kontinuerligt arbete med att hålla sig ajour med de register som skapas och den kvalitet de har. - Utnyttja data i register från certifieringsföretag (ej myndigheter). - Utnyttja möjligheten att minska frekvensen i undersökningarna, t.ex. genom att göra dem vartannat år istället för varje år eller en gång i kvartalet istället för en gång i månaden. - Inventera de nationella användarnas behov av data. - Speciellt analysera de undersökningar som ingår i Tillväxtverkets mätningar. c) Minska antalet företag per undersökning och urvalssamordning - Minska urvalens storlek i de fall det bedöms möjligt med hänsyn till precisionen för den avsedda användningen. - Fortsätta arbetet med att se över urvalsmetoderna inom lantbruksområdet. - Utreda urvalssamordningen mellan undersökningarna inom lantbruksområdet. - Speciellt analysera de undersökningar som ingår i Tiilväxtverkets mätningar. d) Minska jordbrukarnas upplevda uppgiftslämnarbörda - Arbeta för att upprätthålla och stärka jordbrukarnas förtroende för de organisationer som samlar in data. - Arbeta för att förenkla och förtydliga innehållet i undersökningarna genom att o Ha rutiner för granskning av frågor så att frågorna blir klara och begripliga. Alla blanketter och missiv bör granskas kontinuerligt. o Utnyttja t.ex. mättekniska laboratoriet vid SCB, Jordbruksverkets blankettkompetens och i samband med intervjuundersökningar om möjligt utnyttja erfarrna intervjuare gärna med lantbruksbakgrund. o Så långt möjligt använda samma uttryck och benämningar för samma företeelser i blanketter och instruktioner. - Skapa meningsfullhet genom att visa nyttan av statistiken. o Medverka i arbetet med att visa uppgiftslämnarföreskrifter och resultat från tidigare undersökningar på ett lättillgängligt sätt för uppgiftslämnarna. Presentation av resultat från föregående undersökning bör arbetas fram för alla produkter. Hänvisning till var resultaten ska publiceras bör alltid finnas. - Underlätta jordbrukarnas uppgiftslämnande genom att: o Skapa en personlig kontakt med återkommande uppgiftslämnare. o Vid intervjuer bör intervjuarna ha god kunskap om ämnesområdet. o Erbjuda flera sätt att lämna uppgifter t.ex. elektronisk enkät. o Skicka ut enkäter vid sådana tidpunkter så att de inte bedöms krocka med arbetstoppar i jordbruket. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 11 (48)-

o Skicka ut enkäter vid sådana tidpunkter att de inte krockar med andra enkäter inom jordbruksområdet. Det innebär en gemensam undersökningsplanering mellan SCB och SJV. o Vid tillämpningen av de regler som gäller för företag beakta att jordbruksföretagarna oftast är enmansföretag. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 12 (48)-

2. Genomgång av kriterierna Jordbruksverkets produkter redovisas i Figur 2. För vissa produkter sker dock gemensam insamling och bearbetning av data. Det innebär att det varit naturligt att svara på flera produkter i samband med en undersökning. I Bilaga 1 finns en sammanställning av produkterna på ett sådant sätt att man för varje produkt kan se till vilken undersökning den tillhör. I enlighet med riktlinjerna för begreppet Tillräcklig kvalitet bedömer Jordbruksverket när kriteriet är uppfyllt. Frågorna i självvärderingsmallen är ställda på ett sådant sätt att de ska ge den produktansvariges svar på hur produktionen av statistiken genomförs. Ett nej behöver inte nödvändigtvis betyda att kriteriet inte är uppfyllt. Nej svar kommenteras dock i genomgången av kriterierna nedan. I någon mån fokuserar genomgången på Jordbruksverkets arbete. Samtliga produktansvariga för jordbruksprodukter vid SCB har fyllt i självärderingsmallen och i dessa fall litar vi på deras bedömning och går inte in i detalj på SCB.s arbete med kvalitet. Lagstiftning Relevanta lagar är kända och efterlevs (A1) Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Kriterie A1 följs upp genom fem frågor. Rutiner finns såväl vid Jordbruksverket som SCB för att se till att utlämnande av uppgifter sekretessprövas. Vid Jordbruksverket finns ett förtydligande av sekretess som skrivits under av de personer som anställs eller på andra sätt arbetar med uppgifter där statistiksekretess föreligger. Förtydligandet är bilagt som Bilaga 2. För vissa produkter, som t.ex. Jordbruksstatistisk årsbok och EAA-kalkylen, som innehåller sammanställningar av tidigare publicerad statistik eller andra publicerade uppgifter är sekretessreglerna inte tillämpliga. Detsamma gäller de undersökningar som bygger på modellantaganden t.ex. skördeprognosen och Normskördar. Samtliga produktansvariga har angett att rutiner finns för att säkerställa att uppgifter i tabeller inte kan röjas. Vid Jordbruksverket sker detta genom att alltid minst tre observationer, alternativt flera om en av observationerna är stor, ska finnas för att uppgifterna i en cell ska kunna redovisas. Såväl Jordbruksverket som SCB följer Personuppgiftslagen (PUL). Beteckningen och symbolen Sveriges officiella statistik används i samband med publicering. Jordbruksverket har ansvar för att arkivreglerna följs. Samtliga produktansvariga anger att arkiveringsreglerna följs. Jordbruksverket delar denna bedömning. I samband med att Jordbruksverket övertog statistikansvaret från Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden gjordes en genomgång av arkiveringsregler etc. och resultatet av den genomgången har sedan följts. Regelverket borde dock inom kort gås igenom igen för att säkerställa att regelverket följs. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet Samtliga relevanta lagar ska vara kända och efterlevas. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 13 (48)-

Jordbruksverket bedömer att kriteriet är uppfyllt. En genomgång av arkiveringsreglerna bör dock genomföras senast år 2010. Relevanta förordningar är kända och efterlevs (A2) Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Detta kriterie följs upp genom 14 frågor. Den första frågan (fråga1) behandlar om metoden för uppgiftsinsamling har övervägts med syfte att göra uppgiftslämnandet så enkelt som möjligt. I de fall där uppgiftsinsamling förekommer har samtliga produktansvariga svarat Ja på frågan. Jordbruksverket genomförde en samlad genomgång av uppgiftsinsamlingen för samtliga produkter år 2005. Den rapport som genomgången utmynnade i redovisas som Bilaga 3. Rapporten och de åtgärder som föreslås i den har därefter följts upp årligen. Jordbruksverket genomför de undersökningar som är tvingande för jordbrukarna att fylla i. Vid dessa undersökningar följs Jordbruksverkets arbetsgång för föreskrifter. Den innefattar bl.a. en intern genomgång av uppgiftslämnarbördan. Se Bilaga 4. Tidsåtgången och kostnaden för uppgiftslämnandet har uppskattats. För JEU har den produktansvarige svarat delvis, då uppgiftsinsamlingen sker av en extern organisation (LRF- Konsult) och bygger på ett flertal kontakter med uppgiftslämnarna. Det är därför svårt att redovisa en genomsnittlig tid för uppgiftslämnandet. För de föreskriftsstyrda undersökningarna sker detta genom Tillväxtverkets arbete och redovisas i databasen MALIN. För övriga undersökningar görs detta årligen i samband med rapporteringen till rådet för den officiella statistiken. För samtliga undersökningar utom för prisindex sker samråd med Näringslivets nämnd för regelgranskning. Insamlingen av priser för prisindex är frivillig och bygger på nära kontakter mellan ett fåtal uppgiftslämnare och Jordbruksverket. I samband med uppgiftslämnandet ges i följebrev information om ändamålet för uppgiftsinsamlingen, om undersökningen är frivillig eller vilka lagar som styr uppgiftslämnandet. Av följebreven framgår vidare om samråd skett med NNR, vilka sekretessregler som gäller, eventuella påföljder om uppgifterna inte lämnas och andra förhållanden som bedöms kunna ha betydelse för uppgiftslämnandet. Uppgifter om uppgifternas bevarande beskrivs inte specifikt i följebreven. Detta förväntas framgå av ändamålet för undersökningen samt att undersökningen är officiell statistik. Den individbaserade statistiken är könsuppdelad där så är möjligt. Riksarkivet har inte underättats om förestående gallring. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet Samtliga relevanta förordningar ska vara kända och efterlevas. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Jordbruksverket bedömer att kriteriet är uppfyllt. Jordbruksverket anser vidare att uppgiftsinsamlingen för prisindex är av sådan karaktär att samråd med NNR inte är relevant. Jordbruksverket bedömer att den genomgång avseende gallring som gjordes i samband med att Jordbruksverket tog över statistikansvaret fortfarande är så aktuell att förordningen följs. En genomgång av gallringskriterierna bör dock ske under år 2010. Relevanta föreskrifter är kända och efterlevs (A3) I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 14 (48)-

Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Kriteriet följs upp med hjälp av 11 frågor. Frågorna behandlar om SCB:s föreskrift SCB-FS 2002:16 följs. Statistiken har publicerats så snart den är framställd, publiceringsplanen följs. I de fall den inte kunnat följas har Jordbruksverket följt SCB:s riktlinjer för att uppdatera publiceringsplanen. Under år 2009 har två produkter inte publicerats i rätt tid. Dessa var trädgårdsskörd samt den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn. Vad gällde trädgårdsskörd visade det sig vid ett sent skede att cirka 50 företag som man i efterhand kunde bedöma borde ha ingått i rampolulationen inte gjort det. Detta åtgärdades genom telefonintervjuer vilket innebar att publiceringen fördröjdes. Av de målkort som finns inom Jordbruksverket framgår att 90 % av alla publiceringar ska vara i tid. I samband med publiceringar ges den information som föreskriften kräver. Publikationen har en titel, beteckningen SOS anges. Publikationen innehåller tabellförteckning, tabellrubriker, sammanfattning och engelsk översättning av termer. Statistikrapporterna innehåller uppgifter om tidigare publicering och det finns dokumentation i sådan omfattning att framtida användning och bevarande av datamaterialet underlättas. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet Samtliga relevanta föreskrifter ska vara kända och efterlevas. Jordbruksverket bedömer dock att kriteriet är uppfyllt om ett mindre antal Statistiska meddelanden inte publiceras enligt plan så länge som SCB:s riktlinjer för att hantera detta följs. Jordbruksverket bedömer att vid de tillfällen då fel vid ett sent skede hittas i bearbetningarna är det bättre att dessa rättas före publicering, än att publicering sker trots undermålig kvalitet. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Jordbruksverket bedömer att kriteriet är uppfyllt. För år 2010 kommer målsättningen i målkortet att höjas till 100 procent. Aktuella beskrivningar av statistiken med kvalitetsdeklarationer finns enligt mall, MIS 2001:1 (A4) Av riktlinjerna framgår att aktuella beskrivningar av statistiken ska finnas i enlighet med SFS 2001:100 och SCB-FS 2002:16. Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Kriteriet följs upp med tre frågor. Samtliga produktansvariga har svarat Ja på frågorna. En beskrivning av statistiken finns för samtliga produkter som har publicerats sedan år 2006. Beskrivningarna följer de mallar som SCB använder. Beskrivningen av statistiken publiceras samtidigt som den officiella statistiken. Av beskrivningen framgår hur den ska användas. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet Beskrivning av statistiken ska finnas för de produkter som publiceras under året i enlighet med SCB:s riktlinjer Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Jordbruksverket bedömer att kriteriet är uppfyllt. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 15 (48)-

Användarkontakter Statistikens ändamål är tydligt formulerade (B1) Rådet för den officiella statistiken skriver i kommentarer till kriteriet att statistikens ändamål ska vara tydligt formulerade genom att det ska framgå för vad och hur statistiken är avsedd att användas. Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Merparten av statistiken inom jordbruksområdet är EU-reglerad. EU som användare styr den statistik man önskar genom detaljerade förordningar, eller gentlemen s agreement. Det innebär att EU som användare är tydlig, både avseende innehåll och kvalitet. Jordbruksverket har också ett nära samarbete med de största användarna av statistiken. Det är framförallt Jordbruksverket själv men också jordbrukets organisationer och Jordbruksdepartementet. Det innebär att en kontinuerlig dialog om statistikens innehåll förs vilket underlättar en bedömning av vilken statistik som bör tas fram. Jordbruksverket har dels i de fördjupade dokumentationer som har tagits fram för de olika produkterna samt i den rapport om uppgiftslämnarbörda som publicerades 2005 redogjort för användarnas behov av den statistik som tas fram. Detta kriterie följs upp med en fråga. Samtliga produktansvariga har svarat Ja på frågan om statistikens ändamål är tydligt formulerade i beskrivningarna av statistiken. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet Jordbruksverket bedömer att statistikens ändamål är tydligt formulerade om ändamålen framgår av beskrivningen av statistiken och om ändamålen är kända av produktansvariga och kontinuerligt omprövas. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Statistikens ändamål, dvs. användarnas behov av den statistik som tas fram diskuteras årligen i de fördjupade dokumentationerna. Vidare beskrivs statistikens ändamål i Beskrivningen av statistiken Jordbruksverket anser därmed att kriteriet är uppfyllt. De viktigaste användarna och deras viktigaste användningsområden och framtida behov är dokumenterade (B2) Enligt förklaringen i riktlinjerna ska Den statistikansvariga myndigheten se till att en aktuell sammanställning finns, där den efterfrågade informationen om de viktigaste användarna, deras viktigaste användningsområden och framtida behov tydligt och kortfattat framgår. Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning EU:s jordbrukspolitik är harmoniserad mellan medlemsländerna. För att kunna följa upp och utvärdera statistiken är därför också jordbruksstatistiken harmoniserad på jordbruksområdet. Dessa förhållanden innebär att Jordbruksverket ser EU som den viktigaste användaren av jordbruksstatistiken. EU styr också statistiken tydligt genom regleringar vilket innebär att EU:s behov blir tydligt dokumenterade. Även för svenska ändamål är uppföljningar och utvärderingar av jordbrukspolitiken ett viktigt användningsområde. Statistiken används för detta ändamål av såväl Jordbruksverket som jordbrukets organisationer och jordbruks- I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 16 (48)-

departementet. Detta behov sammanfaller dock i stor utsträckning med EU:s behov. Jordbruksverket har också i ett samarbete med SCB kartlagt olika typer av användare och de behov dessa har utifrån den kunskap som finns inom respektive organisation. De grupper som då utkristalliserade sig var. EU Media Lantbrukets organisationer Privatpersoner och studenter Myndigheter, framförallt Jordbruksverket Jordbruksdepartementet Det övriga statistiska systemet Forskare Under år 2009 arbetade Jordbruksverket och SCB vidare och tog fram ett antal personor för dessa gruppers olika användning. Detta arbete gav ytterligare en dimension till kunskapen om användarna och deras behov. (Se Bilaga 10) SCB dokumenterar de förfrågningar man får inom ramen för de medel SCB får för konsumentupplysning, medan Jordbruksverket dokumenterar de förfrågningar man får via mejl. Detta ger sammantaget en god bild av de användare som använder dessa kontaktvägar. Jordbruksverket dokumenterar också antal träffar på olika områden inom jordbruksstatistiken samt det antal personer som får mailpåminnelser i samband med våra publiceringar. För Jordbruksstatistisk årsbok finns information om de personer och organisationer som köper boken. De framtida behov som Jordbruksverket bedömer som viktigast är en utveckling inom områden säkra livsmedel och ekologisk odling. Även statistik relaterad vidare till klimat och miljö är viktiga långsiktiga områden. På kortare sikt bedöms statistik om jordbrukets ekonomi vara intressant. Jordbruksverket bygger bedömningen dels på det arbete inom säkra livsmedel och ekologisk produktion som genomförs inom Eurostat, kontakter med användarrådet för jordbruksstatistik och på de regeringsuppdrag som Jordbruksverket fått inom dessa områden. Detta kriterie följs upp med tre frågor i utvärderingsmallen. På den första frågan om användarna är dokumenterade har samtliga produktansvariga svarat Ja på frågan. Användarnas viktigaste användningsområden och framtida behov finns dokumenterade i de fördjupade dokumentationerna. ( Bilaga 10) Vidare följs kriteriet upp med frågor om det framgår för användarna att statistiken avser officiell statistik och om de engelska översättningarna bedöms vara tillräckliga för engelskspråkiga användare. Samtliga produktansvariga har svarat Ja på denna fråga. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet De viktigaste användarna och deras behov ska vara kända av den personal som arbetar med statistiken. Användarna och behoven ska vara dokumenterade. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Jordbruksverket anser att användarna och deras behov finns dokumenterade. Den källa som ger den bästa dokumentationen om användningen av en viss produkt är de fördjupade dokumentationerna. Jordbruksverket anser därför att kriteriet är uppfyllt. Jordbruksverket bedömer dock att det skulle vara önskvärt med en samlad genomgång av användarna och deras I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 17 (48)-

behov motsvarande den genomgång som genomfördes avseende uppgiftslämnare. Jordbruksverket anser därför att en rapport där dokumentationen från olika källor sammanställs bör tas fram under år 2010. Statistikens planerade egenskaper är baserade på dialog med de viktigaste användarna (B3) Kriteriet innebär enligt riktlinjerna att Jordbruksverket i sitt arbete med att planera statistikens egenskaper ska föra en dialog med användarna avseende statistikens kvalitet. Användarnas behov ska väga tungt vid utformningen av statistiken. Det ska bl.a. vara angeläget för myndigheten att bemöda sig i den pedagogiskt svåra dialog som gäller användarnas krav/önskemål ifråga om statistikens tillförlitlighet. Dialogen är speciellt viktig vid en eventuell förändring av statistikens egenskaper. Myndigheten måste relatera till restriktioner som kostnader och uppgiftslämnarnas arbete men också andra överväganden som är av betydelse. Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning I EU-arbetet förs en kontinuerlig dialog om statistikens egenskaper och kvalitet. Detta görs dels årligen vid de arbetsgruppsmöten där Jordbruksverket och i förekommande fall SCB deltar. På dessa möten behandlas såväl innehåll, som tidhållning och tillförlitlighet. En dialog avseende kvalitet sker också i de task forces där Jordbruksverket deltar för att utveckla EUstatistiken. Under de senaste två åren har Jordbruksverket deltagit i arbete rörande Food-safety, Mark och arrendepriser samt Typologi. SCB deltar på uppdrag av Jordbruksverket i en taskforce om att utveckla FADN. Under de senaste två åren har ett flertal förordningar inom jordbruksområdet förnyats. Jordbruksverket har tagit aktiv del i detta arbete, dels genom deltagande i rådsarbetsgrupper och dels genom yttranden till Jordbruksdepartementet. Jordbruksverket för alltså en dialog med Eurostat och DG-Agri som användare om förändringar i statistikens egenskaper. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet En dialog med användarna och deras behov bör kontinuerligt föras. Den statistik som sedan tas fram bör vara en kompromiss mellan användarnas behov, uppgiftslämnarbördan och de resurser som finns tillgängliga. De behov som följer av lag bör prioriteras högst. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Statistikens ändamål, dvs. användarnas behov av den statistik som tas fram diskuteras årligen i de fördjupade dokumentationerna. Vidare beskrivs statistikens ändamål i Beskrivningen av statistiken Jordbruksverket anser därmed att kriteriet är uppfyllt. Årlig uppföljning av statistikens kvalitet genomförs med de viktigaste användarna och uppföljningen dokumenteras (B4) Enligt SCB:s riktlinjer förklaras kriteriet med att Uppföljning som ska göras och dokumenteras kan vara i form av årliga användarråd eller motsvarande. Syftet är att fånga upp hur väl användarnas behov tillgodoses av statistiken samt att fånga upp behov av framtida förändringar. Bland annat bör alla de punkter som ingår i denna kriterielista tas upp. För kvalitetsuppföljning används lämpligen strukturen i MIS 2001:1. Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Jordbruksverket genomförde åren 2006 och 2007 användarråd där de 10-12 viktigaste I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 18 (48)-

nationella användarna bjöds in. Användarråden, speciellt det första, då en representant från EUkommissinen deltog, var välbesökta. Under år 2008-2009 har istället Jordbruksverket besökt de enskilda organisationerna och mera ingående diskuterat statistikens kvalitet i förhållande till de behov som användaren har. Uppföljningen har innefattat kvalitets-dimensionerna i MIS 2001:1. Årligen sedan år 2006 har också den nationella FADN-kommittén träffats för att diskutera användarns behov av FADN. Denna kommittés sammansättning och arbetsuppgifter följer av EU:s förordning EEG 88/76. I samband med de möten som hållits med kommittén, som består av de viktigaste användarna för jordbruksstatistik, har även andra frågor tagits upp, t.ex. definitionen av populationen jordbruksföretag. Jordbruksverket är själv en av de viktigaste användarna av jordbruksstatistik. Internt på verket förs därför en pågående dialog avseende statistikens kvalitet. Jordbruksverket har också ett nära samarbete med Jordbruksdepartementet varför synpunkter på den statistik som tas fram snabbt kan följas upp. På EU-nivå följs kvaliteten i den EU-harmoniserade statistiken årligen upp vid två tillfällen. Dels vid de arbetsgruppsmöten som inom varje område hålls minst en gång om året och dels inom ramen för den ständiga kommittén för jordbruksstatistik och FADN-kommittén. Innehållet i användarråd, kontakter med enskilda organisationer och EU-möten dokumenteras genom minnesanteckningar. Denna fråga följs upp av en fråga i självvärderingsmallen. Samtliga produktansvariga utom den produktansvarige för Jordbruksstatistisk årsbok har svarat Ja på kriteriet. Jordbruksverkets bedömning av nivån för kriteriet Jordbruksverket bedömer att kriteriet har uppfyllts om löpande kontakter som dokumenteras tas med användarna. Jordbruksverket bedömer att för nationella användare uppfyller ett möte med FADN-kommittén kriterierna, då de viktigaste användarna LRF, SLU, Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket och SCB finns med där. På EU-nivå följs statistikens kvalitet upp genom deltagande i kommittéer. Jordbruksverkets bedömning av kriteriets uppfyllande Jordbruksverket bedömer att kriteriet är uppfyllt. Jordbruksverket bedömer att Jordbruksstatistisk årsbok är en sammanfattning av den statistik som tas fram. Det innebär att om grundstatistiken motsvarar användarnas behov, så motsvaras de uppgifter som finns i Jordbruksstatistik årsbok också användarnas behov. Produktionsprocessen Relevanta EU-förordningar följs och anges (C1) Jordbruksverkets arbete och de produktansvarigas bedömning Relevanta EU-förordningar anges i Beskrivningen av statistiken. Vidare följer Jordbruksverket EU:s förordningar. Det finns dock några undantag där Sverige på grund av sitt nordliga läge inte kan leverera uppgifter enligt den tidsplan som EU angett t.ex. för att skörden ännu inte är slutförd. Vidare rapporterar Jordbruksverket vissa priser någon tid för sent. Jordbruksverket är trots dessa förseningar bland de bättre länderna vad gäller tidhållning till EU. I:\Tillräcklig kvalitet\utfästelsematerial tillräcklig kvalitet\rapport kvalitet i jordbruksstatistiken.doc 19 (48)-