STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Statistikens framställning version 1 1 (14) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hushållens boendeutgifter Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Hushållens utgifter Produktkod HE0202 Referenstid Kalenderåret 2017

Statistikens framställning version 1 2 (14) Innehåll 1 Statistikproduktens sammanhang... 3 2 Undersökningsdesign... 3 2.1 Målstorheter... 3 2.2 Ramförfarande... 3 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning... 4 2.3.1 Urvalsförfarande... 4 2.3.2 Uteslutning från insamling (cut-off)... 4 2.4 Insamlingsförfarande... 4 2.4.1 Datainsamlingsmetoder... 4 2.4.2 Mätning... 5 2.4.3 Bortfallsuppföljning... 7 2.5 Bearbetningar... 7 2.6 Granskning... 8 2.6.1 Granskning under insamlingen... 8 2.6.2 Granskning av mikrodata... 8 2.6.3 Granskning av makrodata... 9 2.6.4 Granskning av redovisning... 9 2.7 Skattningsförfarande... 9 2.7.1 Principer och antaganden... 9 2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter... 10 2.7.3 Skattningsförfarande för tillförlitlighet... 11 2.7.4 Röjandekontroll... 11 3 Genomförande... 12 3.1 Kvantitativ information... 12 3.2 Avvikelser från undersökningsdesignen... 14

Statistikens framställning version 1 3 (14) 1 Statistikproduktens sammanhang Hushållens boendeutgifter beskriver vilka utgifter olika hushållstyper har för sitt boende. Undersökningen ligger under ämnesområdet Hushållens ekonomi och det finns en tydlig koppling mellan hushållens utgifter och inkomster. Därför kompletteras direktinsamlade uppgifter med registeruppgifter om bland annat inkomst. I statistiken sätts hushållets boendeutgift i relation till dess inkomst på olika sätt. I detta dokument beskrivs upplägg och genomförande av den undersökning som resulterar i statistik om hushållens boendeuppgifter. Läs om statistikens kvalitet i Kvalitetsdeklarationen som finns tillgänglig på www.scb.se/he0202, under rubriken Dokumentation. 2 Undersökningsdesign 2.1 Målstorheter Några av målstorheterna i undersökningen är genomsnittlig boendeutgift per kosthushåll, genomsnittlig disponibel inkomst per kosthushåll, genomsnitt av boendeutgift som andel av disponibel inkomst (boendeutgiftprocent) per kosthushåll och genomsnitt av den del av inkomsten som blir kvar då hushållet betalat för sitt boende (konsumtionsutrymme) per kosthushåll. 2.2 Ramförfarande Undersökningens observationsobjekt är kosthushåll. Kosthushållet är de personer som bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och hushållning. Det går att läsa mer om kosthushåll i Kvalitetsdeklarationen för Hushållens boendeutgifter. Som ram används individregistret Registret över totalbefolkningen (RTB). Från registret dras individer som är 18 år eller äldre, och för att nå kosthushållet frågar man sedan dessa individer vilka personer som ingår i deras kosthushåll. Anledningen till att det är individer som är urvalsobjekt är att det inte finns något specifikt register för kosthushåll som kan användas som ram. I RTB finns visserligen uppgifter om hushåll men det finns flera problem med att använda de uppgifterna för att skapa en urvalsram. Uppgifterna i RTB avser bostadshushåll, dvs. de personer som är folkbokförda på samma lägenhet, och inte kosthushåll. Dessutom speglar folkbokföringen inte alltid de faktiska förhållandena. Rampopulation är alla kosthushåll i Sverige med minst en person som är 18 år eller äldre och var folkbokförda i Sverige 31/10 referensåret.

Statistikens framställning version 1 4 (14) Den främsta uppgiftskällan är individen i kosthushållet som har bäst kunskap om hela hushållets utgifter för boendet. Observationsobjekten är alltså kosthushåll och individen är den bästa uppgiftskällan. Utöver de uppgiftskällorna används SCB:s interna register RTB och Inkomst- och taxeringsregister (IoT) för uppgifter om inkomst, ålder, region mm. Registren är individregister, och uppgifter hämtas för de individer som enligt uppgift från kosthushållen ingår i respektive hushåll. Kontaktvägen till uppgiftskällorna är RTB. 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning 2.3.1 Urvalsförfarande Urvalet är ett stratifierat obundet slumpmässigt urval utan återläggning. Urvalet är ett så kallat nätverksurval, vilket betyder att både urvalspersonen och de personer som tillhör hens hushåll ingår i undersökningen. I ett hushåll kan även individer som inte ingår i ramen ingå, till exempel individer under 18 år. Stratifiering görs för att möjliggöra särredovisning av grupper med tillräcklig god kvalitet. Stratumindelningen görs utifrån vilken typ av hushåll en person tillhör och vilken upplåtelseform hens bostad har. Typ av hushåll är enligt den registerbaserade hushållsstatistiken och uppgiften finns i RTB. Bostadens upplåtelseform är enligt SCB:s register Bostadsbeståndets klassificering av bostaden och även den uppgiften finns i RTB. Strata och stratumstorlekar för aktuellt års undersökning finns i kapitel 3.1. Urvalet baseras på 31/10-versionen av RTB och dras i december samma år som referensåret. Innan introduktionsbrev skickas ut matchas urvalet mot 31/12-versionen av RTB, eftersom statistiken ska avse hushållens sammansättning 31/12. 2.3.2 Uteslutning från insamling (cut-off) Ingen del av målpopulationen utesluts från direktinsamlingen. 2.4 Insamlingsförfarande 2.4.1 Datainsamlingsmetoder Statistiken baseras på uppgifter insamlade direkt från hushållen och på preliminära inkomstuppgifter från SCB:s register IoT. En del uppgifter om personer, så som ålder, kön och civilstånd hämtas från RTB. Från SCB:s interna fastighetstaxeringsregister hämtas uppgifter om bland annat fastigheters taxeringsvärde och byggnadsår som används för att beräkna fastighetsavgiften.

Statistikens framställning version 1 5 (14) Direktinsamling sker via webbformulär och datorstödd telefonintervju. I båda dessa är frågorna villkorsstyrda, vilket är att föredra i denna undersökning eftersom typ av boende styr vilka frågor ett hushåll ska få om sina boendeutgifter. Insamling via ett statiskt frågeformulär så som en pappersenkät inte lämpligt för undersökningen. Ett formulär där frågorna är villkorsstyrda, som webb-formulär eller en datorstödd telefonintervju, är då att föredra. I första hand erbjuds urvalspersonen det mindre kostsamma alternativet, webbformulär, och i andra hand telefonintervju. Den första kontakten med hushållen sker via ett introduktionsbrev som skickas adresserat till urvalspersonen. Introduktionsbrev skickas bara till en individ i varje hushåll. Vid nätverksurval kan fler än en individ i ett hushåll bli utvald, men genom att använda information från RTB minskar risken att SCB skickar ut fler än ett introduktionsbrev till varje hushåll. I brevet erbjuds hushållen att i första hand besvara frågorna via ett webbformulär. En vecka efter att det första introduktionsbrevet skickats ut skickas en påminnelse till hushållen som ännu inte svarat. Har de inte svarat via webb inom en viss tid kontaktas de för en telefonintervju. De från hushållen insamlade uppgifterna om bostaden kompletteras med uppgifter från SCB:s interna fastighetstaxeringsregister och undersökningen Hushållens boende. För att beräkna den disponibla inkomsten används uppgifter från SCB:s interna preliminära Inkomst- och taxeringsregister. Arbetet är uppdelat i tre undersökningsomgångar under insamlingen. Urvalet delas utifrån uppgifter från Fastighetstaxeringsregistret om upplåtelseform; hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. Indelningen görs för att SCB vill intervjua personer i bostadsrätt och småhus först när de fått sin inkomstdeklaration, där de kan hämta en del av de uppgifter som efterfrågas. 2.4.2 Mätning Vid uppgiftsinsamlingen från hushållen, som genomförs under januari-juni året efter referensåret, ställs frågor om hushållets sammansättning och boendeförhållanden den 31/12 referensåret och om boendeutgifter för hela referensåret. Det finns två olika frågeformulär för direktinsamling; ett som används i en datorstödd telefonintervju samt ett webbformulär. Frågeformulären ska fånga samma information, men har delvis lite olika lösning på hur frågorna ställs. Valet av lösning blir olika eftersom uppgiftslämnaren uppfattar frågorna olika om hen ser frågor och eventuella alternativ på en skärm eller hör dem i telefon. Exempelvis saknar många frågor på webbformuläret

Statistikens framställning version 1 6 (14) svarsalternativen Vet ej/vill ej svara. Detta för att det krävs ett svar på frågan för att respondenten ska få rätt frågor i fortsättningen. På många frågor kan man å andra sidan lämna sidan utan att lämna ett svar, vilket ska vara en pedagogisk lösning för att inte få uppgiftslämnaren att ge upp och avsluta uppgiftslämnandet. Formulären inleds med frågor som är gemensamma för alla. Därefter följer formulären olika vägar beroende på vad respondenten svarat i filterfrågorna om hushållets bostad. I frågeformuläret för telefonintervju finns inbyggda kontroller för att undvika felaktiga svar. Det finns rimlighetskontroller, exempelvis för antalet rum som rimligtvis inte kan överstiga 14, och logiska kontroller, då till exempel utgiften för uppvärmning sätts i relation till bostadsarean. Om uppgiftslämnaren uppger ett svar utanför kontrollgränsen kommer det under intervjun en uppmaning till intervjuaren att stämma av svaret med uppgiftslämnaren och eventuellt ändra svaret eller lämna en kommentar om att det är korrekt. I webbformuläret finns inte samma omfattning av kontroller, dels för att tekniken inte tillåter det och dels för att inte ifrågasätta uppgiftslämnaren i så stor omfattning, eftersom uppgiftslämnaren inte har stöd av en intervjuare och kanske istället avbryter uppgiftslämnandet. Uppgiftslämnare som inte kan genomföra intervjun på svenska erbjuds tolkintervjuer på ett språk de behärskar bättre. Formuläret finns inte på annat språk än svenska varken för webb eller för telefonintervju. Det är den person som bäst känner till hushållets utgifter som uppmanas svara på undersökningen. Den personen kan vara vem som helst i hushållet men det kan även vara en person utanför hushållet. Uppgifter som inhämtas från register samlas in per individ, för de individer som, enligt uppgiftslämnaren, ingår i kosthushållet. Belopp, till exempel disponibel inkomst, summeras sedan för samtliga individer i kosthushållet till en disponibel inkomst för kosthushållet. Information om de slutliga observationsvariablerna och statistikens detaljerade innehåll finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och värdemängder m.m. Dokumentationen finns på www.metadata.scb.se. Där finns också mätinstrumenten. Det går även att i Kvalitetsdeklarationen för Hushållens boendeutgifter hitta information om observationsvariablerna.

Statistikens framställning version 1 7 (14) 2.4.3 Bortfallsuppföljning Det har tidigare nämnts att insamlingen sker i tre undersökningsomgångar, en för varje upplåtelseform. Efter varje omgång beräknas objektsbortfallet per stratum. Om svarsandelarna är liknande för fler strata beräknas också svarandelar för olika undergrupper. Objekt i stratum/grupper med liten svarsandel kontaktas igen i en bortfallsuppföljning. 2.5 Bearbetningar För att kunna beräkna en fullständig boendeutgift för varje hushåll behövs uppgifter om alla delar i boendeutgiften. Det förekommer dock att det saknas uppgifter på vissa frågor, så kallat partiellt bortfall. Det är de fall då hushållet avstått från att svara, antingen för att man inte vet svaret eller inte vill lämna det. I andra fall kan svar på frågor behöva korrigeras då svaret är orimligt eller ologiskt jämfört med genomsnitt och/eller andra svar från hushållet. Imputering användes för att undvika att en betydande mängd av objekten inte skulle kunna användas som statistikunderlag. Uppgifter som är aktuella för imputering kan delas in i tre typer; när det saknas ett ja- eller nej-svar på frågor om huruvida hushållet har haft en viss utgift ett belopp bakgrundsinformation om bostaden som till exempel bostadens storlek i kvadratmeter eller antal rum eller förekomst av kök. Den första typen imputeras oftast med hjälp av svaren från de hushåll som har besvarat respektive fråga. Det innebär att man imputerar samma fördelning över ja/nej i det partiella bortfallet som bland svaren på frågan. För variabeln om man har lån på bostaden finns dessutom en möjlighet att använda en kontrolluppgift som Skatteverket använder för beräkning av ränteavdrag. För den andra typen, det vill säga när det saknas belopp, finns möjlighet att använda sig av olika modeller. Ett sätt att imputera ett belopp är att ta hjälp av en regressionsmodell. Värdet på en variabel hos ett hushåll förklaras då av förekomst och storlek på andra av hushållets variabler. Exempelvis beror utgiften för olika uppvärmningssätt på hur stor bostaden är, hus många hushållsmedlemmar det är, om det finns utgift för flera uppvärmningssätt och hur stor inkomst hushållet har. Utgiften för underhåll/reparation och om- och tillbyggnad förklaras av uppgifter som storlek på ROTavdrag och inkomst, bostadens ålder och boenderegion.

Statistikens framställning version 1 8 (14) För vissa beloppsvariabler är registeruppgifter användbara för imputering med någon typ av beräkning. Registeruppgifter om ränteutgift och ROT-avdrag kan innehålla uppgifter som inte har med bostaden att göra. Till exempel kan hushållet ha ränteutgifter för annat än bostadslån, eller ROT-avdrag för en annan fastighet som till exempel sommarbostad. Ränteutgiften från intervjun är alltså en andel av ränteutgiften enligt register. Hur stor den andelen är räknas ut med hjälp av de hushåll som har svar och överförs sedan på de hushåll som inte har svar. För den tredje typen, bakgrundsvariablerna om bostaden, som antal rum och bostadsarea, används relativt ofta registeruppgifter om den bostad där hushållet är folkbokfört. Det är dock inte alltid det finns en sådan uppgift eller att den uppgiften verkar användbar i förhållande till andra svar. I de fallen görs en beräkning med hjälp av svaren från andra hushåll. Det senare sättet används också för uppgifter om vilka hushåll som har bott i bostaden hela året, vilka som har förstahandskontakt på sin bostad och vilka som har hyresfria månader under sommaren. Ett annat sätt att imputera belopp är medelvärdesimputering då medelvärdet för den grupp som har belopp används för den grupp som saknar belopp. Medelvärdesimputering används för variabler där annan imputering är olämplig eller omöjlig, exempelvis görs det för sotning och alternativet annan uppvärmning för ägda småhus. Partiellt bortfall kompenseras alltså med hjälp av imputering. För objektsbortfall görs uppräkning från de svarande samt kalibrering i samband med estimation, se avsnitt 2.7. 2.6 Granskning De insamlade uppgifterna granskas under insamlingen, efter avslutad insamling samt i aggregerad form. Inga återkontakter tas med uppgiftslämnare för att komplettera lämnade uppgifter. 2.6.1 Granskning under insamlingen I samband med insamlingen genomförs maskinella kontroller av logiska samband och av rimligheten i svaren. Det finns fler kontroller i intervjun än i webbenkäten bland annat eftersom tekniken begränsar användningen av kontroller i webbenkäten. 2.6.2 Granskning av mikrodata Efter avslutad intervju sker ett antal kontroller av materialet. Bland annat stäms de insamlade uppgifterna av mot uppgifter från administrativa register, vilket ibland resulterar i ändringar av insamlade uppgifter. SCB:s befintliga statistikregister används om möjligt för hjälp vid imputering vid partiellt bortfall, se avsnitt 2.5.

Statistikens framställning version 1 9 (14) Om en uppgift inte kan hämtas via register görs någon form av regressions- eller medelvärdesimputering. Det görs även en del manuella korrigeringar. Ett exempel är då en uppgift har lämnats i fel format; 1,2 miljoner ändras till 1 200 000. 2.6.3 Granskning av makrodata Eftersom många totaler och deltotaler återkommer i flera av de tabeller som tas fram och publiceras, kan belopp och antalsuppgifter stämmas av och jämföras mellan tabellerna. Kontroller görs även mellan årgångar för att kontrollera rimligheten av värdena. Statistiken kan jämföras med tabeller för tidigare år från Hushållens ekonomi (HEK), men det ska göras med försiktighet eftersom det finns olikheter mellan undersökningarna som kan ge skillnader i statistiken. 2.6.4 Granskning av redovisning Inför publicering granskas samtliga delar av materialet efter laddning i SCB:s webbpubliceringsverktyg och efter laddning i statistikdatabasen. SCB kontrollerar att alla tabeller och diagram finns med och att ingen av dem är tom eller innehåller obegripliga värden, till exempel interna koder. Rubriker och förklaringar till tabeller och diagram granskas så att de är korrekta. Man kontrollerar också att överensstämmelse råder där samma siffervärde eller text används på flera ställen. Det sker även en kontroll att data och metadata ser riktiga ut efter publiceringen på webbplatsen. Det görs genom den externa Statistikdatabasen på SCB:s webbplats. 2.7 Skattningsförfarande 2.7.1 Principer och antaganden För att skatta olika målstorheter i undersökningen används en modellassisterad estimator (GREG-estimator) där olika typer av hjälpinformation används för att kompensera för objektsbortfall. Eftersom ett närverksurval används måste ingående vikter justeras utifrån hushållssammansättningen för varje svarsobjekt. För att öka möjligheten till jämförelse mellan olika hushåll används en konsumtionsenhetsskala för att räkna om individer till konsumtionsenheter (k.e.). Skattningar görs sedan per konsumtionsenhet, vilket gör jämförelser möjliga mellan olika hushållstyper.

Statistikens framställning version 1 10 (14) För att ytterligare öka jämförbarheten används helårshushåll. Helårshushåll utgörs av de personer som var folkbokförda vid såväl årets början som dess slut. Vidare redovisas endast hushåll med äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt i första hand. Hushåll i andelslägenhet eller egen hyresfastighet ingår inte i redovisningen, då deras inkomst- och utgiftsförhållanden inte är jämförbara med övriga hushåll. Detsamma gäller hushåll som inte kan särskilja sina boendeutgifter från utgifter för näringsverksamhet som exempelvis jordbruksverksamhet. Hushåll som under referensåret flyttat in i bostad med äganderätt eller bostadsrätt har ingen fullständig boendeutgift och redovisas därför inte i statistiken. 2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter Skattningsförfarandet för till exempel boendekostnaden är en skattning av en total medan boendekostnaden per KE är en kvotskattning. För att skatta en total ges alla svarande en vikt. Deras svar multipliceras sedan med vikten och summan av alla produkter blir punktskattningen. För att bestämma de svarandes vikt utgår man ifrån designvikten och justerar för hushållssammansättningen. Sedan görs en korrigering för bortfallet med hjälp av kalibrering av vikterna utifrån vald hjälpinformation. Hur skattning med en GREG-estimator går till finns beskrivet i Estimation in the Presence of Nonresponce and Frame Imperfection 1. För den intresserade följer här en beskrivning av skattningsförfarandet som används i undersökningen. Designvikten d i för individ i bestäms av N h / nh, där h n är antal utvalda personer för stratum h. N är antalet valbara personer och h Efter insamlingen skapas en hushållsvikt utifrån de individer som ingår i hushållet och deras designvikt. Hushållsvikten d k för hushåll k bestäms genom d i. Genom att utnyttja hjälpinformation kan vi till i k stor del korrigera för bortfall. Genom att bilda en hjälpvektor x k, som anger till vilka kategorier av valda hjälpvariabler som hushåll k tillhör. Från RTB och IoT framställer vi hjälptotalerna x U k. d Vi utnyttjar denna hjälpinformation vid estimationen. Estimatorn för en total Y d har då följande utseende: Yˆ wd * = r d k g k ydk 1 Lundström, S., & Särndal, C.-E. (2001). Estimation in the Presence of Nonresponce and Frame Imperfection. Stockholm: Statistics Sweden.

Statistikens framställning version 1 11 (14) där d * k = d k f k för k r, så att dk = hushållsvikt = och g k = 1 + ( f k bortfallsvikten gk= justeringsfaktor som baseras på hjälpinformationen * 1 ( d x x ) x k U k * x d r k x k ) r k k k 2.7.3 Skattningsförfarande för tillförlitlighet Konfidensintervallen är beräknade enligt en metod som i 95 procent täcker in det sanna värdet och beräknas enligt formeln punktskattning ± 1,96 * (skattning av estimatorns medelfel) där såväl punkt- som medelfelsskattning beräknas med hjälp av ett av SCB egenutvecklat program, ETOS2. 2.7.4 Röjandekontroll Röjanderisken i Hushållens boendeutgifter bedöms som mycket liten till obefintlig då det är en urvalsundersökning med små urvalsfraktioner. Dessutom är bortfallet inte oväsentligt vilket ytterligare minskar risken för röjande. Värden som baseras på färre än 30 observationer redovisas inte eftersom ett så litet antal observationer ger osäkra skattningar. Även om detta inte görs för att undvika röjande bidrar det ytterligare till en minskad risk för röjande. Ytterligare åtgärder för att minska risken för röjande anses inte nödvändiga.

Statistikens framställning version 1 12 (14) 3 Genomförande 3.1 Kvantitativ information Ramen bestod av 7 997 399 individer. Urvalet var 17 000 individer. Efter hantering av övertäckning och dubbletthushåll bildade urvalspersonerna 16 937 bostadshushåll enligt registret över totalbefolkningen. Dessa hushåll bestod enligt registret av totalt 40 236 personer. I tabellen nedan framgår aktuellt års stratum och stratumstorlekar. Hushållstyp Boendeform Antal i urval hyresrätt 1700 Ensamstående 18- år, utan barn bostadsrätt 1800 äganderätt 1200 hyresrätt 950 Sammanboende 18- år, utan barn bostadsrätt 1150 äganderätt 1550 hyresrätt 950 Ensamstående 18- år, med barn under 20 år bostadsrätt 750 äganderätt 800 hyresrätt 1200 Sammanboende 18- år, med barn under 20 år bostadsrätt 1150 äganderätt 2200 hyresrätt 450 Övriga hushåll 18- år bostadsrätt 450 äganderätt 700

Statistikens framställning version 1 13 (14) Tabellen visar urvalets fördelning på övertäckning, bortfall och svarande. Antal objekt Andel av totala urvalet Total urvalsstorlek 17 000 100 Dubletthushåll, matchning mot aktuellt register Övertäckning insamling 195 1,1 Objektsbortfall 9 300 54,7 19 varav Avböjd medverkan 4 074 Ej anträffade 5 226 Svarande 7 486 44,0 De svarande, som statistiken baseras på, är 7 486 kosthushåll. Antal personer som ingår i dessa kosthushåll är enligt uppgiftslämnarna 18 719. I tabellen nedan visas vilka hjälpvariabler som har använts vid kalibrering. För att kalibrera upp till delpopulationstotaler har samtliga variabler använts, medan boarea och förvärvsinkomst har används till att kalibrera upp till total boarea och total förvärvsinkomst för hela populationen. Hjälpvariabel (antal grupper) Åldersklass (11) Kön (2) Boendeform (6) X X Populationstotal Totaltvärde Boarea (6) X X Fastighetens värdeår (7) H-region (7) Förvärvsinkomst (6) X X Familjetyp (9) Födelseland (6) X X X X X 0,1

Statistikens framställning version 1 14 (14) 3.2 Avvikelser från undersökningsdesignen På det stora hela gjordes inga stora avvikelser från den planerade undersökningsdesignen. På grund av resursbrist förlängdes insamlingsomgång 1 med två veckor, och insamlingsstarten för omgång 2 och 3 senarelades med motsvarande tid. Det planerade experimentet med olika antal kontaktförsök för olika grupper i urvalet i omgång 1 gick inte att slutföra, eftersom det, efter påbörjad insamling, visade sig att det inte fanns samsyn på begreppet kontaktförsök. Ett oplanerat utskick till hushåll gjordes också. Eftersom svarsandelen var låg efter avslutad telefoninsamling bestämdes att man skulle försöka få in fler svar via webben, då detta är ett kostnadseffektivt insamlingssätt. I omgång 1 och 3 skickades det därför ut ett andra påminnelsebrev till de hushåll som inte svarat med en uppmuntran att svara via webben. Anledningen till att hushållen i omgång 2 inte fick någon extra påminnelse är att de redan i så stor utsträckning svarat via webben.