HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 11.6.2014 Sökande med kunskaper i svenska Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2014
UPPGIFT 1 Hänvisningarna till boken Edward Andersson Joakim Frände: Inledning till skatterätten, 2014 Observera att modellsvaret är till vissa delar utförligare än vad som har krävts av ett provsvar som bedömts med fulla poäng. Svaret har kunnat ge fulla poäng också utan att paragrafnumrorna angetts. Inkomstskattebehandlingen av inkomsterna som A får år 2014 Dividendinkomsterna Av dividender som en fysisk person får från börsnoterade bolag är 85 procent skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst (ISkL 33 a 1 mom.). (s. 45) A får enligt uppgiften sammanlagt 1 000 euro (= 400 euro + 600 euro) i dividender från bolag som är börsnoterade i Finland. Av dividenderna är således sammanlagt 850 euro (= 85 % * 1 000 euro) skattepliktig kapitalinkomst och 150 euro (= 15 % * 1 000 euro) skattefri inkomst för A. Hyresinkomsten Hyresinkomst är kapitalinkomst (ISkL 32 ). (s. 45) Med hyresinkomst avses bl.a. sådan hyra som den skattskyldige fått vid uthyrning av aktielägenhet. (s. 47). A får enligt uppgiften 7 250 euro i bruttohyra från en aktielägenhet. Hyresinkomsten är i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst för A. Inkomstskattebehandlingen av utgifterna som A har år 2014 Bolagsvederlaget Från kapitalinkomsterna får man allmänt avdra utgifterna för deras förvärvande och bibehållande (s.k. naturliga avdrag, ISkL 54 ). (s. 49) Bolagsvederlaget för en uthyrd aktielägenhet är en sådan utgift och kan således dras av från kapitalinkomsterna (bruttohyran). (s. 47) A betalar enligt uppgiften 5 600 euro i bolagsvederlag för aktielägenheten som han hyr ut. A får således göra ett avdrag på 5 600 euro från sina kapitalinkomster. Ränteutgifterna Ränteutgifter avdras inom kapitalinkomstslaget. (s. 50) Räntor på bostadskuld är avdragsgilla upp till 75 procent (ISkL 58 ). (s. 50) A betalar enligt uppgiften 10 000 euro i ränta på sin bostadsskuld. A får således göra ett avdrag på 7 500 euro (= 75 % * 10 000 euro) från sina kapitalinkomster. Alla räntor är inte avdragsgilla. Avdragsgill är t.ex. inte ränta på lån för anskaffning av semesterbostad. (s. 50) A betalar enligt uppgiften 1 000 euro i ränta på ett lån med vilket han köpt en semesterbostad. A får inte göra något avdrag för räntan. Underskottet som uppstår för A i kapitalinkomstslaget år 2014 Det uppstår ett underskott i kapitalinkomstslaget (nettokapitalinkomsten blir negativ) om avdragen från kapitalinkomsterna är större än kapitalinkomsterna. (s. 50) 2
Uträkning om underskottet i kapitalinkomstslaget + Den skattepliktiga andelen av dividendinkomsterna 850 euro + Den skattepliktiga hyresinkomsten 7 250 euro - Det avdragsgilla bolagsvederlaget 5 600 euro - Den avdragsgilla andelen av räntan på bostadsskulden 7 500 euro Underskott 5 000 euro Underskottsgottgörelsen som A har rätt till år 2014 Om en fysisk person har underskott inom kapitalinkomstslaget, får han avdra 30 procent av detta underskott från sin skatt på förvärvsinkomst (ISkL 60 och 131 ). Avdraget är dock högst 1 400 euro per person och 3 600 euro för en familj med två vuxna och två eller flera barn. (s. 50) A har enligt uppgiften varken hustru eller barn. A har således rätt att dra av högst 1 400 euro som underskottsgottgörelse. Underskottsgottgörelsen ökas med två procentenheter (dvs. från 30 till 32 %) till den del underskottet härrör från räntor för en bostadsskuld för förvärv av den första bostaden (ISkL 131 3 mom.). (s. 50) A har enligt uppgiften tidigare ägt och bott i flera bostäder runt om i Finland. Det i uppgiften avsedda egnahemshuset i Esbo är alltså inte A:s första bostad. A har således rätt att dra av som underskottsgottgörelse 30 procent (och inte till någon del 32 procent) av underskottet i kapitalinkomstslaget. Uträkning om underskottsgottgörelsen 30 procent av underskottet som A har i kapitalinkomstslaget är 1 500 euro (= 30 % * 5 000 euro), vilket överskrider maximibeloppet på 1 400 euro som A har rätt att dra av. A får således dra av 1 400 euro som underskottsgottgörelse från sin skatt på förvärvsinkomst. 3
UPPGIFT 2 Hänvisningarna till boken Christina Ramberg: Malmströms Civilrätt, 2014 a) För skadestånd utanför kontraktsförhållanden finns de allmänna reglerna i skadeståndslagen (1972:207) (s. 309). Skadeståndsrätten bygger på fyra grundproblem som i frågeform lyder: 1) har en skada uppstått, 2) när har någon ansvar för en annans skada, 3) hur knyter man ihop skadan med ansvaret och 4) hur beräknas skadeståndsersättningen. Ansvarsgrunden har att göra med fråga 2. (S. 311). Den huvudsakliga ansvarsgrunden enligt skadeståndslagen är ansvar för det som allmänt inom juridiken kallas culpa. Uttrycket är tvetydigt då boken talar om att vårdslöshet är culpa men att också ansvar för uppsåtligt orsakande av skada hör till culparegeln. Inom skadeståndsrätten är det vanligaste problemet ändå att det är fråga om att skadan orsakats av en oaktsam handling vilket betyder att man varit vårdslös. (S. 312) Regeln om ansvar för en oaktsam handling är inte särskilt informativ varför uppfattningen om för vilka handlingar ansvar kan följa klarnar genom att se på rättspraxis. Måttstocken är att ansvar följer om man bryter mot vad man kan förvänta sig av normalt förståndigt folk. Som stöd för denna bedömning kan man se vad som krävs i olika situationer i olika slag av normer. Man kan också beakta risken för skada, skadans omfattning, möjligheter att förebygga skada och möjlighet att inse risken. (S. 312) b) Undantagsvis kan man också bli ansvarig för en skada fastän man inte handlat uppsåtligt eller vårdslöst. Det första undantaget är ansvar för att en annan person varit vårdslös. I 3 kap. i skadeståndslagen regleras principalansvar för arbetsgivare för skador som en arbetstagare vållar i tjänsten. (S. 315 f.) Föräldrar som är vårdnadshavare har också ett principalansvar men endast i begränsad utsträckning. De ansvarar för skador som barnet orsakar genom brott till en femtedel av ett så kallat prisbasbelopp. (S. 314 f.) Djurägare ansvarar för skada fastän de inte förfarit vårdslöst. Detta gäller ägare av kreatur, dvs. kor och hästar, samt hundägare. (S. 316 f.) I transporter står inte alla inblandade personer i avtalsförhållande. Enligt järnvägstrafiklagen (1985:192) bär järnvägen strikt ansvar för skada som orsakats i järnvägsdriften. Strikt ansvar regleras också i luftansvarighetslagen (1922:382). (S. 317 f.) Det finns också strikt ansvar för skador som uppkommer för vissa miljöskador enligt miljöbalken (1998:808) såsom skador av immissioner, i samband med sprängning och vid arbete med grävning samt underhåll av dammanläggningar. (S. 319) Strikt ansvar finns också i ellagen (1997:857) och atomansvarighetslagen (1968:45) samt i sjölagen (1994:1009) om oljeskador till sjöss. (S. 319) Strikt ansvar har också slagits fast i rättspraxis för näringsidkare som driver fjärrvärmeanläggningar för skador som orsakas av läckage. (S. 319) I produktansvarslagen (1992:18) regleras en särskild form av strikt ansvar för säkerhetsbrister i en produkt. Ansvaret följer för tillverkare, importörer, detaljhandlare och grossister när en produkt orsakar skada på en person eller annan egendom fastän säkerhetsbristen inte beror på någon individs vårdslöshet. (S. 319 f.) 4
Staten har strikt ansvar för skador på grund av militärövning enligt rättspraxis. (S. 323) Staten har strikt ansvar för frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. (S. 323) - För att göra texten lättare att förstå är modellsvaren en aning utförligare än vad som krävts av ett provsvar som kunde bedömas med fulla poäng. I bedömningen har det således inte lett till poängavdrag fastän noggrannhetsnivån inte varit densamma som i modellsvaret. Vid bedömningen ses till helheten, varför inkonsekvenser har påverkat den slutliga poängsumman. Även den logiska strukturen i svaret och skribentens språkanvändning har beaktats vid bedömningen. Om det i ett svar t.ex. behandlas sådant som inte frågades är svaret mindre värt än ett svar som håller sig till saken. - Svaret har kunnat ge fulla poäng i uppgiftens a-del också utan att lagens exakta namn har återgetts. Man måste dock ange att det finns en allmän lag om skadestånd utanför kontraktsförhållande. - Svaret har kunnat ge fulla poäng i uppgiftens b-del om där finns fyra exempel och genom att konstatera huruvida det är ansvar för annans vårdslöshet eller strikt ansvar. Situationen måste anges tillräckligt noggrant men en lags namn behöver inte anges exakt då ansvarsgrunden regleras i en lag. - Ansvaret i trafikskadelagen (1975:1410) räknas inte som ansvar för skada (s. 318) och ger därför inte poäng. 5
UPPGIFT 3 Hänvisningarna till boken Dan Frände: Om särskilda brott och allmänna läror, 2014 I rättsfallet gällde det att identifiera de brott Bengt gjort sig skyldig till. Samtliga straffbud hittas i strafflagen. Genom att tvinga in Anna i bilen genom hot, spärra in och bortföra henne har Bengt gjort sig skyldig till frihetsberövande enligt SL 25:1. Då Bengt dessutom hotat att skjuta Anna föreligger sådant hot om allvarligt våld att gärningen ska bedömas som grovt frihetsberövande enligt SL 25:2, förutsatt att brottet även bedömt som en helhet anses grovt (s. 107 109). Genom att tillägna sig Annas plånbok och mobiltelefon genom överhängande hot om våld på person har Bengt gjort sig skyldig till rån (s. 149 155). I och med att skjutvapen använts vid brottets begående ska rånet dessutom bedömas som grovt enligt SL 31:2, förutsatt att rånet även bedömt som en helhet anses grovt (s. 97 och 157). Bengt har hotat att lägga ut Annas nakenbilder på Facebook, vilket klart utgör något negativt för Annas del. Eftersom hotet inte uppfyller förutsättningarna för rånhot, blir det här fråga om utpressning enligt SL 31:3 (s. 149 154). Bengt har emellertid inte erhållit den ekonomiska förmån han eftersträvade, varför brottet inte har fullbordats. Försök till utpressning är emellertid straffbart. För att en straffbar försöksgärning ska föreligga krävs konkret fara för brottets fullbordande. Trots att faran för fullbordan var utesluten föreligger försök om detta berodde på tillfälliga orsaker. Vid försök till utpressning ska offrets inställning dock uppfattas som en tillfällig orsak, och framläggandet av hotet medför ur Bengts perspektiv då en konkret fara för brottets fullbordan (s. 80 och 157). Bengt har således gjort sig skyldig till försök till utpressning. Genom att Bengt tvingat Anna att vidröra hans könsorgan har han med våld tvingat henne att företa en sexuell handling annan än samlag. Beröringen av Bengts könsorgan har en tydlig sexuell innebörd och handlingen kränker även Annas sexuella självbestämmanderätt. Bengt har här gjort sig skyldig till tvingande till sexuell handling enligt SL 20:4,1 (s. 99 103). Bengt har olovligen tagit sin grannes bil i bruk. Eftersom han återlämnat bilen tyder det klart på att han inte haft för avsikt att behålla den och utåt uppträda som ägare, och han har således enbart gjort sig skyldig till bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel enligt SL 28:9 a (s. 142 143). 6
UPPGIFT 4 Hänvisningarna till boken Christina Ramberg: Malmströms Civilrätt, 2014 I fallet köper en privatperson en bil för eget i bruk i en bilaffär. Bilen slutar fungera strax efter köpet. Konsumentköplagen (1990:932) gäller när en näringsidkare säljer en lös sak till en konsument. Enligt lagen är en konsument en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. (S. 121). Enligt 16 i konsumentköplagen ska varan i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet (s. 122 f.). Om det inte framgår av avtalet vilken beskaffenhet varan ska ha, så är den felaktig om den avviker från normal standard. Enligt paragrafen ska varan anses felaktig om den avviker från vad som ovan sagts eller om varan i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Enligt 20 ska frågan om en vara är felaktig bedömas med hänsyn till varans beskaffenhet när den avlämnas (s. 128). Vid en bedömning av om varan avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta måste vid köp av en begagnad bil enligt allmän livserfarenhet hänsyn tas till bilens ålder, körsträcka och pris. En påföljd för fel är enligt 29 i konsumentköplagen hävning. För att köparen ska ha rätt till hävning förutsätts att felet är av väsentlig betydelse. (S. 132) I det nu aktuella fallet är det fråga om att en fysisk person köper en bil av en näringsidkare för eget bruk, dvs. ändamålet faller utanför näringsverksamhet. Konsumentköplagen är därför tillämplig. Köpobjektet är en 22 år gammal bil som vid avlämnandet hade körts 500 000 km. Bilen kostade 9 000 kr i inköp vilket inte är särskilt högt och väl kan anses återspegla specifikationerna. Det framgår av köpekontraktet att det är fråga om ett renoveringsobjekt, dvs. det framgår av avtalet att beskaffenheten av varan avviker från normal standard. Då en bil köps för renovering kan inte köparen med fog förutsätta att bilen utan åtgärder ska gå att använda. Bedömningen avviker därför jämfört med en bedömning som görs om en bil köps för normal användning. Meira, som har äldre bilar som hobby, har en särskild kunskap om köp av bilar som renoveringsobjekt. Man kan därför anse att hon måste inse att det inte nödvändigtvis skulle gå att köra med bilen före renoveringen. Då Meira säger att hon inte längre vill ha bilen betyder det att hon vill häva köpet. Med stöd av vad som anförts har hon emellertid ingen grund att yrka hävning av köpet. - För att göra texten lättare att förstå är modellsvaren en aning utförligare än vad som krävts av ett provsvar som kunde bedömas med fulla poäng. I bedömningen har det således inte lett till poängavdrag fastän noggrannhetsnivån inte varit densamma som i modellsvaret. Vid bedömningen ses till helheten, varför inkonsekvenser har påverkat den slutliga poängsumman. Även den logiska strukturen i svaret och skribentens språkanvändning har beaktats vid bedömningen. Om det i ett svar t.ex. behandlas sådant som inte frågades är svaret mindre värt än ett svar som håller sig till saken. - Svaret har kunnat ge fulla poäng också utan att lagens exakta namn har återgetts eller att paragrafnumrorna angetts. Det krävs emellertid att det angetts att det är fråga om lagregler om lösöresköp som gäller i förhållanden mellan en konsument och näringsidkare. 7
UPPGIFT 5 Hänvisningarna till boken Dan Frände: Om särskilda brott och allmänna läror, 2014 a) Den straffrättsliga legalitetsprincipen omfattar följande fyra förbud: 1. Praeter legem-förbudet: Domaren får inte gå utöver lagen. 2. Analogiförbudet: En analog användning av straffbestämmelser till den misstänktes nackdel är förbjudet. 3. Retroaktivitetsförbudet: Förbjudet att låta kriminaliseringar verka bakåt i tiden, dvs. gälla gärningar som redan begåtts när lagen stiftas. 4. Obestämdhetsförbudet: Strafflagstiftningen ska vara tillräckligt exakt formulerad, dvs. klar och begriplig. Av dessa förbud är praeter legem-förbudet och analogiförbudet främst adresserade till domarkåren, dvs. lagtillämparen, medan retroaktivitetsförbudet och obestämdhetsförbudet främst är adresserade till lagstiftaren (s. 9 15). b) Förbudsvillfarelse föreligger enligt SL 4:2 om villfarelsen är uppenbart ursäktlig med anledning av något av följande kriterier (s. 62 63): 1. Lagen har offentliggjorts på ett bristfälligt eller felaktigt sätt. 2. Lagens innehåll var speciellt svårbegripligt. 3. En myndighet har gett felaktiga råd. 4. Med stöd av någon annan jämförbar omständighet. Förbudsvillfarelse hänför sig till brottsbegreppets tredje nivå, dvs. skulden (s. 8 9 och 56 57). 8
UPPGIFT 6 Hänvisningarna till boken Edward Andersson Joakim Frände: Inledning till skatterätten, 2014 a. Miljöskatter av sporrande (styrande) karaktär kännetecknas av att man genom dem försöker påverka miljöbelastarnas beteende så att de reducerar sina utsläpp i naturen eller minskar användningen av skadliga produkter. Miljöskatter av finansieringskaraktär kännetecknas av att man med dem samlar in skattemedel, som sedan används för sådana ändamål som främjar miljön. Oljeavfallsavgiften är en miljöskatt av finansieringskaraktär, eftersom de influtna medlen används för att täcka utgifter för insamling, transport, lagring och behandling av oljeavfall. (s. 224-225) b. Enligt boken ska följande fyra krav uppfyllas föra att reglerna om nyckelpersoner kan tillämpas: Först och främst får personen inte vara finsk medborgare. Han måste bli allmänt skattskyldig när arbetet inleds. Lönen ska vara minst 5 800 euro i månaden. Han ska arbeta i uppgifter som kräver specialkunnande. Dessa personer beskattas med en 35 % källskatt. Syftet med lagen är att locka högkvalificerad arbetskraft till Finland. (s. 132) c. Ett samfund ska lämna in sin deklaration inom fyra månader. Fyra månaders tiden räknas från utgången av den månad då redovisningsperioden upphörde. På ansökan kan Skatteförvaltningen dock förlänga deklarationstiden. (s. 100) d. Normalskattesatsen ska vara minst 15 %. De två reducerade skattesatserna får inte vara lägre än 5 %. (s. 172) e. Följande fyra reserveringar i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NSL) nämns i boken: kreditförlustreservering, reservering mot garantiförpliktelser, driftsreservering och återanskaffningsreservering. (s. 74) f. Överlåtelseförlusten kan bara dras av från överlåtelsevinster. Det sista skatteåret då A ännu kan dra av överlåtelseförlusten (från år 2014) är år 2019. Svaret på den andra frågan i deluppgiften har också kunnat formuleras på följande vis: Överlåtelseförluster kan dras av från överlåtelsevinster som har erhållits under samma eller de fem följande skatteåren, varvid det sista skatteåret är det femte skatteåret efter året då överlåtelseförlusten uppstod. (s. 49) g. Det korrekta svaret är: Med minst en fjärdedel. Följande svar har också godkänts: Det överenskomna vederlaget får utgöra högst tre fjärdedelar av det gängse priset för att skillnaden mellan vederlaget och det gängse priset ska kunna betraktas som gåva. (s. 155) h. Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel kan enligt BFörfL 56 ske inom två år om beskattningsbeslutet är oriktigt på grund av skattemyndighetens skrivfel, räknefel eller något annat liknande misstag (mekaniskt fel) eller om beskattningen har baserat sig på felaktiga eller bristfälliga uppgifter från utomstående. (s. 108) 9
UPPGIFT 7 Hänvisningarna till boken Christina Ramberg: Malmströms Civilrätt, 2014 a) Ett skriftligt dokument där en person har förbundit sig att betala pengar kallas för skuldebrev. Gäldenär kallas den som är betalningsskyldig. Ett skuldebrev är ett enkelt skuldebrev, om där anges en namngiven borgenär, dvs. den person som har rätt till betalning. På skuldebrev tillämpas skuldebrevslagen (s. 171-172). Det enkla skuldebrevet kan beskrivas som ett bevismedel på att skulden finns. Skuldebrevet kan överlåtas, men gäldenärens ställning försämras inte i princip av detta (s. 173). I fallet är det fråga om ett enkelt skuldebrev där A gäldenär och B borgenär. - poäng har inte getts för redogörelser för löpande skuldebrev. b) Borgen innebär att en borgensman åtar sig ansvar för att en gäldenär, dvs. den som är skyldig pengar, kommer att betala vad gäldenären är skyldig. Borgen utgör alltså en form av säkerhet. Om borgen finns det enstaka regler i handelsbalken. C och D har gått i borgen för A:s skuld till B och är borgensmän (eller med andra ord löftesmän) (s. 171 och 168). Den form av borgen där borgensmännen har använt uttrycket såsom för egen skuld kallas för proprieborgen. Proprieborgen innebär att borgenären fritt kan välja om han vill kräva borgensmannen direkt eller först försöka få betalt av gäldenären (s. 169). I fallet är C:s och D:s åtagande en s.k. proprieborgen. - poäng har inte getts för redogörelser för enkel borgen. Om flera personer har åtagit sig samma ansvar är huvudregeln att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att borgenären kan kräva hela summan av var och en gäldenär (s. 179). C är en borgensman, vars ansvar är solidariskt tillsammans med D. Eftersom borgen är en proprieborgen, kan B således kräva full betalning av C utan att först vända sig till A. C:s invändning är därför inte giltig och han blir betalningsskyldig. c) Om en gäldenär betalar hela summan, får han regressrätt mot de övriga medgäldenärerna till den del han betalat mer än sin andel (s. 179). Eftersom D är medborgensman får C regressrätt mot D, till den del C betalar mer än sin andel av borgensförbindelsen. I det fall att C betalar 15 000 euro har han betalat 7 500 euro mer än sin andel av borgen, varför han kan kräva D på 7 500 euro. Om en borgensman betalar skulden, får han också regressrätt mot gäldenären (s. 169). Om C betalat hela skulden, har han även möjlighet att rikta regressanspråk mot A som är (ursprunglig) gäldenär i skuldebrevet. Om C utövar sin regressrätt mot D och får 7 500 euro av D, kan C kräva att få 7 500 euro av A. Om C inte lyckas få någonting av D, kan C kräva att få hela summan av A. Om D bara delvis betalar påverkas C:s regressrätt i motsvarande mån. I sista hand svarar A för hela summan. - ett vanligt fel var att skribenten hävdade att A, C och D svarar för en tredjedel var av skulden. Detta har påverkat poängsättningen. - I fråga om hela svaret har vikt lagts vid hur väl skribenten har kunnat formulera reglerna som något separat från dragandet av slutsatserna i detta enskilda fall. Också i övrigt har särskild vikt fästs vid skribentens förmåga att motivera sina ställningstaganden. Bristande noggrannhet har lett till poängavdrag. 10