Hakarps Församlingsblad

Hakarps Församlingsblad Sommar Nr 2-2005

Livet kan inte hejdas! Vem kan hindra de första vårfåglarna att komma, vem kan hindra de första vitsipporna eller gullvivorna eller snödropparna, eller de grönskande ängarna. Inte ens maskrosorna kan vi hindra även om många gärna skulle vilja. Livet i naturen känns oerhört starkt i dessa dagar. Så är det väl egentligen med livet överhuvudtaget. När vi tittar ut över vår värld och ser alla krigsdrabbade områden, varhelst det än är, så ser vi att livet gror mitt i det trasiga söndriga, mitt i ruinhögarna. Människor kämpar vidare mitt i hopplösheten. Livet är starkare än de nedbrytande krafterna. Vi tror på en Gud som är livets Gud. Han ger liv. Det är tack vare honom som det överhuvudtaget finns liv i skapelsen. Det är tack vare Honom som vi lever! När livet går sönder, blir trasigt, är det som regel vi människor som är orsaken.vi har en märklig förmåga att trasa sönder livet och alltför ofta tar vi inte vara på Guds gåva - livet. Allt vi ser i naturen dessa vår- och försommardagar visar att det finns en levande Gud, en skapare och livgivare. Genom skapelsens mångfaldiga skönhet visar Gud sig som livets Gud. Mitt i en trasig och söndrad värld påminner han oss om sin existens. Vi får skåda hans härlighet. Vi sjunger i en psalm: Allt lever, doftar, blommar för dig o mänska allt. När vi ser allt det liv Gud ingjuter i sin skapelse så ger det oss också hopp och framtidstro. Därför att vi förstår att denne Gud vill inte bara skänka blommorna och markens växtlighet liv. Vi är ju kronan på verket. Det gäller dig och mig också. Inte bara liv utan t o m överflödande liv. Han vill skänka oss av det liv som trädde in i tillvaron i och med den första påskdagen. Ett liv som är starkare än döden. M a o ett liv som håller i livets 2

berg- och dalbana. Denne Gud som har omsorg om varje grässtrå och blomma, dessutom gjort alla unika i förhållande till varandra, skulle han inte känna oss, ha omsorg om oss. Naturligtvis! Men många gånger frågar vi som Britt G Hallqvist gör i dikten Som ett sandkorn: Som ett sandkorn i en öken, som en droppe i ett hav, som en myra i en myrstack är i vimlet jag. Här i världen finns miljarder människor av alla slag. Hur du hittar mig i vimlet Gud, det undrar jag. Hur du orkar bry dig om mig, det kan inte jag förstå men du gör det, och nog är det skönt att tänka på. När vi nu låter våren gå in i försommartid så gör vi det med hopp och framtidstro. Livets Gud visar oss påtagligt sin närvaro mitt i livet. Han lever och Han bryr sig om dig och mig! Det är skönt att tänka på! Conny Engkvist Kyrkbussen Kyrkbuss till söndagens förmiddagsgudstjänst kl 10.00. Turlista Huskvarna (Föreningssparbanken) 09.10 Stampaplan 09.15 Hakarps församlingshem 09.20 Götängsvägen 09.25 Rambergsliden 09.25 Ebbesvägen 09.30 Egnahemsskolan 09.35 Skolgatan 09.35 Hägnevägen 09.40 Smedstorpsgatan 09.45 Hakarps kyrka 09.50 Tel till Lekeryds Taxi 80372. OBS! Tiderna är ca-tider och bussen kommer inte före utsatt tid. Kyrkbussen går längs den angivna vägen. Du kan stiga på utmed vägen. När Du ser den - ge Dig tillkänna. Se också annons i JP. 3

Välkommen till KYRKAN Predikoturer Juni 4 kl 14 Dopgudstjänst, Engkvist. 5 kl 10 Högmässa, Engkvist. 12 kl 10 Gudstjänst, Grännö. 18 kl 14 Dopgudstjänst, Engkvist. 19 kl 10 Högmässa, Engkvist. kl 20 Musik i sommarkväll. 25 kl 10 Friluftsgudstjänst vid klockstapeln, Grännö. Medtag kaffekorg. 26 kl 10 Högmässa, Grännö. Juli 3 kl 10 Gudstjänst, Engkvist. 9 kl 14 o 16 Konfirmation. 10 kl 10 Högmässa, Engkvist o Grännö. 17 kl 10 Gudstjänst, Paul-Ragnar Melin. kl 20 Musik i sommarkväll, Mart Hallek m fl. 24 kl 10 Högmässa, Paul-Ragnar Melin. 31 kl 10 Gudstjänst, Paul-Ragnar Melin. 4

Augusti 6 kl 15 Dopgudstjänst, Degaardt. 7 kl 10 Högmässa, Degaardt. 14 kl 10 Sammanlyst ekumenisk gudstjänst i Mjölkafållan. kl 20 Musik i sommarkväll, Karin Roman o Jonas Roman. 20 kl 14 Dopgudstjänst, Degaardt. kl 18 Helgmålsbön. Musik Jenny Wahlström o Elin Ståhl. 21 kl 10 Familjegudstjänst med dop. 27 kl 14 Dopgudstjänst. kl 18 Helgmålsbön. Musik Urban Gärdborn. 28 kl 10 Högmässa. kl 20 Musik i sommarkväll, Lasse Siggelin. September 4 kl 10 Gudstjänst. Konfirmandinskrivning. 10 kl 15 Dopgudstjänst. 11 kl 10 Högmässa. Tonetterna deltar. 18 kl 10 Familjegudstjänst. Barn- och juniorkören deltar. 25 kl 10 Högmässa. Frågor till den gudstjänstfirande församlingen: 1. Ska prästen under predikan stå a) I predikstolen? b) Vid ambon? 2. Bordet med dagens text illustrerad av figurer bör stå a) I koret? b) Längst ner i kyrkan? c) Ute i vapenhuset? 3. Den sjuarmade ljusstaken behöver ny plats. Var? Var delaktig, tyck till! Lämna Dina synpunkter till kyrkvärdar eller gudstjänstvärdar. 5

Kalender Juni 2 Heldagsresa till Västervik. 9 14.30 Sommarcafé. 16 14.30 Sommarcafé. 22 14.30 Sommarcafé. OBS! dagen. 30 12.00 Sillunch. Plats: Församlingshemmet om ej annat är angivet. Juli - sommarledigt. Augusti Sevärdhetskyrka Sevärdhetskyrka 15-28 augusti. Öppet dagligen 10-16. Kaffeservering, utställningar mm. Måndag-fredag kl 13, lunchmusik och andakt. Kl 14. Guidning alternativt kyrkogårds- eller minipilgrimsvandring. Programmet kommer att kompletteras och ett speciellt programblad kommer att tryckas upp och delas ut. Du kommer också att hitta programmet i sin helhet på vår nya hemsida: www.svenskakyrkan.se/hakarp och i annonser. Temat i år : DOPET. I likhet med förra året utlyser vi också en tävling! Tävling Måla, teckna, modellera, sy, fotografera mm något som har anknytning till dopet. Allt blir sedan till en utställning under v 33 och 34, där alla kan vara med och rösta fram den bästa illustrationen. Ditt bidrag vill vi ha senast den 1 augusti. Har Du frågor, ta kontakt med församlingsexpeditionen, tel 39 87 50. 6

Resa till Fagerås Torsdagen den 28 april åkte ett gäng glada församlingsbor till Sjötofta i Fagerås, som ligger i Tranemo kommun. I Fagerås ligger en gård där Arne och Birgit Andersson bor. De har planterat över en miljon påskliljor på sina ägor. De började med att plantera 500 st år 1978 och sedan har det blivit fler och fler för varje år. Det är flera tusen människor som besöker Fagerås under säsongen som pågår från slutet av april till mitten av maj vid normal väderlek. Resan dit gick bra trots att vägen var smal och slingrig den sista biten fram till gården. Jag var glad att jag inte körde bussen (men jag är ju ingen busschaufför heller). Väl framme i Sjötofta berättade Arne lite för oss om deras verksamhet. Sedan fick vi följa en stig som ledde oss runt bland alla vackra påskliljor, en härlig syn! När vi hade gått runt bland allt det vackra smakade det gott med kaffe och våffla som vi intog på verandan i solskenet. Efter ett tag var alla mätta och belåtna och det var dags att gå tillbaka till bussen och åka hem igen. På hemresan höll Conny en andakt. Alla kom välbehållna hem, nöjda med dagens utflykt. En av dem som var mest glad och nöjd är nog jag själv. Man är ju alltid lite nervös och spänd när man arrangerar något för första gången, men med ett sådant trevligt ressällskap gör jag det gärna fler gånger. Anna Sjödin (diakoniassistent) Glada resenärer tar vilopaus efter promenad bland påskliljor. 7

Stiftsgården Tallnäs IVäxjö stift finns två stiftsgårdar Kastlösa på Öland och Tallnäs, som ligger djupt inne i de småländska skogarna, ca 6 km utanför Skillingaryd. Gården erbjuder en inspirerande atmosfär med möjlighet till avskildhet och vila i en rofylld miljö med mycket vackra omgivningar. Här finns förutsättningarna för en gemenskapsfylld samvaro. Det är inte svårt att förstå, varför direktör Oscar Ljungberg beslutade att anlägga sitt sommarställe här under 1920-talet och biskop Elis Malmeström en stiftsgård i början av 1950-talet. Svenska kyrkan köpte 1953 hela området och är sedan dess stiftsgårdens huvudman. Det är inte heller svårt att förstå, varför ca 10.000 gäster om året besöker gården. Växjö stift med dess församlingar, olika föreningar, samhälleliga organ och nämnder med flera förlägger sina konferenser, kurser och läger här. Till gårdens egna arrangemang söker sig dessutom många enskilda deltagare. Den andliga miljön och den kyrkliga traditionen vårdas ömt på gården. Kapellet är gårdens hjärta och står öppet dygnet runt. För många är gudstjänstbesöken i kapellet det man minns mest från vistelsen på Tallnäs. Stiftsgårdens föreståndare är präst och står gärna till förfogande för enskilda samtal. Den goda maten Att maten på Tallnäs är god är vida känt. Den tillagas med kärlek av kunnig personal och serveras i en mycket trivsam matsal. På Tallnäs kan man lämna de hushålleliga bestyren, samtidigt som man kan få uppleva något utöver det vanliga. En afton i Oscar Ljungbergs jaktpaviljong hör till sådant som man minns. Gårdens husfolk har sina bostäder på stiftsgården, vilket bidrar till gårdens atmosfär av personlig omvårdnad. Stiftsgården är till för såväl vuxna som för barn och ungdomar. Här finns enkelrum, dubbelrum och flerbäddsrum. Standarden på rummen är god och priserna låga. Gården kan ta emot ca 100 personer för logi. För den som vill motionera finns en sporthall. Ett bastubad tillhör avkopplingen efter motionspasset. 8

Endast ett par hundra meter från gården ligger Linnesjön med möjlighet till fiske med eller utan båt. Sandstranden och det rena vattnet lockar till bad sommartid. Den vackra strandpromenaden och lägerbålsplatsen invid sjökanten är omtalade. Vill man bege sig ut i den småländska skogen, kan man följa motionsslingan, som leder rakt in i vildmarken med hackspettstrummande om dagen och ugglors rop om natten. Någon kilometer från stiftsgården ligger Tofteryds kyrkby med levande jordbrukskultur. Stiftsgårdens personal bistår med tips på utflyktsmål och aktiviteter. Gården är omtyckt också av rörelsehindrade. Stiftsgården har öppet såväl sommar som vinter. Du är lika välkommen under alla årstider. Beställningar kan göras på tel 0370-72050, 72075. Dagen idag Dagen idag är en märklig dag. Den är din! Dagen igår gled ur dina händer. Du kan inte ge den mer innehåll än du redan gjort. Dagen imorgon har du inget löfte om du vet inte om du kan räkna med att råda över den. Men dagen idag har du. Det är det enda du kan vara säker på. Du kan fylla den med vad du vill. Utnyttja det! I dag kan du glädja en människa. I dag kan du hjälpa en annan. I dag kan du leva så att någon ikväll tackar Gud för att du är till. Dagen i dag är en betydelsefull dag. Den är din. (fritt från danskan) 9

I luren med GunnarDahlqvist, föreståndare för: Hela människan Ria i Jönköpings kommun Ibland hör man som gudstjänstbesökare att kollekten tas upp till förmån för RIA. Vad innebär det, kanske någon undrar. Jag ringde upp föreståndare Gunnar Dahlqvist. Vad står egentligen bokstäverna RIA för, undrade jag. - Ja, RIA startade i Jönköping 1971 och då stod bokstäverna för Råd i alkoholfrågor och verksamheten handlade då också mestadels om alkoholfrågor. Numera brukar vi säga att det står för Råd i allt. De människor som söker kontakt med oss har inte alltid problem med missbruk. Det kan vara problem av annat slag, avsaknad av bostad, ekonomiska svårigheter och/eller psykiska problem. Det står Hela Människan på era brevpapper, hur hänger det ihop med RIA? - RIA-verksamheten är en del i något som kallas Hela människan, en rikstäckande ekumenisk ideell organisation. Huvudman för verksamheten är Svenska kyrkan och ett antal andra församlingar. Du kan läsa mer om det på hemsidan: www.helamanniskan.org. RIA-verksamhet startade i Stockholm 1958, där ett par kristna församlingar erbjöd kommunen att ta över verksamhet kring alkoholfrågor. Det hela spred sig sedan vidare och nådde Jönköping 1971. Hur bedrivs då verksamheten? - RIA har öppet för gemenskap varje dag, måndag fredag, kl 8 14. Hit kommer människor i nöd av olika slag missbrukare, ensamma människor eller människor med psykiska problem. Flera i personalen har utbildning för att klara problematik med missbruk och psykiska problem. Tänker ni öka ut verksamheten? - Vid RIA:s årsmöte i mars togs beslut om att utöka så att man ska kunna ha öppet också på lördagar och söndagar. Det måste då ske med hjälp från församlingar och enskilda. 10

Finns det möjlighet för bostadslösa att få övernatta hos er? - Ja, vi driver ett natthärbärge för bostadslösa. Det finns 12 sängplatser. Det sker helt på ideell basis, med hjälp av frivilligarbetare, 11 månader om året. 2 akutplatser finns under juli månad. Hur klarar man som frivilligarbetare att möta människor med problem? - Alla som vill hjälpa till får en utbildning om 10 timmar och får därefter praktisera genom att gå bredvid någon erfaren person. Från kyrkans sida brukar man bidra med andakter och samtal. Men det är stort behov av volontärtjänster. Jag konstaterar, att RIA är en stor tillgång för vår kommun när det gäller hjälp till människor som hamnat i ingenmansland. Gunnar Dahlqvist berättar bl a om en familj - mamma, pappa, en liten bebis och en förskoleflicka, som kommer in. Mamman och pappan började båda gå till RIA när de befann sig i en aktiv del av sitt gamla missbruksliv. Nu är de, två år senare, en hel familj. Gamla relationer håller på att repareras. Pappan har nyss avslutat en utbildning och mamman har visioner om hur hon vill gå vidare med utbildning i kombination med sin mammaroll. Gunnar avslutar: Hör gärna av er till oss om ni vill veta mer och slå gärna ett slag för att fler kan komma oss till hjälp ekonomiskt eller kanske som volontär. Vårt postgiro är: 71 95 48. Maggy Larsson Hela människan RIA i Jönköpings kommun Volontär på kristen grund! RIA-center behöver DIG! Bli volontär inom något av våra verksamhetsområden. Natthärbärge för bostadslösa. Helgöppet. Transporttjänst. Lokalvård. Kök. Omsorgsverksamhet. Fastighetsskötsel. Sysselsättning, kontaktmannaskap. Utbildning och handledning ingår. Kontakta oss på tel 036/122960, e-post: ria.i.jonkopings.kommun@telia.com 11

Familjenytt Döpta 2004-11-21 Kalle Herman Viktor Almquist, Smedstorpsgatan 13 2004-11-21 Erik Ola Kristoffer Johansson, Alvägen 4 2004-12-04 Stella Linnea Rangert, Hemmansvägen 6 2004-12-04 Alexander Jan Björn Wallentin, Göransbergsvägen 32 E 2004-12-04 Oskar Gunnar Ingemar Wessman, Smedstorpsgatan 18 2004-12-04 Kim Leif Lundahl, Brakvedsvägen 26 2004-12-04 Alma Johanna Egelin, Målaregatan 25 2004-12-26 Jonathan Lars Eric Widegren, Hemtrevnadsvägen 17 2005-01-08 William Sven Henry Tidanå, Ebbesvägen 23 C 2005-01-15 William Rex Bellhammar, Hakarpsvägen 29 A 2005-02-05 Alvin Wahlsten, Alvägen 11 2005-02-05 Jonna Sofia Dabetic, Hakarpsvägen 80 2005-02-05 Emil Carl Erik Karlsson Eriksson, Videgatan 16 2005-02-13 Stina Maria Rylner, Ådalsvägen 61 2005-02-26 Sebastian Kent Sture Wegestrand, Ammarp Norrängen 4 2005-02-26 Emmie Gunvi Linnea Granborg, Violstigen 3 2005-03-24 Nat Eric Axel Lindgren, Hakarpsvägen 77 B 2005-04-09 John Ville Fingal, Stiftelsevägen 3 B 2005-05-01 David Robert Gösta Fast, Kvarnvägen 19 Vigda 2005-01-15 Lars Christian Bellhammar och Emelie Maria Mac Gregor, Hakarpsvägen 29 A Avlidna 2004-12-06 Lars Otto Svensson, Lönnvägen 16 G 2004-12-17 Olof Hilding Andersson, Johannesvägen 9 2005-01-08 Olle Sigfrid Bjurenfalk, Oxelgatan 3 2005-01-10 Annrith-Mari Malm, Göransbergsvägen 36 C 2005-01-20 Emelie Elvira Marianne Svensson, Myrstigen 1 2005-01-26 Bengt Olov Bjarnle, Arvidstorp 15 2005-01-31 Alf Tomas Holmqvist, Kvarnvägen 17 2005-02-16 Bo Harry Wiksfors, Smedstorpsgatan 57 2005-02-28 Ivan Åke Hjalmar Johansson, S Hasselbacken 5 2005-02-28 Sven Georg Karlsson, Värnhemsvägen 66 2005-04-17 Ulla Ingrid Maria Klaesson, Smedstorpsgatan 29 12

18 sept KYRKOVAL 2005 Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd folkkyrka där alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. I kyrkovalet har Svenska kyrkans medlemmar möjlighet att rösta på de grupper och personer som ska besluta om frågor som påverkar kyrkans verksamhet och framtid. Den 18 september 2005 är det kyrkoval. I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år, den tredje söndagen i september. I kyrkovalet väljs de personer som ska få förtroendet att styra kyrkan de kommande fyra åren. Direktval sker till samfällda kyrkofullmäktige och kyrkoråd i församlingen, till stiftsfullmäktige i stiftet och till Kyrkomötet på nationell nivå. Vilka nomineringsgrupper finns? De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det kan vara politiska sammanslutningar eller andra intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. De grupper och personer som deltar i Hakarps församling kommer att presenteras i tidningen Amos, som utkommer den 2 september. Missa inte det! Där får du också information om hur, var och när du kan rösta. Vem får rösta? Den som tillhör Svenska kyrkan 30 dagar före valet och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt. Det är inte för sent att bli medlem! Du som inte redan är det - bli det senast : Påverka! Var delaktig! Ge förtroende! Ta ansvar för framtiden! 13

porträttet Waltraud Trapp Eklund När tyska turister kommer till vår vackra kyrka är det Waltrauds röst de hör i den tyska versionen av inspelningen som guidar besökaren. Vem är hon och hur hamnade hon här? (Om hon är släkt med Sound of Musics familjen Trapp vet hon inte säkert. Musikalitet är emellertid en egenskap som finns i farfaderns släkt.) Waltraud är uppvuxen i en liten stad, inte så långt från Stralsund, i f d Östtyskland. (Under två perioder på 1600-talet tillhörde området Sverige.) Waltraud är nr 5 i en syskonskara på 12 barn. Hon var bara 5 år när andra världskriget bröt ut och vet vad det vill säga att vara barn i det kaos som krig innebär. Hon anser att ingen, som inte själv upplevt krig, kan förstå hur det är när alla lagar och regler sätts ur spel. Därför känner hon starkt för de nu så aktuella apatiska barnen. Vad har de upplevt för trauman i sina hemländer? Själv fick hon uppleva hur ryska soldater satte eld på hela hennes hemstad. De tog huset som familjen bodde i och när de ett år efteråt fick tillbaka huset var allt sönderslaget eller bortrövat. T o m trädgården var skövlad. Före och under kriget hade familjen odlat grönsaker och haft höns. De kunde med egna produkter mätta den stora barnaskaran, men efter kriget fick de känna på hur det är att vara hungrig. Det fanns inget att köpa i affärerna. Redan som 14-åring gav hon sig ut för att förtjäna sitt levebröd. Hon åkte till Berlin, där hon fick bo hos en släkting. Då kunde man gå mellan Öst- och Västberlin. Man fick emellertid inte vara ute längre än till kl 22.00 och man måste alltid ha pass på sig, så att man kunde legitimera sig. När Waltraud var 18 år blev hon tagen av polisen och skickades till ungdomsfängelse för att hon inte hade pass på sig. Passet hade hon lämnat till svenska konsulatet för att få hjälp med visum, så att hon kunde åka till släk- 14

tingar i Vadstena. I Sverige bodde Waltraud först hos jägmästaren Johansson på Omberg. Hon hjälpte till att plantera skog. Pengarna hon tjänade skickade hon hem till familjen i Tyskland, som fortfarande 7 år efter krigsslutet, levde under mycket knappa förhållanden. Hur blev hon mottagen av svenskarna som flykting? Waltraud har bara goda minnen av bemötandet hon fick. Några svenska kurser var det inte tal om utan språket fick hon lära sig på egen hand. Flottarkärlek (Snoddasvisan) var den första svenska sång hon lärde sig. Hon utbildade sig till kallskänka. Arbetstillstånd fick hon bara 6 månader i taget, vilket innebar att hon fick jobba på olika restauranter, från Ribbagården i Gränna till Druvan i Norrköping. I Vadstena träffade Waltraud sin blivande make Rune och efter giftermålet 1957 blev hon svensk medborgare. 1972 flyttade familjen till Huskvarna där hon, tillsammans med maken Rune, startade en färghandel. Här trivs Waltraud. Även hennes båda söner är bosatta i Huskvarna. Hon har fortfarande god kontakt med sina syskon. Åtta av dem lever fortfarande. En syster bor i Vadstena. De andra bor i Tyskland. Så sent som i somras besökte hon syskonen i Tyskland. Waltraud har upplevt så mycket. Allt från godsägarliv hos farföräldrarna till hunger och svält i efterkrigstidens Östtyskland och allt från krig till fred och trygghet i Sverige. Hon har aldrig ångrat att hon lämnade Tyskland för i Sverige fann hon kärleken, familjelyckan och arbetsglädjen. Hennes farmor var strängt religiös och Waltraud har också alltid haft sin tro på Gud. Detta har hjälpt henne i livets olika skeden. Astrid Jonzon Diakonikretsens lotteri v 38 i Rosengallerian. 15

Mitt namn är Birgitta Hansen och jag är begravningsombud i Huskvarna kyrkliga samfällighet. Mitt uppdrag är att företräda de personer som inte tillhör Svenska kyrkan i frågor som bl a gäller begravningsavgiften eller i samband med förändringar av begravningsplatser. Vill Du veta mera om mitt uppdrag finns en särskild broschyr framtagen av Länsstyrelsen och denna finns på pastorsexpeditionen eller hos mig, tfn 036/138003. Hur vill jag bli gravsatt? Med tanke på att det numera finns flera olika gravskick vill jag gärna klargöra de olika begreppen, som man kanske lätt blandar ihop. Gravrätt Först något kort om vad gravrätt är. En gravrätt får upplåtas till den som i gravboken eller gravregistret är antecknad som innehavare av gravrätten. Gravrätten upplåtes i 25 år och ingår i begravningsavgiften, som alla betalar. Det är gravrättsinnehavarens skyldighet att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Urn- och kistgravplatser Dessa platser upplåtes med gravrätt. De anhöriga har rätt att delta vid gravsättningen och platsen för gravsättning är känd. Gravplatserna får förses med egen gravanordning ( ex vis gravsten). Gravrättsinnehavaren skall själv se till att gravplatsen vårdas. Ingen gemensam gravanordning eller smyckningsplatsförekommer. Minneslund Minneslunden är en gemensam gravplats där ingen gravrätt utfärdas. Den är avsedd för gravsättning av askor utan hölje som grävs ner. Platsen för gravsättningen är okänd och de anhöriga får inte delta vid gravsättningen. De anhöriga får istället ett minnesblad som talar om att gravsättning skett. Här finns ingen 16

skyldighet för den enskilde att sköta graven. Inga gravstenar får sättas upp och här finns ingen grav att smycka utan smyckning sker istället vid en gemensam smyckningsplats som sköts av kyrkoförvaltningens personal. Asklund Asklund är en gemensam gravplats där gravrätt inte utfärdas. Denna plats är avsedd för gravsättning av askor ev inneslutna i behållare av förgängligt material. De anhöriga får delta vid gravsättningen och platsen för gravsättningen blir därmed känd för dem som deltar vid det tillfället. Platsen markeras i gravboken för att undvika att samma plats används igen. Platsen får inte markeras med egen gravanordning och den får inte smyckas utan detta sker på en gemensam plats som anordnas och sköts av kyrkoförvaltningens personal. Gemensam gravanordning där namnen på de gravsatta kan anges får förekomma. Kistlund Kistlund är en gemensam gravplats som upplåts med gravrätt. Denna plats är avsedd för gravsättning av kistor. De anhöriga får delta vid gravsättningen och platsen för gravsättningen blir därmed känd för dem som deltar vid det tillfället. Platsen får inte markeras med egen gravanordning (ex gravsten) och den får inte smyckas utan detta sker på en gemensam plats som anordnas och sköts av kyrkoförvaltningens personal. Gemensam gravanordning (ex vis pelare) där namnen på de gravsatta kan anges får förekomma. Inom Huskvarna samfällighet finns tillgång till följande gravskick: Hakarps kyrkogård Urn- och kistgravplatser Minneslund Kistlund Asklund planeras till 2007 Huskvarna kyrkogård Urn- och kistgravplatser Minneslund Asklund Bråneryds kyrkogård Urn- och kistgravplatser Minneslund Asklund planeras till 2006 Birgitta Hansen 17

När Hakarp var egen kommun Den första januari 1967 skedde en sammanläggning av Hakarp och Huskvarna. Därmed upphörde Hakarp som egen kommun och blev en del av Huskvarna stad. I några nummer av församlingsbladet försöker vi skildra hur det var i Hakarps kommun under olika perioder av 1900-talet. Hakarps kyrka fick pannrum och varmluftspanna med tillhörande skorsten omkring 1913. På bilden syns skorstenen på kyrkans västra gavelspets. Den monterades ned under 1960-talet eftersom kyrkan då värmdes elektriskt. Hakarps kommun under 1910-talet När Huskvarna brukssamhälle avsöndrades från Hakarp 1907, minskade självfallet Hakarps folkmängd, liksom skattekraften i den kvarvarande delen av socknen. När vi skrev årtalet 1910 hade Hakarp bara 1582 invånare. Socknens angelägenheter sköttes i första hand av godsägare Karl Johan Gustafsson på Stensholm och Sockenstugan i kyrkbyn hade, efter avskedet från brukssamhället, åter blivit sammanträdeslokal för Sockenstämman. Sedan K J Gustafsson blivit vald till riksdagsman 1912 utsåg man patron Gustaf Svensson på Hakarps säteri till Kommunalnämndens ordförande. Han efterträddes 1918 av lantbrukaren Lennart Gustafsson på Dalskog. På Egnahem öppnades ett nytt bostadsområde, norr om det tidigare. Denna mark hade tidigare tillhört Hakarps säteri. År 1918 bildades en fastighetsägareförening som skulle verka för att bebyggarna på Egnahem skulle få tillgång till elektrisk belysning. Ute i Europa var det oroliga tider och första världskriget bröt ut 1914. Eftersom export och import inte fungerade ställde kriget till bekymmer även i det neutrala Sverige, liksom för människorna i vår socken. De små gårdarna i Hakarp, vars verksamhet mest påminde om självhushåll, berördes kanske inte så mycket av kristiden, men de anställda vid industrierna drabbades hårt när det blev dyrtid och ont om livsmedel. 18

Industrierna i Hakarp påverkades också av kristiden. Stensholms fabrik som var beroende av exporten drabbades av minskad orderingång eftersom Finland, som var den största mottagaren av Stensholms stickmaskiner, fick valutasvårigheter. För att hålla sysselsättningen igång började man bland annat tillverka cykelpumpar, och vridmaskiner. Eftersom det var ont om fotogen började man också producera karbidlampor. År 1915 uppförde fabriken ett hus som kom att kallas Hotellet, och som i första hand blev bostad för företagets ungkarlar. Vapenfabriken fick beställningar från armén och hade full sysselsättning under krigsåren, och även Carlfors Bruk gynnades av orostiderna och kunde sälja sina produkter. I Ebbes Bruk hade man problem av ekonomisk natur 1913 och företaget bytte ägare 1914. Chef för det nya bolaget blev ingenjören Oskar Bergström. Vid Stensholms fabrik och vid Ebbes Bruk bildades fackföreningar 1916, respektive 1918. Lönestatistik från Vapenfabriken berättar att de anställda i genomsnitt år 1910 tjänade 4:32 per dag. Tio år senare var timförtjänsten den dubbla. Vid industrierna i Hakarp var dock lönerna något lägre än vid Vapenfabriken. Fackföreningarna i Huskvarna och Hakarp deltog inte i den riksomfattande storstrejken år 1909. Trots fabriksarbetarnas ringa inflytande i kommunalpolitiken (eller kanske just därför) bildades en vänstersocialistisk arbetarekommun 1917, och en socialdemokratisk arbetarekommun 1919. Den socialdemokratiska ungdomsklubben som hade startats 1906 ombildades 1917 och blev Ebbes Kommunistiska Ungdomsklubb med många anhängare. Det var ett stort politiskt intresse bland industriarbetarna i Hakarp. Man talade om det röda Hakarp. Organisationerna höll sina möten i Templet Sveas lokal och ofta svarade Stensholms Arbetares Musikkår för underhållningen. Kyrkoherde under hela 1910-talet var Knut Anders Sandström. Under hans tid renoverades kyrkan. Man byggde ett pannrum 1912-1913, och den gamla järnkaminen från 1880 kasserades. Den var tillverkad vid Ebbes Bruk. Den nya och effektivare varmluftsanläggningen i kyrkan kom från samma företag. Kyrkogården utvidgades genom att ett tunnland mark köptes från Hakarps säteri. År 1919 inträdde en förändring på det kyrkliga området då Hakarp upphörde som eget pastorat och blev annex till Huskvarna. Ragnar Karlsmo 19

Noterat Den 7-8 maj åkte Tonetterna och Qvintetterna till Botkyrka utanför Stockholm för att sjunga på Gudstjänst och ha en vårkonsert i Botkyrka tillsammans med Slagsta Gilles Spelmanslag som leds av Curt Carlsson, bror till Harriet. Förra våren var spelmanslaget i Huskvarna och spelade på körernas vårkonsert i Missionskyrkan.Nu bar det av med buss. Conny Engkvist var chaufför. Ett besök på Operan var också inplanerat. Varför just Botkyrka, kan en vän av ordning undra. Jo, det är Harriets hemkommun. Hon är konfirmerad och gift i denna kyrka. Tonetterna och Qvintetterna vid konsert på Valborgsmässoafton 2005 Hembesök- Sjukhusbesök En ny tavla börjar ta form! Här syr Stina Täck och Kerstin Kylberg. Bakom tavlan är Vega Karlsson. Motiv: Jesus går på vattnet. Ritad av Lena Nordling Jonzon. Ny hemsida Hakarps församling har fr o m den 1 maj en ny hemsida. Sidans adress är: www.svenskakyrkan.se/hakarp. Den nya sidan kommer att vara mer aktuell och innehålla en del nyheter, bl a Familjenytt med aktuella dop- och vigselbilder. Man kan också prenumerera på aktuella händelser i kalendariet. Uppgifterna sänds till din e- postadress. Vi är tacksamma för synpunkter, som också kan lämnas via hemsidan. Cyklar efterlyses! Vet du att någon församlingsbo ligger på sjukhus, eller på annat sätt har behov av besök från församlingen, är vi tacksamma om du tar kontakt med Conny Engkvist, tel 398753, Karin Grännö, tel 398754 eller Anna Sjödin, tel 398752. Vi kommer gärna! 20 Anna och Karin skulle gärna vilja cykla till hembesöken. Hör av dig om du har en cykel över!

Glada sidan Femåriga Knut ska på en kusins barndop. Han har varit på två dop tidigare i sitt femåriga liv och frågar nu sin mamma när de klär sig fina för färden till kyrkan: Vem är det nu som ska bevattnas? I skolan höll fröken religionslektion för sina tredjeklassare. Gud finns med oss överallt, sa hon. Han ser dig var du än är och vad du än gör. Men vi kan inte se honom. Då räckte lille Jonas upp handen och sa: Min mamma har sett Gud! Är det verkligen sant? svarade fröken. Ja. Häromdagen när mamma öppnade dörren till toaletten och tittade in sa hon: Käre gud, sitter du här och så stängde hon dörren. En ung nygift kvinna hade varit och inhandlat en garderob på IKEA. När hon kom hem började hon att montera upp den. Utanför hennes fönster fanns en busshållplats. Precis när hon var klar med garderoben körde bussen förbi och garderoben föll ihop. Hon monterade upp den igen och samma sak hände. Hon ringde till IKEA och talade om vad som hänt. De lovade att skicka dit en kille som kunde fixa det. Montören fick ihop garderoben. Men precis när den var färdigmonterad igen, så kom bussen och garderoben föll ihop. När han för andra gången fått ihop garderoben gick han in och ställde sig i garderoben för att se vad det var som egentligen hände. Just då kom kvinnans make hem. Han var nyfiken på hur garderoben såg ut som hans fru hade inhandlat och stegade in i rummet, där gardeorben stod. När han beundrat den öppnade han garderobsdörren för att se hur den såg ut innanför. Han stirrade på mannen, som stod därinne och som sa: Du tror väl inte mig, men jag står faktiskt här och väntar på bussen. 21

Besök från Lääne-Nigula, vår vänförsamling i Estland. Vi i Estlandsgruppen såg fram mot sista helgen i februari. Församlingen skulle få besök från Lääne-Nigula, vår vänförsamling. Lördagen den 26 februari kom kyrkoherde Leevi och sonen Joel Reinaru, Tiina Vosu och Kaja Kaabel. Vi samlades hos oss på Hakarps säteri tillsammans med Conny och Annette Engkvist, Leif och Eva Pettersson för att äta och diskutera helgen mm. På kvällen planerades det för morgondagen. Leevis predikan skulle översättas, så Kaja och han hade arbete. Conny och Annette åkte till församlingshemmet och med Jan Brolins hjälp fick de alla instrument på plats. Tiina och Joel gjorde iordning ett bildcollage om församlingsarbetet och detta finns nu att titta på i församlingshemmet. I söndagens gudstjänst medverkade Leevi Reinaru som predikade och Kaja Kaabel översatte. Conny Engkvist och Kerstin Högström delade ut biblar till konfirmanderna. Det var många gudstjänstbesökare och Conny inbjöd också till eftermiddagens Estlands-afton kl 16.00 i församlingshemmet. Estlandsafton Lars Hakeman hälsade alla välkomna och speciellt våra gäster från Lääne- Nigula. Annette presenterade de medverkande i husbandet som spelade för oss och vi sjöng under aftonen många fina läsarsånger. Levi berättade om kyrkans verksamhet i Estland och Tiina berättade om församlingsarbetet i Lääne-Nigula. Joel berättade på ett trevligt sätt om söndagsskolan och ungdoms- och konfirmationsarbetet och även om musiklivet i församlingen. Kaja medverkade med att översätta till svenska. I en paus serverades kaffe och goda kakor. Samtidgt såldes lotter med många vinster gjorda i Estland. Conny avslutade med bön och därefter sjöng våra gäster en aftonsång på estniska. Intäkterna från servering och lotterier gav 3000 kronor, som våra gäster fick med sig för att användas i barn- och ungdomsarbetet. 22 Anne-Marie och Lars Hakeman

Aftonsång på estniska i församlingshemmet. Vid Estlandsafton i församlingshemmet. ESTLANDSINSAMLING i församlingshemmet Fortfarande är hjälpbehovet stort. Kläder och sportartiklar för alla åldrar. Sänglinne, gardiner. Allt helt och rent så som Ni själva skulle vilja ha det! Ritpapper, pennor, färgpennor, lim osv till Lääne-Nigulas barnarbete. Penninggåvor mottages tacksamt och kan insättas på postgiro 87 73 19-4, som är Huskvarna Kyrkliga samfällighets Nuckökonto. Det blir insamling i församlingshemmet v 26, tisdag och onsdag kl 17-19. Ev frågor besvaras på tel 13 80 01 eller 39 87 50. Estlandsgruppen 23

Barn och ungdom i Hakarps församling After school För dig som vill ha en lugn stund efter skolan. Här kan du i lugn och ro ta en fika, läsa en god bok och få lite hjälp med läxläsning. Fikat kostar 5 kr. Detta är för dig som går på mellanstadiet. Onsdagar kl 14.00-16.00 Församlingshemmet i Stensholm. Vuxna-barn Öppet sommarcafé måndag, onsdag och fredag mellan 09.00-12.00. Fika, bulle och kaka, 10 kr. Midsommarfest onsdagen den 22 juni. Kyrkans barntimma En grupp för fyra-femåringar tisdagar kl 09.30-11.00. Ring till Ritva om du är intresserad. KU Kyrkans Unga. Söndagar 19.00-21.00. Konfirmandåldern och uppåt. Kyrkans unga är en grupp om 5-9 personer som träffas på söndagskvällar. Vad gör vi då? Vi har haft diskussioner om himlen, helvetet och homosexualitet. Under dessa kvällar kommer vi kanske inte på exakt hur vi ska tycka, men det är bra att prata om så här svåra frågor för att få igång sina egna tankar. Vi har också varit och åkt skidor i Strutsabacken och klättrat i Ungdomens Hus. Under en natt i april satt vi uppe hela natten och såg på film. Vi laddade upp i Församlingshemmet med godis, kuddar, täcken och en massa filmer. Storbildskanonen gick varm och vi klarade av 7 stycken filmer. Varje kväll avslutas med andakt. Är du mellan 15 och 20 år, så är du välkommen att vara med. Ring Daniel eller kom till Församlingshemmet på söndag. 24

Musik i Hakarps kyrka sommaren 2005 19 juni kl 20.00 17 juli kl 20.00 14 augusti kl 20.00 28 augusti kl 20.00 Till själens andetag Pernilla Emme, sång. Christian Lindqvist, gitarr och piano. Atle Burman, diktläsning. Helt uppåt väggarna Akustisk folkmusik med Högt i tak Bandledare: Mart Hallek Evighetens mönster Skön sång, vacker orgelmusik och dikter med Karin Roman, sopran. Jonas Roman, piano och orgel. Ord men också visor Lasse Siggelin, sång och gitarr. 25

När du vill kontakta oss.. Pastorsexpeditionen, Församlingshemmet, Stensholmsvägen 40, 561 39 Huskvarna. Mån-Fre 10-12. Kyrkoskrivare Dagmar Holmqvist, tel 39 87 50, 14 46 98 (bost) Kyrkoherde Conny Engkvist, tel 39 87 53, 13 00 18 (bost) Komminister Karin Grännö, Tel 39 87 54, 12 10 58 (bost) Diakoniassistent Anna Sjödin, tel 39 87 52, 13 35 57 (bost) Kantor Gunilla Wallenström, tel 39 87 56 Hakarps Tonetter Harriet Ramsten, tel 13 63 59 (bost) Fritidsledare Daniel Söderberg, tel 39 87 55, 13 89 19 (bost) Fritidsledare Ritva Höijer, tel 39 87 55, 39 87 57 Kyrkvaktmästare Bo Fischer, tel 070-3425634, 93130 (bost) Kyrkvaktmästare Margareta Davidsson, tel 070-3424734, 0140-22194 (bost) Församlingshemsvärdinna Monica Jonsson, tel 39 87 51, 13 89 53 (bost) http://www.svenskakyrkan.se/hakarp e-mail: hakarps.forsamling@svenskakyrkan.se Hakarps församlingsblad utkommer med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Conny Engkvist Redaktionskommitté: Bo Fischer, Leif Gustafsson, Astrid Jonzon, Ragnar Karlsmo, Vega Karlsson, Irene Lilja, Tommy Ljungberg, Maggy Larsson. Lena Nordling Jonzon, Harriet Ramsten. 26

När Du vill kontakta oss.. se insidan! Kyrkoherde Conny Engkvist Diakoniassistent Anna Sjödin Församlingshemsvärdinna Monica Jonsson Fritidsledare Ritva Höijer Komminister Karin Grännö Kyrkoskrivare Dagmar Holmqvist Kantor Gunilla Wallenström Kyrkvaktmästare Bo Fischer Harriet Ramsten Hakarps Tonetter Kyrkvaktmästare Margareta Davidsson Fritidsledare Daniel Söderberg