DE ALLMÄNNA KRAVEN I FRÅGA OM KLASSIFICERING OCH MÄRKNING AV FARLIGA KEMIKALIER

3698 Bilaga 1 DE ALLMÄNNA KRAVEN I FRÅGA OM KLASSIFICERING OCH MÄRKNING AV FARLIGA KEMIKALIER 1. ALLMÄNT Med kemikalier avses både ämnen och blandningar av ämnen (preparat). Definintionen på kemikalier finns i 10 kemikalielagen (744/1989). Ett ämne kan vara en noggrant definierad kemisk förening (t.ex. aceton) eller en komplicerad blandning av beståndsdelar med varierande sammansättning (t.ex. aromatiska destillat). Klassificeringen skall ske med beaktande av de brand- och explosionsfarliga, hälsofarliga och miljöfarliga egenskaper hos kemikalien som kan ge upphov till fara vid normal hantering eller användning av kemikalien. För fastställande av klassificeringen och påskrifterna (märkningarna) utreds kemikaliernas egenskaper enligt vad som föreskrivs i detta beslut. Om uppgifterna om en kemikalies egenskaper erhållits med de testmetoder som Europeiska gemenskapen har fastställt, kan uppgifterna användas direkt vid valet av klassificering och påskrifter (märkningar). Om uppgifterna erhållits med andra testmetoder, skall de bedömas i förhållande till fastställda testmetoder, och resultatet av bedömningen användas vid klassificeringen och när påskrifterna väljs. När en kemikalies farliga egenskaper har utretts, skall dess emballage förses med märkning som påvisar de farliga egenskaperna. Som varningspåskrifter används en varningssymbol, dess namn (beteckning), R-fraser och S-fraser. Varningssymbolerna och deras namn (beteckningar) är: Varningssymbol Varningssymbolens namn (beteckning) T+ erittäin myrkyllinen, mycket giftig T myrkyllinen, giftig Xn haitallinen, hälsoskadlig C syövyttävä, frätande Xi ärsyttävä, irriterande F+ erittäin helposti syttyvä, extremt brandfarlig F helposti syttyvä, mycket brandfarlig O hapettava, oxiderande E räjähtävä, explosiv N ympäristölle vaarallinen, miljöfarlig. Varningssymbolerna och deras namn finns i bilaga 2 till beslutet om en förteckning över farliga ämnen. R-fraserna preciserar den farliga egenskap som varningssymbolen betecknar. En förteckning över R-fraserna och de kombinerade R-fraserna finns i bilaga 3 till samma beslut. En förteckning över S-fraserna och de kombinerade S-fraserna finns i bilaga 4 till beslutet. Eftersom en kemikalie kan ha flera farliga egenskaper, skall den klassificeras med beaktande av samtliga dessa egenskaper. Vid fastställandet av klassificeringen beaktas orenheter, tillsatser eller enskilda beståndsdelar i ett ämne, om deras koncentrationer är högre än eller lika med följande koncentrationsgränser: - 0,1 % för mycket giftiga, giftiga samt cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen i kategori 1 eller 2, - 1 % för hälsoskadliga, frätande, irriterande, sensibiliserande samt cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen i kategori 3, om inte lägre koncentrationsgränser har fastställts i ämnesförteckningen. Denna allmänna regel tillämpas dock inte på asbest (indexnummer 650-013-00-6 i ämnesförteckningen) förrän en koncentrationsgräns har fastställts i ämnesförteckningen. Ämnen som innehåller asbest skall klassificeras och märkas i enlighet med 6 kemikalieförordningen (675/1993).

3699 När en kemikalie används som beståndsdel i ett preparat behövs ibland för att det nya preparatet skall klassificeras och märkas mera information om kemikalien än vad som framgår av etiketten. I sådana fall skall den verksamhetsidkare som ansvarar för att kemikalien introduceras på marknaden på begäran och snarast möjligt till den som tar emot kemikalien tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter om de farliga ämnen som ingår, för att klassificera och märka preparatet. De uppgifter som tillhandahålls skall vara sådana att den verksamhetsidkare som introducerar det nya preparatet på marknaden även kan iaktta de övriga skyldigheter som åläggs en verksamhetsidkare enligt kemikalielagen. Påskrifterna på emballaget för en kemikalie bestäms för det preparat som introduceras på marknaden eller överlåts för ibruktagande. En kemikalie skall inte klassificeras och märkas enligt den form i vilken den slutligen kommer att användas (t.ex. utspädd). 2. KLASSIFICERING PÅ GRUNDVAL AV BRAND- OCH EXPLOSIONSFARLIGA EGENSKAPER 2.1 Inledning Brand- och explosionsfarliga egenskaper hos en kemikalie innebär att den är explosiv, oxiderande eller brandfarlig. I 3 kemikalieförordningen definieras dessa egenskaper allmänt. I fråga om brand- och explosionsfarlighet testas en kemikalies fysikaliskt-kemiska egenskaper och därefter klassificeras kemikalien enligt kriterierna i kapitel 2.2. Om tillförlitliga uppgifter som baserar sig på praktiska erfarenheter visar att de fysikaliskt-kemiska egenskaperna hos ämnen och preparat (med undantag av peroxider) skiljer sig från dem som har påvisats med testmetoder, skall dessa ämnen och preparat klassificeras enligt farligheten för dem som hanterar kemikalierna i fråga. 2.2 Grunder för klassificering och val av varningspåskrifter 2.2.1 EXPLOSIV Kemikalier skall klassificeras som explosiva, märkas med varningssymbolen E och beteckningen "räjähtävä, explosiv" utgående från resultaten av test i fråga om explosiva egenskaper. De exlosiva egenskaperna undersöks för kemikalier som överlåts för försäljning eller ibruktagande. En R-fras (riskfras) som hör till varningssymbolen E är obligatorisk. R-frasen väljs på grundval av testresultaten enligt följande: R2: Räjähtävää iskun, hankauksen, avotulen tai muun sytytyslähteen vaikutuksesta. Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. - Kemikalier, inklusive vissa organiska peroxider, med undantag av de kemikalier avses i samband med fras R3. R3: Erittäin helposti räjähtävää iskun, hankauksen, avotulen tai muun sytytyslähteen vaikutuksesta. Mycket explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. - Mycket känsliga explosiva kemikalier, såsom t.ex. pikrinsyresalter, PETN (pentaerytritoltetranitrat dvs. pentrit). 2.2.2 OXIDERANDE Kemikalier skall klassificeras som oxiderande och märkas med varningssymbolen O och beteckningen "hapettava, oxiderande" utgående från resultaten av test i fråga om oxiderande egenskaper. En R-fras som hör till varningssymbolen O är obligatorisk. R-frasen väljs på grundval av testresultaten enligt följande: R7: Aiheuttaa tulipalon vaaran. Kan orsaka brand. - Organiska peroxider som är brandfarliga även utan kontakt med annat brännbart material. R8: Aiheuttaa tulipalon vaaran palavien aineiden kanssa. Kontakt med brännbart material kan orsaka brand. - Andra oxiderande kemikalier, inklusive oorganiska peroxider, som kan orsaka brand eller öka brandrisken vid kontakt med brännbart material. R9: Räjähtävää sekoitettaessa palavien aineiden kanssa. Explosivt vid blandning med brännbart material.

3700 - Andra kemikalier, inklusive oorganiska peroxider, som blir explosiva vid blandning med brännbart material, t.ex. vissa klorater. 2.2.2.1 Anmärkning om peroxider De oxiderande egenskaperna hos organiska peroxider kan inte testas med hjälp av godkända testmetoder. Organiska peroxider (ämnen) (t.ex. R-O-O-H; R(1)-O-O-R(2)) klassificeras som oxiderande på grundval av sin kemiska struktur. Preparat klassificeras som oxiderande med hjälp av den beräkningsmetod (bilaga 1, punkt 7.4) som grundar sig på förekomsten av aktivt syre. Den organiska peroxiden eller ett preparat som innehåller organisk peroxid klassificeras som oxiderande, om den innehåller: - mer än 5 % organiska peroxider, eller - mer än 0,5 % syre som härstammar från organiska peroxider och högst 5 % väteperoxid. 2.2.3 EXTREMT BRANDFARLIG Kemikalier skall klassificeras som ytterst brandfarliga och märkas med varningssymbolen F+ och beteckningen "erittäin helposti syttyvä, extremt brandfarlig" utgående från resultaten av test i fråga om brandfarlighet. R-frasen väljs enligt följande: R12: Erittäin helposti syttyvää. Extremt brandfarligt. - Kemikalier i vätskeform med en flampunkt under 0 EC och en kokpunkt (i fråga om ett kokpunktsintervall, den första kokpunkten) under eller lika med 35 EC. - Kemikalier i gasform som är brandfarliga i kontakt med luft vid den temperatur och det lufttryck som den omgivande luften har. 2.2.4 MYCKET BRANDFARLIG Kemikalier skall klassificeras som mycket brandfarliga och märkas med varningssymbolen F och beteckningen "helposti syttyvä, mycket brandfarlig" utgående från resultaten av test i fråga om brandfarlighet. R-fraserna väljs enligt följande: R11: Helposti syttyvä. Mycket brandfarligt. - Fasta kemikalier som lätt fattar eld vid kortvarig kontakt med en antändningskälla och som fortsätter att brinna sedan antändningskällan avlägsnats. - Kemikalier i vätskeform som har en flampunkt under 21 EC, men som inte är ytterst brandfarliga. R15: Vapauttaa erittäin helposti syttyviä kaasuja veden kanssa. Vid kontakt med vatten bildas extremt brandfarliga gaser. - Kemikalier som under påverkan av vatten eller fuktig luft utvecklar mycket brandfarliga gaser i farliga mängder. Gaserna skall utvecklas med en hastighet av minst 1 liter/kg/timme. R17: Itsestään syttyvää ilmassa. Sjävantänder i luft. - Kemikalier som kan bli heta och slutligen fatta eld vid den temperatur som den omgivande luften har utan någon tillförsel av energi. 2.2.5 BRANDFARLIG Kemikalier skall klassificeras som brandfarliga utgående från resultaten av test i fråga om brandfarlighet. Emballaget skall inte märkas med varningssymbol med anledning av brandfarlighet. Som varningspåskrift används enbart fras R10. R-frasen skall väljas enligt följande: R10: Syttyvää. Brandfarligt. - Kemikalier i flytande form med en flampunkt på minst 21 EC och högst 55 EC.

3701 R10-frasen behöver inte användas, om det på basis av erfarenhet finns vetskap om att preparatet inte på något sätt kan vidmakthålla förbränning, även om dess flampunkt är minst 21 EC och högst 55 EC, och om det inte finns någon anledning att befara risker för dem som hanterar sådana produkter eller för andra personer. 2.2.6 ANDRA FYSIKALISKT-KEMISKA EGENSKAPER Kemikalier som klassificerats enligt vad som anförts ovan skall dessutom tilldelas R-fraser enligt följande: R1: Räjähtävää kuivana. Explosivt vid torrt tillstånd. - För explosiva kemikalier som introduceras på marknaden eller överlåts för ibruktagande som lösningar eller fuktade, t.ex. nitrocellulosa som innehåller mer än 12,6 % kväve. R4: Muodostaa erittäin herkästi räjähtäviä metalliyhdisteitä. Bildar mycket känsliga explosiva metallföreningar. - För kemikalier som kan bilda känsliga explosiva metallderivat, t.ex. pikrinsyra, styfninsyra. R5: Räjähdysvaarallinen kuumennettaessa. Explosivt vid uppvärmning. - För termiskt instabila kemikalier som inte klassificeras som explosiva, t.ex. perklorsyra > 50 %. R6: Räjähtävää sellaisenaan tai ilman kanssa. Explosivt vid kontakt och utan kontakt med luft. - För kemikalier som är instabila vid den temperatur som den omgivande luften har, t.ex. acetylen. R7: Aiheuttaa tulipalon vaaran. Kan orsaka brand. - För reaktiva kemikalier, t.ex. fluor och natriumditionit. R14: Reagoi voimakkaasti veden kanssa. Reagerar häftigt med vatten. - För kemikalier som reagerar häftigt med vatten, t.ex. acetylklorid, alkalimetaller, titantetraklorid. R16: Räjähtävää hapettavien aineiden kanssa. Explosivt vid blandning med oxiderande ämnen. - För kemikalier som reagerar explosivt med oxiderande ämnen, t.ex. röd fosfor. R18: Käytössä voi muodostua syttyvä/räjähtävä höyry-ilma-seos. Vid användning kan brännbara/explosiva ångluftblandningar bildas. - För kemikalier som inte i sig själva klassificeras som brandfarliga men innehåller flyktiga beståndsdelar som är brandfarliga i luft. R19: Saattaa muodostua räjähtäviä peroksideja. Kan bilda explosiva peroxider. - För kemikalier som kan bilda explosiva peroxider under lagring, t.ex. dietyleter och 1,4-dioxan. R30: Käytettäessä voi muuttua helposti syttyväksi. Kan bli mycket brandfarligt vid användning. - För kemikalier som inte i sig själva klassificeras som brandfarliga men som kan bli det då flyktiga icke-brandfarliga beståndsdelar avgår. R44: Räjähdysvaara kuumennettaessa suljetussa astiassa. Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare. - För kemikalier som inte i sig själva klassificeras som explosiva, men som ändå kan uppvisa explosiva egenskaper i praktiken om de uppvärms i ett slutet system. Exempelvis sönderdelas vissa ämnen under explosiv reaktion om de uppvärms i ett stålfat, medan denna reaktion inte uppstår om uppvärmningen sker i ett kärl med lägre hållfasthet.

3702 3. KLASSIFICERING PÅ GRUNDVAL AV HÄLSOFARLIGA EGENSKAPER 3.1 Inledning Klassificeringen beror på akuta, fördröjda och långsiktiga effekter som orsakas av kemikalier, vare sig effekterna uppkommer efter en enstaka exponering eller vid upprepad eller långvarig exponering. Om det finns uppgifter som i praktiken visar att ämnets eller preparatets toxiska effekt på människan är sannolikt en annan än vad som kan antas utgående från resultaten av djurförsök eller med tillämpning av bedömningsmetoden enligt ämnenas procentuella andelar i blandningen, skall ämnet eller preparatet klassificeras enligt de observerade effekterna på människan. Försök med ämnen och preparat på människor rekommenderas dock inte. Resultaten av försök på människor skall normalt inte användas för att motbevisa hälsoskadliga effekter som observerats vid djurförsök. Klassificeringen skall grunda sig på följande effekter hos ämnen och följande omfattningar av effekterna: a) akut toxicitet, som kan ge dödlig påföljd eller bestående skada efter en enstaka exponering, enligt punkterna 3.3.1, 3.3.2 och 3.3.3, b) fördröjd toxicitet (subakut och subkronisk toxicitet) och toxicitet orsakad av långvarig exponering (kronisk toxicitet) enligt punkterna 3.3.2, 3.3.3 och 3.3.4, c) frätande och irriterande effekter enligt punkt 3.3.7, d) sensibiliserande effekter enligt punkterna 3.3.3 och 3.3.6, e) särskilda hälsoeffekter (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande effekter) enligt punkt 4. 3.2 Allmänna krav vid klassificering och märkning av farliga kemikalier Den akuta toxiciteten hos kemikalier som introduceras på marknaden kan bestämmas antingen uttryckt som LD - 50 värden eller genom att enligt förfaringssättet med standarddosnivå bestämma en särskiljande dos (discriminating dose). "Uppenbar toxicitet" uttrycker sådan toxicitet som det testade ämnet ger upphov till och som är så omfattande att följande standarddos kan antas ha dödlig utgång. En särskiljande dos är en dos som ger upphov till uppenbar toxicitet men inte har dödlig utgång. Den skall höra till de doser som definieras i testanvisningarna (5, 50, 500 eller 2 000 mg/kg kroppsvikt). Resultaten av testning med vissa doser kan vara: - färre än 100 % överlevande, - 100 % överlevande, men dosen ger upphov till uppenbar toxicitet, - 100 % överlevande, men dosen ger inte upphov till uppenbar toxicitet. Testmetoden kräver i vissa fall testning med större och mindre doser om kemikalien inte redan har testats på en betydande dosnivå. Se även värderingstabell (a) för testmetod B1 (hänvisningen för testmetoderna finns i 2 i beslutet). I kriterierna för klassificering under punkt 3.3.1, 3.3.2 och 3.3.3 presenteras endast det slutgiltiga testresultatet. Kemikalier (ämnen och preparat) skall klassificeras som mycket giftiga, giftiga eller hälsoskadliga enligt följande: a) när kemikaliens akuta toxicitet för djur har bestämts, uttryckt som LD - eller LC -värden, skall klassificeringen 50 50 som mycket giftig, giftig eller hälsoskadlig göras med följande referensvärden:

3703 Kategori LD upptaget 50 vid förtäring av råtta mg/kg kroppsvikt LD upptaget 50 genom huden av råtta eller kanin mg/kg kroppsvikt LC upptaget 50 (vid inandning) av råtta mg/liter/i 4 timmar Mycket giftigt # 25 # 50 # 0,25 Giftigt 25-200 50-400 0,25-1 Hälsoskadligt 200-2000 400-2000 1-5 b) när kemikaliens akuta toxicitet för djur har bestämts enligt förfaringssättet med standarddosnivå, skall klassificeringen som mycket giftigt, giftigt eller hälsoskadligt göras utgående från den särskiljande dos som erhållits med metoden. Eftersom denna testmetod bygger på att dosen väljs enligt värdena i serien med standarddosernivåer, kan värden för klassificering inte ges. Följande värden används som referensvärden vid klassificeringen: Kategori Mycket giftigt Giftigt Hälsoskadligt Särskiljande dos (mg/kg kroppsvikt) < 5 5-50 50-500 Dosen på 2 000 mg/kg enligt punkt b) skall huvudsakligen användas då det konstateras att ämnenas akuta toxiska effekter är ringa eller att ämnena inte klassificeras på grundval av deras akuta toxicitet. c) Om det kan påvisas att det för klassificering inte är lämpligt att använda värdena i punkterna a) och b) på grund av att ett ämne eller ett preparat ger upphov till andra än de ovan avsedda akuta effekterna, skall ämnet eller preparatet klassificeras enligt omfattningen av dessa effekter. 3.3 Kriterier för klassificering och val av varningspåskrifter 3.3.1 MYCKET GIFTIG Kemikalier skall klassificeras som mycket giftiga och märkas med varningssymbolen T+ och beteckningen "erittäin myrkyllinen, mycket giftig" enligt följande motivering. R-fraserna väljs enligt följande: R28: Erittäin myrkyllistä nieltynä. Mycket giftigt vid förtäring. Kemikaliens akuta toxicitet: - Vid förtäring, råtta: LD 50# 25 mg/kg, - färre än 100 % överlevande vid doser på 5 mg/kg enligt förfaringssättet med standarddosnivå. R27: Erittäin myrkyllistä joutuessaan iholle. Mycket giftigt vid hudkontakt. Kemikaliens akuta toxicitet: - Genom huden på råtta eller kanin: LD # 50 mg/kg. 50 R26: Erittäin myrkyllistä hengitettynä. Mycket giftigt vid inandning.

3704 Kemikaliens akuta toxicitet: - Vid inandning, råtta: LC 50# 0,25 mg/liter/i fyra timmar för aerosoler och partiklar, LC 50# 0,5 mg/liter/i fyra timmar för gaser och ångor. R39: Erittäin vakavien pysyvien vaurioiden vaara. 1) Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador. - Det finns klara bevis på att en enstaka exponering vid inandning, vid förtäring eller genom huden kan ge upphov till bestående skador, i allmänhet i den dos som anges i samband med fras R26, R27 eller R28. Med bestående skador avses likväl i detta sammanhang inte cancer, reproduktionsstörningar eller genetiska skador. Om dessa risker varnar fraserna R40, R45, R46 eller R47. 3.3.2 GIFTIG Kemikalier skall klassificeras som giftiga och märkas med varningssymbolen T och beteckningen "myrkyllinen, giftig" enligt följande motivering. R-fraserna väljs enligt följande: R25: Myrkyllistä nieltynä. Giftigt vid förtäring. Kemikaliens akuta toxicitet: - Vid förtäring, råtta: 25 < LD 50# 200 mg/kg - särskiljande dos 5 mg/kg: 100 % överlevande, men uppenbar toxicitet. R24: Myrkyllistä joutuessaan iholle. Giftigt vid hudkontakt. Kemikaliens akuta toxicitet: - Genom huden på råtta eller kanin: 50 < LD # 400 mg/kg. 50 R23: Myrkyllistä hengitettynä. Giftigt vid inandning. Kemikaliens akuta toxicitet: - Vid inandning, råtta: 0,25 < LC 50# 1 mg/liter/i fyra timmar för aerosoler och partiklar, 0,5 < LC 50# 2 mg/liter/i fyra timmar i för gaser och ångor. R39: Erittäin vakavien pysyvien vaurioiden vaara. 2) Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador. - Det finns klara bevis på att en enstaka exponering vid inandning, vid förtäring eller genom huden kan ge upphov till bestående skador, i allmänhet i den dos som anges i samband med fras R23, R24 eller R25. Med bestående skador avses likväl i detta sammanhang inte cancer, reproduktionsstörningar eller genetiska skador. Om dessa risker varnar fraserna R40, R45, R46 eller R47. R48: Pitkäaikainen altistus voi aiheuttaa vakavaa haittaa terveydelle. 3) Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering. - Långvarig eller upprepad exponering orsakar allvarliga skador, vilka framträder som tydliga funktionsstörningar eller morfologiska förändringar av toxikologisk betydelse. De dosnivåer på vilka skadorna framträder skall vara betydligt (t.ex. en tiondedel) lägre än de som nämns i punkt 3.3.3. ) För att ange exponeringssättet används följande fraskombinationer: R39/26, R39/27, R39/28, R39/26/27, R39/26/28, R39/27/28, R39/26/27/28. ) För att ange exponeringssättet används följande fraskombinationer: R39/23, R39/24, R39/25, R39/23/24, R39/23/25, R39/24/25, R39/23/24/25. ) För att ange exponeringssättet används följande fraskombinationer: R48/23, R48/24, R48/25, R48/23/24, R48/23/25, R48/24/25, R48/23/24/25.

3705 3.3.3 HÄLSOSKADLIG Kemikalier skall klassificeras som hälsoskadliga, märkas med varningssymbolen Xn och beteckningen "haitallinen, hälsoskadlig" enligt följande motivering: R-fraserna väljs enligt följande: R22: Terveydelle haitallista nieltynä. Farligt vid förtäring. Kemikaliens akuta toxicitet: - Vid förtäring, råtta: 200 < LD 50# 2000 mg/kg - särskiljande dos 50 mg/kg: 100 % överlevande, men uppenbar toxicitet, - färre än 100 % överlevande vid doser på 500 mg/kg enligt förfaringssättet med standarddosnivå. Se även värderingstabell (a) för testmetod B1 (hänvisningen för testmetoder finns i 2 i beslutet). R21: Terveydelle haitallista joutuessaan iholle. Farligt vid hudkontakt. Kemikaliens akuta toxicitet: - Genom huden på råtta eller kanin: 400 < LD # 2000 mg/kg. 50 R20: Terveydelle haitallista hengitettynä. Farligt vid inandning. Kemikaliens akuta toxicitet: - Vid inandning, råtta: 1 < LC 50# 5 mg/liter/i fyra timmar för aerosoler och partiklar 2 < LC 50# 20 mg/liter/i fyra timmars tid för gaser och ångor. R40: Pysyvien vaurioiden vaara. 4) Möjlig risk för bestående hälsoskador. - Det finns klara bevis på att en enstaka exponering vid inandning, vid förtäring eller genom huden kan ge upphov till bestående skador i allmänhet i den dos som anges i samband med fras R20, R21 eller R22. Med bestående skador avses likväl i detta sammanhang inte cancer, reproduktionsstörningar eller genetiska skador. Om dessa risker varnar fraserna R45, R46 eller R47. Fras R40 kan användas för att även ange ämnets eventuella cancerframkallande egenskaper eller egenskaper som kan orsaka genetiska skador (se punkt 4). R48: Pitkäaikainen altistus voi aiheuttaa vakavaa haittaa terveydelle. 5) Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering. - Långvarig eller upprepad exponering orsakar allvarliga skador, vilka framträder som tydliga funktionsstörningar eller morfologiska förändringar av toxikologisk betydelse. De dosnivåer på vilka skadorna framträder skall vara följande: - vid förtäring, råtta: < 50 mg/kg (kroppsvikt)/dag - genom huden på råtta eller kanin: < 100 mg/kg (kroppsvikt)/dag - vid inandning, råtta: < 0,25 mg/liter i 6 timmar/dag Dessa riktvärden kan användas när allvarliga skador har observerats under ett subkroniskt (90 dagar) toxicitetstest. Vid tolkning av ett subakut (28 dagar) toxicitetstest skall dessa värden ökas till ungefär det tredubbla. Om resultatet av ett kroniskt (2 år) toxicitetstest finns att tillgå, skall det utvärderas från fall till fall. Om resultat av studier som avser tidsperioder av olika längd finns att tillgå, skall normalt resultaten från den studie som avser den längsta tiden användas. ) För att ange exponeringssättet används följande fraskombinationer: R40/20, R40/21, R40/22, R40/20/21, R40/20/22, R40/21/22, R40/20/21/22. ) För att ange exponeringssättet används följande fraskombinationer: R48/20, R48/21, R48/22, R48/20/21, R48/20/22, R48/21/22, R48/20/21/22.

3706 R 65 Haitallista: voi aiheuttaa keuhkovaurion nieltäessä Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. - Flytande kemikalier som på grund av låg viskositet utgöra en fara för kemisk lunginflammation hos människor vid förtäring och inandning (aspiration). a) Ämnen och preparat som innehåller alifatiska, alicykliska och aromatiska kolväten med en koncentration på 10 % eller mer, som har - en flödestid understigande 30 sekunder, uppmätt i en 3 mm ISO-bägare enligt standarden EN 535, eller -6 2 o - en kinematisk viskositet understigande 7 x 10 m /s vid 40 C, uppmätt i en kalibrerad kapillärviskosimeter av glas, enligt ISO 3104/3105, eller -6 2 o - en kinematisk viskositet understigande 7 x 10 m /s vid 40 C, bestämd med rotationsviskosimetri enligt ISO 3219. Kemikalier som uppfyller ovan nämnda klassificeringsgrunder behöver dock inte klassificeras om de o har en genomsnittlig ytspänning som överstiger 25 mn/m vid 40 C. b) Övriga kemikalier, på vilka ovan nämnda villkor inte tillämpas men som, enligt praktisk erfarenhet, kan vara farliga för människor vid inandning. 3.3.3.1 Anmärkningar om ämnen som avdunstar lätt Det kan finnas hänvisningar om sådana skadliga hälsoeffekter i vissa ämnen som har en hög mättningshalt för ångor. Dessa ämnen klassificeras eventuellt inte som hälsoskadliga enligt de klassificeringsgrunder som nämns i punkt 3.3.3. Om det trots allt finns sakliga bevis på att dessa ämnen kan ge upphov till fara vid sedvanlig hantering och användning, kan det i vissa fall vara nödvändigt att klassificera ämnet som hälsoskadligt med en lämplig R-fras. Dessa ämnen klassificeras i ämnesförteckningen med hjälp av lämpliga koncentrationsgränser. 3.3.4 Anvisningar om användningen av fras R 48 Användningen av denna riskfras innebär att kemikalien har specifika biologiska verkningar enligt vad som anges i det följande. Frasen kan användas när kemikalien kan medföra dödsfall eller allvarlig risk för hälsan, tydlig funktionsstörning eller morfologiska förändringar av toxikologisk betydelse. Det är särskilt viktigt om dessa förändringar är bestående. Det är också viktigt att beakta specifika allvarliga förändringar i ett enstaka organ eller biologiskt system samt också allmänna förändringar av mindre allvarlig natur som berör flera organ och allvarliga förändringar i det allmänna hälsotillståndet. När man bedömer om dessa slag av effekter kan påvisas, bör följande riktlinjer tillämpas: 1. Indikationer för användning av R 48: a) Dödsfall som orsakats av ämnet; b) i) Betydande funktionsförändringar i centrala eller perifera nervsystemet, inklusive syn, hörsel och luktsinne, vilka bedömts utgående från klinisk observation eller annan lämplig metod (t.ex. elektrofysiologi); ii) Allvarliga funktionsförändringar i andra organ (exempelvis lungorna); c) Andra enhetliga förändringar enligt provresultat inom klinisk biokemi, hematologi (i blodbilden) och urinanalys, vilka indikerar allvarlig störning av funktionen hos ett organ. Hematologiska störningar anses särskilt viktiga, om indikationen ger skäl att anta att de beror på minskad produktion av celler i benmärgen; d) Allvarliga skador på organ vilka konstaterats vid mikroskopiska undersökningar av prover från obduktion; i) Spridd eller allvarlig nekros, fibros eller granulombildning i vitala organ med regenerationsförmåga (t.ex. levern); ii) Allvarliga morfologiska förändringar som kan återgå, men som är tydliga symptom på utpräglad funktionsstörning hos ett organ (t.ex. allvarliga fettförändringar i levern, allvarlig akut tubulär nefros i njuren, ulcerös gastrit); iii) Tecken på betydande celldöd i vitala organ utan regenerationsförmåga (t.ex. fibros i hjärtmuskeln eller tillbakabildning av en nerv) eller i stamcellspopulationer (t.ex. aplasi eller hypoplasi i benmärgen). Ovanstående indikationer framkommer vanligen vid djurförsök. Vid användning av uppgifter som funnits genom praktisk erfarenhet bör exponeringsgraden ägnas särskild uppmärksamhet.

3707 2. Indikationer för att fras R 48 inte skall användas Fras R48 skall användas när kemikalien orsakar allvarlig fara för hälsan vid långvarig exponering. Ämnet kan ha sådana effekter både hos människor och djur som inte motiverar användning av fras R48. Dessa effekter kan utnyttjas när nolleffektnivån (no-effect-level) för en kemikalie bestäms. Fras R48, oberoende av observationernas statistiska signifikans, skall likväl inte användas vid följande förändringar: a) kliniska observationer eller förändringar som avser utvecklingen av kroppsvikten, födo- eller vätskeintag, vilka kan ha viss toxikologisk betydelse men inte i sig är tecken på "allvarliga skador"; b) små förändringar i provresultat inom klinisk biokemi, hematologi eller urinanalys, vilka är av tvivelaktig eller minimal toxikologisk betydelse; c) förändringar av ett organs vikt utan tecken på funktionsstörning; d) adaptionsreaktioner (t.ex. cancerceller i lungorna, leverhypertrofi och enzyminduktion, hyperplasireaktion på irriterande ämnen). Dylika lokala effekter på huden vid upprepad kontakt med ett ämne kan klassificeras som irritation och märkas med fras R38 "Ärsyttää ihoa. Irriterar huden"; e) om en artspecifik toxicitetsmekanism (t.ex. på grund av särskild metabolism) har kunnat påvisas. Ovan beskrivna effekter kan utnyttjas när nolleffektnivån (no-effect-level) av en kemikalie fastställs. 3.3.5 FRÄTANDE En kemikalie anses frätande om applicering på frisk, intakt djurhud medför fullständig destruktion av hudlager hos åtminstone ett testdjur. Som test används test för hudirritation eller en likvärdig metod. Resultatet kan också förutses exempelvis utgående från att kemikalien är starkt sur eller basisk (om ph-värdet är < 2 eller > 11,5; de basiska eller sura buffertverkningarna skall också beaktas). Klassificeringen kan också grundas på resultat från tillförlitliga in vitro-test. Kemikalier skall klassificeras som frätande, märkas med varningssymbolen C och beteckningen "syövyttävä, frätande" enligt följande motivering. R-fraserna väljs enligt följande: R35: Voimakkaasti syövyttävää. Starkt frätande. - Kemikalien medför fullständig destruktion av ett hudlager frisk, intakt djurhud efter exponering i högst tre minuter, eller motsvarande verkningar kan annars förutses. R34: Syövyttävää. Frätande. - Kemikalien medför fullständig destruktion av ett hudlager frisk, intakt djurhud efter exponering i högst fyra timmar, eller motsvarande verkningar kan annars förutses. - organiska väteperoxider, utom om det kan bevisas att de inte orsakar dylika effekter. 3.3.6 IRRITERANDE Kemikalier som inte är frätande skall klassificeras som irriterande, märkas med varningssymbolen Xi och beteckningen "ärsyttävä, irriterande" enligt följande motivering: 1. Hudinflammation R-frasen väljs enligt följande: R38: Ärsyttää ihoa. Irriterar huden. - Kemikalien orsakar en signifikant inflammation på frisk, intakt kaninhud. Inflammationen består under minst 24 timmar efter exponeringsperiodens slut. Inflammationen är signifikant om:

3708 - medelvärdet av de värden som beskriver omfattningen av erytem- och sårskorpebildning eller ödembildning är två eller högre, beräknat för alla testade djur eller - om testet utförts på tre djur, medelvärdet som beskriver omfattningen av antingen erytem- och sårskorpebildning eller ödembildning är två eller högre hos minst två djur. I båda fallen skall alla siffervärden som erhålls vid bedömingen av effekterna med 24, 48 och 72 timmars mellanrum användas för att beräkna respektive medelvärde. Inflammationen anses signifikant även då huden hos minst två djur består inflammerad under hela observationstiden. Särskilda effekter såsom hyperplasi, fjällning, färgförändringar, sprickor, sårskorpebildning och håravfall skall beaktas. - Kemikalier som har konstaterats ge upphov till signifikanta hudinflammationer hos människor. - Organiska peroxider, utom om det kan bevisas att de inte orsakar dylika effekter. Irritation som beror på sådana egenskaper hos ämnet som avlägsnar fett: 2. Ögonskador R-fraser skall användas när testresultaten eller praktiska iakttagelser antyder irritation som överensstämmer med de indikationer som nämns ovan. S-fraser skall dock användas när det befaras att de effekter hos ett ämne som avlägsnar fett från huden kan orsaka irritation på människohud, även om indikationerna ovan inte uppfylls eller om resultatet grundar sig på ett otillförlitligt test. R-fraserna väljs enligt följande: R36: Ärsyttää silmiä. Irriterar ögonen. - Kemikalien orsakar signifikanta ögonskador på försöksdjurets öga. Skadorna inträffar inom 72 timmar efter exponering och består i minst 24 timmar efter det att testet har avslutats. Ögonskador är signifikanta om medelvärdet av de värden som beskriver effekternas omfattning uppgår till något av följande: - 2 # grumlighet i hornhinnan < 3-1 # skada på regnbågshinnan < 1,5 - rodnad på bindehinnan $ 2,5 - ödem i bindehinnan (kemosis) $ 2 Om testet har utförts på tre djur, räcker det att skadorna hos två motsvarar något av de ovan nämnda värdena. Följande värden som beskriver skadans omfattning skall dock vara: - 1 # skada på regnbågshinnan < 2 - rodnad på bindehinnan $ 2,5. I båda fallen skall alla siffervärden som erhålls vid bedömningen av effekterna med 24, 48 och 72 timmars mellanrum användas för att beräkna respektive medelvärde. - Kemikalier som har konstaterats ge upphov till signifikanta ögonskador hos människor. - Organiska peroxider, utom om det kan bevisas att de inte orsakar dylika effekter. R41: Vakavan silmävaurion vaara. Risk för allvarliga ögonskador. - Kemikalien orsakar allvarliga ögonskador på försöksdjurets öga. Skadorna kvarstår i minst 24 timmar. Ögonskador är allvarliga om medelvärdet av de värden som beskriver omfattningen av effekterna uppgår till något av följande: - grumlighet i hornhinnan $ 3 - skada på regnbågshinnan > 1,5 Om testet har utförts på tre djur, räcker det att värdet som beskriver omfattningen av effekterna är något av följande hos enbart två: - grumlighet i hornhinnan $ 3 - skada på regnbågshinnan = 2

3. Irritation i luftvägarna R-frasen väljs enligt följande: 3709 I båda fallen skall alla siffervärden som erhålls vid bedömningen av effekterna med 24, 48 och 72 timmars mellanrum användas för att beräkna respektive medelvärde. Ögonskadorna anses också allvarliga om effekten kvarstår under hela observationstiden. Ögonskadorna är också allvarliga om kemikalien förorsakar en beständig färgning av ögonen. - Kemikalier som har konstaterats ge upphov till allvarliga ögonskador hos människor. Obs. Faran med en allvarlig ögonskada anses ha blivit beaktad när en kemikalie klassificeras som frätande och tilldelas fras R34 eller R35. Etiketten skall då inte förses med fras R41. Om det likväl är fråga om ett preparat som klassificeras med hjälp av formler (bilaga 2, punkt 4.1-4.4), skall de ämnen som klassificerats som frätande beaktas på samma sätt som om de hade tilldelats fras R41. R37 Ärsyttää hengityselimiä. Irriterar andningsorganen. Kemikalier som orsakar allvarlig irritation i andningsorganen. Observationen baserar sig på: - praktiska observationer på människor - resultat från relevanta djurförsök. Anvisningar i anslutning till användningen av R37-frasen: Vid tolkning av observationer på människor bör man skilja mellan effekter vilka leder till klassificeringen R48 och de som leder till klassificeringen R37 (se avsnitt 3.3.4). Fras R37 används om effekterna är reversibla och vanligen begränsade till de övre luftvägarna. Belägg från relevanta djurförsök kan innehålla uppgifter som erhållits i allmänna toxicitetstester, inklusive histopatologiska data om andningsorganen. Irritationen i andningsorganen kan även bedömas på grundval av mätningar av experimentell bradypné. 3.3.7 SENSIBILISERING 3.3.7.1 Sensibilisering vid inandning Kemikalierna skall klassificeras som allergiframkallande och märkas med varningssymbolen Xn och beteckningen "haitallinen, hälsoskadlig" samt med fras R42 enligt följande: R42 Alistuminen hengitysteitse voi aiheuttaa herkistymistä. Kan ge allergi vid inandning. - Det föreligger bevis på att kemikalien kan ge upphov till specifik överkänslighet i luftvägarna. - Det föreligger positiva resultat från relevanta djurförsök. - Om ämnet är en isocyanat och det inte finns belägg för att ämnet inte orsakar allergi vid inandning. Anvisningar i anslutning till användningen av fras R42: Belägg hos människor: Belägg för att ämnet kan medföra specifik överkänslighet i luftvägarna skall utgå från erfarenheter hos människa. Överkänsligheten framträder oftast som astma, men även andra former av överkänslighet som rhinitis eller alveolitis är möjliga. Tillståndet tar sig i klinisk form uttryck i en allergisk reaktion vars immunologiska mekanismer dock inte behöver påvisas. När man granskar underlag från människor som exponerats, skall man vid klassificeringen även beakta: - storleken på den exponerade populationen, - omfattningen av exponeringen. De ovan anförda beläggen kan utgöras av en klinisk bakgrund och data från lämpliga tester av lungfunktion, kopplade till exponering för ämnet. Beläggen stöds av bl.a. följande omständigheter:

3710 - en kemisk struktur besläktad med strukturen hos ämnen som är kända för att framkalla överkänslighet i luftvägarna, - immunologiska tester in vivo (t.ex. pricktester på hud), - immunologiska tester in vitro (t.ex. serologisk analys), - undersökningar som kan indikera andra specifika men icke immunologiska verkningsmekanismer, exempelvis återkommande mindre irritationer på låg expositionsnivå eller farmakologiskt förorsakade effekter, - resultat från positiva bronkiella provokationstester med ämnet, utförda enligt godtagna riktlinjer. Den kliniska redogörelsen bör omfatta både en medicinsk bakgrund och tidigare yrkesverksamhet för att det skall vara möjligt att fastställa en koppling mellan exponering för ett visst ämne och utvecklandet av överkänslighet i luftvägarna. Bland relevanta uppgifter kan nämnas försvårande omständigheter både i hemmet och i yrkeslivet med insjuknande och förlopp av sjukdomen, upgifter om sjukdomens utbrott och utveckling samt uppgifter om sjukdomar som förekommer i patientens släkt och de sjukdomar som patienten tidigare insjuknat i. Den medicinska beskrivningen bör även omfatta uppgifter om de besvär eller allergier i luftvägarna som förekommit under barndomen samt rökvanor. Resultaten från positiva bronkiella provokationstester anses ge en tillräcklig grund för klassificering. I praktiken har emellertid många av de ovan upptagna undersökningarna ofta redan genomförts. Fras R42 bör inte användas för ämnen som genom irritation framkallar astmasymtom endast hos individer med överkänsliga luftrör. Djurförsök Följande testresultat kan utgöra belägg för ämnets förmåga att framkalla överkänslighet i luftvägarna hos människor: - lge-mätningar (t.ex. på möss) - specifika reaktioner i lungorna på marsvin. 3.3.7.2 Sensibilisering genom hudkontakt Kemikalierna skall klassificeras som sensibiliserande och märkas med varningssymbolen Xi och beteckningen "ärsyttävä, irriterande" samt fras R43 enligt följande: R43 Ihokosketus voi aiheuttaa herkistymistä. Kan ge allergi vid hudkontakt. - Den praktiska erfarenheten visar att kemikalien kan ge upphov till överkänslighet på ett betydande antal individer. - Positiva resultat föreligger från relevanta djurförsök. Anvisningar i anslutning till användningen av fras R43: Belägg hos människor Följande belägg (praktiska erfarenheter) är tillräckliga för klassificering av ett ämne med fras R43: - positiva resultat från relevanta lapptester (patchtest), i allmänhet på flere än en hudklinik, - epidemiologiska studier som visar att ämnet framkallar allergiska kontakteksem. De fall, där en betydande andel av de som har exponerats uppvisar karaktäristiska symtom bör undersökas med särskild uppmärksamhet, även om antalet fall är litet, - positiva resultat från sensibiliseringstester på människor (se även 3.1). Följande observationer är tillräckliga för klassificering av ett ämne med fras R43, om det finns stödjande belägg för klassificeringen: - isolerade fall av allergier genom hudkontakt, eller - epidemiologiska studier där slumpfaktorer, vinklingar eller oklarheter inte med tillsfredsställande säkerhet har kunnat uteslutas. Belägg som stöder klassificeringen kan anses vara: - rön från djurförsök genomförda enligt fastslagna riktlinjer, även om resultaten inte motsvarar klassificeringsgrunderna för djurförsök, men resultaten är tillräckligt nära gränserna för det relevanta, eller

3711 - uppgifter från undersökningar som gjorts med icke-standardiserade metoder, eller - uppgifter om relevanta strukturaktivitetssamband (structure-activity relationship, SAR). Djurförsök Som positiva belägg betraktas: Vid testmetoder där adjuvans används för att testa hudsensibilisering enligt testanvisningarna eller andra mätmetoder med adjuvans används är en svarsreaktion på minst 30 % av försöksdjuren att betrakta som positiv. För alla andra mätningar anses en svarsreaktion på minst 15 % av försöksdjuren som positiv. 3.3.7.3 Immunologisk kontakturtikaria Vissa ämnen som uppfyller klassificeringsgrunden för fras R42 kan dessutom ge upphov till immunologisk urtikaria vid hudkontakt. I dessa fall bör upplysningar om kontakturtikaria inkluderas genom användning av lämpliga S-fraser, vanligtvis S24 och S36/37 samt i skyddsinformationsblad. För ämnen som framkallar symtom på immunologisk urtikaria vid hudkontakt men som inte motsvarar klassificeringsgrunderna för fras R42, bör klassificering med fras R43 övervägas. Det finns ingen godkänd metod på djur tillgängliga för identifiering av ämnen vilka framkallar immunologisk kontakturtikaria. Därför baseras klassificeringen normalt på belägg i form av humandata som liknar de för hudöverkänslighet (R43). 3.3.7.4 Anmärkning. Om varningssymbolen Xn och riskfrasen "hälsoskadlig" har tillfogats, är varningssymbolen Xi med varningstexten "irriterande" valfri. 3.3.8 Andra toxikologiska egenskaper Klassificerade och märkta kemikalier skall dessutom tilldelas R-fraser enligt följande (ämnen i ämnesförteckningen kan användas som modell): R29: Kehittää myrkyllistä kaasua veden kanssa. Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten. - För kemikalier som vid kontakt med vatten eller fuktig luft även i små mängder utvecklar mycket giftiga eller giftiga gaser i farliga mängder, t.ex. aluminiumfosfid och fosforpentasulfid. R31: Kehittää myrkyllistä kaasua hapon kanssa. Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra. - För kemikalier som reagerar med syror och därvid utvecklar giftiga gaser i farliga mängder, t.ex. natriumhypoklorit och bariumpolysulfid. För ämnen som är avsedda för minuthandeln kan fras S50 (blanda inte med... (ämnet anges av tillverkaren/importören)) användas i stället för fras R31. R32: Kehittää erittäin myrkyllistä kaasua hapon kanssa. Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra. - För kemikalier som reagerar med syror och därvid utvecklar mycket giftiga gaser i farliga mängder, t.ex. salter av vätecyanid och natriumazid. För ämnen som är avsedda för minuthandeln kan fras S50 (blanda inte med... (ämnet anges av tillverkaren/importören)) användas. R33: Terveydellisten haittojen vaara pitkäaikaisessa altistuksessa. Kan ansamlas i kroppen och ge skador. - Ackumulering i kroppen är trolig och detta kan ge upphov till hälsoskador. Skadorna är likväl inte tillräckligt allvarliga för att motivera att fras R48 används. R64: Saattaa aiheuttaa haittaa rintaruokinnassa oleville lapsille. Kan skada spädbarn under amningsperioden. - Kemikalier som kan absorberas i kvinnans organism och inverka på modersmjölkproduktionen eller överföras till bröstmjölken (inklusive kemikaliernas metaboliter) i sådana mängder att de kan skada spädbarn som ammas. Se även punkt 4.2.3 i samband med användningen av denna fras (och även fras R33).

3712 4. KLASSIFICERING PÅ GRUNDVAL AV SÄRSKILDA HÄLSOEFFEKTER PÅ MÄNNISKOR 4.1 Inledning Med särskilda hälsoeffekter på människor avses cancerframkallande effekter, effekter som orsakar genetiska skador och effekter som är skadliga för fortplantningen (reproduktionsstörande effekter). Om den som tillverkar, importerar eller introducerar en kemikalie på marknaden eller överlåter den för ibruktagande har tillgång till uppgifter om att ett ämne är cancerframkallande, kan orsaka genetiska skador eller är reproduktionsstörande, skall kemikalien klassificeras och dess märkning väljas enligt kriterierna för klassificering i 4.2.1, 4.2.2 och 4.2.3. Tillverkaren eller dennes representant skall i så fall snarast möjligt tillställa social- och hälsovårdsministeriet en sammanfattning om de särskilda effekterna i fråga. Sammanfattningen bör innehålla en bibliografi som upptar alla uppgifter, inklusive eventuella opublicerade uppgifter, om de cancerframkallande och reproduktionsstörande effekterna samt de effekter som kan orsaka genetiska skador. En tillverkare eller en representant som har tillgång till nya uppgifter, som enligt kriterierna i 4.2.1, 4.2.2 eller 4.2.3 är av betydelse för klassificeringen av ett ämne, skall snarast möjligt tillställa social- och hälsovårdsministeriet dessa uppgifter. Märkningen av ett ämne gäller fram till dess att något annat bestäms i ämnesförteckningen. 4.2 Kriterier för klassificering och val av varningspåskrifter 4.2.1 CANCERFRAMKALLANDE ÄMNEN De cancerframkallande ämnena indelas för klassificering i tre kategorier enligt följande: Kategori 1 Ämnen som är kända som cancerframkallande hos människan. Med detta avses att det finns tillräckliga bevis på orsakssamband mellan att människor exponeras för ett ämne och utvecklingen av cancer. Kategori 2 Ämnen som bör betraktas som cancerframkallande hos människan. Som tillräcklig motivering anses vanligen: - relevanta studier på djur under lång tid, - annan relevant information. Kategori 3 Ämnen som möjligen är cancerframkallande hos människan, men beträffande vilka de tillgängliga uppgifterna inte är tillräckliga för att en tillfredsställande bedömning kan göras. Ämnet kan inte på basis av uppgifter från djurförsök placeras i kategori 2. Följande varningssymboler och riskfraser skall användas: Kategori 1 och 2: T; R45: Aiheuttaa syöpäsairauden vaaraa. Kan ge cancer. För kemikalier som endast medför risk för cancer vid inandning, t.ex. damm, ånga och rök (andra former av exponering, t.ex. förtäring eller kontakt med huden medför ingen cancerrisk), skall följande varningssymbol och R-fras användas: T; R49: Aiheuttaa syöpäsairauden vaaraa hengitettynä. Kan ge cancer vid inandning. Kategori 3: Xn; R40: Pysyvien vaurioiden vaara. Möjlig risk för bestående hälsoskador.

4.2.1.1 Anvisningar om indelningen av cancerframkallande ämnen: 3713 Ämnen placeras i kategori 1 på grundval av epidemiologiska data och i kategori 2 eller 3 i första hand på grundval av djurförsök. För klassificering av ett ämne som cancerframkallande ämne i kategori 2 bör positiva resultat för två djurarter föreligga, eller klara positiva indikationer om cancerframkallande effekter hos en djurart. Som stöd för bedömningen används bl.a. genotoxikologiska data, metaboliska eller biokemiska studier, induktion av benigna tumörer, strukturell likhet med andra kända cancerframkallande ämnen eller uppgifter i epidemiologiska studier som talar för samband mellan exponering och cancer. Kategori 3 omfattar egentligen två underkategorier: a) ämnen som är väl undersökta, men för vilka indikationerna för att tumörinducerande effekt föreligger inte är tillräckliga för att ämnet skall placeras i kategori 2. Fortsatta undersökningar kan inte antas ge ytterligare information av betydelse för klassificeringen. b) ämnen som är otillräckligt undersökta. Tillgängliga uppgifter är otillräckliga men pekar på risk för cancer hos människan. Denna klassificering är inte slutgiltig och fortsatta undersökningar behövs. För gränsdragningen mellan kategorierna 2 och 3 uppräknas i det följande faktorer som reducerar betydelsen av konstaterade effekter på försöksdjur. Dessa faktorer, särskilt i kombination, leder i de flesta fall till klassificering i kategori 3, även om tumörer har inducerats hos djur: - cancerframkallande effekter uppträder endast vid mycket höga nivåer som överskrider "maximalt tolerabel dos". Maximalt tolerabel dos kännetecknas av toxiska effekter vilka utan att reducera livslängden uppträder som fysiska förändringar, som t.ex. en minskning av viktökningen med ca 10 %, - tumörer förekommer, särskilt vid höga doser, men endast i speciella organ hos vissa arter som är kända för att uppvisa betydande spontan tumörbildning, - tumörer förekommer endast på appliceringsstället i mycket känsliga testsystem (t.ex. i.p.- eller s.c.(subkutant)- applicering av vissa lokalt aktiva föreningar), om det speciella appliceringsområdet inte är relevant för människan, - genotoxicitet förekommer inte vid korttidstester in vivo och in vitro, - en sekundär verkningsmekanism förekommer, varvid effekten i praktiken kan anses uppkomma då en viss tröskelnivå för en dos överskrids (t.ex. hormonella effekter på undersökta organ eller på fysiologiska reglermekanismer, kronisk stimulering av celltillväxt), - en artspecifik mekanism för tumörbildning utan relevans för människan förekommer (t.ex. genom särskild metabolism). Utgående från följande observationer klassificeras ämnet inte som cancerframkallande hos människan: - om mekanismen för den experimentellt framkallade tumörbildningen är klart identifierad och god bevisning finns för att den inte kan antas också gälla människan, - om de enda tillgängliga uppgifterna om cancerframkallande effekter gäller levertumörer hos vissa särskilt känsliga musstammar och andra uppgifter inte finns, - särskild uppmärksamhet skall ägnas fall där de enda tillgängliga uppgifterna om cancerframkallande effekter gäller förekomst av tumörer på ställen och hos djurstammar där det är väl känt att sådana spontant förekommer med hög frekvens. 4.2.2 MUTAGENA ÄMNEN (ÄMNEN SOM KAN ORSAKA GENETISKA SKADOR) Mutagena ämnen (ämnen som kan orsaka genetiska skador) indelas för klassificering och märkning i tre kategorier. Kategori 1 Ämnen som är kända som mutagena hos människan. Det skall finnas uppgifter som är tillräckliga för att fastslå ett orsakssamband mellan det att människor exponeras för ämnet och att ärftlig genetisk skada uppstår. Kategori 2 Ämnen som bör betraktas som mutagena hos människan. Det skall på basis av relevanta djurförsök eller annan relevant information finnas tillräckliga indikationer på att ärftlig genetisk skada kan utvecklas hos människor som exponeras för ämnet.

3714 Kategori 3 Ämnen som inger farhågor avseende möjliga mutagena effekter hos människan. Det finns indikationer på mutagena effekter enligt relevanta mutagenicitetsstudier, men dessa är otillräckliga för att ämnet skall hänföras till kategori 2. Följande varningssymboler och riskfraser skall användas: Kategori 1: T; R46: Saattaa aiheuttaa periytyviä perimävaurioita. Kan ge ärftliga genetiska skador. Kategori 2: T; R46: Saattaa aiheuttaa periytyviä perimävaurioita. Kan ge ärftliga genetiska skador. Kategori 3: Xn; R40: Pysyvien vaurioiden vaara. Möjlig risk för bestående hälsoskador. 4.2.2.1 Anvisningar om indelningen av ämnen som kan orsaka genetiska skador (mutagena ämnen): Definitioner: En mutation (förändring av arvsanlagen) är en permanent förändring i mängden av eller strukturen hos det genetiska materialet i en organism, som resulterar i att denna förändrar sina fenotypiska karakteristika. Förändringarna kan beröra en enstaka gen, ett genblock eller en hel kromosom. Effekter som berör enstaka gener kan vara en följd av påverkan på enstaka DNA-baser (punktmutationer) eller av omfattande förändringar inom genen, vilka innefattar förlust av en del av en gen (deletion). Effekter på hela kromosomer kan innebära strukturella eller numeriska förändringar. En mutation i könscellerna hos sexuellt reproducerande organismer kan överföras till avkomman. Ett ämne är mutagent (orsakar förändringar i arvsanlagen), om det ger upphov till en ökad frekvens av mutationer. Ämnen klassificeras som mutagener med avseende på ärftlig genetisk skada. Den typ av information som medför att kemikalier klassificeras i kategori 3 betraktas dock allmänt också som ett varningstecken på cancerframkallande egenskaper. Metoder för mutagenicitetstest utvecklas kontinuerligt. För många nya test finns inga standardiserade förfaranden och utvärderingskriterier att tillgå. För att bedöma uppgifter om mutagenicitet måste uppgifter om testets genomförande och testmetodens validitetsgrad beaktas. Kategori 1 För att ett ämne skall hänföras till kategori 1 krävs positiva indikationer från epidemiologiska studier av mutationer hos människan. Några exempel på sådana ämnen är inte kända i dag. Det är ytterst svårt att erhålla tillförlitliga uppgifter från studier om mutationsförekomst i mänskliga populationer eller om eventuella ökningar av mutationsfrekvensen. Kategori 2 För att ett ämne skall hänföras till kategori 2 krävs positiva resultat vid test som visar a) mutagena effekter eller b) annan cellulär interaktion med anknytning till mutagenicitet i könsceller hos däggdjur in vivo eller c) mutagena effekter i kroppsceller hos däggdjur in vivo tillsammans med uppgifter som tillräckligt tydligt visar att ämnet eller en relevant metabolit når könscellerna. För klassificering i kategori 2 lämpar sig följande metoder: 2(a) In vivo-prov med mutagenicitet i könsceller: - mutationstest av specifikt locus; - test av ärftlig translokation; - test av dominant letal mutation; Dessa prov gör det möjligt att påvisa förekomsten av påverkad avkomma eller av en defekt i det växande fostret. 2(b) In vivo-prov som visar relevant interaktion med könsceller (vanligen DNA): - prov avseende abnorma kromosomer påvisade genom cytogenetisk analys, inklusive aneuploidi orsakad av bristande separation av kromosomer; - test av systerkromatidbyten (SCE); - test av felaktig DNA-syntes (UDS); - undersökning avseende (kovalent) bindning av en mutagen till DNA i könsceller; - undersökning avseende andra former av DNA-skador.

3715 Dessa prov ger indirekt bevisning av ett ämnes mutagenicitet. Positiva resultat från sådana prov skall normalt stödjas av positiva resultat från in vivo-prov av mutagenicitet i kroppsceller hos däggdjur eller människan (se kategori 3, företrädesvis metoder som avses i 3(a)). 2(c) In vivo-prov som visar mutagena effekter i kroppsceller hos däggdjur (se 3 (a)) i kombination med toxikokinetiska metoder eller annan metodik som kan påvisa att ämnet eller en relevant metabolit når könscellerna. I fråga om 2(b) och 2(c) kan prov med annan bärare eller påvisande av otvetydiga effekter i in vitro-prov stödja klassificeringen. Kategori 3 För att ett ämne skall hänföras till kategori 3 krävs undersökningar som visar a) mutagena effekter eller b) andra effekter med anknytning till mutagenicitet i kroppsceller hos däggdjur in vivo. De senare stöds normalt av positiva resultat vid in vitro-prov av mutagenicitet. Följande metoder lämpar sig för att påvisa effekter i kroppsceller in vivo: 3(a) 3(b) In vivo-prov av mutagenicitet i kroppsceller: - mikrokärntest av benmärg eller metafasanalys; - metafasanalys av perifera lymfocyter; - färgfläckstest på mushud (mouse coat colour spot test); In vivo-prov av DNA-skada i kroppsceller: - test av SCE i kroppsceller; - test av UDS i kroppsceller; - undersökning avseende kovalent bindning av en mutagen till DNA i kroppsceller; - undersökning avseende DNA-skada i kroppsceller, t.ex. genom eluering med alkali. Ämnen som ger positiva resultat endast i ett eller flera in vitro-prov av mutagenicitet bör normalt inte klassificeras. Däremot finns det starka skäl att fortsätta undersökningen med in vivo-prov. I undantagsfall kan klassificering i kategori 3 övervägas, t.ex. för ett ämne som tydligt reagerat positivt i flera in vitro-prov, för vilket inga relevanta uppgifter från in vivo-prov finns att tillgå och vilket uppvisar likhet med kända mutagener eller karcinogener. 4.2.3 KEMIKALIER SOM ÄR FARLIGA FÖR FORTPLANTNINGEN (REPRODUKTIONSSTÖRANDE) 4.2.3.1 De reproduktionsstörande ämnena indelas för klassificering och märkning i tre kategorier. Kategori 1 Ämnen som är kända för att orsaka nedsatt fertilitet hos människan. Det finns uppgifter som är tillräckliga för att fastslå ett orsakssamband mellan att människor exponeras för ämnet och nedsatt fertilitet. Ämnen som är kända för att orsaka störningar i utvecklingen hos människan. Det finns uppgifter som är tillräckliga för att fastslå ett orsakssamband mellan att människor exponeras för ämnet och störningar i utvecklingen hos avkomman. Kategori 2 Ämnen som bör betraktas som sådana att de orsakar nedsatt fertilitet hos människan. Det finns uppgifter som är tillräckliga för att ge ett starkt stöd för antagandet att om människor exponeras för ämnet, kan detta leda till nedsatt fertilitet. Som grund för antagandet anses: - nedsatt fertilitet utan påverkan av andra gifter vid undersökningar med djurförsök eller - nedsatt fertilitet på ungefär samma dosnivå vid vilken övriga toxiska effekter uppträder, men effekten är inte en sekundär, icke-specifik följd av de andra toxiska effekterna eller - annan relevant information.

3716 Ämnen som bör betraktas som sådana att de orsakar störningar i utvecklingen hos människan. Det finns uppgifter som är tillräckliga för att ge ett starkt stöd för antagandet att om människor exponeras för ämnet, kan detta leda till störningar i utvecklingen. Som grund för antagandet anses: - relevanta djurförsök, i vilka effekterna tydligt har iakttagits utan att det finns tecken på toxicitet hos modern, eller effekter som iakttas på ungefär samma dosnivå som de övriga toxiska effekterna, men effekten är inte en sekundär, icke-specifik följd av de andra toxiska effekterna eller - annan relevant information. Kategori 3: Ämnen som kan inverka på fertiliteten hos människan. I allmänhet grundar sig antagandet på: - iakttagelser vid relevanta djurförsök, med stöd av vilka det finns starka skäl att misstänka nedsatt fertilitet utan att andra toxiska effekter har iakttagits eller att indikationerna på nedsatt fertilitet har iakttagits ungefär på samma dosnivå som de övriga toxiska effekterna, men effekten är inte en sekundär, icke-specifik följd av de andra toxiska effekterna, när indikationerna är otillräckliga för att ämnet skall hänföras till kategori 2, - annan relevant information. Ämnen som kan orsaka störningar i utvecklingen. I allmänhet grundar sig antagandet på: - iakttagelser vid relevanta djurförsök, med stöd av vilka det finns starka skäl att misstänka störningar i utvecklingen utan att det finns entydiga tecken på toxicitet hos modern eller indikationer på störningar i utvecklingen på ungefär samma dosnivå vid vilken de övriga toxiska effekterna iakttagits, men effekten är inte en sekundär, icke-specifik följd av de andra toxiska effekterna, när indikationerna är otillräckliga för att ämnet skall hänföras till kategori 2, - annan relevant information. 4.2.3.2 R-fraserna väljs enligt följande: Kategori 1: Ämnen som orsakar nedsatt fertilitet hos människan T; R60: Voi heikentää hedelmällisyyttä. Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga. Ämnen som orsakar störningar i utvecklingen T; R61: Vaarallista sikiölle. Kan ge fosterskador. Kategori 2: Ämnen som bör betraktas som sådana att de orsakar nedsatt fertilitet hos människan T; R60: Voi heikentää hedelmällisyyttä. Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga. Ämnen som bör betraktas som sådana att de orsakar störningar i utvecklingen hos människan T; R61: Vaarallista sikiölle. Kan ge fosterskador. Kategori 3: Ämnen som befaras orsaka nedsatt fertilitet hos människan Xn; R62: Voi mahdollisesti heikentää hedelmällisyyttä. Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga.

Ämnen som befaras orsaka störningar i utvecklingen Xn; R63: Voi olla vaarallista sikiölle. Möjlig risk för fosterskador. 3717 4.2.3.3 Anvisningar om indelningen av ämnen som är farliga för fortplantningen Reproduktionsstörningar omfattar försvagade fortplantningsfunktioner eller fortplantningsförmåga hos män och kvinnor och ickeärftliga skadeverkningar hos avkomman. Dessa kan delas in i två grupper: 1. Verkningar på fertiliteten hos män och kvinnor; 2. Störningar i utvecklingen. 1. Verkningarna på fertiliteten hos män och kvinnor innefattar verkningar som är skadliga för libidon, det sexuella beteendet, utvecklingen av spermatogenes och äggceller, eller för hormonverksamheten eller den fysiologiska responsen, vilka kan påverka befruktningsförmågan, befruktningen eller utvecklingen av en befruktad äggcell till och med implantationen. 2. Med störningar i utvecklingen avses i vidsträckt bemärkelse vilka som helst verkningar som stör den normala utvecklingen före eller efter födseln. Detta inbegriper sådana verkningar som uppkommer eller yppas både prenatalt och postnatalt. Till dessa hör embryo- eller fostertoxiska verkningar såsom minskad kroppsvikt, fördröjd tillväxt och utveckling, organtoxicitet, död, missfall, strukturella missbildningar (teratogena effekter), funktionella avvikelser, peripostnatala skador samt nedsatt postnatal mental eller fysisk utveckling ända till puberteten. Till de reproduktionsstörande kemikalierna klassificeras sådana kemikalier som karaktäriseras av dylika effekter. Kemikalier skall inte klassificeras som reproduktionsstörande om verkningarna enbart är icke-specifika, sekundära följder av andra toxiska effekter. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid kemikalier som är reproduktionsstörande på sådana exponeringsnivåer som inte ger upphov till andra toxicitetssymptom. Ämnen placeras i kategori 1 på grundval av epidemologiska data med hänsyn till verkningar på fertilitet och/eller utveckling. Klassificeringen i kategori 2 eller 3 görs främst med hänsyn till uppgifter från djurförsök. Uppgifter av in vitro-prov eller undersökningar med fågelägg betraktas som "tilläggsbevis" och leder endast undantagsvis till klassificering i avsaknad av in vivo-prov. Liksom i fråga om många toxiska effekter utgår man i allmänhet från att reproduktionsstörande ämnen har en tröskelnivå, under vilken de skadliga verkningarna inte kan fastställas. Också i sådana fall då djurförsök har uppvisat tydliga effekter, kan relevansen av undersökningarna beträffande människan ifrågasättas om effekterna endast har påträffats på höga dosnivåer, om betydande toxikokinetiska skillnader har förekommit eller om den exponeringsväg som tillämpats inte anses sannolik för människan. Av dessa eller liknande skäl kan det vara befogat att ämnet klassificeras i kategori 3 eller att klassificering utelämnas. I testmetoderna för kemikalier beskrivs ett gränstest (limit test) för ämnen med låg toxicitet. Om en dos på minst 1 000 mg/kg kroppsvikt inte vid oralt intag medför skadeverkningar för fortplantningen, kan prov med andra doser inte anses behövliga. Om prov som genomförts med större doser finns tillgängliga, skall resultaten värderas tillsammans med övrig relevant information. Vanligtvis anses det att sådana verkningar som endast påträffas i doser som överskrider gränsdosen inte leder till att ämnet klassificeras som reproduktionsstörande. VERKNINGAR PÅ FERTILITETEN För att ett ämne skall klassificeras till kategori 2 på grund av nedsatt fertilitet fordras i allmänhet otvetydiga indikationer på dess verkningar hos en djurart samt stödjande bevis på verkningsmekanismen eller verkningsområdet i organismen eller på den kemiska analogin i förhållande till andra ämnen som orsakar nedsatt fertilitet eller andra uppgifter om människan, med stöd av vilka det kan fastslås att ämnet sannolikt har nämnda verkningar på människan. Om det finns resultat av prov med endast en djurart och stödjande relevanta bevis saknas, skall ämnet klassificeras till kategori 3. Eftersom nedsatt fertilitet kan bero på förekomsten av betydande allmän toxicitet hos ett ämne, skall ämnet klassificeras till kategori 2 endast om det finns indikationer på specifik toxicitet av viss grad gentemot fortplantning. Om det kan bevisas att den nedsatta fertiliteten beror på att parningen har misslyckats, skall det i allmänhet finnas indikationer på en sådan mekanism, så att det är möjligt att bedöma att vissa skadeverkningar såsom förändringar i hormonfrisättningen även kan påträffas hos människan. STÖRNINGAR I UTVECKLINGEN För att ett ämne skall i allmänhet klassificeras till kategori 2 krävs otvetydiga indikationer om verkningar som är skadliga på väl utförda prov på en eller flera djurarter. Eftersom skadliga effekter under graviditeten eller efter födseln kan bero på sekundära effekter av modertoxicitet, minskat intag av föda eller vatten, stress hos modern eller att modern har försummat att sköta sina ungar, näringsmässiga brister, bristfällig vård av djuren, infektioner osv., är det viktigt att effekterna har påträffats i väl utförda prov och på sådana dosnivåer som inte orsakar effekter hos modern. Också exponeringsvägen är viktig. I synnerhet en intraperitonealinjektion av ett irriterande ämne kan orsaka lokala skador i livmodern eller dess innehåll. Resultaten av dylika prov skall tydas noggrant och leder i sig sällan till klassificering. Klassificering i kategori 3 grundar sig på likadana kriterier som klassificering i kategori 2. Kategori 3 kan tillämpas då arrangemangen i fråga om provtagningen varit bristfälliga och resultaten inte är lika övertygande eller om icke-specifika effekter, såsom allmän toxicitet inte kan uteslutas.