Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges ekonomiska utveckling och som slog ut tiotusentals jobb. Trots att krisen tydligt berodde på sammanbrottet på världens finansiella marknader, och inte på strukturella effekter inom näringslivet satt regeringen passiv och tittade på när företag och jobb slogs ut. Både företag och fack efterlyste gång på gång att regeringen skulle agera och anpassa regelverket så att det skulle bli möjligt för anställda i livskraftiga företag att under en tillfällig kris kunna ha kvar sin anställning och utbilda sig, istället för att kastas ut i arbetslöshet. Det skulle ha positiva effekter på flera plan. Den enskilde behåller sin anställning och när den tillfälliga krisen är över har företaget personalen på plats, dessutom med stärkt kompetens. Företagen har då ett klart försprång när de möter de order som ofta kommer snabbt under återhämtningsfasen. Liknande system fanns i många jämförbara länder, och på många håll förstärkte dessutom politikerna systemen ytterligare under krisen. Den exakta effekten av den här typen av permitteringssystem, eller korttidsarbete, går inte att belägga, men Deutsche Bank beräknar att 400 000 jobb räddades i Tyskland under förra krisen. Helt klart är att en mycket högre andel av jobben försvann i Sverige än i Tyskland, trots att nedgången i industriproduktionen var större i Tyskland.
2 (5) Trots att det gått fyra år har regeringen ännu inte agerat. Parterna på arbetsmarknaden tog därför själva initiativ till att ta fram ett förslag på hur en modell för korttidsarbete skulle kunna genomföras i Sverige. Regeringen uttryckte sig i debattartiklar och i media positivt till parternas förslag men har sedan inte presenterat något eget förslag. När nu varslen ökar snabbt skulle det självklart varia en styrka för jobb och företag i Sverige om vi hade haft ett system för korttidsarbete på plats. Vi är beredda att snabbehandla frågan om regeringen bara lägger ett förslag på riksdagens bord. Läget på arbetsmarknaden År 2009 drabbades Sverige av ett kraftigt BNP-fall. Under år 2010 och 2011 följde en snabb återhämtning. Trots detta återhämtade sig arbetsmarknaden aldrig fullt ut. Sverige har idag en arbetslöshet på ungefär 7,5 procent. Det är lika högt eller högre än många jämförbara europeiska länder. Nästa år bedöms arbetslösheten bli ännu högre. Särskilt oroande är att ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå och att antalet långtidsarbetslösa mer än fördubblats under de senaste sex åren. Nu ökar återigen antalet varsel i Sverige. Uppgifter från Arbetsförmedlingen visar på en markant och oroväckande uppgång av antalet varsel. Mycket talar nu för att svensk arbetsmarknad är på väg att försvagas och att fler varsel kommer att läggas. September 2012 September 2011 8,4 procent av den 8,2 procent av den registerbaserade registerbaserade arbetskraften var öppet arbetskraften var öppet arbetslösa eller deltog i arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd program med aktivitetsstöd Det omfattar sammanlagt Det omfattar sammanlagt 392 820 personer 369 305 personer 46 910 nya lediga platser anmäldes 55 024 nya lediga platser anmäldes Förändring En ökning med 0,2 procentenheter En ökning med 23 515 personer En minskning med 8 114 platser 7 329 personer varslades om uppsägning Källa: Arbetsförmedlingen 4 540 personer varslades om uppsägning En ökning med 2 789 personer
3 (5) Antalet varsel ökar i Sverige Varselstatistiken visar på en kraftig uppgång av antalet varsel. Varsel Riket 25000 20000 15000 10000 5000 0 200801 200803 200805 200807 200809 200811 200901 200903 200905 200907 200909 200911 201001 201003 201005 201007 201009 201011 201101 201103 201105 201107 201109 201111 201201 201203 201205 201207 201209 Källa: Arbetsförmedlingen Hittills i år har 45 647 personer drabbats av varsel i Sverige. Siffran för samma period förra året är 29 485 varsel. Det är en ökning med ca 55 procent. Exempel på stora varsel på senare tid: Mest kritiskt är läget inom industrin, byggbranschen och bilbranschen. SSAB varslar 450 medarbetare i Borlänge, Oxelösund och Luleå. Jitech varslar ett 60-tal anställda i Tingsryd. Flexator varslar 54 anställda i Anneberg i Nässjö kommun. Wenmec varslar 75 anställda i Kil. Holmens pappersbruk varslar 230 personer i Hallstavik. Eco Log varslar 25 anställda i Söderhamn. Bharat Forge Kilsta varslar 25 anställda i Karlskoga. Sony Mobile varslar 650 anställda i Lund. Volvo bussar lägger ner karosstillverkningen i Säffle och 330 anställda och 60 konsulter förlorar jobben. Swedwood i Tibro varslar 221 anställda.
4 (5) Socialdemokraterna beredda att införa modell för korttidsarbete Regeringen meddelade i februari att man var positiv till det förslag parterna 2 presenterat om att införa en modell för korttidsarbete. Nu stiger antalet varsel i Sverige samtidigt som regeringen sitter tyst. Regeringen har ännu inte presenterat något förslag utan hänvisar till interna utredningar. Socialdemokraterna i riksdagen är beredda att snabbehandla ett förslag från regeringen om att införa en modell för korttidsarbete i Sverige. Detta för att ha ett system på plats om Sverige skulle gå in i en djup och tillfällig efterfrågekris. Med ett sådant system skulle en varselvåg kunna dämpas samtidigt som vi kan rusta Sverige och stå beredda inför kommande efterfrågeuppgång. Med en modell för korttidsarbete kan jobb räddas samtidigt som svenska företags konkurrenskraft stärks inför en växande orderingång. Fakta: Korttidsarbete Under den globala finanskrisen 2008/2009 slöts de så kallade krisavtalen efter överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter. Krisavtalen innebar lokala överenskommelser om att minska arbetstid och lönekostnad. Avtalen blev viktiga verktyg för att klara jobben i Sverige under finanskrisen. I majoriteten av länderna inom EU och OECD fanns system för korttidsarbete redan innan finanskrisen 2008/2009. 4 Dessutom införde flera länder temporära system under krisen. Parterna inom industrin anser att en modell för korttidsarbete bör skapas även för Sverige och har presenterat en modell för detta. 5 Modellen går kortfattat ut på att det vid en djup efterfrågekris, som bedöms vara av tillfällig karaktär, kan införas korttidsarbete. Detta efter överenskommelse mellan stat och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer 2 Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SVEMEK, Sveriges Ingenjörer, Teknikarbetsgivarna och Unionen. 4 Sammantaget har system för korttidsarbete funnits i 23 av de 27 medlemsländerna i den Europeiska unionen i samband med finans krisen. Bland OECD-länderna har korttidsarbete funnits i 24 av de 34 länderna. 5 Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige, februari 2012
5 (5) på förbundsnivå. Avsikten är att på så vis begränsa antalet varsel samtidigt som anställda finns kvar i verksamheten för att snabbt sätta igång produktionen när efterfrågan åter ökar. Systemet föreslås gälla generellt för den privata sektorn. Omfattning och tillämpning av korttidsarbetet avgörs av parterna lokalt, efter att parterna på central nivå aktiverat ett förbundsavtal. Korttidsarbete bör kombineras med utbildning så att medarbetare och företag kan behålla och stärka sin kompetens. Anställda är förpliktade att inställa sig på arbetsplatsen (eller på platsen för utbildning) även under arbetsbefriad tid. För samhället innebär en modell för korttidsarbete att arbetslösheten kan hållas tillbaka och kostnader i försäkringssystem, exempelvis a-kassan, kan begränsas. Enligt parternas förslag skulle en korttidsersättning införas som i viss mån ersätter bortfallen lön och ersättning i samband med korttidsarbete. Arbetsgivaren betalar korttidsersättning direkt till arbetstagaren. Arbetsgivaravgift ska inte utgå för korttidsersättning. Staten ersätter i sin tur till viss del korttidsersättningen. Det tyska systemet för korttidsarbete, Kurzarbeit, lyfts ofta fram som ett gott exempel. Enligt Deutsche Bank har 400 000 jobb kunnat behållas i Tyskland tack vare systemet.