INFORMATION 1(5) Datum 2015-12-22 Diarienr 2015/1087 Tillsynsenheten Jörgen Ringagård 551 83 Jönköping jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359315, fax 036-166170 Ändringar i skogsvårdslagstiftningen 1 januari 2016 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen ändras den 1 januari 2016. Ändringarna publiceras i Skogsstyrelsens författningssamling som SKSFS 2015:3 i samband med ikraftträdandet. Ändringarna innebär följande. Regler om tillåtna avverkningsformer förtydligas, vilket visar på möjligheter till ett mer varierat brukande, t.ex. genom hyggesfritt skogsbruk och blädning i vissa fall. Vad som avses med skyddsdikning förtydligas, eftersom det har funnits vissa oklarheter. Rättningar av felaktig text görs om samråd inom rennäringens åretrunt-marker och om kvävegödsling. Ändringarna beskrivs nedan. De påverkar inte vilka uppgifter som ska fyllas i anmälan eller ansökan om avverkning. En länk bifogas till Skogsvårdslagstiftningen gällande regler 1 januari 2016. Dokumentet finns som PDF-fil. http://www.skogsstyrelsen.se/global/aga-ochbruka/lagen/skogsv%c3%a5rdslagstiftning%202016.pdf Tillåtna avverkningsformer Allmänna råd till 3 kap. 1 föreskrifterna I de allmänna råd till 3 kap. 1 föreskrifterna som nu ändras anges följande slags avverkningar som ändamålsenliga för återväxt av ny skog (föryngringsavverkning). Trakthuggning, där virkesförrådet genast sänks till en så låg nivå så att skyldighet att anlägga ny skog uppstår. Info externt föreskriftsändringar 20160101 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Skogsstyrelsen 2015-12-22 2(5) Successiv utglesning, där virkesförrådet på sikt sänks till en så låg nivå att skyldighet att anlägga ny skog uppstår. Sådan avverkning är tillåten endast på mark som är lämplig för naturlig föryngring. Begreppet successiv utglesning byts nu ut mot upprepad utglesning, och ett tillägg görs om att sådan utglesning även kan utföras så att virkesförrådet hela tiden överstiger den nivå där skyldighet att anlägga ny skog uppstår, dvs. en form av hyggesfritt skogsbruk. Upprepad utglesning är tillåten endast på mark som är lämplig för naturlig föryngring för att säkerställa att nya plantor kontinuerligt växer in. Ändringen innebär ett förtydligande i allmänna råd av vilka åtgärder som är tillåtna, men de har i praktiken varit tillåtna även före ändringen. Allmänna råd till 3 kap. 2 föreskrifterna I de allmänna råd till 3 kap. 2 föreskrifterna som nu ändras anges följande slags avverkningar som främjar skogens utveckling. Röjning eller gallring, där virkesförrådet efter avverkning ska vara tillräckligt högt för att tillvarata markens virkesproducerande förmåga. Det görs nu ett tillägg att avverkning som främjar skogens utveckling i vissa fall kan utföras så att skogens höjd- och diameterspridning bibehålls eller ökas, t.ex. genom någon form av blädning. I röjning och gallring minskar normalt istället höjd- och diameterspridningen, vilket lagts till i de allmänna råden. På motsvarande sätt som för hyggesfritt skogsbruk ovan innebär tillägget med blädning ett förtydligande i allmänna råd av vilka åtgärder som är tillåtna, men i praktiken har även andra åtgärder än röjning och gallring tillåtits före ändringen. 3 kap. 4 föreskrifterna Nu gällande bestämmelse innehåller en definition av begreppet föryngringsavverkning. Med föryngringsavverkning avses annan avverkning än sådan röjning eller gallring som främjar skogens utveckling och som inte har till syfte att skogsmarken ska tas i anspråk för annat ändamål än virkesproduktion. Eftersom allmänna råd till 3 kap. 2 ändras så att avverkning som främjar skogens utveckling kan utföras även på annat sätt än röjning eller gallring, stryks de orden i 3 kap. 4 föreskrifterna. Den nya lydelsen blir då följande. Med föryngringsavverkning avses annan avverkning än sådan som främjar skogens utveckling och som inte har till syfte att skogsmarken ska tas i anspråk för annat ändamål än virkesproduktion. Skyddsdikning 7 kap. 33 föreskrifterna Föreskrifterna om skyddsdikning ändras nu så att de hänvisar till 15 skogsvårdsförordningen, om anmälningsplikt för sådan dikning efter avverkning (skyddsdikning) som inte kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Härigenom blir det tydligare att skyddsdikning endast kan göras efter avverkning. Innan ändringen har föreskrifterna hänvisat till 14
Skogsstyrelsen 2015-12-22 3(5) skogsvårdslagen, som för skyddsdikning anger sådan dikning i samband med avverkning. Vidare införs i föreskrifterna att skyddsdikning inte får utföras så att grundvattennivån blir lägre än före avverkningen, att dikenas djup ska begränsas och att dikena ska lämnas att växa igen efter att de uppfyllt sitt syfte. Genom regeln att grundvattennivån inte får bli lägre än före avverkningen tydliggörs bl.a. att skyddsdikning inte får utföras på mark som redan var blöt före avverkningen. Regeln om att dikena ska lämnas att växa igen klargör att dikenas funktion är tidsbegränsad och att de inte ska förväxlas med diken som får rensas. Samråd inom rennäringens året-runt-marker rättning Enligt 20 skogsvårdslagen ska berörd sameby beredas tillfälle till samråd innan avverkning sker inom renskötselns året-runt-marker. I Skogsstyrelsens föreskrifter finns formuleringar som kan uppfattas vara mer långtgående än lagtexten. Texten Samråd ska dock ske i 4 kap. 3 byts därför ut mot Samebyn ska dock beredas tillfälle till samråd. I 4 kap. 4 görs en liknande ändring av samma skäl. Kvävegödsling rättning I Skogsstyrelsens allmänna råd till 7 kap. 26 föreskrifterna om kvävegödsling finns en allmän del där det i tre punkter beskrivs vad som avses med konventionell användning av kvävegödselmedel. En av dessa punkter anger följande. maximalt 200 kg kväve i form av mineralgödselmedel tillförs vid ett och samma tillfälle. Den rättning som nu görs innebär att kvävegivan istället för 200 kg anges till 200 kg per hektar. Sändlista Artdatabanken Arvidsjaurs Allmänningsskog Baroniet Adelswärd AB Bergs Skog AB Bergvik Skog AB Billerud Korsnäs Skog AB Björnstorps och Svenstorps Godsförvaltning Boo Egendom AB Boxholms Skogar AB Brevens Bruk AB Centrum för Biologisk Mångfald Derome Skog AB Dylta Bruk Förvaltnings AB Erstaviks Godsförvaltning Fortifikationsverket Fria Skog Friluftsfrämjandet Riksorganisation Försvarsmakten Generalläkaren
Skogsstyrelsen 2015-12-22 4(5) GS-facket Gustafsborgs Säteri AB Gällivare Allmänningsskog Gällö Skog AB Havs- och vattenmyndigheten Hargs Bruk AB Holmen Skog AB Hushållningssällskapens Förbund HäradSkog AB Häradsmarken AB Johannishus Godsförvaltning Jokkmokks Allmänningsskogar Jordbruksverket Jönåkers häradsallmänning Kammarkollegiet Kobergs och Gåsevadholms Godsförvaltning Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Lantmäteriet Lima Besparingsskog LRF Skogsägarna Länsstyrelsen Halland Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen Östergötland Mellanskog Moelven Skog AB Munkedal Skog AB Naturskyddsföreningen (SNF) Naturvårdsverket Norra Skogsägarna Norrskog Orsa Besparingsskog Persson Invest Skog AB Riksantikvarieämbetet
Skogsstyrelsen 2015-12-22 5(5) Rundvirke Skog AB Rödins Trä AB Rörvik Timber AB Sametinget SCA Skog AB Skogforsk Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Skogsindustrierna Skogssällskapet Skogstjänst SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) SMF Skogsentreprenörerna Statens fastighetsverk Stockholms fastighetskontor Stora Enso Skog SUSAB Sveaskog Förvaltnings AB Svenska FSC Svenska Jägareförbundet Svenska Kyrkan Svenska PEFC Svenska Samernas Riksförbund Sveriges Hembygdsförbund Sveriges Jordägareförbund Sveriges kommuner och landsting Sydved AB SÅGAB-Sågverken Norrland Sågverken Mellansverige Sågverksföreningen Såg i Syd Sätra Bruk AB Södra Skog Transtrands Besparingsskog Uppsala Akademiförvaltning Weda Skog AB Vida Skog AB Wikers AB Världsnaturfonden WWF Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening Älvdalens, Särna-Idre Besparingsskogar