FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2013-10-28 Mål nr 778-13 4 UTREDNINGEN I MÅLET Förvaltningsrättens bedömning som redovisas senare under en egen rubrik grundar sig bland annat på den utredning som föreligger i målet. Här nedan redovisas de olika bestämmelser och förarbeten som varit aktuella. Tillämpliga bestämmelser En TV-mottagare är en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål (2 lagen om radio- och TV-avgift). Den som innehar en TV-mottagare ska betala radio- och TV-avgift till RIKAB (2 a samma lag). Radio- och TV-avgift betalas inte för TV-mottagare som är varaktigt undanställd eller obrukbar vad gäller tid efter det att förhållandet har anmälts till RIKAB av den avgiftsskyldige (6 4 samma lag). Radio- och TV-avgift ska betalas till dess att den avgiftsskyldige har anmält att hans eller hennes avgiftspliktiga innehav har upphört och anmälan har kommit in till RIKAB (11 samma lag). Ett TV-program är ett program som huvudsakligen består av rörliga bilder med eller utan ljud. En TV-sändning är en sändning av eller att sända TV-program med hjälp av elektroniska kommunikationsnät där sändningen tillhandahålls av en leverantör av medietjänster, är riktad till allmänheten och är avsedd att tas emot med tekniska hjälpmedel (3 kap. 1 första stycket 17 och 18 radio- och TV-lagen [2010:696]).
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2013-10-28 Mål nr 778-13 5 Aktuella förarbeten I äldre förarbeten uttalas följande. Avgiftsskyldigheten är kopplad till innehavet av en TV-mottagare. Allmänt sett gäller att den som har hand om, och kan använda, en TV-mottagare bör anses som innehavare och därmed skyldig att betala avgift. Uttrycket innehav klargör att det för avgiftsskyldighet inte krävs att någon verkligen använder sin TV-mottagare. Även den som aldrig ser på TV måste betala avgift om han eller hon innehar en TV-mottagare. Vad som har betydelse för frågan om avgiftsskyldighet är att innehavet gäller en sådan apparat som kan användas för att ta del av de TV-program som sänds (prop. 1988/89:18 s. 45 f.). I samma förarbeten uttalas även vad som är en TV-mottagare i lagens mening. En TV-mottagare kunde då tekniskt närmast beskrivas som en anordning för mottagning av sådana etersändningar ( radiosändningar ) och trådsändningar som förmedlar rörliga bilder. Redan enligt den definitionen fanns alltså apparater som kunde utgöra TV-mottagare, fastän de i dagligt tal kallades något annat. En sådan apparat angavs exempelvis vara videobandspelaren. Det poängterades också att det pågick en utveckling mot olika varianter av TV-apparater (a. prop. s. 43 f.). I januari 2007 infördes i lagtexten en definition av begreppet TV-mottagare. I förarbetena till lagändringarna förtydligades också flera andra begrepp. Vidare utvecklades vilka tjänster betalningsskyldigheten för radio- och TV-avgiften skulle omfatta. Nedan följer några av dessa uttalanden (prop. 2005/06:112 s. 91 93). Avgiftsskyldigheten bör även framöver vara utformad så att det är innehavaren av en TV-mottagare som är avgiftsskyldig. På grund av den tekniska utvecklingen och ändrade beteendemönster hos TV-tittarna bör begreppet TVmottagare och dess tekniska beskrivning ges en vidare innebörd än vad som gäller nu. Detta är nödvändigt för att de som faktiskt tar del av TV-utbudet oavsett distributionssätt även fortsättningsvis ska betala avgift. Därmed garanteras en stark public service-verksamhet även i framtiden. [Det är inte] meningsfullt att vare sig i lagen eller i förarbetena definiera utrustningen genom en teknisk beskrivning. Tekniken för mottagning av TV är under ständig utveckling och en lagstiftning som bygger på en närmare beskrivning av tekniken för mottagning av TV riskerar att ganska snart bli inaktuell. En TV-mottagare bör definieras som sådan teknisk utrustning som
Bilaga 2 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1C 2013-06 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. www.domstol.se