Oktober 211 Fakta om Västra Götaland
Geografi och befolkning 7 Fakta om Västra Götaland är framtagen för att beskriva nuläget och de senaste årens utveckling i Västra Götaland. Här presenteras ett urval av senast tillgängliga fakta och statistik om de tre dimensionerna (den ekonomiska, den sociala och miljödimensionen) och de fem fokusområdena (näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa) som Vision Västra Götaland bygger på. Fakta illustreras med diagram, kartor och tabeller. Faktahäftet innehåller uppgifter om Västra Götalands 49 kommuner, om hela länet och om de fyra kommunalförbundsområdena. Det finns även jämförelser med andra län och regioner, både i Sverige och i Europa. I broschyren används begreppen Västra Götaland och Västra Götalands län omväxlande om samma geografiska område. Ibland förekommer statistik kopplat till Västsverige, vilket innebär Västra Götaland plus Halland. Vår förhoppning är att Fakta om Västra Götaland ska bidra till ökade kunskaper om och ett ökat intresse för Västra Götaland. Göteborg, oktober 211 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Fakta om Västra Götaland och statistiskt underlag finns tillgängligt på vår hemsida www.vgregion.se/statistik den Ekonomiska dimensionen den Sociala dimensionen Miljödimensionen Näringsliv kompetens och kunskap Infrastruktur och kommunikationer Kultur Hälsa 17 23 35 43 55 63 73 83
Vision Västra Götaland det goda livet Vision Västra Götaland är en gemensam ram för arbetet att stärka Västra Götaland som en konkurrenskraftig region, nationellt och internationellt. Grunden i visionen är Det goda livet. Det står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, samt att vi möter behoven hos barn och ungdomar och arbetar för en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling som beaktar de tre dimensionerna den ekonomiska, den sociala och miljödimensionen. Fem fokusområden ska prioriteras i det fortsatta arbetet: näringsliv, kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur och hälsa. Till detta kommer fyra perspektiv som ska genomsyra alla insatser: den gemen samma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. I detta faktahäfte presenteras statistik som beskriver de fem fokusområdena och de tre dimensionerna i Vision Västra Götaland. De olika dimensionerna och fokusområdena är sinsemellan beroende och förstärker varandra. I vissa fall kan den redovisade statistiken höra hemma i mer än ett område. Exempelvis kan statistik som tillhör den sociala dimensionen vara relevant även i fokusområdena hälsa och kompetens. Miljödimensionen Den ekonomiska dimensionen Näringsliv Kompetens & kunskapsutveckling Infrastruktur & kommunikationer Kultur Hälsa Den sociala dimensionen
geografi och befolkning Geografi 8 Folkmängd 9 Flyttningar 13 Mångfald 14 Befolkningsstruktur 15 7
Geografi och befolkning 8 Som ett Sverige i miniatyr Västra Götaland är som ett Sverige i miniatyr storstad och landsbygd, småsamhällen och mellanstora städer. Naturen växlar från kustlandskap till storskog, med slättland och hagmarker däremellan. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige, med en landareal på 23 956 km² som utgör sex procent av Sveriges landyta. Det är cirka 24 mil såväl i nordsydlig som i västöstlig riktning. Av de 29 611 öar som finns i Västra Götaland är 15 bebodda. Det finns 49 kommuner i Västra Götaland. Den till ytan största kommunen är Falköping på 157 km² och den minsta är Öckerö kommun på 26 km². År 21 bildades fyra regionala kommunalförbund: Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Syftet var att skapa bra och effektiva samarbetsorganisa tioner för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En del av statistiken i denna broschyr är uppdelad i de fyra delregionerna. 1 De fyra delregionerna/kommunalförbunden och kommunerna i västra götaland Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Skaraborg Mark Tranemo Sjuhärad Kungsbacka Svenljunga Göteborgsregionen Fyrbodal 1,6 miljoner invånare Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län, med nästan 1,6 miljoner invånare. Flest Folkmängd i Västra Götalands kommuner 31 december 21 Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) människor bor i storstadskommunen Göteborg, med en halv miljon invånare. Dals-Ed kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen, med 4 7 invånare. Kommun Folkmängd (antal) Ale 27 442 Kungälv 41 241 Svenljunga 1 288 Alingsås 37 796 Lerum 38 58 Tanum 12 37 Bengtsfors 9 791 Lidköping 38 48 Tibro 1 56 Bollebygd 8 375 Lilla Edet 12 578 Tidaholm 12 572 Borås 13 294 Lysekil 14 521 Tjörn 14 955 Dals-Ed 4 692 Mariestad 23 741 Tranemo 11 587 Essunga 5 564 Mark 33 845 Trollhättan 55 248 Falköping 31 513 Mellerud 9 179 Töreboda 9 113 Färgelanda 6 654 Munkedal 1 181 Uddevalla 51 868 Grästorp 5 776 Mölndal 6 973 Ulricehamn 22 838 Gullspång 5 291 Orust 15 221 Vara 15 762 Göteborg 513 751 Partille 35 84 Vårgårda 1 943 Götene 13 223 Skara 18 314 Vänersborg 36 857 Herrljunga 9 314 Skövde 51 42 Åmål 12 295 Hjo 8 841 Sotenäs 9 52 Öckerö 12 449 Geografi och befolkning 9 Härryda 34 463 Stenungsund 24 292 Karlsborg 6 752 Strömstad 11 88 1 Kungsbacka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund men inte i Västra Götalands län.
Geografi och befolkning Befolkningen är ojämnt fördelad över Västra Götalands yta. Förutom till Göteborgsregionen, är befolkningen främst koncentrerad till områdena kring Borås, Trollhättan och Skövde. Befolkningstätheten i Västra Götaland är 66 invånare per km². Bland kommunerna ligger Göteborg högst med drygt 1 invånare per km² och Dals-Ed lägst med drygt sex invånare per km². Sveriges genomsnitt ligger på 23 invånare per km², Stockholms läns på 315 invånare per km² och Skåne läns på 113 invånare per km². Folkmängden i västra götaland och dess delregioner 197 199 25 21 Västra Götaland 1 366 78 1 441 293 1 528 455 1 58 297 Göteborgsregionen 712 174 777 432 879 298 928 629 Fyrbodal 238 764 257 16 258 81 259 737 Skaraborg 248 85 259 957 255 312 256 472 Geografi och befolkning Befolkningstäthet i Västra Götalands kommuner, antal invånare per km², år 21 Sjuhärad 195 972 21 18 25 581 21 484 1 Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 1, 1139,9 1, 999,9 5, 99,9 25, 49,9 6,4 24,9 Folkmängden ökar Vid årsskiftet 21/211 uppgick folkmängden i Västra Götaland till 158297 personer, vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under 21 ökade befolkningen med nästan 11 invånare, vilket ligger i nivå med de senaste årens befolkningsökning. Liksom tidigare år var det Göteborgsregionen som ökade mest. Nästan 9 procent av befolkningstillväxten skedde i Göteborgsregionen, som hyser drygt hälften av befolkningen i Västra Götaland. Under det senaste decenniet har nästan 9 procent av Västra Götalands befolkningstillväxt skett i Göteborgsregionen. BEFOLKNINGSUTVECKLING 197 21 Index 1 = år 197 15 14 13 12 11 1 9 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Riket 11
Geografi och befolkning Befolkningsförändring (%) 1995 21 i Västra Götalands kommuner. Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 1 22% 9,9% -9,9% -1-17% Medan befolkningstillväxten i Göteborgsregionen beror på både det ökade antalet inflyttade och det fortsatt stora födelseöverskottet, har folkökningen i andra delar av Västra Götaland enbart skett till följd av det positiva flyttnettot. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGEN 2 21 Antal personer 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Göteborgsregionen Flyttnetto Sjuhärad Födelsenetto Skaraborg Fyrbodal Ökade flyttströmmar till och från utlandet Totalt flyttade nästan 39 personer till Västra Götaland år 21. Av dem kom 14 från utlandet den största gruppen var hemvändande svenskar. Den andra stora invandrargruppen var från Somalia. I gränskommunerna Strömstad och Bengtsfors var det invandringen från Norge som dominerade. Bland inrikes inflyttade kom de största strömmarna från Stockholms, Skåne och Hallands län. Medan Göteborgsregionen har stark dragningskraft på invånare från andra delar av Sverige och omvärlden, har nettoflyttströmmarna inom länet också från Göteborgsregionen under senare år främst gått till Sjuhärad. FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄSTRA GÖTALAND Antal personer 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Inrikes utflyttade Inrikes inflyttade Utvandrare Invandrare Geografi och befolkning 12 Under det senaste decenniet har den procentuella befolkningsökningen varit högst i Stenungsunds kommun. Den största procentuella minskningen har skett i Gullspångs kommun. 13
Geografi och befolkning 14 Det mångkulturella Västra Götaland År 21 fanns i Västra Götaland 233 invånare som var födda utomlands och ytterligare 63 som var födda i Sverige men hade utländsk bakgrund. 2 Andelen utrikes födda invånare varierar mycket mellan Västra Götalands delregioner och kommuner. Två tredje delar av de utrikes födda bor i Göteborgs regionen. Lägst andel utrikesfödda har Öckerö kommun (fyra procent) och högst andel har Göteborgs kommun (22 procent). Ungefär 13 nationaliteter finns representerade i Västra Götaland. UTRIKESFÖDDA SOM ANDEL AV BEFOLKNINGEN % 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland 2 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikesfödda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Riket 199 2 21 Åldrande befolkning Västra Götaland har, i likhet med många andra regioner och länder i Europa, en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Låga födelsetal kring sekelskiftet 2 och en stadigt ökad livslängd, har bidragit till att genom snittsåldern har stigit. Befolkningsprognosen visar att andelen äldre kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna, samtidigt som andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska. Detta resulterar i att allt färre måste försörja allt fler. Ett sätt att sammanfatta vad befolkningens åldersstruktur kan betyda för de materiella livsvillkoren är att relatera summan av antalet äldre (65+ år) till antalet i yrkesaktiv ålder (16 64 år), så kallad äldrekvot. Äldrekvoten för Västra Götaland ligger på 29, vilket betyder att 1 personer i yrkesaktiv ålder måste försörja 29 personer i åldersgruppen 65 år och äldre. Kvoten varierar kraftigt mellan kommunerna i Västra Götaland. Den lägsta äldrekvoten har Göteborgs kommun (21) följt av de kringliggande kommunerna. Den högsta äldrekvoten har Sotenäs (45), Karlsborg (43) och Bengtsfors (43). Äldrekvoten (antalet 65+ år i förhållande till antalet 16 64 år) i Västra Götalands kommuner år 21 Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Nästan en tredjedel av invånarna i Göteborgs kommun har utländsk bakgrund. Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo >4 35 39 3 34 <3 Geografi och befolkning 15
den ekonomiska dimensionen Bruttoregionprodukt 18 Lönesumma 19 17
Den ekonomiska dimensionen Djup nedgång, men snabb återhämtning Den ekonomiska utvecklingen i en region kan mätas med bruttoregionprodukten (BRP) det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. BRP i förhållande till befolkningen i en region är ett mått på den ekonomiska välfärden. Vid en jämförelse mellan länen hamnar Stockholms län i en klass för sig, med en BRP per invånare på 478 kronor. År 28 hamnade Västra Götalands län på tredje plats bland alla Sveriges regioner, med en BRP per invånare på 337 kronor. Ur ett historiskt perspektiv har Västra Götaland, i likhet med de flesta övriga regioner i Sverige, haft en hög ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet. Men de senaste årens ekonomiska utveckling har påverkats starkt av konjunkturnedgången. Västra Götalands beroende av den krisdrabbade fordonsindustrin har medfört ett hårdare slag mot näringslivet i Västra Götaland än i resten av riket. Å andra sidan har återhämtningen blivit snabbare i Västra Götaland, framförallt på grund av den starka uppgången i tillverkningsindustrin. Under andra halvåret 21 var näringslivets omsättning tillbaka på samma nivå som före konjunkturnedgången. 1 Hög tillväxt i Göteborgsområdet För att få en bild av skillnader i ekonomisk utveckling inom Västra Götaland är lönesumma 2 ett lämpligare mått än BRP. År 21 var lönesumman per invånare i Göteborgsregionen nästan 145 kronor. Det är betydligt högre än i de tre övriga delregionerna, där lönesumman varierar mellan 12 och 125 kronor per invånare. Ökningen av lönesumman har däremot legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren, något lägre i Fyrbodal. I ett längre tidsperspektiv har Göteborgsregionen haft betydligt större ökning av lönesumman än de tre övriga delregionerna. Under de två senaste decennierna har till växten i lönesumman varit svagast i Skaraborg och Fyrbodal. Den ekonomiska dimensionen 18 BRUTTOREGIONPRODUKT PER INVÅNARE Tusental kronor 6 5 4 3 Norrbottens län Riket Västra Götalands län Kronobergs län Västernorrlands län Jönköpings län Dalarnas län Jämtlands län Hallands län Skåne län Örebro län Västmanlands län Västerbottens län Uppsala län 2 1 Stockholms län Blekinge län Östergötlands län Södermanlands län Värmlands län Kalmar län Gävleborgs län Gotlands län NÄRINGSLIVETS OMSÄTTNING, KVARTALSVÄRDEN ENLIGT TRENDCYKELN Index år 2=1 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 2 21 Riket 22 23 24 25 Stockholms län 26 27 28 29 21 Västra Götalands län 1 Eftersom statistik om BRP publiceras med 2-års eftersläpning redovisar vi här istället omsättningen i näringslivet, vilket ger en bra bild av konjunktur utvecklingen i ekonomin. LÖNESUMMA PER CAPITA, ÅR 21 OCH LÖNESUMMETILLVÄXT UNDER PERIODEN 25 21 Kronor 16 14 12 1 8 6 4 2 Fyrbodal Göteborgsregionen Lönesumma per capita 21 Sjuhärad Skaraborg 2 Summa av alla bruttolöner som betalats ut under ett år. Tillväxt i lönesumma, % 2 Västra Götaland Tillväxt i lönesumma 25 21 18 16 14 12 1 8 6 4 2 LÖNESUMMA, FASTA PRISER Index år 199=1 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 1991 1992 1993 199 1996 1997 1998 1994 1995 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Riket Skaraborg Sjuhärad Fyrbdoal Göteborgsregionen 28 29 21 19
Den ekonomiska dimensionen Den ekonomiska dimensionen I europeisk jämförelse har Västsverige (Västra Götaland och Halland) en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Västsverige har betydligt högre BRP per invånare än genomsnittet för EU-regioner. Bland närmare 3 euro peiska regioner hamnar Västsverige på 34:e plats. Bruttoregionprodukt per invånare i procent av EU-genomsnittet (1) i europeiska regioner, år 28 >15% 1 149% 5 99% <5% Uppgift saknas Västsverige hamnar på 34:e plats bland nästan 3 europeiska regioner när det gäller BRP per capita. 2 21 Landsgräns Regiongräns (NUTS 2) 3 Källa: Eurostat NUTS (Nomenclature of Units for Territorial Statistics) är den regionindelning som används inom EU för att kunna jämföra olika områden inom EU:s gränser. 3
den sociala dimensionen Sysselsättning 24 Arbetslöshet 24 Yrke 26 Inkomster 28 Bostäder 29 Biståndstagare 3 Ohälsotal 31 Trygghet 32 Valdeltagande 32 23
Den sociala dimensionen 24 Delaktighet i samhällslivet Trygghet, gemenskap och delaktighet i det sociala livet är grundläggande förutsättningar för människans välbefinnande. Enligt den senaste nationella folkhälsoenkäten uppgav nio av tio invånare i Västra Götaland att de var delaktiga i samhällslivet. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor, men däremot mellan olika åldersgrupper. Bland personer äldre än 65 år angav åtta av tio att de är delaktiga i samhällslivet, medan nästan alla i den yngre åldersgruppen upplevde delaktighet. Arbete ger gemenskap Att delta i arbetslivet är viktigt för att skapa sociala kontaktnät, gemenskap och relationer. Det är också en viktig källa för människors inkomster och försörjning. Under första kvartalet år 211 var 764 1 personer i Västra Götaland sysselsatta i arbetslivet. Antalet sysselsatta ökade med 22 jämfört med första kvartalet året innan, men hade fortfarande inte kommit upp till den nivå Västra Götaland hade innan lågkonjunkturen. Sysselsättningsgraden (andel sysselsatta av befolkningen 2 64 år) låg på 78 procent år 21, men varierar kraftigt mellan olika befolkningsgrupper. 1 1 Observera att det finns två olika källor till sysselsättningsgrad. Eftersom RAMS och AKU använder olika metoder för insamling av data finns det även skillnader i redovisningen. SYSSELSÄTTNINGSGRAD (ANDEL SYSSELSATTA AV BEFOLKNINGEN 2 64 ÅR), ÅR 21 % 1 8 6 4 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD FÖR OLIKA BEFOLKNINGSGRUPPER (2 64 ÅR) I VÄSTRA GÖTALAND, ÅR 29 % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Hallands län Gotlands län Riket Västra Götalands län Dalarnas län Skåne län Västerbottens län Stockholms län Jönköpings län Kronobergs län 76 Män 73 Kvinnor Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Jämtlands län 8 Födda i Sverige Kalmar län Blekinge län Värmlands län Södermanlands län 63 Födda i Norden utom Sverige Norrbottens län Örebro län Östergötlands län Västernorrlands län 5 Födda utanför Norden /AKU 75 Samtliga /RAMS Bland svenskfödda personer är sysselsättningsgraden 8 procent, medan endast varannan person som är född utanför Norden är sysselsatt. Det finns även stora skillnader på arbetsmarknaden inom Västra Götaland. Skillnaderna ökade ännu mer under lågkonjunkturen, då arbetslösheten slog särskilt hårt mot Fyrbodal och Skaraborg. Till följd av många varsel och minskad efterfrågan på arbetskraft ökade arbetslösheten i alla länets delar, men har sedan första kvartalet 21 åter börjat minska. I mars 211 var drygt sex procent av befolkningen (16 64 år) i Västra Götaland öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Totalt var 32 personer öppet arbetslösa och ÖPPET ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM I VÄSTRA GÖTALAND (16 64 ÅR), ÅRSMEDELTAL Antal personer 12 1 8 6 4 2 1996 1997 Öppet arbetslösa 1998 1999 2 21 22 24 25 26 27 28 29 21 Sökande i program med aktivitetsstöd Källa: Arbetsförmedlingen 2 Exempelvis arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik, jobb- och utvecklingsgaranti mm. 23 31 deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program. 2 I Åmål och Trollhättan var tio procent av befolkningen (16 64 år) öppet arbetslösa eller arbetssökande i program i mars 211. Ungdomsarbetslösheten är hög. Nästan 15 personer i åldrarna 18 24 år var arbetslösa (motsvarar 9,4 procent av befolkningen) i mars 211. Öppet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program, andel av befolkningen (16 64 år), mars 211 Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 8, 1,4% 6, 7,9% 4, 5,9% 2,7 3,9% Källa: Arbetsförmedlingen Den sociala dimensionen 25
ANDEL KVINNOR OCH MÄN INOM DE TIO VANLIGASTE YRKENA I VÄSTRA GÖTALAND (ANSTÄLLDA 16 64 ÅR), ÅR 29 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Sysselsättningsgraden för kvinnor ligger fortfarande lägre än för män, men har ökat väsentligt de senaste decennierna. Även i ett europeiskt perspektiv ligger kvinnornas sysselsättningsgrad i Västsverige (Västra Götaland och Halland) väldigt högt. Den genomsnitt liga sysselsättningsgraden för kvinnor i Europa är 63 procent. Den sociala dimensionen Den sociala dimensionen Segregerad arbetsmarknad Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig väl färdsfråga. Ett område där det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor är arbetsmarknaden både när det gäller sysselsättningsgrad, löner och yrkes val. Bland de tio mest vanliga yrkena i Västra Götaland är könsfördelningen påtagligt ojämn. Den minst ojämna fördelningen återfinns bland försäljare inom fackhandel. Sysselsättningsgrad för kvinnor (andel sysselsatta kvinnor som andel av kvinnliga befolkningen 2 64 år) i europeiska regioner, år 29 >7 % 65 69,9 % 6 64,9 % <6 % Uppgift saknas Företagssäljare Övrig kontorspersonal Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare m.fl. Västsverige hamnar på 24:e plats bland nästan 3 europeiska regioner när det gäller kvinnors sysselsättningsgrad. Grundskollärare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Lagerassistenter m.fl. 26 2 4 6 8 1 % Män Kvinnor 27 /Yrkesregistret Landsgräns 3 Regiongräns (NUTS 2) Källa: Eurostat NUTS (Nomenclature of Units for Territorial Statistics) är den regionindelning som används inom EU för att kunna jämföra olika områden inom EU:s gränser. 3
Den sociala dimensionen Det finns även stora skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda personer på arbetsmarknaden. Skillnader i sysselsättningsgrad och yrkesval gör att även inkomstspridningen blir ojämn mellan dessa grupper. Extra tydliga är skillnaderna mellan olika stadsdelar i Göteborg, där stadsdelar med hög andel utrikesfödda även har relativt sett stor andel med låga årsinkomster. Göteborgs stad totalt Norra Hisingen Lundby Västra Hisingen INKOMSTSPRIDNING BLAND BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) I GÖTEBORGS STAD OCH DESS STADSDELAR, ÅR 29 Bostäder Segregationen mellan olika befolkningsgrupper är även tydlig på bostadsmarknaden. Bland personer som inte är födda i EU/EFTA-länder 4 är det dubbelt så vanligt att bo i hyreshus jämfört med bland den svenskfödda befolkningen. Skillnaderna är dessutom något högre i Västra Götaland än i de övriga storstadslänen. Den sociala dimensionen Västra Göteborg ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM BOR I HYRESHUS, ÅR 29 Askim-Frölunda-Högsbo % 7 Majorna-Linné 6 Centrum 5 28 Andel av befolkningen med låga årsinkomster varierar mellan 22 och 47 procent mellan Göteborgs olika stadsdelar. Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Angered 2 4 6 8 1 % Årsinkomst < 172 tkr Årsinkomst 172 333 tkr Årsinkomst > 333 tkr, Göteborgs stad 4 3 2 1 Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Samtliga Födda i Sverige Födda i Norden utom Sverige Födda i EU/EFTA Födda i övriga världen utom Norden 29 4 EFTA-länderna är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
Den sociala dimensionen 3 Så många får bistånd År 29 fick 74 personer i Västra Götaland, motsvarande fem procent av befolkningen, ekonomiskt bistånd någon gång under året (tidigare kallat socialbidrag). Antalet biståndstagare i Västra Götaland ökade med 13 procent mellan åren 28 och 29, vilket är en något större ökning än i riket i genomsnitt. Störst andel biståndstagare fanns i Göteborgs och Trollhättans kommun. År 29 fanns i Västra Götaland 2 533 barn i familjer som fick ekonomiskt bistånd. Biståndstagare i Västra Götalands kommuner år 29 (andel av den totala befolkningen i respektive kommun) Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 5, 7,% 4, 4,9% 3, 3,9% 2, 2,9% Källa: Socialstyrelsen Ohälsotalet åt rätt håll Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 199-talet och början av 2-talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 23, är det fortfarande alldeles för många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom. Västra Götaland ligger något högre än genom snittet i riket. Kvinnors ohälsotal (36) ligger betydligt högre än männens (25). Det finns dessutom stora skillnader inom länet. OHÄLSOTAL I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 21 Antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år 45 4 35 3 25 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Ohälsotal i Västra Götalands kommuner år 21 (antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år) Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda 4, 47,6 Mölndal 3, 39,9 Tranemo Mark 23,8 29,9 Svenljunga Källa: Försäkringskassan Den sociala dimensionen 31 Västra Götalands län Skåne län Riket Stockholms län Källa: Försäkringskassan
Den sociala dimensionen Vi behöver trygghet Trygghet är en förutsättning för att trivas och må bra. Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen, även om det totala antalet anmälda brott per invånare har ökat under andra halvan av 2-talet. Vara med och påverka Den kanske mest grundläggande möjligheten att delta och påverka samhällsutvecklingen, är att utnyttja sin rösträtt. Trenden från mitten av 198-talet till och med 22 var ett minskat valdeltagande i kommunal-, landstings- och riksdagsval. I de allmänna valen 26 och 21 har dock valdeltagandet åter ökat. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper. Många är nöjda med livet Även om det finns stora skillnader inom länet när det gäller arbetslöshet, ohälsa i arbetslivet samt ekonomisk trygghet, visar SOM-undersökningen 4 att en stor del av invånarna i Västra Götaland känner sig mycket eller ganska nöjda med sina liv, oavsett var de bor. NÖJD MED LIVET, ANDEL AV SVARANDE, ÅR 21 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Den sociala dimensionen ANMÄLDA BROTT VALDELTAGANDE VID KOMMUNALVAL, ANDEL AV RÖSTBERÄTTIGADE Västra Götalands län Antal per 1 invånare % 22 95 Skåne län 2 9 18 16 85 Stockholms län 14 8 Sverige 32 12 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Stockholms län Skåne län 75 7 1976 1979 1982 1985 Västra Götalands län 1988 1991 Riket 1994 1998 22 26 21 Källa: Valmyndigheten 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Ingen åsikt Källa: SOM-institutet 33 Västra Götalands län Riket Källa: BRÅ 4 SOM-undersökningen görs av SOM-institutet som är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Fokus i undersökningarna är på Samhälle, Opinion och Media.
MILJÖDIMENSIONEN Koldioxidutsläpp 36 Vindkraft 37 Miljöbilar 37 Energieffektivt byggande 39 Luftföroreningar 39 Naturskyddade områden 4 35
Miljödimensionen Utsläppen fortfarande stora Växthuseffekten är i hög grad en följd av koldioxidutsläppen. I Västra Götaland har utsläppen av växthusgaser minskat med cirka två procent mellan åren 199 och 28. Länets totala utsläpp var 12,5 miljoner ton år 28. Utsläppen från energiförsörjningen har minskat, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle och fjärrvärme. Minskningarna har till en del uppvägts av att vägtrafikens utsläpp har ökat. En särskild omständighet för Västra Götalands län är också ökade utsläpp från den tunga processkemiska industrin, framför allt från raffinaderiverksamheten. Den slutliga energianvändningen per invånare i Västra Götalands län är i samma storleksordning som genomsnittet för landet och har ökat något under 2-talet. Ökningen har främst skett inom industrisektorn. Samtidigt har hushållens energianvändning minskat med drygt 2 procent sedan år 2. I Västra Götaland förbrukas årligen drygt 43 kwh per invånare; hushållen står för cirka 15 procent av den totala användningen. Viktiga åtgärder för att minska energianvändningen är ökad användning av förnybar energi inom industrin och i byggnader. Allt mer vindkraft i Västra Götaland Utbyggnaden av förnybar energiproduktion är prioriterad i Västra Götaland. Bland annat är vindkraften under kraftig utbyggnad. Under de två senaste åren har drygt 1 nya vindkraftverk byggts och produktionen av vindkraft har nästan fördubblats från år 28 till år 21. Västra Götaland har flest vind kraftverk i Sverige, men den totala elproduktionen från vindkraften är störst i Skåne, följt av Västra Götaland. Fordonsgasen ökar kraftigt Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa drivmedel, samt snålare fordon, tillsammans med ett mer sparsamt körsätt, är andra viktiga steg mot lägre koldioxid utsläpp. Både antalet och andelen miljöfordon har ökat snabbt under senare år. År 21 var 15 procent av alla nyregistrerade bilar i Västra Götaland miljöbilar. Andelen miljöbilar i trafik är betydligt lägre. Miljödimensionen KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP, KOLDIOXIDEKVIVALENTER, I VÄSTRA GÖTALAND ENERGIANVÄNDNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND VINDKRAFTSPRODUKTION ÅR 21 ANDEL NYREGISTRERADE MILJÖBILAR AV ALLA NYREGISTRERADE BILAR, ÅR 21 Tusentals ton kwh per invånare MWh % 14 5 9 25 36 12 1 8 6 4 2 199 2 Energiförsörjning Arbetsmaskiner Avfall och avlopp 25 26 27 Industriprocesser Lösningsmedelsanvändning 28 Transporter Jordbruk 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2 Industri 22 Transporter 24 26 28 Service Hushåll Källa: www.miljomal.nu 8 7 6 5 4 3 2 1 Skåne län Västra Götalands län Dalarnas län Jämtlands län Västerbottens län Hallands län Gotlands län *Redovisas inte av sekretesskäl Kalmar län Norrbottens län Östergötlands län Värmlands län Jönköpings län Blekinge län Västernorrlands län Uppsala län Gävleborgs län Örebro län Kronobergs län Södermanlands län* Stockholms län* Västmanlands län* Källa: Energimyndigheten 2 15 1 5 Blekinge län Stockholms län Östergötlands län Västmanlands län Riket Västra Götalands län Kalmar län Gotlands län Jönköpings län Skåne län Västernorrlands län Örebro län Södermanlands län Kronobergs län Västerbottens län Uppsala län Gävleborgs län Värmlands län Hallands län Dalarnas län Jämtlands län Norrbottens län 37
Miljödimensionen 38 Cirka 14 procent av alla nyregistrerade miljöbilar är gasbilar. Fordonsgas är beteckningen för metan, i form av antingen fossil naturgas eller biogas, som används som drivmedel. Biogas är förnybart och är idag det mest miljöanpassade fordonsbränslet, med minimal klimatpåverkan. Antalet gasfordon har mer än tiodubblats det senaste decenniet. Västra Götalands län år 21 Västra Götalands län år 21 Antalet gasfordon Antalet tankställen fordonsgas Såld biogas GWh 79 7 9 8 5 49 1 2 Antalet gasfordon i Västra Götaland har mer än tiodubblats det senaste decenniet. Källa: Projekt Biogas Väst En stor ökning har även skett av antalet tankställen med biogas, liksom leveranserna dit. Skåne, Västra Götaland och Stockholms län står tillsammans för mer än 7 procent av de totala leveranserna av fordonsgas. LEVERANSER AV FORDONSGAS, ÅR 21 Tusentals normalkubikmeter 3 25 2 15 1 5 Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Östergötlands län Biogas Örebro län Västmanlands län Uppsala län Hallands län Södermanlands län Naturgas Jönköpings län Kalmar län Västerbottens län Jämtlands län Värmlands län Norrbottens län Blekinge län Västernorrlands län Gävleborgs län Källa: Energimyndigheten Energieffektivt byggande Nästan en fjärdedel av alla nybyggda lägenheter i Västra Götaland uppfördes som lågenergilägenheter år 21. Det är dubbelt så stor andel jämfört med övriga Sverige. Av alla nya hus är cirka 1 procent passivhus. ANDEL UPPFÖRDA LÅGENERGIBOSTÄDER OCH LÄGENHETER % 3 25 2 15 1 5 Västra Götalands län Riket Västra Götalands län Riket Andel uppförda lågenergibostäder av totalt uppförda bostäder 28 29 21 Andel uppförda lågenergilägenheter av totalt uppförda lägenheter (flerbostadshus) Källa: Lågan program för energieffektiva byggnader Luften påverkar oss alla Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt. Halten av kvävedioxid i luft är en god indikator på utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. Kvävedioxid är en av de mest betydande luftföroreningarna i den industrialiserade världen, av två anledningar: den verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. Den är också en nyckelfaktor för bildning av marknära ozon som bland annat orsakar skador på skördar och vittring av byggnader. Kvävedioxidhalterna i luft i svenska tätorter minskade fram till början av 2-talet, framförallt tack vare bilarnas förbättrade avgasrening. Under senare år har dock ingen ytterligare nedgång skett för tätortsluften. KVÄVEDIOXIDHALTEN I LUFTEN Mikrogram per kubikmeter 3 25 2 15 1 5 199 1991 1992 1993 Västra Götalands län 1994 1995 1996 1997 1998 Riket Miljömål 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: www.miljomal.nu Miljödimensionen 39