Första världskriget 100 år sedan krigsutbrottet Slagfälten på västfronten liknade ett månlandskap efter alla bombkrevader. Här ses en kanadensisk kulsprutegrupp i sina ställningar. 6 NORDISK FILATELI September 2014
av Carl-Henrik Larsson Det är i år 100 år sedan första världskriget bröt ut. De bakomliggande orsakerna, liksom följderna av detta det värsta krig som dittills drabbat mänskligheten, var många. Vi skall här se närmare på det krig som förändrade 1900-talets historia för alltid. På detta frimärke som Frankrike gav ut 1958, 40 år efter krigsslutet, visas en fransk soldatgrav. Fortfarande skördar faktiskt detta krig offer. Mer än 250 människor, mestadels bönder, har efter kriget dött då de plöjt upp, eller kommit i kontakt med granater och ammunition från första världskriget. En enhet ur den belgiska militären arbetar fortfarande med att plocka bort och oskadliggöra blindgångare och kvarglömda granater. Förra året (2013) plockade denna enhet bort 160 ton granater och ammunition bara från området kring Ypres, där ett av de större slagen stod. Och miljoner granater finns fortfarande kvar! A tt ett krig mellan Euro pas stormakter skulle bry ta ut sommaren 1914 var egentligen inte oväntat. För re - dan under slutet av 1800-talet fanns det flera tecken på att ett framtida krig skulle komma att förhärja den europeiska kontinenten. Trots det blev krigets förlopp och de fasansfulla följderna en chock! Artonhundratalet var nationalismens århundrade framför andra. Ett nationsbygge var en process som skapades uppifrån, där den gemensamma historien skulle få folket att enas kring sin nation. Detta skapade kän s - lan av vi och de. Samtidigt utnyttjade de europeiska kolonialmakterna Storbritan ni en, Frankrike och Belgien sina kolonier till bristningsgränsen. Den industriella revolutionen NORDISK FILATELI September 2014 7
Militären och statsmannen Paul von Hindenburg (1847 1934) visas på detta tyska frimärke från 1933. Efter första världskrigets utbrott 1914 gick den pensionerade Hindenburg åter i tjänst. Tillsammans med Erich Luddendorff (1865 1937) ledde Hindenburg den tyska armén till viktiga segrar på östfronten. Slaget vid Tannenberg och vid de Masuriska sjöarna gjorde Hindenburg till krigshjälte. Han utnämndes 1914 till fältmarskalk. Efter kriget blev Hinden burg ministerpresident (1925 34) i den bräckliga Weimarrepubliken, som slutligen omkullkastades av nazisterna. kombinerad med en ökande me - delklass som hade råd att konsumera, krävde naturresurser som fanns att hämta i kolonierna. Tysklands enande Tyskland bestod fram till dess enande under Preussen 1871, av en mängd mindre stater och furstendömen. Det tyska kejsarriket (1871 1918) blev en snabbt växande maktfaktor i Eu ropa, ett land där militarismen utgjorde en av hörnpelarna. Ett problem när Tyskland enades, var att alla de mest naturresursrika kolonierna redan var upptagna. Detta skapade tidigt en konkurrens kän s - la mellan det tyska kejsarriket och de andra europeiska stormakterna, som vägrade släppa från sig kolonialt utrymme till Tyskland. Den starke mannen bakom Tysklands enande var rikskanslern Otto von Bismarck (1815 93). Realpolitiker som han var förstod Bismarck att ett krig kunde bli förödande för riket. Men när kejsar Wilhelm II utmanövrerade Bismarck från den politiska arenan 1890, öppnades vägen för alla dem i kret - sen kring kejsaren, som menade att Tyskland skulle växa på bekostnad av andra länder. Och ett krig sågs som en möjlig lösning för att återställa maktbalansen i Europa till Tysklands fördel. Kapprustning och alliansbygge Resultatet av det spända politiska läget i Europa blev en kapprustning mellan stormakterna. Lösningen för att säkra ländernas framtid fann Euro - pas stormakter i att ingå allianser, där länderna förpliktade sig att ställa upp militärt för att skydda sina allierade om en hotfull situation uppstod. Redan i början av 1880-talet hade Tyskland ingått en allians med dubbelmonarkin Österrike-Ungern och Italien. Denna allians fick namnet trippelalliansen eller centralmakterna. Italien lämnade dock alliansen 1915 och gick över till den andra alliansens sida trippel - ententen. De kvarvarande cen - tralmakterna fick istället stöd av Osmanska riket, en statsbildning motsvarande nuvar - ande Turkiet, delar av Nord af - rika, Mellanöstern och arabiska halvön. Även Bulgarien gav centralmakterna sitt stöd. Den andra alliansen, ententen eller trippelententen, bestod av Storbritannien, Frank - rike och Ryssland. De två sistnämnda hade ingått ett för- svarsförbund under 1890-talet, och det skulle dröja fram till början av 1900-talet innan Stor - britannien gick med. Skotten i Sarajevo Balkankrigen som rasade 1912 och 1913 medförde att Serbien fördubblade sitt territorium, samtidigt som Osmanska rikets dominans i området minskade. Ett stort Serbien var ett direkt hot mot Österrike-Ung - erns intressesfär. Det politiska läget i regionen komplicerades ytterligare genom att Ryss land sedan länge stod på Serbiens sida. Den 28 juni 1914 inträffade den händelse som har gått till historien som skotten i Sara - jevo, den tändande gnistan till första världskriget. Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru sköts ned på öppen gata i Bosniens huvudstad Sara - jevo, som då tillhörde Österrike-Ungern. Mördaren var den 19-årige ser biske studenten Gavrilo Prin cip, som var medlem i den serbiska nationalistiska organisationen Svarta handen. Or - ganisationen som hade förgreningar upp i den serbiska militärledningen, kämpade för ett stort serbiskt rike. I Österrike mottogs dödsbudet med bestörtning, och krav ställdes genast på ett kraftfullt handlande gentemot Ser - bien. Detta var också precis vad Svarta handen önskade, och att Ryssland skulle ställa upp bak - om Serbien om en österrikisk Västtyskland gav ut detta frimärke 1971 med anledning av att det var 100 år sedan det tyska kejsarriket (1871 1918) utropades. Före 1871 bestod Tysk - land av en samling mindre kungadömen, grevskap och furstendömen. Det tyska kejsarriket blev snabbt en maktfaktor i Europa, ett rike med imperialistiska ambitioner där militarismen var en av hörnstenarna. Grundaren av riket, Otto von Bismarck, var dock ingen krigsivrare. Efter att kejsaren Wilhelm II 1890 tvingat Bismarck att avgå, blev Tysklands utrikespolitik alltmer aggressiv. 8 NORDISK FILATELI September 2014
Gibraltar gav ut detta frimärke 2014 som visar en mycket be - römd brittisk rekryteringsaffisch från 1914. Motivet som först gavs ut som tidningsframsida till en brittisk tidning, visar Stor - britanniens krigsminister lord Horatio Herbert Kitchener (1850 1916) som pekar uppfordrande och ber om deltagande i krigs - insatserna. Lord Kitchener dog 1916 efter att örlogsfartyget som han var ombord på gått på en tysk sjömina. USA använde sig av en liknande rekryteringsaffisch föreställande Uncle Sam. Den finns avbildad på ett amerikanskt frimärke från 1998. intervention skulle genomföras. Kriget bryter ut Den österrikiska krigsmakten såg händelsen som en lysande chans att en gång för alla krossa Serbien. Tre veckor efter attentatet i Sarajevo lämnade Österrike ett ultimatum till Ser bien, som i stora drag gick ut på att krig skulle bryta ut om inte Österrike fick ta aktiv del i utredningen kring Svarta handens inblandning i dådet. Serbien gick visserligen med på att utreda mordet noggrant, men någon österrikisk inbland - ning var det inte tal om. Den rigida allianspolitiken skulle nu visa sig vara föröd - ande för utvecklingen i Euro pa! I detta läge mobiliserade Ös terrike-ungern sin armé, och den 28 juli 1914 förklarade landet Serbien krig. Detta trots att Tyskland hade försökt lugna ner situationen. När inte detta fungerade mobiliserade även Tyskland sin armé, vilket också Ryssland gjorde. Den 1 augusti kom den tyska krigsförklaringen mot jätten i öst, följd av en fransk och brittisk mobilisering. Redan näst - kommande dag gick den tyska armén in i Luxemburg. Storbritannien hotade att förklara Tyskland krig om landet inte respekterade Belgiens neutralitet, vilket inte skedde. Samtidigt som Tyskland gick in i Belgien kom den tyska krigs förklaringen mot Frank - ri ke, och den 4 augusti förklarade Storbritannien krig mot Tyskland. Två dagar senare valde Österrike-Ungern att deklarera krig mot Ryssland. Hela denna händelsekedja som satte Europa i brand, brukar kallas för den svarta veckan. Kriget på västfronten Den tyska armén följde en sedan länge uppgjord anfalls plan, Schlieffenplanen, som döpts ef - ter che fen för den tyska general staben, Alfred von Schlieffen. Denna anfallsplan som hade ut veck lats 1891 1905, sågs som en mirakellösning på hur ett två frontskrig skulle utkämpas. Den tyska armén skulle snabbt förflytta sig genom Belgien in i Frankrike och krossa det fran - ska försvaret. Därefter skulle den snabbt förflyttas österut och där besegra ryssarna, innan dessa nått fram till den tys ka gränsen. Anfallsplanen var en skrivbordsprodukt som totalt under - skattade Rysslands militära förmåga. Samtidigt som den tyska armén bröt in i Belgien skickade britterna en expeditionskår till Frankrike, men läget för ententen såg inte ljust ut. Tys - karna trängde tillbaka fransmännen och britterna, och i bör - jan av september 1914 hotades Paris av en tysk invasion. En brittisk soldat lämnar sin familj för att åka till fronten visas på det övre frimärket. När kriget bröt ut sommaren 1914 trodde de flesta att kriget skulle vara över efter en månad eller så. Att kriget skulle pågå i mer än fyra år var det få som anade. Ju längre tid kriget fortgick desto mer blev också allmänheten insatt i de fasor som pågick vid fronten. Nyhetsförmedlingen från krigets olika frontavsnitt, som skedde genom tidningar och jour - nalfilmer före biofilmerna, gav inledningsvis en romantiserad bild av kriget. Efterhand blev rapporteringen mer verklighets - trogen. På det nedre frimärket ses brittiska soldater under träning. Flertalet soldater, oavsett sida, fick en mycket enkel utbildning innan de skickades till fronten. Mötet med krigets verklighet blev en chock, och merparten av rekryterna stupade redan under de första veckorna vid fronten. Bortskjutna armar och ben samt rent psykiska men var vanliga bland de överlevande. Hundratals granatchockade brittiska soldater avrättades av sina egna i tron att de spelade sjuka för att slippa strida. Deras änkor fick dessutom ingen pension eftersom männen räknades som desertörer. Båda frimärkena gavs ut av Gibraltar i år, och i deras nedre högra hörn ses en vallmo poppy på engelska som är symbolen för de dödade soldaterna under första världskriget. Än idag bär de flesta i Storbritannien en vallmo på Remembrance Day eller Poppy Day den 11 november, dagen då kriget slutade. NORDISK FILATELI September 2014 9
06_11:Layout 1 2014-08-25 22:31 Sida 10 Den främsta orsaken till att första världskriget krävde så många liv var vapenteknikens utveckling före och under kriget. Kapprustningen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mellan Europas stormakter, hade fört utvecklingen framåt vad gällde alltmer effektiva vapen. Kulsprutan liksom det tunga artilleriet tog miljoner liv 1914 18. Stridsgas (främst fosgen, senaps- och klorgas) introducerades under första världskriget, först av tyskarna. Britterna satte 1916 in ännu ett nytt vapenslag stridsvagnen. Frankrike gav ut det här frimärket 1988. Den franska generalen Joseph Joffre (1851 1931) beordrade ett kraftigt motanfall, och med hjälp av alla tillgängliga taxibilar i Paris, lyckades fransmännen förflytta sina förstärkningar till frontavsnittet vid Marne innan tyskarna bröt genom. Istället tvingades tyskarna retirera 60 km österut. Där skulle frontlinjen komma att fixeras under återstoden av kriget, längs en sträcka från den belgiska Nordsjökusten till schweiziska gränsen. Detta skyttegravskrig skulle komma att bli synonymt med kriget på västfronten. Miljoner soldater, oavsett sida, sov, åt, uträttade sina behov och dog i skyttegravarna. Den ständiga fukten, gyttjan, råttorna och alla löss, var en del av soldaternas vardag. Det nästan oavbrutna artilleribombardemanget formade ett overkligt månlandskap, som skiljde de båda sidornas skyt- tegravar från varandra, det som kallades ingenmansland. Växelvis stormade tyskarna, britterna och fransmännen detta kraterfyllda landskap, och resultatet blev nästan alltid detsamma ett blodbad. I slag efter slag, vid exempelvis Marne, Somme, Verdun och Ypres dog miljoner unga soldater. Oftast utan att en meter mark erövrades! På flera fronter Första världskriget brukar först och främst förknippas med kriget på västfronten, men det var mycket större än så. Samtidigt som Tyskland anföll Frankrike inledde Österrike-Ungern sin offensiv mot Serbien. Det skulle dock dröja fram till hösten 1915 innan Serbien kapitulerade, och då hade ÖsterrikeUngern dessutom fått militär hjälp från Bulgarien, som gått in på centralmakternas sida. På östfronten lyckades inte Österrike-Ungern hålla stånd mot den ryska armén, utan fick se sig besegrade. Den tyska krigsmakten gjorde emellertid bättre ifrån sig på östfronten, och lyckades pressa tillbaka den ryska armén, som förlorade två viktiga slag vid Tannenberg och de Masuriska sjöarna hösten 1914. De ryska krigsansträngningarna slutade 1917 med ett totalt fiasko och kapitulation. Efter att Italien 1915 lämnat centralmakterna och gått över på ententens sida, spreds kriget till norra Italien. Första världskriget fördes även i Mellanöstern, på arabiska halvön och i Nordafrika, där ententen kämpade mot Osmanska riket, som stod på centralmakternas sida. Även till sjöss utspelades kriget, och inte minst orsakade de tyska ubåtarna stor skada, och de riktade sina torpeder mot alla ententens fartyg. Efter att det brittiska passagerarfartyget Lusitania 1915 blivit sänkt av en tysk ubåt och 124 amerikanska passagerare omkom, höjdes röster i USA om att landet skulle gå in i kriget på ententens sida. Frankrike gav ut dessa båda frimärken 1956 respektive 1966, för att markera att det gått 40 respektive 50 år sedan slaget vid Verdun slutade. Detta slag som pågick i tio månader, från februari till december 1916, kostade en halv miljon soldater livet. Det ena frimärket visar franska soldater under eldgivning i en skyttegrav vid Verdun. Skyttegravarnas helvete blev synonymt med kriget på västfronten. Miljoner män levde, sov och dog i dessa skyttegravar, som sträckte sig från den schweiziska gränsen till den belgiska Nordsjökusten. Mellan skyttegravslinjerna låg ingenmansland, ett landskap totalt söndertrasat av alla de miljoner granater som detonerat. På det andra frimärket visas en del av staden Verduns befästningsverk. Staden och det omkringliggande landskapet blev totalförstört under detta meningslösa slag som slutade oavgjort. Samtidigt som slaget vid Verdun rasade, pågick slaget vid Somme. Det inleddes i juli 1916 som en fransk-brittisk offensiv mot de tyska ställningarna. Detta slag som slutade i november 1916 blev ett av historiens värsta blodbad med 1,5 miljoner döda britter, fransmän och tyskar! 10 NORDISK FILATELI September 2014
USA ville med detta frimärke från 1985 hylla landets veteraner från första världskriget. Efter att kriget på västfronten blev stillastående inledde ententen en flottblockad mot tyska hamnar. Tysklands svar på denna blockad blev att sänka alla fientliga fartyg. Efter att en tysk ubåt 1915 sänkt passagerarfartyget Lusitania och 124 civila amerikaner omkom, höjdes röster för att USA skulle gå in i kriget. Tyskland avbröt då sitt oinskränkta ubåtskrig men återupptog det 1917. USA:s inträde i kriget blev därmed ett faktum, och också den avgörande faktorn till Tysklands nederlag. Tyskland upphörde då med sitt oinskränkta ubåtskrig fram till 1917, då de tyska ubåtarna återigen började sänka handels- och passagerarfartyg under ententens flagg. USA:s inträde i första världskriget blev därmed ett faktum. Följderna av kriget Efter att den ryska armén kapitulerat i öster genom freden vid Brest-Litovsk 1917, kun de tyskarna flytta över sina trupper till västfronten. Trots enor ma krigsansträngningar lyckades dock inte tyskarna komma till något avgörande. USA:s inträde i kri - get i kom bination med hungersnöd i Tysk - land gjorde situatio - nen allt mer ohållbar för den tyska krigsledningen, och i november 1918 såg man sig tvingade att underteckna vapenstille - ståndet. Först och främst var första världskriget en mänsklig tragedi av enorma proportioner. Siffrorna på antalet stupade sol dater i kriget kan variera mellan olika käl - lor, men upp skattningsvis rör det sig om närmare nio miljoner totalt. Då får man inte heller glömma alla de miljoner sol - dater som blev lemlästade eller fick psykiska men för livet. Och de eko nomiska och materiella förlusterna var katastrofala! Vid freden i Versailles 1919 dömdes Tyskland som ensamt ansvarigt för kriget, trots att så inte var fallet. Det yttersta ansvaret låg på den serbiska terrororganisationen Svarta handen samt Österrike-Ungerns sätt att agera efter skotten i Sa rajevo. Däremot var det så att den tyska krigsledningen utnyttjade situationen som en förevändning för att kunna gå i Isle of Mans nationella krigsmonument över stupade soldater från första och andra världskriget visas på detta fri - märke utgivet 2008. Monumentet invigdes 1923 och finns i närheten av Tynwald Hill. Flertalet städer och byar i Stor - bri tannien och på de brittiska öarna har någon form av krigsmonument, som minner om de stupade soldaterna från de båda världskrigen. Alla kände på något vis någon som stupade, försvann eller blev lemlästad. Mer än 1 100 soldater från Isle of Man lämnade sin ö för att aldrig mer återvända levande. Tragedin var enorm! krig, och därigenom befästa Tysk lands roll som stormakt. Häri låg en stor skuld! Skuldparagrafen, kombinerad med det enorma krigsskadestånd som Tyskland tilldömdes att betala efter kriget, samt kravet på total nedrustning och landavträdelser, skapade en hämndlystnad bland många tyskar. En strömning i sam hället som Hitler och nazisterna senare plockade upp och utnyttjade. Det ryska krigssammanbrottet 1917 banade vägen för Le - nin och kommunisterna, som aldrig annars vunnit stöd för sin sak. Första världskriget på frimärksutgåvor Utgivningen av frimärken med motiv som ansluter till första världskriget har aldrig varit stor, men i och med 100-årsminnet av krigsutbrottet har flera postverk världen över upp märksammat detta med en eller flera utgåvor. Anledningen till att det tidigare funnits relativt få utgåvor som bär motiv från första världs kri get, är säkerligen att detta krig länge stått i skuggan av andra världskriget. Jag vill här lyfta fram ett antal tidigare utgåvor på temat första världskriget. Belgi - en gav 1932 ut en se - rie (Mi chel 342 43) föreställande en soldat med gevär och packning och årtalen 1914 1918. Den serien har ett högt katalogvärde. Frankrike gav ut en serie om två frimärken 1938 (Michel 423 24) med en fransk soldat i en skyttegrav som motiv. Ett annat frimärke som jag tycker är intressant är en utgåva från Irland 2006 (Michel 1711), som visar slaget vid Som me. Här följer ett urval länder som i år gett ut frimärken med första världskrigsmotiv: Australien, Frankrike, Gu - ya na, Isle of Man, Jersey, Mont serrat, Nevis, Storbritan - nien och Tuvalu. NORDISK FILATELI September 2014 11