Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1
Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet, inflytande och gemenskap 6 Trygga och goda uppväxtvillkor 7 Goda levnadsvanor 8 Åldrande med livskvalitet 9 Ansvar och roller 10 I större perspektiv 11 Hälsa är 12 Vår vision Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och att etablera goda levnadsvanor. Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet Folkhälsoarbetet har genomgått en förändring som innebär att kommunerna alltmer har fått en huvudroll i arbetet. Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Kommunen har ansvar eller inflytande på många områden som har betydelse för vår hälsa. För förhållanden som trygghet och delaktighet, goda boendemiljöer, tillgång till utbildning och arbete, liksom natur och orörd miljö har beslut på lokal nivå stor betydelse. Tidigare förknippades folkhälsoarbete med fristående hälsoinformation och kampanjer. Dessa har ersatts av ett synsätt där folkhälsoarbete ses som ett långsiktigt och strategiskt arbete som är integrerat i ordinarie verksamhet. Det innebär också en helhetssyn på hälsa, där strukturer, miljöer och förutsättningar som främjar hälsa kommer i centrum mer än enskilda hälsoproblem. Sverige och Mölndal präglas i grunden av goda levnadsvillkor, men mellan olika befolkningsgrupper finns systematiska skillnader i hälsa. Det nationella målet fokuserar på att villkoren för hälsa ska vara lika. För att nå förbättrad hälsa i befolkningen krävs samordnat sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Offentliga, privata och ideella krafter behöver samverka. Varje nämnd och förvaltning har ansvar för att beakta folkhälsoperspektivet i sin verksamhet. Folkhälsorådet har uppgiften att följa hälsoutvecklingen, att initiera utveckling och att samordna och utvärdera övergripande insatser. Folkhälsorådet består av förtroendevalda och tjänstemän från bland annat Mölndals stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta dokument anger den grundläggande inriktningen för folkhälsoarbetet i Mölndal och antogs av kommunstyrelsen i augusti 2009. Folkhälsorådet i Mölndal Peter Johnson (kd) Eva Johansson (s) Bernt Runberg (s) Ordförande 1 v ordförande 2 v ordförande 2 Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal 3
framgångsrikt folkhälsoarbete sker tvärsektoriellt, d v s i samverkan mellan aktörer med olika roller, t ex kommun, hälso- och sjukvård, studieförbund, församlingar, föreningar, ideella organisationer, företag och privatpersoner. Invånarnas perspektiv är styrande, inte organisationsgränserna. Mål och inriktning I Mölndal inriktas folkhälsoarbetet på fyra fokusområden Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Inom varje område inriktas arbetet mot några övergripande mål. Dessa finns sammanfattade på nästa sida. För vart och ett av de övergripande målen finns en mera tydlig inriktning utpekad. Fokusområden, övergripande mål och inriktning beskrivs tillsammans på de följande sidorna. Folkhälsoarbetet kommer att följas upp med hjälp av både uppgifter om levnadsvanor och statistik över andra faktorer som har betydelse för folkhälsan. Mål i sammanfattning delaktighet, inflytande och gemenskap Mölndalsbor i alla åldrar och med olika förutsättningar ska kunna delta i social gemenskap Mölndalsbor ska ha möjlighet att påverka både sin vardag och i samhällslivet Kvinnor och män ska kunna delta i samhällslivet på likvärdiga villkor Trygga och goda uppväxtvillkor Goda villkor ska råda för föräldraskap Barn och unga ska känna trygghet och tillhörighet i en kamratgrupp och i sin vardag goda levnadsvanor Barn, ungdomar och vuxna ska ha förutsättningar, kunskap och förmåga att välja en hälsosam livsstil Fler ska vara fysiskt aktiva Barns uppväxt ska vara fri från negativa konsekvenser av tobak och alkohol och helt fri från droger Åldrande Med livskvalitet Förutsättningar ska finnas för äldre att bibehålla vitalitet, hälsa och en aktiv livsstil långt upp i åren Boendet och den fysiska miljön i närområdet ska inge trygghet och underlätta ett självständigt liv 4 gott liv i Mölndal gott liv i Mölndal 5
Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Att känna delaktighet och gemenskap, att ha möjlighet att påverka sitt liv och att ha en känsla av sammanhang i tillvaron främjar hälsa. Högt socialt deltagande medverkar till att skapa relationer mellan människor, vilket bidrar till tillit och förtroende, något som är en förutsättning för ett tryggt samhälle. Goda sociala miljöer inger trygghet. Ett demokratiskt samhälle förutsätter delaktiga medborgare och tillerkänner också alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Mölndalsbor i alla åldrar och med olika förutsättningar ska kunna delta i social gemenskap Socialt deltagande och gemenskap ska främjas. Ensamhet och utanförskap ska motverkas. Möten mellan människor, mellan olika befolkningsgrupper och mellan generationer ska underlättas. Våra bostadsområden ska vara fysiskt och socialt goda och trygga miljöer. Goda villkor ska råda för föräldraskap Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxtperiod. Familjecentraler eller annat familjecentrerat arbetssätt ska utvecklas ytterligare. Barn och unga ska känna trygghet och tillhörighet i en kamratgrupp och i sin vardag Ett hälsofrämjande synsätt ska prägla verksamheter och miljöer där barn och unga vistas Utanförskap, mobbning, trakasserier och ojämlikt bemötande ska motverkas i alla miljöer där barn vistas. Arbetet ska ske i samverkan mellan föräldrar, barn, anställda och andra berörda. Den lokala samverkan kring främjande och förebyggande insatser för barn och unga ska stärkas. Arbete i bostadsområden och stadsdelar ska bidra till barns utveckling och trygghet. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungas goda hälsa. En trygg anknytning mellan barn och föräldrar (vårdnadshavare) är viktig. Nästan hälften av all ohälsa bland barn går att härleda till de förhållanden som familjen lever under. De sociala och ekonomiska villkor som är föräldrarnas blir också barnens. Hälsofrämjande insatser i barn och ungas vardag och närmiljö, minskar risken för ohälsa senare i livet och kan kompensera och utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Mölndalsbor ska ha möjlighet att påverka både sin vardag och i samhällslivet Insyn i samhällsfrågor ska underlättas Utveckling av bostadsområden och närmiljöer ska ske i samverkan mellan boende både barn, unga och vuxna - och offentliga, privata och ideella aktörer. Kvinnor och män ska kunna delta i samhällslivet på likvärdiga villkor Verksamheter för barn och unga ska verka för att flickor och pojkar bemöts på ett jämställt sätt och att likvärdiga villkor råder. 6 Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal 7
Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Våra levnadsvanor tillhör de faktorer som har störst betydelse för vår hälsa. Individen väljer sitt sätt att leva, medan samhället kan skapa goda förutsättningar och miljöer som stödjer och underlättar hälsosamma val. En socialt hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet och som motverkar vällevnadssjukdomar. Barn, ungdomar och vuxna ska ha förutsättningar, kunskap och förmåga att välja en hälsosam livsstil Verksamheter som möter barn och unga ska bidra till att grundlägga goda levnadsvanor. Måltider i stadens verksamheter ska vara näringsriktiga, ge möjlighet till social samvaro, inspirera till goda måltidsvanor och bidra till positiv hälsoutveckling. Samverkan mellan staden, primärvården, studieförbund och andra aktörer ska utvecklas vidare. Förutsättningar ska finnas för äldre att bibehålla vitalitet, hälsa och en aktiv livsstil långt upp i åren. Äldre ska ha möjlighet till social gemenskap och kulturella upplevelser oavsett boendeform och de begränsningar som ålder och sjukdom kan medföra. Ensamhet och isolering ska motverkas. Äldre ska ha möjlighet att vara fysiskt aktiva både inom- och utomhus. Äldres erfarenheter och kunskap ska tas tillvara i samhällslivet. Boendet och den fysiska miljön i närområdet ska inge trygghet och underlätta ett självständigt liv. Förebyggande arbete ska ske för att motverka olycksfall och skador bland äldre. Att behålla hälsa och vitalitet långt upp i åren innebär livskvalitet för den enskilde och ett åldrande med en meningsfull tillvaro. Faktorer som är särskilt viktiga för äldres hälsa och välbefinnande är regelbunden fysisk aktivitet, bra matvanor, goda sociala kontakter och känslan av att vara behövd. Betydelsefullt är att förebygga olycksfall och att stödja anhöriga som vårdar och hjälper närstående. Fler ska vara fysiskt aktiva. Förutsättningarna för rörelse och motion i vardagen ska vara goda. Den fysiska miljön ska locka till lek och rörelse i alla åldrar. Barns uppväxt ska vara fri från negativa konsekvenser av tobak och alkohol och helt fri från droger. Ett samordnat förebyggande arbete ska bedrivas mot användning av tobak, alkohol och narkotika. Arbetet bland unga ska inkludera föräldrar, skola, fritid, föreningsliv och andra aktörer i lokalsamhället. Ungas alkoholdebut ska skjutas upp och andelen ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa ska minska 8 Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal 9
Ansvar och roller I större perspektiv Folkhälsoarbetet berör stadens utåtriktade arbete, invånarnas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen. Fullmäktige har befolkningsansvaret och kommunstyrelsen har ansvar för det övergripande och strategiska perspektivet. Folkhälsoarbete ingår i alla nämnders uppdrag på så sätt att hälsoaspekter och social hållbarhet ska beaktas i ordinarie planering och verksamhet. Varje nämnd förväntas ange i verksamhetsplanen vilken eller vilka frågor som fokuseras ur folkhälsoperspektiv och för (social) hållbarhet under det kommande året. redovisa i verksamhetsberättelsen vad som gjorts och resultatet av arbetet tydliggöra eventuellt behov av resurser i den ordinarie budgetprocessen bevaka att anställda får utbildning för ökad förståelse av ett hälsofrämjande synsätt integrera folkhälsoaspekter i verksamheten utifrån kunskap om befolkningens behov integrera folkhälsoaspekter i verksamheten utifrån kunskap om verkningsfulla arbetsmetoder vid behov samverka över förvaltningsgränser och med externa aktörer Anställdas hälsa, folkhälsa och bemötande En stor del av stadens verksamhet består av möten mellan anställda och invånare. Verksamhetens kvalitet påverkas både av de anställdas välbefinnande och av deras förhållningssätt i mötet med medborgaren. Det interna arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser bidrar därför både till god kvalitet och till ett hälsofrämjande synsätt även i det utåtriktade arbetet. Den s k bemötandeplanen utgår från de mänskliga rättigheterna och syftet är att mölndalsborna ska få ett jämställt och jämlikt bemötande i sina kontakter med kommunen. På så sätt bidrar planen till god folkhälsa. Alla tre processerna stödjer varandra och bör utvecklas parallellt. Internationell nivå Folkhälsoarbetet har sin grund i FN:s deklarationer för mänskliga rättigheter, i FN:s program för hållbar utveckling (Agenda 21), i Brundtlandrapporten samt i WHO:s och EU:s mål för hälsa. Nationell nivå Det nationella målet för folkhälsoarbetet antogs av riksdagen 2003. Målet är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Utöver det övergripande målet är ett antal målområden fastställda. Dessa pekar ut vilka politik- och verksamhetsområden som har betydelse för folkhälsan. Målområdena är 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10.Matvanor och livsmedel 11.Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Både det nationella målet och målområdena har bekräftats genom nytt riksdagsbeslut i juni 2008. Regional nivå På den regionala nivån har Västra Götalandsregionen ett övergripande ansvar för samordning av folkhälsoarbetet. Dokumentet Vision Västra Götaland Det goda livet anger inriktningen för en hållbar utveckling i regionen. Regionfullmäktige antog en ny folkhälsopolicy våren 2009. Den lyfter fram sex stycken utmaningar för folkhälsoarbetet. Utmaningarna är Trygghet och säkerhet uppmärksammas bl a inom det lokala Brottsförebyggande rådet. Ren luft och natur, säkra livsmedel och giftfri miljö beaktas i miljöarbetet. Folkhälsoråd Folkhälsorådet har till uppgift att följa hälsoutvecklingen, initiera utvecklingsinsatser samt samordna och utvärdera folkhälsoarbete. Rådet är tvärsektoriellt sammansatt och samarbetet regleras i ett avtal mellan staden och Västra Götalandsregionen. Rådet är underställt kommunstyrelsen. Att skapa förutsättningar för Jämlika och jämställda levnadsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor 10 Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal 11
Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål www.molndal.se Grafisk form: Backlund & Co, 2010