Valla, Linköping. Inför kommande byggnation och bomässa. Arkeologisk utredning, etapp 2

Relevanta dokument
Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

Kabelförläggning invid två gravfält

En förhistorisk boplats i Rosersberg

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Edsvikenstråket. En planerad gång- och cykelväg utmed väg 262. Arkeologisk utredning etapp 2. Väg 262 Danderyds socken Danderyds kommun Uppland

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

Förläggning av en el-ledning i Skultunatrakten

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Tre gc-vägar i Stockholms län

Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

Ledningsförläggning vid Enköping

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

E18, Västjädra-Västerås

En GC-väg vid Sjukarby, Tierp

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

Roslagsbanan dubbelspår. Utredningsgrävningar vid Arninge och Ullna

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län

En hög med sprängsten i Brunna

Vedbo, Eriksborg. Nybyggnation av småhus. Särskild utredning. Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland. Anna-Lena Hallgren

Ett gravröse i Vallentuna

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Inför detaljplan Kungsängen-Tibble

Under Rocklundas bollplaner

Väg 66, Västerås-Surahammar

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

En el-ledning i Åkers Styckebruk

Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Viggbyholms trafikplats i Täby

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Schaktning för avlopp i Årdala

Forntida spår i hästhage

Mörbytorp Ensamliggande härd och sentida odlingsrösen

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Viggbyholms trafikplats

En ny miljöstation vid Köping

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Fiberkabel vid Västerås slott

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nybyggnation vid Brista i Märsta

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Gång och cykelväg i Hall

En stensättning i Skäggesta

Kumla prästgård. Rester efter ett mejeri och sentida byggnader. Särskild utredning. RAÄ 72 Kumla prästgård 3:8 Kumla socken Västmanland.

Planerad byggnation vid Amsta gård

Stadsparken bevattning, Västerås

Schaktning för VA-ledning i Badelunda

Fyra vindkraftverk vid Läppe

Malmölandet, Norrköping

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.

Lista-Åsby transportväg

Schaktningsövervakning i Rotbrunna

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Schaktning i Söderstaden i Norrköping

Avstyckning för nybyggnation

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:47. Strö gård. Antikvarisk kontroll. RAÄ 56 Strö 4:1 Köpings socken Västmanland.

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Lista-Åsby i Eskilstuna

Schaktning för elkablar och nya belysningsenheter i Vasaparken

Boplats och åker intill Toketorp

Härd vid gravfältet Västerhaninge 53:1

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

En returpark i Rissne, Stockholm

En minneslund vid Mosjö kyrka

Dp Villa Fannalund i Enköping

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Kv Tvättmaskinen i Västra Skälby, Västerås

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Ljuspunkter i Västerås

Vallbyleden, Västerås

Luftledning till jordkabel i Dunkers-Sundby

VA i C.H:s gata i V-ås

Ett fjärrvärmeschakt i Brunnsgatan, Sala

Edsvikenstråket. En planerad GC-väg utmed väg 262. Arkeologisk utredning, etapp 1

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

En ledningsdragning för fjärrvärme i Sigurdsgatan, Västerås

E20 Arboga-Kungsör. Nya anslutningsvägar och sidovägar samt en ny busshållplats. Särskild utredning och förundersökning

Raksta. Arkeologisk särskild utredning etapp 1 och 2. Tyresö 1:1 och Raksta 1:817 Tyresö socken Tyresö kommun Södermanland.

Fjärrvärme i Östra Långgatan, Köping

Lertäkt i Vittinge. En skadad fornlämning. Särskild utredning. Ösby 4:5 och 4:13 Vittinge socken Uppland. Jan Ählström

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Schakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan

En el-ledning vid Tova, Ripsa

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Kompletterande jobb utefter väg 250

Darsgärde. Kabeldragning i gravfält. Christian Gatti. Förundersökning i form av schaktövervakning

Transkript:

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:75 Valla, Linköping Inför kommande byggnation och bomässa Arkeologisk utredning, etapp 2 Valla 1:2 och Intellektet 1 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötland Jan Ählström

Valla, Linköping Inför kommande byggnation och bomässa Arkeologisk utredning, etapp 2 Valla 1:2 och Intellektet 1 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötland Jan Ählström Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:75

Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 Fax: 021-14 52 20 E-post: info@kmmd.se Stiftelsen Kulturmiljövård 2012 Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2012/02954. ISBN: 978-91-7453-198-5 Tryck: Just Nu, Västerås 2012.

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Målsättning och metod... 7 Topografi och fornlämningsmiljö... 7 Genomförande... 7 Utredningsresultat... 8 Södra området... 8 Norra området... 9 Referenser... 12 Tekniska och administrativa uppgifter... 12 BILAGOR... 13 Bilaga 1. Schakttabell... 13 Bilaga 2. Anläggningstabell... 15 Bilaga 3. Storskifteskartan över Valla från 1773... 16

Figur 1. Utredningsplatsernaslägen markerade med blå polygoner. Utsnitt ur digitala terrängkartan. Skala 1:50 000. 4

Sammanfattning Inför en bomässa och kommande bostadsbyggnation i västra Linköping har Stiftelsen Kulturmiljövård utfört en arkeologisk utredning, etapp 2 av två områden. Utredningen utfördes efter länsstyrelsebeslut och primärt förväntades lämningar efter järnåldersboplatser. Områdena omges av kända fornlämningar samt undersökta boplatser och gravar vilka vittnar om bosättning från bronsålder och järnålder. Inom det södra och minsta området framkom inte någon fornlämning. Däremot observerades en möjlig stensättning och en sentida stenmur i skogen direkt öster om områdesgränsen. Inom det större norra området framkom fornlämning i form av ensamliggande härdar och en hålväg. Därtill förekom kulturhistoriska lämningar med koppling till sentida agrar verksamhet så som hägnadsstolpar, diken och fossil åker. Direkt norr om områdesgränsen observerades en stensättning. Det påträffades inte några boplatslämningar. Härdarna och stensättningen antyder dock att det kan finnas boplatslämningar norr om den norra lokalen. Odlingslämningarna är rester från strukturer som via kartor finns belagda under 1700- tal. Det är oklart när marken uppodlas. Inledning Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har utfört en arkeologisk utredning etapp 2 av två markområden i västra Linköping (i rapporten benämnda Södra respektive Norra området) med anledning av planerad bostadsbyggnation samt en bomässa. KM tilldelades uppdraget genom direktval av länsstyrelsen och utredningen motiveras med resultatet av tidigare undersökningar och utredningar i omgivningarna där förhistoriska boplatser har berörts. Områdena bedömdes kunna hysa boplatslämningar. Länsstyrelsen fattade beslut med stöd av 2 kap. 11 KML den 22 maj 2012. Fältarbetet utfördes i slutet av augusti då marken blivit tillgänglig. Jan Ählström ansvarade för fältarbete och rapport. Linköpings kommun beställde och bekostade utredningen. 5

Figur 2. Områdena markerade med blå linjer och de omgivande fornlämningarna med röda punkter, linjer och polygoner. Utsnitt ur digitala fastighetskartan. Skala 1:10 000. 6

Målsättning och metod Den särskilda utredningen syftade till att fastställa om fornlämning kommer att beröras av den planerade exploateringen samt till att så långt som möjligt beskriva dessa. Påträffad fornlämning skulle avgränsas om det var möjligt inom ramen för utredningen. Resultatet skall kunna användas som underlag i den fortsatta besluts- och planeringsprocessen. Utredningen omfattade en besiktning av området och sökschaktsgrävning. Schakt och påträffade lämningar mättes in med GPS och beskrevs. Det togs digitala översiktsfotografier. Resultatet är inrapporterat till FMIS. Topografi och fornlämningsmiljö Norra området var 44 400 kvadratmeter stort och det södra var 7 400 kvadratmeter stort. Områdena ligger mellan Vallaskogen i öster och universitetsområdet i väster. Norra området utgörs av en välbetad hästhage vars centrala delar genomkorsas av en svag höjdrygg som markeras genom block och partier med berg i dagen. I norr gränsar området till fyra glesa skogsdungar och något högre liggande öppen hagmark. Området sluttar lätt åt söder. Det södra området ligger i västsluttande öppen gräsmark väster om en beskogad höjd. De båda områdena ligger omkring 70 75 m ö.h. Enligt FMIS är närområdet mycket rikt på fornlämningar (se figur 2). I Vallaskogen förekommer gravfält, ensamliggande gravar och stensträngar (t.ex. Linköping 157:1 2 och 152:1) och, i framförallt den höglänta marken, söder och sydväst om den södra ytan förekommer boplatser, gravar, gravfält och stensträngssystem (t.ex. Slaka 77, 135:1, 291, 263:1). Omfattande boplatskomplex återfinns ett stycke sydöst om lokalerna (bl.a. Linköping 483 och 554) I anslutning till utredningsområdena har flera arkeologiska undersökningar utförts. Bl.a. har en gård från yngre järnålder undersökts (Slaka 330), smideslämningar med dateringar till yngre bronsålder till vendeltid (Slaka 474) och ett boplatsområde med dateringar till bl.a. yngre bronsålder och romersk järnålder (Slaka 233) (Sköld 2008). Genomförande De båda utredningsområdena besiktigades med primärt syfte att planera utredningsgrävningen. Schaktningen började med det södra området. Schakten förlades med utgångspunkt i lokalens östra platåliknande del. Det öppnades även schakt i den lägre liggande marken i väster. Totalt öppnades schakt motsvarande 195 kvadratmeter (se bilaga 1). Därefter grävdes schakten inom det norra området. Här förlades schakten med utgångspunkt från höjdsträckningen och den högre liggande marken norr om området. I den lägre liggande marken grävdes sparsamt med schakt och den västligaste delen bortprioriterades helt. Totalt öppnades schakt motsvarande 1 140 kvadratmeter (se bilaga 1). 7

Schakten inom södra området återfylldes medan marken där schakt grävts inom det norra området återställdes och besåddes. Det hölls två samråd på plats med länsstyrelsen den 29 och 30 augusti, i båda fallen gällande hanteringen av de påträffade fossila odlingslämningarna. Vid det sista samrådet beslutades att gräva glest med schakt i området med fossilåker för att utreda eventuell boplatsförekomst. Utredningsresultat Södra området Vid sökschaktsgrävningen påträffades två stolphål efter mindre stolpar (se bilaga 2). Stolphålen låg parallellt med ett sentida dike och mot bakgrund av antalet grävda schakt bedöms inte stolphålen indikera en boplatsförekomst utan de bedöms vara av agrar natur, t.ex. rester efter ett stängsel. I skogen östnordöst om området observerades en sentida mur samt en eventuell stensättning. Muren är från historisk tid och den sammanfaller delvis med en nutida gräns. Att döma av marken väster om muren har den möjligen sammanfallit med en äldre gräns mellan åker och skog. Den eventuella stensättningen ligger i övergången mellan öppen mark och skog. Stensättningen är välavgränsad, 8 x 7 meter stor och 0,3 meter hög, övertorvad och välavgränsad i väster till norr (se bilaga 2). Tabell 1. Sammanställning av lämningarna inom det södra området. Anläggning Typ Antikvarisk bedömning 1 Stolphål Inte fornlämning 2 Stolphål Inte fornlämning 14a b Mur Övrig kulturhistorisk lämning. 15 Stensättning? Bevakningsobjekt Figur 3. Det södra området sett från nordväst. Foto Jan Ählström. 8

Figur 4. Södra området. Schaktplan med objekten markerade och numrerade. Rött=fornlämning, bevakningsobjekt, grönt= övrig kulturhistorisk lämning, gult= inte fornlämning. Skala 1:2000. Norra området Inom det norra området framkom anläggningar i form av två härdar och fyra stolphål. Anläggningarna förekom spritt inom ytan och stolphålen utgör lämningar efter stolpar av små dimensioner (se bilaga 2). I förhållande till mängden grävda schakt bedöms inte de fåtaliga anläggningarna indikera någon boplats och att döma av stolphålens dimensioner rör det sig snarast om stängselstolpar. Härdarna bedöms vara förhistoriska men ensamliggande, möjligen indikerar de en boplatsförekomst i den något högre och plana marken i norr. 9

I den norra delen, gränsande till skogsdungarna, dokumenterades ett område med fossil åker. Den fossila åkern bestod av fyra rektangulära och närmast parallella förhöjningar, 5 8 meter breda och 20 40 meter långa, vilka åtskiljdes av mer eller mindre tydliga längsgående svackor. 1773 års storskifteskarta över Valla anger området som åker och utritade diken antyder att åkern har varit tegdelad (se bilaga 3). För att bedöma lagerbilden förlades schakt 80 så att en av tegarna tangerades, något odlingslager observerades dock inte. Direkt öster om den östligaste synliga tegen dokumenterades två åtskilda partier av en hålväg. Hålvägen är synlig som en 0,8 1,5 meter bred svacka vilken löper lite vingligt i nord sydlig riktning utmed tegen. I södra änden löper hålvägen upp mot en förhöjning där den är som bredast. Ytterligare mot öster löper ett äldre igenfyllt dike i nord sydlig riktning. Diket löper spikrakt i 80 meter och det är 0,5 meter brett. Varken hålvägen eller diket är upptagna på storskifteskartan (se bilaga 3). Strax norr om den norra områdesgränsen, i den östligaste av skogsdungarna, observerades en stensättning. Stensättningen är 8 x 7 meter stor och 0,3 m hög. Den är välavgränsad. Det är oklart om det finns ytterligare anläggningar i skogsdungen. I höjdsträckningens södra spets förekommer moderna röjningsrösen. Figur 5. Norra områdets centrala del. Svackan i bildens mitt är hålvägen. Foto från nordöst Jan Ählström. Tabell 2. Sammanställning av lämningarna inom det norra området. Anläggning Typ Antikvarisk bedömning 3 Stolphål Inte fornlämning 4 Stolphål Inte fornlämning 5 Stolphål Inte fornlämning 6 Stolphål Inte fornlämning 7 Härd Fast fornlämning 8 Härd Fast fornlämning 9 Stensättning Fast fornlämning 10 11 Hålväg Fast fornlämning 12 Dike, sentida Övrig kulturhistorisk lämning 13 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning 10

Figur 6. Norra området. Schaktplan med objekten markerade. Rött=fornlämning/- bevakningsobjekt, grönt= övrig kulturhistorisk lämning, gult= inte fornlämning, mörkt grått=röjningsrösen. Skala 1:2000 11

Referenser Sköld, K. 2008. Yngre järnålder i Valla. Förundersökning av RAÄ 330 och utredning av Kv Intellektet, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning och utredning, etapp 2. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2008:32. Linköping. Storskifteskartan över Valla, 1773, LMV akt D90-65:1 Uppgifter ur FMIS Tekniska och administrativa uppgifter KM projekt nr: KM12038 Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 431-2506-12, 2012-05-22 Undersökningsperiod: 27 29 augusti 2012 Exploateringsyta: Södra området 7 400 m 2 Norra området 44 400 m 2 Personal: Mattias Johansson och Jan Ählström Belägenhet: Valla 1:2, Intellektet 1, Linköpings kommun, Östergötlands län, Östergötland Ekonomisk karta: 8F 4h Koordinatsystem: Sweref 99 TM Koordinater: Södra lokalen X6472391 Y534008 Norra lokalenx6472925 Y534139 Inmätningsmetod: GPS Dokumentationshandlingar: Digital mätdata och 13 digitala fotografier förvaras hos Östergötlands museum Fynd: Inga fynd tillvaratogs 12

BILAGOR Bilaga 1. Schakttabell Schakt Lokal Markslag och topografiskt läge Längd, m Djup, m Anmärkning Anläggningar Underlag 1 Södra Västsluttande gräsmark 6 0,2 - - Lera 2 Södra Västsluttande gräsmark 7 0,2 - - Lera 3 4 Södra Västsluttande gräsmark 11 0,2 - - Lera 5 Södra Västsluttande gräsmark 9 0,2 - - Lera 6 Södra Västsluttande gräsmark 7 0,2 - - Lera 7 Södra Västsluttande gräsmark 14 0,4 Dike. Två stolphål Lera 8 Södra Västsluttande gräsmark 11 0,2 - - Lera 9 Södra Västsluttande gräsmark 12 0,3 - - Lera 10 Södra Västsluttande gräsmark 11 0,2 - - Lera 11 12 Södra Västsluttande gräsmark 12 0,2 - - Lera 13 Norra Hagmark 10 0,2 - - Lera, berg i dagen 14 Norra Hagmark 5 0,2 Stenigt, röjningssten. - Lera 15 Norra Hagmark 12 0,2 Under torven vidtar påfört grus och sten i anslutning till hästhoppningshinder. - Lera 16 Norra Hagmark 16 0,2 Stenigt, ett äldre täckdike - Lera 17 Norra Hagmark 6 0,2 Stenigt. - Lera 18 Norra Hagmark 7 0,2 - - Lera 19 Norra Hagmark 8 0,2 - - Lera 20 Norra Hagmark 12 0,2 - Ett stolphål Lera 21 22 Norra Hagmark 8 0,2 - - Lera 23 Norra Hagmark 8 0,2 - Två stolphål Lera 24 Norra Hagmark 12 0,3 - - Lera 25 Norra Hagmark 14 0,3 - - Lera 26 Norra Hagmark 12 0,3 - - Lera 27 Norra Hagmark 8 0,4 - - Lera 28 33 Norra Hagmark 12 0,2 0,4 - Ett stolphål i 29 Lera 32 Norra Hagmark 15 0,4 - - Lera 33 Norra Hagmark 12 0,4 - - Lera 34 Norra Hagmark 16 0,4 - - Lera 35 Norra Hagmark 8 0,4 - - Lera 36 Norra Hagmark 16 0,4 - - Lera 37 38 Norra Hagmark 18 0,4 - - Lera 39 Norra Hagmark 12 0,4 - - Lera 40 Norra Hagmark 14 0,1 0,4 Centralt i schaktet framkom en stensamling, ett troligt sönderplöjt odlingsröse. - Lera 41 Norra Hagmark 14 0,4 - - Lera 42 Norra Hagmark 14 0,4 Två större stenar. - Lera 43 Norra Hagmark 14 0,4 - - Lera 44 Norra Hagmark 16 0,4 - En härd Lera

Schakt Lokal Markslag och topografiskt läge Längd, m Djup, m Anmärkning Anläggningar Underlag 45 Norra Hagmark 14 0,4 En större sten. - Lera 46 Norra Hagmark 15 0,3 - - Lera 47 Norra Hagmark 12 0,3 - - Lera 48 Norra Hagmark 12 0,3 0,4 En större sten. - Lera 49 Norra Hagmark 8 0,4 - - Lera 50 51 Norra Hagmark 10 0,4 - - Lera 52 54 Norra Hagmark 8 0,4 Kol och tegel i schakt 51. - Lera 55 Norra Hagmark 10 0,4 - - Lera 56 Norra Hagmark 10 0,4 - En härd. Lera 57 Norra Hagmark 8 0,4 Kulturpåverkan, kol, bränd lera i steril lera. - Lera 58 Norra Hagmark 10 0,4 - - Lera 59 Norra Hagmark 15 0,4 - - Lera 60 Norra Hagmark 8 0,4 - - Lera 61 Norra Hagmark 15 0,4 0,5 - - Lera 62 64 Norra Hagmark 10 0,4 - - Lera 65 Norra Hagmark 14 0,4 - - Lera 66 Norra Hagmark 10 0,3 0,4 - - Lera 67 Norra Hagmark 12 0,4 - - Lera 68 Norra Hagmark 14 0,4 - - Lera 69 Norra Hagmark 15 0,4 - - Lera, mörk 70 Norra Hagmark 12 0,4 - - Lera, mörk 71 74 Norra Hagmark 8 0,4 - - Lera 75 Norra Hagmark 10 0,4 - - Lera 76 81 Norra Hagmark 8 0,1 0,4 Berg i dagen i schakt 77, ingen synlig lagerbild i - Lera, berg i dagen schakt 80 som berörde en av åkertegarna. 82 Norra Hagmark 12 0,4 - - Lera

Bilaga 2. Anläggningstabell Anl. nr Lokal Schakt Typ Storlek, m Anmärkning 1 Södra 7 Stolphål 0,2 Hägnadsstolpe 2 Södra 7 Stolphål 0,25 Hägnadsstolpe 3 Norra 20 Stolphål 0,15 Hägnadsstolpe 4 Norra 23 Stolphål 0,1 Hägnadsstolpe 5 Norra 23 Stolphål 0,3 Hägnadsstolpe 6 Norra 29 Stolphål 0,2 Hägnadsstolpe 7 Norra 44 Härd 1,2 x 0,8-8 Norra 56 Härd 1,0 x 0,8-9 Utanför UO Synlig i markytan Stensättning 8 x 7, 0,3 m hög Stensättningen är rundad. Östra hälften är övertorvad med enstaka uppstickande stenar. I den västra hälften är en stenpackning bestående av 0,1 0,4 m eter stora stenar synlig. I väster är en antydan till kantkedja. I öster förekommer en 0,8 meter stor sten och i väster är ett 1,8 x 0,3 1,0 meter stort block. Anläggningen är bevuxen med två björkar. 10 11 Norra Synlig i markytan Hålväg 36 x 0,8 1,5 och 8 x 0,8 1,5 Två partier av en hålväg (N S), synlig som en svacka. 12 Norra Synlig i markytan Dike, sentida 80 x 0,5 N S svacka, igen lagt dike. 13 Norra Synlig i markytan Fossil åker 100 x 50 73 Område med rester efter äldre åkertegar. Fyra välvda tegar registrerades. Tegarna är 20 40 m långa (N S) och 5 8 m breda. 14a b Utanför UO Synlig i markytan Mur 24 x 1,5, 12 x 1,5 (N S), 0,8 m hg Två murar med 13 m långt uppehåll emellan. 15 Utanför UO Synlig i markytan Stensättning? 8 x 7 m stor, 0,3 m hög Stensättningen? ligger i skogsmark nära gränsen mot öppen mark. Den är rundad, övertorvad och välavgränsad i V, NV och N. Den är bevuxen med en ek.

Det ungefärliga läget för de fossila odlingslämningarna är markerat med en röd ring. Bilaga 3. Storskifteskartan över Valla från 1773