ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare
Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets betydelse Handelsflottans utveckling (10 år) Nationell och regional omfattning En analys av klustrets konkurrenskraft personal- och bemanningskostnader En SWOT-analys
Metod Ca 40 intervjuer inom branschen Dokumentstudier Sjöfartsforums strategiprocess Kontakt med parallella utredningar Uppdrag till underleverantörer Lloyds RF (bemanningskostnader och handelstonnagets utveckling över 10 år) WSP (klusterlänkar och regional fördelning) Intersecta (individ och företagsdata)
Definitioner Sjöfart/sjötransport/rederier (handelstonnage) Sjöfartssektorn SNI 61 (sjöfarten) SNI 35220 (skeppsvarv) SNI 63220 (stuverier och hamnföretag, etc) Maritima klustret Transport Tillverkning Tjänster FoU Fritid och turism
Världshandelsflottan, 1975-2009 (1 000-tal fartyg)
Världshandelsflottan per flagg, 1975-2009 (procent av antal fartyg)
Världshandelsflottan fördelat f påp operatörsland, rsland, 1975-2009 (1 000-tal fartyg)
EU-flottan per flagg, 1975-2009 (1 000-tal fartyg)
Den svenskflaggade flottans utveckling, 1975-2009 (antal fartyg)
Den svenskopererade flottan, 1975-2009 (dödviktston) dviktston)
Omfattning av svenskt sjöfart Totalt 1 124 företag (651 aktiebolag) 2007 155 större rederier 969 annan sjötransport Ekonomisk betydelse Omsättning 42 miljarder 2008 (1) Förädlingsvärde 9,2 miljarder 2007 Exportandel 80 % 2005 Valutainkomster 29 miljarder 2009 Sysselsättning 4 800 landanställda 2008 14 100 ombordanställda (svenskar) 2009 3 800 ombordanställda (annan nationalitet) 2009 Skatteeffekter Skatteinbetalningar 533 mkr 2007 (2) Sjöfartsstöd 1,58 miljarder 2008 (1) Avser fartyg med sjöfartsstöd (2) Avser aktiebolag
Utveckling i aktiebolag, 1997-2007 År Antal bolag Anställda Nettoomsättning Röresleresultet Rörelsemarginal Skatter 1997 457 13 634 28 297 1 957 6,90-88 1998 477 13 113 29 447 150 4,30-152 1999 479 12 820 29 555-64 0,20 16 2000 530 13 157 31 219 1 667 3,90-287 2001 523 11 678 32 876 1 460 3,70-359 2002 558 12 381 30 925 677 2,80 56 2003 572 12 686 32 526 1 438 4,10-285 2004 600 12 900 34 514 2 419 6,70-300 2005 622 12 992 40 000 2 614 6,30 480 2006 646 12 601 41 375 3 347 8,20-440 2007 651 13 168 40 880 2 217 5,30-533 Källa: SIKA (2009:6), Transportbranschen hur står det till? Data från MM Partner
Omsättningsutveckling/segment, 1999-2008 (fartyg som fått f sjöfartsst fartsstöd) Fartygssegment/år RoRo Torrlast Färjor Kusttank Storrederier Total 1999 2 209 868 605 455 2 944 932 1 626 852 24 148 000 31 535 107 2000 2 627 735 644 810 2 790 453 1 562 146 21 646 000 29 271 144 2001 1 478 849 577 785 1 761 330 2 317 236 23 148 000 29 283 200 2002 805 141 942 396 2 020 344 2 389 207 22 156 000 28 313 088 2003 740 048 900 300 1 959 150 2 444 557 22 043 000 28 087 055 2004 680 184 928 538 2 373 487 2 351 551 24 553 000 30 886 760 2005 820 623 1 045 237 2 609 581 2 503 811 28 476 000 35 455 252 2006 933 481 1 082 109 2 221 753 2 665 950 28 660 000 35 563 293 2007 783 372 1 242 402 2 637 310 2 312 089 30 572 000 37 547 173 2008 693 232 1 268 459 3 251 690 2 254 794 35 410 000 42 878 175 Källa: Svenska Skeppshypotekskassans rapporter, 1999-2008 (egen bearbetning)
Kostnadsstrukturen Bunkerkostnader Kapitalkostnader Avgifter och andra kostnader Personal och bemanning Sjöfartsstödet
Löner & kostnader för f r manskap per fartyg & år
sst Sjöfart fartsstödets utveckling per segment 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 Storrederi Färjor Kusttank Torrlast RoRo 100 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Fördelning av ombordsanställd lld,, 2009
Regional koncentration, 2008 (FA) Malmö Göteborg Stockholm 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 61.101 Färjetrafik över hav eller i kustsjöfart 61.102 Övrig havs- och kustsjöfart 61.200 Sjöfart på inre vattenvägar
ssektorn Regional sysselsättning (län) Län Sjöfart 1) (land) Sjöfart 2) (ombord) Hamn o stuveri 3) Skeppsmäklare 4) Skeppsvarv 5) Sjöfartssektorn Västra Götaland 1 931 4 568 1 485 747 558 9 289 Stockholm 1 457 2 869 298 55 222 4 901 Skåne 433 2 074 988 411 472 4 378 Blekinge 74 285 164 20 746 1 289 Kalmar 37 784 122 24 44 1 011 Halland 27 451 206 39 81 804 Östergötland 129 395 150 50 0 724 Gotland 138 529 29 7 0 703 Västernorrland 252 280 29 15 51 627 Gävleborg 16 286 228 62 29 621 Södermanland 10 236 226 6 0 478 Värmland 21 174 140 57 13 405 Norrbotten 51 102 138 24 32 347 Västmanland 47 192 106 0 0 345 Uppsala 24 218 3 11 0 256 Dalarna 53 151 0 0 0 204 Västerbotten 14 98 29 30 0 171 Jönköping 40 130 0 0 0 170 Örebro 19 136 0 0 0 155 Jämtland 27 77 0 0 0 104 Kronoberg 4 65 0 0 0 69 Total 4 804 14 100 4 341 1 558 2 248 27 051 1) Källa: SCB, RAMS (SNI 61), 2008 2) Källa: Transportstyrelsen, Sjöfartsregistret, 2009 3) Källa: MM Partner (2009), MM-Branschrapport 4) Källa: Sveriges Skeppsmäklareförening, 2010 5) Källa: SCB, RAMS (SNI 35110), 2008
ssektorn Sverige största hamnar kv 3, 2008 och 2009 Hamn januari september januari september Föränd- 2009 2008 ring i % (preliminär) (slutlig) (preliminär) Göteborg 28 452 31 332-9,2% Brofjorden Preemraff 14 968 14 558 2,8% Trelleborg 7 558 9 695-22,0% Malmö 6 532 8 677-24,7% Helsingborg 4 870 5 862-16,9% Karlshamn 4 514 5 184-12,9% Luleå 3 896 6 587-40,9% Gävle 3 426 3 468-1,2% Stockholm 3 030 3 364-9,9% Oxelösunds hamnar 3 009 5 848-48,5% Övriga hamnar 38 305 46 947-18,4% Samtliga hamnar 118 559 141 521-16,2% Källa; SIKA, 2009
Det svenska maritima klustret
ssektorn SWOT-analys Interna förutsättningar Externa förutsättningar Positiva Styrkor: Lång maritim tradition Hög kompetensnivå och ökad samverkan Kvalitet inom miljö och säkerhet Konkurrenskraftig högskoleutbildning Sveriges hamnar viktiga för sjöfarten Möjligheter: Nya marknader växer fram Intresset för miljö, energi och säkerhet Ökad och effektivare intermodalitet Outnyttjade vattenvägar Potential för innovation och förnyelse Negativa Svagheter: Svag samverkanstradition Lågt intresse hos politik och allmänhet Hög kostnadsnivå inom sjöfarten Svag näringsdynamik Begränsade nationella FoUsatsningar Osäker långsiktig kompetensförsörjning Brister i statistiken Hot: Stora konjunktursvängningar Protektionism och ökad frihandel Ökade krav på miljö och säkerhet Hot inom infrastrukturområdet Konflikter och terrorism
ssektorn Varför r behövs svensk sjöfart? Internationell påverkan genom innovation och engagemang Ekonomisk betydelse Kompetensöverföring Försörjnings- och säkerhetsaspekter
ssektorn Möjliga näringspolitiska n insatser Utveckla en svensk maritim strategi Öka kunskapen hos beslutsfattare Stimulera förnyelse genom samverkan Se över sjöfartavgifterna Skapa en starkare myndighetsstruktur Ökad de nationell FUD-investeringarna Minska effekterna av svaveldirektivet Säkra kompetensförsörjningen Tidigarelägg infrastrukturinvesteringar