Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning
Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som finns angivna i EUs art- och habitatdirektiv eller fågeldirektiv. Genom att bilda ett nätverk av områden inom EU säkerställs naturvärden inför framtiden och varje land åtar sig att förvalta sina utvalda områden. Bevarandeplanen beskriver syfte och mål med varje Natura 2000-område samt de hot mot områdets naturtyper och arter som idag kan identifieras och anses väsentliga. Vidare anges vilka åtgärder som planeras och hur bevarandearbetet ska följas upp. Målet är att angivna arter och naturtyper ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket lite förenklat betyder att deras förekomst ska vara stabil eller ökande. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Lagstiftning För alla Natura 2000-områden som regeringen tagit beslut om gäller särskild lagstiftning sedan 2001 (miljöbalken 7 kap 28 ). Den innebär att alla åtgärder och verksamheter som i betydande omfattning kan påverka områdets naturmiljö - med undantag av det som krävs för att förvalta naturvärdena - omfattas av tillståndsplikt. Tillståndsplikten för åtgärder och verksamheter som i betydande omfattning kan påverka områdets naturvärden gäller även utanför det avgränsade Natura 2000-området. För att veta om en åtgärd är tillståndspliktig kan du kontakta den tillsynsmyndighet som är ansvarig för området. Generellt gäller att Skogsvårdsstyrelsen är tillsynsmyndighet för skogsmark utanför naturreservat och nationalparker. Kommunen ansvarar för kommunala naturreservat och för övrig mark är Länsstyrelsen tillsynsmyndighet. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövningar av eventuella åtgärder i Natura 2000-området. Foto: Aggarp-Åshuvud. Linda Andersson.
BEVARANDEPLAN Sida 1/4 Datum 2005-09-06 Beteckning Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Namn Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Kommun Gnosjö Areal 1,3 hektar Ägarförhållande Privat Linda Andersson Landsbygdsavdelningen 036-39 50 57 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50 00 Fax 036-12 15 58 E-post lansstyrelsen@f.lst.se www.f.lst.se Postgiro/bankgiro 3 51 76-7 Upprättad av Linda Andersson Fastställd av Länsstyrelsen i Jönköpings län 6 september 2005. Områdestyp/status Området är antaget av regeringen enligt art- och habitatdirektivet i december 1998. Naturtyper enligt art- och habitatdirektivet 9110 Bokskog av fryletyp (1,3 hektar) Arter enligt art och habitatdirektivet - G:\5 - Naturvård och miljöskydd\51\511\5115 övr N2000\51150 Bevarandeplaner\färdiga bevarandeplaner för fastställande\linda\aggarp-åshuvud\aggarp-åshuvud_bp_lian.doc
BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2005-09-06 Sida 2/4 Beskrivning av området Området består av ett äldre naturskogsartat ädellövskogsbestånd där bok är det dominerande trädslaget. Förekomsten av bok är bekräftad i området sedan 1600-talet. Skogen växer i en östsluttning. Många av stammarna är täckta av signalarter som lunglav, fällmossa och olika fjädermossor. Arternas förekomst berättar att skogen har mycket höga naturvärden. Bokbeståndet är ett av de nordöstligaste naturligt uppkomna bestånden i Sverige. Bevarandesyfte Området har mycket höga naturvärden knutna till naturtypen 9110 Bokskog av fryletyp. Naturtypens utbredning finns inritad på områdeskartan (se bilaga). Syftet med bevarandet av området är att bidra till att upprätthålla denna naturtyp i en gynnsam bevarandestatus i den boreala regionen. Beskrivning av naturtyper Bokskog av fryle-typ (9110) I området har det vuxit ädellövskog under en mycket lång tid, vilket också är kännetecknande för naturtypen. Hela området är klassat till bokskog av fryletyp (hedbokskog). Generellt kännetecknas naturtypen Bokskog av fryletyp (9110) av; Bok finns i olika åldrar. Förekomst av livsmiljöer för lavar, mossor och svampar, samt för insekter och landmollusker är viktigt i denna naturtyp. Exempel på livsmiljöer kan vara död ved i form av grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m i olika nedbrytningsstadier. Gamla och grova träd utgör också viktiga miljöer för många arter. Naturtypens naturvärden utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik vilket omfattar naturliga störningar, som t.ex. stormfällningar och insektsangrepp. Hot mot Natura 2000-området Aktuella hot Förekomst och invandring av gran. Skogsbruk i närområdet utan lämnande av skyddszoner i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden (se Skogsvårdslagen 30 och dess föreskrifter). Dålig föryngring av bok. Generella hot Liten kontakt med andra likartade områden kan leda till brist på genetiskt utbyte mellan populationer av arter som är beroende av naturtypen. Gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar kan påverka förutsättningarna negativt för många arter, t ex lavar. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\51\511\5115 övr N2000\51150 Bevarandeplaner\färdiga bevarandeplaner för fastställande\linda\aggarp-åshuvud\aggarp-åshuvud_bp_lian.doc
BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2005-09-06 Sida 3/4 Väster om området är avverkat och en skyddszon av gran har lämnats om ca 10 m. Denna skyddszon har blåst ner och ligger i området. Detta gör att området inte har något skydd mot västliga vindar och att lokalklimatet inte är naturligt pga en ökad vindgenomströmning. Bevarandemål 1 Areal: Utbredningen av naturtypen 9110 ska inte minska. Struktur och funktion: Andel grov bok ska bibehållas eller öka. Det bör finnas minst 10 grova bokar per ha (> 50 cm). Bokskogen ska vara fri från gran. Bok i trädskiktet finns i minst två skikt där den undre skikthöjden är högst 1/2 av den övre. I alla skikt ska bok utgöra minst 50 % av skiktet. Ett lämpligt riktvärde är att det ska finnas minst 30 m 3 död ved/ha (både liggande och stående). Den döda veden ska vara grövre än 10 cm i diameter. Minst 10 m 3 av den döda veden ska vara grov, dvs mer än 30 cm i diameter. 1 Typiska arter: Lunglav förekommer på 10 stammar. Bevarandeåtgärder För att bevara och utveckla Natura 2000-området Aggarp-Åshuvud behöver följande åtgärder genomföras. Administrativa åtgärder Den norra delen av objektet är biotopskyddat sedan 1996 och den södra delen sedan 1997. Biotopskyddet anses vara tillräckligt skydd för området under förutsättning att de rekommenderade skötselåtgärderna följs. Gränsen har ändrats så att den överrensstämmer helt med gränserna för biotopskyddet (totalarealen är dock oförändrad). Skötselåtgärder Bortröjning av invandrande gran vid behov. Skapa möjligheter för en bättre bokföryngring. Genomförs senast 2010. Skapa mer död ved i olika former (stående, liggande, grov, klen) Genomförs senast 2010. 1 Bevarandemålen anges för att mäta och följa upp den biologiska kvaliteten. Ett problem är att det i många fall saknas bra kunskapsunderlag för vad som är god biologisk kvalitet. Ny kunskap kan därför medföra att de uppsatta målnivåerna ändras. Avvikelse från uppsatta bevarandemål behöver inte resultera i omedelbara åtgärder. En basinventering av länets Natura 2000-områden kommer att genomföras under perioden 2005-2007. Uppgifter från inventeringen kan utgöra underlag för mer specifika mål, såväl som för ändringar av de uppsatta målen. För vissa naturtyper och arter kommer specialinventeringar att krävas för att bedöma deras status och lämpliga bevarandemål. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\51\511\5115 övr N2000\51150 Bevarandeplaner\färdiga bevarandeplaner för fastställande\linda\aggarp-åshuvud\aggarp-åshuvud_bp_lian.doc
BEVARANDEPLAN Datum Beteckning 2005-09-06 Sida 4/4 Då området är litet och i dagsläget starkt utsatt för vind är det särskilt önskvärt att skyddszoner lämnas vid kommande skogsbruksåtgärder i direkt anslutning till objektet. Bevarandestatus idag Området är utsatt för vind vilket påverkar lokalklimatet i området och därmed livsbetingelserna för många arter som är beroende av en jämn och inte för låg luftfuktighet. Gran förekommer både som små plantor och yngre träd. Dessa utgör idag ett hot mot bokskogen. Sammanfattningsvis bedöms området ha en måttlig eller svag bevarandestatus, men som kan förbättras under förutsättning att ovan nämnda skötselåtgärder utförs. Uppföljning av bevarandemål Uppföljning ska ske enligt Naturvårdsverkets anvisningar. Underlagsmaterial Löv och barrskogsinventering i Jönköpings län. Meddelande 2002:4. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Beslut om biotopskydd på fastigheten Aggarp 1:83. 1996. Dnr. 312/96LA21.00 Beslut om biotopskydd på fastigheten Åshuvud 2:16. 1997. Dnr. 445/ 97LA21.04 Inventeringsrapport från nyckelbiotopsinventering av objekt 60305021. Bilagor Ortofoto Fastighetskarta 1:10 000 G:\5 - Naturvård och miljöskydd\51\511\5115 övr N2000\51150 Bevarandeplaner\färdiga bevarandeplaner för fastställande\linda\aggarp-åshuvud\aggarp-åshuvud_bp_lian.doc
' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud SE0310415 Bilaga 1. Ortofoto ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Lantmäteriet 2004. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 106-2004/188F. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 1999-09-16 Kartkälla: Data från Länsstyrelsen i Jönköpings kartbas. Teckenförklaring Områdesgräns Vägar,stigar Hedbokskog (9110) 0 100 200 meter 1:3000 N
Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud SE0310415 Bilaga 2. Fastighetskarta Lantmäteriet 2004. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 106-2004/188F. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 1999-09-16 Kartkälla: Data från Länsstyrelsen i Jönköpings kartbas. Teckenförklaring Områdesgräns 0 100 200 300 400 500 meter 1:10000 N