BV/DEM 2012-12-05 1(15) Partisympatiundersökninen (PSU) 2012 ME0201 I denna beskrivnin redovisas först allmänna uppifter om undersökninen samt dess syfte och storik. Därefter redovisas undersökninens innehåll och tillförlitlihet samt hur den enomförs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsförteckninen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsförtecknin A Allmänna uppifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificerin... 2 A.4 Statistikansvari... 2 A.5 Statistikproducent... 2 A.6 Uppiftsskyldihet... 3 A.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter... 3 A.8 Gallrinsföreskrifter... 3 A.9 EU-relerin... 3 A.10 Syfte och storik... 3 A.11 Statistikanvändnin... 4 A.12 Upplänin och enomförande... 4 A.13 Internationell rapporterin... 4 A.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar... 4 B Kvalitetsdeklaration... 4 B.0 Inlednin... 4 B.1 Innehåll... 5 1.1 Statistiska målstorheter... 5 1.1.1 Objekt och population... 5 1.1.2 Variabler... 5 1.1.3 Statistiska mått... 6 1.1.4 Redovisninsrupper... 6 1.1.5 Referenstider... 7 1.2. Fullständihet... 7 B.2 Tillförlitlihet... 7 2.1 Tillförlitlihet totalt... 7 2.2 Osäkerhetskällor... 7 2.2.1 Urval... 7 2.2.2 Ramtäcknin... 10 2.2.3 Mätnin... 10 2.2.4 Svarsbortfall... 10 2.2.5 Bearbetnin... 11 2.2.6 Modellantaanden... 12 2.3 Redovisnin av osäkerhetsmått... 13 B.3 Aktualitet... 13
BV/DEM 2012-12-05 2(15) A 3.1 Frekvens... 13 3.2 Framställninstid... 13 3.3 Punktlihet... 13 B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet... 14 4.1 Jämförbarhet över tiden... 14 4.2 Jämförbarhet mellan rupper... 14 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik... 14 B.5 Tillänlihet och förståelihet... 14 5.1 Spridninsformer... 14 5.2 Presentation... 14 5.3 Dokumentation... 15 5.4 Tillån till primärmaterial... 15 5.5 Upplysninstjänster... 15 Allmänna uppifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Statistikområde: A.3 SOS-klassificerin Demokrati Partisympatier Tillhör (SOS): Ja För undersökninar som inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen om den officiella statistiken (2001:100). A.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: SCB Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Telefon: 08-506 945 38 Telefax: 08-506 949 34 E-post: psu@scb.se A.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: SCB Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson:, Mikaela Järnbert Telefon: 08-506 945 38, 08-506 942 43 Telefax: 08-506 949 34 E-post: psu@scb.se
BV/DEM 2012-12-05 3(15) A.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsskyldihet förelier inte. A.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter I myndiheternas särskilda verksamhet för framställnin av statistik äller sekretess enlit 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). Vid automatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda reler för personuppiftsbehandlin i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) om den officiella statistiken. A.8 Gallrinsföreskrifter Gallrin enl. laen (2001:99) om vissa personreister för officiell statistik. Avidentifierin sker sex månader efter sista intervjutillfället. A.9 EU-relerin Partisympatiundersökninen lyder inte under nåon EU-relerin. A.10 Syfte och storik Under åren 1968 till 1972 fick SCB ansla för att utveckla metoder för partisympatiundersökninar (PSU). Syftet med undersökninarna är att e kvantitativ information om partisympatiernas ( bästa parti ) fördelnin i såväl hela som delar av väljarkåren. Både situationen vid ett visst undersökninstillfälle och förändrinar från tidiare undersökninar ska belysas. Dessutom ska resultat om det vore riksdasval ida samt nettoflöden mellan olika partier jämfört både med senaste val och föreående undersöknin och röstninsbenäenheten i olika partirupper skattas. I november 1972 jorde SCB den första anslasfinansierade PSU:n. Sedan dess har undersökninarna enomförts i maj och november varje år med undanta för perioden november 1981 till och med november 1983 då ina ansla erhölls. Vissa valår har PSU jorts även i februari. Det har också förekommit att mindre metodundersökninar enomförts i september i samband med riksdasvalen. Genom att riksdaen anslait medel till SCB har ett alternativ till de politiska undersökninar som mer eller mindre reelbundet enomförs och publiceras av privata undersökninsföreta skapats. SCB:s PSU är fri från kommersiella intressen och meder full insyn i de metoder som används. Resultaten från PSU är tillänlia för alla intresserade, oberoende av ekonomiska resurser. Även andra politiska opinioner i samhället kan följas av PSU. Så har t.ex. skett sedan maj 1992 när det äller EU-sympatierna i väljarkåren. Sedan november 1997 mäts även EMU-sympatierna i PSU vilka ersattes med Euro-sympatier i maj 2004.
BV/DEM 2012-12-05 4(15) A.11 Statistikanvändnin Statistiken används av massmedia, politiska partier, samhällsforskninen, samhällsdebatten, etc. A.12 Upplänin och enomförande I PSU insamlas medborarnas parti-, EU- och Euro-sympatier två åner om året via telefonintervjuer i ett urval omfattande dryt 9 000 personer. Insamlinen sker i maj respektive november och 2/3 av urvalet är emensamt för två på varandra följande undersökninar. A.13 Internationell rapporterin Inen internationell rapporterin örs. A.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar Ina förändrinar är planerade. B Kvalitetsdeklaration B.0 Inlednin SCB deklarerar kvaliteten i undersökninar enlit ett kvalitetsberepp som består av fem huvudkomponenter: (1) Innehåll, som framför allt äller statistikens målstorheter. (2) Tillförlitlihet, som avser osäkerhetskällor och hur dessa påverkar statistiken. (3) Aktualitet, som omfattar tidsaspekter som spelar roll för hur väl statistiken beskriver nuläet. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjliheter till jämförelser, över tiden och mellan rupper, samt till att använda statistiken tillsammans med annan statistik. (5) Tillänlihet och förståelihet, som avser statistikens fysiska tillänlihet och dess förståelihet. För mer information om kvalitetsbereppet för officiell statistik och en mer detaljerad redovisnin av innebörden i de fem huvudkomponenterna, se rapporten Kvalitetsberepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik (MIS2001:1) i serien Meddelande i samordninsfråor för Sveries officiella statistik. Publikationen finns på SCB:s webbplats. Partisympatiundersökninen enomförs i maj och november årlien sedan 1972 (med det tidiare nämnda undantaet november 1981 - november 1983). Vid varje undersökninstillfälle intervjuas ett urval om ca 9 000 personer per telefon. Statistiskt vetenskaplia metoder och urvalets storlek aranterar hö kvalitet i de redovisade skattninarna. Vid varje undersökninsomån publice-
BV/DEM 2012-12-05 5(15) ras partisympatiernas fördelnin efter kön, ålder, civilstånd, antal barn, inkomst, reion, socioekonomisk bakrund, sysselsättninsstatus, sektor, fackföreninstillhörihet, boendeform, tätortsrad, utbildninsnivå, födelseland och utländsk/svensk bakrund. Förutom detta skattas valresultatet om det vore riksdasval ida och nettoflöden mellan på varandra följande undersökninar och mellan föreående riksdasval och den aktuella undersökninen. B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter 1.1.1 Objekt och population Målpopulation: Väljarkåren vid riksdasval vid undersökninstillfället. Objekt: Personer. 1.1.2 Variabler Variablerna delas upp i undersökninsvariabler, vilka är de vi vill uttala oss om i undersökninen, samt bakrundsvariabler. I vissa tabeller kan en undersökninsvariabel även funera som en bakrundsvariabel, då den korsas mot en annan undersökninsvariabel. Undersökninsvariabler: VARIABEL BESKRIVIG Partisympati partisympati vid undersökninstillfället ästbäst näst bästa parti Valdelta10 valdeltaande i riksdasvalet 2010 Partival10 valt parti i riksdasvalet 2010 Valdeltaplan valdeltaande om val vid undersökninstillfället Partivalnu partival om det vore val vid undersökninstillfället Blockvalnu partiblocksval om val vid undersökninstillfället EUsymp inställnin till EU vid undersökninstillfället Eurosymp röstnin vid ev. folkomröstnin om euro vid undersökninstillfället Bakrundsvariabler: VARIABEL BESKRIVIG Kön Up:s kön (up=urvalsperson) Födelseår Up:s födelseår inkl. sekelsiffra Län mantalsskrivninsförhållanden enl. Reistret över totalbefolkninen (RTB) Kommun mantalsskrivninsförhållanden enl. RTB Församlin mantalsskrivninsförhållanden enl. RTB Postnummer mantalsskrivninsförhållanden enl. RTB Civilstånd enlit RTB Barn antal barn enl. RTB Inkurv sammanräknad inkomst 2010 SU utbildninskoder 2011 UtlSvBak utländsk/svensk bakrund
BV/DEM 2012-12-05 6(15) SEISEK Sektor Fackförbund Bostadstyp Äarform SEI-kod, sekundärkodad arbetsmarknadssektor för anställda medlem i LO:s, TCO:s, SACO:s eller annan förenin småhus eller läenhet bostadens äar-/upplåtelseform 1.1.3 Statistiska mått Resultaten redovisas som procentuell fördelnin av parti-, EU- och Eurosympatier i väljarkåren och redovisninsrupper samt procentuell fördelnin av rösterna om det vore riksdasval i da. 1.1.4 Redovisninsrupper Partisympatier (med tidsserier), EU-, och Euro-sympatier redovisas normalt i följande redovisninsrupper: - kön x ålder (2 kön x 7 åldersklasser) - kön x ålder (2 kön x 4 åldersklasser) - kön x civilstånd (2 kön x 2 civilstånd) - kön x barn/utan barn (2 kön x 2 barn/utan barn) - kön x inkomst (2 kön x 5 inkomstkvintiler, 0 kr sammanräknad inkomst) - reioner (10 reioner) - kön x reioner (2 kön x 7 reioner) - valkretsar (29 valkretsar) - kön x socio-ekonomisk rupp (SEI sekundärkodad, 11 klasser) - kön x socio-ekonomisk rupp, sysselsatta (SEI sekundärkodad, 8 klasser) - kön x yrkesverksamhet (2 kön x sysselsatt/ej sysselsatt) - sektor (5 sektorer) - kön x sektor (2 kön x 3 sektorer) - kön x fackförbund (2 kön x 5 fack/etc.) - kön x bostadstyp (2 kön x 3 bostadstyper) - kön x utbildninsnivå (2 kön x 4 utbildninsnivåer) - kön x utländsk/svensk bakrund (2 kön x utländsk/svensk bakrund) - kön x födelseland (2 kön x utrikes/inrikes född) äst bästa parti redovisas i följande redovisninsrupp: - partisympati Partival vid val ida redovisas i följande redovisninsrupper: - partisympatier (11 partier/klasser) - föreående riksdasval (11 partier/klasser) - partival vid val ida vid föreående undersöknin (11 partier/klasser) Valdeltaande vid val ida redovisas i följande redovisninsrupp: - föreående riksdasval (11 partier/klasser)
BV/DEM 2012-12-05 7(15) 1.1.5 Referenstider PSU örs i maj och november i allmänhet under de tre, fyra första veckorna i respektive månad. I tabellen nedan presenteras de exakta datumen för fältarbetsperiodens start- och slutdatum. Undersökninsomån Fältarbetets start Fältarbetets slut Maj 2012 2 maj 27 maj ovember 2012 1 november 25 november 1.2. Fullständihet Partisympatiundersökninen redovisar det politiska opinionsläet i maj och november varje år. B.2 Tillförlitlihet 2.1 Tillförlitlihet totalt Tillförlitliheten i de redovisade skattninarna påverkas dels av slumpmässia förhållanden och dels av icke-slumpmässia (systematiska) förhållanden. Den största delen av det slumpmässia felet kan hänföras till att PSU är en urvalsundersöknin felets storlek häner i första hand samman med urvalsstorleken och antalet svarande i förhandenvarande redovisninsrupp. De systematiska felen torde främst bero på svarsbeteende och minnesluckor. 2.2 Osäkerhetskällor 2.2.1 Urval Urvalet i PSU består av tre delar paneler som var och en är ett slumpmässit urval från Reistret över totalbefolkninen (RTB). Varje panel är med i tre på varandra följande undersökninar. Vid varje undersökninstillfälle är en panel med för första ånen, en för andra ånen och en för sista ånen. Två tredjedelar av urvalet är alltså emensamt för två på varandra följande PSU. ettourvalet omfattade 9 039 personer i PSU maj 2012 och 8 999 personer i PSU november 2012. Varje panel väljs som ett systematiskt urval med lika sannolikheter från RTB som sorterats i kameralordnin. Endast svenska medborare som fyller 18 år senast på tredje söndaen i september undersökninsåret inår i urvalsramen. Varje panel består av cirka 3 000 individer. Inför majundersökninen kompletteras de kvarvarande panelerna med en ny årån av förstaånsväljare. Urvalet betraktas som ett obundet slumpmässit urval (OSU) av dryt 9 000 individer vid varje undersökninstillfälle. Partisympatifördelninen skattas med hjälp av de svarande i undersökninen enlit, Mˆ pˆ = 100, ˆ
BV/DEM 2012-12-05 8(15) där: pˆ = den skattade procentandelen personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, Mˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, ˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp. Skattninarna, Mˆ och ˆ beräknas med hjälp av den eneraliserade reressionsestimatorn, GREG, där följande information från den aktuella populationen används som hjälpvariabler, Antal i, Reion, 10 klasser Kön Åldersklass, 2 6=12 klasser Utbildnin, 2 klasser Utländsk bakrund, 2 klasser Medelfelet för den skattade procentandelen beräknas enlit teorin för GREG med de ovan nämnda hjälpvariablerna. För små procentandelar i kombination med ett litet antal observationer riskerar det vanlia osäkerhetsintervallet som baseras på pˆ ± 1,96 Vˆ ( pˆ ) att få en nedre räns som är neativ. För att undvika detta används ett asymmetriskt, approximativt 95-procentit osäkerhetsintervall enlit, pˆ 1,96 + 2n 2 ± 1,96 Vˆ 1,96 2 ( pˆ ) + + 1 2 4n n 1,96 2 ˆ är den skattade variansen för pˆ enlit GREG och. där V ( pˆ ) n = pˆ ( 1 pˆ ) Vˆ ( pˆ ) Val ida -fördelninarna, dvs. resultaten i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället, skattas med en poststratifierinsestimator. Som stratifierinsvariabler används röstninsalternativ vid senaste riksdasval (2010 var det åtta riksdaspartier, övria, ej röstat och för una ) samt valkretstillhörihet (10 strata). Sammanlat är det alltså 11 10 poststrata. Uppiften om röstninsalternativ i senaste riksdasvalet inhämtas från första intervjutillfället som urvalspersonen deltait i PSU. Varje person i urvalet tilldelas en röstninssannolikhet som bestäms av svaret på en fråa om intentionen att delta i ett hypotetiskt val. En liknande fråa har ställts till ett urval strax före senaste riksdasval där svaren sedan jämförts med det faktiska valdeltaandet enlit röstländen. Personer som inte uppivit vilket parti de skulle rösta på vid val vid undersökninstillfället (röstninssympati) antas komma att rösta på det parti de sat si ha störst sympati för (partisympati bästa parti ). Personer, för vilka uppift fortfarande saknas om röstnins-
BV/DEM 2012-12-05 9(15) alternativ vid senaste riksdasval och/eller röstninssympati, fördelas med samma fördelnin som de svarande individerna har inom respektive reion. Estimatorn för ett partis andel av väljarkåren i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället är: pˆ k där = ˆ ˆ Mˆ Mˆ k är antalet i reion h med röstninsalternativ i vid senaste riksdasvalet (=poststratum ) enlit valresultatet. ˆ = n är en skattnin av, baserad på urvalet till PSU, är n populationsstorleken, n är urvalsstorleken och n är antalet i urvalet som tillhör poststratum. Mˆ k = s q k j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle rösta n på parti k om det vore val ida, q j är röstninssannolikheten för individ j och s k är de i urvalet som tillhör poststratum och skulle rösta på parti k om det vore val ida. Mˆ = s q j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle rösta n om det vore val ida, s är de i urvalet som tillhör poststratum. Blockskattninar, dvs. andelen som skulle rösta på ett visst block om det vore val ida, erhålls enom en enkel summerin av pˆ för de partier som tillhör blocket. k Skattninarna för valdeltaandet inom de olika partierna beräknas med estimatorn: dˆ k = ˆ ˆ Mˆ ˆ k k där ˆ k = nk och n k är antalet i urvalet som tillhör poststratum och som n upper att de skulle rösta på parti k om det vore val ida. Osäkerhetstalen (ost) de 95-procentia konfidensintervallen för val ida - skattninarna för partier, partiblock och valdeltaande beräknas enli teorin för den eneraliserade reressionsestimatorn GREG.
BV/DEM 2012-12-05 10(15) Vid skattnin av flöden från föreående riksdasval samt från föreående undersökninsomån används ett liknande viktninsförfarande som vid val ida -skattninen, men ina imputerinar av partisympati ( bästa parti ) örs. Flödena syftar till att skatta nettoflöden i procent av hela väljarkåren. Vid skattninar av flöden från föreående riksdasval anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat uppift om valt parti i riksdasvalet 2010, och dessutom om vilket parti man skulle rösta på vid val i maj respektive november 2012. Vid skattnin av flöden från föreående undersökninsomån anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat partisvar eller svarat "vet ej" på fråan om vilket parti man skulle rösta på i val vid respektive undersökninstillfälle. 2.2.2 Ramtäcknin I förhållande till väljarkåren förelier en försumbar undertäcknin bestående av utlandssvenskar. I majundersökninen finns en viss övertäcknin bestående av dem som ännu inte fyllt 18 år men ör det senast på tredje söndaen i september. I novemberundersökninen finns en viss undertäcknin eftersom de som fyllt 18 år mellan tredje söndaen i september och undersökninstillfället inte är representerade i urvalet. 2.2.3 Mätnin Vissa bakrundsdata inhämtas i samband med urvalsdraninen från RTB samt från Utbildninsreistret och Inkomst och taxerinsreistret. Undersökninsvariablerna mäts i telefonintervju för nya panelen i allmänhet av SCB:s fältintervjuare med hjälp av SCB:s system för decentraliserade datorstödda intervjuer och för de äldre panelerna i allmänhet av SCB:s centralt placerade intervjuare. I diarammen nedan visas inflödet under insamlinsperioderna år 2012. Diaram A. Andel enomförda intervjuer av totalt antal intervjuer i maj 2012 Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Insamlinsda
BV/DEM 2012-12-05 11(15) Diaram B. Andel enomförda intervjuer av totalt antal intervjuer i november 2012 Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Insamlinsda 2.2.4 Svarsbortfall Individbortfallet har varierat över åren. Liksom i måna andra undersökninar finns det tyvärr en trend av ökat bortfall under de senaste åren. Därtill kommer det partiella bortfallet som dock kan definieras på olika sätt beroende på fråeställninen är t.ex. vet ej -svar bortfall på fråan om partisympati eller på fråan om vilket parti man ska rösta på? I tabellen nedan redovisas bortfallet för 2012 års undersökninar. Undersökninsomån Avböjd medverkan Förndrad medverkan Ej anträffade Bortfall totalt Maj 2012 18,0 4,0 17,5 39,5 ovember 2012 18,9 3,5 16,7 39,1 Bortfallet redovisas även efter kön, ålder, reion, utbildnin, inkomst, födelseland samt bakrund i tabeller under Publikationer på www.scb.se/psu. Under avsnitt 2.2.1 Urval finns information om vilken hjälpinformation som, för att kompensera för bortfallet, används vid framtanin av skattninar av valresultatet vid val ida samt skattnin av partisympati, EU-sympati och eurosympati. 2.2.5 Bearbetnin Den under åren väl enomarbetade produktionsprocessen med bl.a. kontrolloch rättninsproram tillsammans med de möjliheter som es enom WIDATI borar för att eventuella bearbetninsfel är rina. SEI-kodninen är automatiserad och enomförs till fullo med datorstöd. I de fall uppift saknas om röstninsalternativ vid senaste riksdasval och vilket parti man skulle rösta på om det vore val ida sker en härlednin av dessa uppifter baserat på övria svar i undersökninen.
BV/DEM 2012-12-05 12(15) 2.2.6 Modellantaanden Vid skattninen av val ida antas att de lämnade uppifterna om röstninsalternativ vid senaste riksdasval inte innehåller systematiska fel. Det antas också att bortfallet är slumpmässit, dvs. de svarande i undersökninen kan betraktas som ett OSU från populationen. I tabellerna nedan redovisas de ojusterade uppifterna, ojusterade uppifter efter imputerin av partisympati samt den slutiltia skattninen. Partisympatiundersökninen maj 2012 Parti Ojusterade uppifter Efter imputerin Slutilti skattnin C 3,6 4,1 4,7 FP 5,0 5,0 5,5 M 31,7 31,7 28,6 KD 3,1 2,9 3,7 MP 8,0 8,4 8,1 S 38,4 37,6 37,3 V 5,5 5,4 5,9 SD 4,2 4,2 5,4 Övr 0,6 0,6 0,8 Partisympatiundersökninen november 2012 Parti Ojusterade uppifter Efter imputerin Slutilti skattnin C 4,0 4,0 4,4 FP 4,8 5,1 5,5 M 31,3 30,7 28,1 KD 3,2 3,3 3,8 MP 8,3 8,6 8,6 S 35,3 35,1 34,8 V 5,3 5,5 5,8 SD 6,9 6,7 7,9 Övr 1,0 1,0 1,2 I vissa fall kan eller vill respondenten inte uppe vilket parti han/hon röstade på vid senaste riksdasvalet. Uppift om röstninsalternativ vid senaste riksdasval inhämtas vid första intervjutillfället. I diarammet nedan redovisas hur respondenterna, vid respektive undersökninsomån, uppett att de röstade vid riksdasvalet 2010. Diarammet bör skrivas ut i fär för läsbarhetens skull.
BV/DEM 2012-12-05 13(15) Valhandlinsminne: Valresultatet 2010 i förhållande till vad respondenterna i PSU november 2010-november 2012 uppivit att de röstat på vid senaste riksdasval (2010) Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 C FP M KD MP S V SD Övr 0 Riksdasval 2010 nov-10 maj-11 nov-11 maj-12 nov-12 2.3 Redovisnin av osäkerhetsmått Så kallade osäkerhetstal (halva 95-procentia konfidensintervall) beräknas med tillänlia standardproram för så ott som alla estimat. I rundredovisninen av PSU i Statistiska meddelanden (SM) och Statistikdatabasen redovisas punktskattninarna med osäkerhetstalen. Anvisninar es också för test av skillnader mellan olika redovisninsrupper och test av förändrinar med hänsynstaande till att urvalet består av roterande paneler. B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens PSU örs halvårsvis med insamlin i maj och november och redovisnin i början av juni respektive december. 3.2 Framställninstid Resultaten publiceras inom cirka 10 daar efter insamlinsarbetets slut. 3.3 Punktlihet Synnerlien od. Statistiken följer publicerinsplanen för Sveries officiella statistik.
BV/DEM 2012-12-05 14(15) B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Undersökninarna har enomförts med väsentlien samma definitioner och metodik alltsedan 1972. Statistiken är därför väl jämförbar över tiden. Antalet bakrundsvariabler och mänden redovisninsrupper har dock ökat under åren. Ett brott i tidsserien förelier under perioden november 1981 t.o.m. november 1983 på rund av anslasindranin. Med anlednin av det ökade bortfallet i undersökninen de senaste åren viktas resultaten för partisympati, EU-sympati och eurosympati för bortfallet från och med maj 2011. Viktninen örs med hänsyn taen till kön och ålder, utbildnin, födelseland samt reion. En jämförelse med oviktade skattninar visar att viktninen dock har liten effekt på majoriteten av skattninarna. Förändrinarna lier nästan uteslutande inom felmarinalerna. I SCB:s Statistikdatabasen har nya tabeller med viktade resultat från tidiare undersökninar taits fram för jämförbarhet bakåt. Under en period framåt kommer även tidiare publicerade, oviktade, resultat att finnas tillänlia på SCB:s webbplats, www.scb.se/psu. 4.2 Jämförbarhet mellan rupper I resultatredovisninen används i huvudsak samma redovisninsvariabler och indelninar som används inom SCB:s övria demokratistatistik. Från och med maj 2011 används samma definition av sysselsatta/ej sysselsatta som i Arbetskraftsundersökninen (AKU). 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Så kallade väljarbarometrar framställs av ett varierande antal privata undersökninsföreta. Skillnader i fråeutformnin, insamlin, urvalsförfarande, skattninsförfaranden, eventuella felmarinalsberäkninar, redovisninssätt och inte minst i representativiteten medför att jämförbarheten är i hösta rad diskutabel. B.5 Tillänlihet och förståelihet 5.1 Spridninsformer Resultaten publiceras på www.scb.se/psu. 5.2 Presentation Resultaten sammanfattas i pressmeddelanden. Därutöver publiceras resultaten i en stor mänd färdia tabeller på SCB:s webbplats, www.scb.se/psu, samt i SCB:s Statistikdatabasen. På webbplatsen publiceras också resultaten i en rapport (i pdf-format) med kommenterande text för varje undersökninsomån i serien ME60 Partisympatiundersökninen (PSU). Halvår.
BV/DEM 2012-12-05 15(15) 5.3 Dokumentation Framställninen av statistikreistret och statistiken beskrivs i Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i föreliande dokument, Beskrivnin av statistiken (BaS). Detaljerad information om mikrodata finns beskrivet i Dokumentation av mikrodata (MetaPlus). Samtlia dokumentationer finns att på SCB:s webbplats, www.scb.se/psu. Utöver ovanstående dokumentation finns vid SCB även rapporten Teori och metodik vid partisympatiundersökninar. Forskninsrapport 1-5, 1970-1974, SCB. 5.4 Tillån till primärmaterial SCB utför på beställnin specialbearbetninar av primärmaterial. Forskare kan efter särskild prövnin få tillån till avidentifierade mikrodata. 5.5 Upplysninstjänster, SCB (se avsnitt A.5 Statistikproducent) Mikaela Järnbert, SCB (se avsnitt A.5 Statistikproducent )