Ökad delaktighet i EU

Ökad delaktighet i EU Om EU-handslaget och regeringens arbete för att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige

Omslag foto: Folio Images Regeringskansliet Växel: 08-405 10 00 103 tryckorts 33 Stockholm Webbplats: www.regeringen.se Produktion: Regeringskansliets Kommunikationsenhet, april 2018 Tryck: Elanders

Innehållsförteckning Intervju med EU- och handelsminister Ann Linde 4 Regeringens satsningar för ökad delaktighet i EU 6 EU en viktig del av vår demokrati 8 KUNSKAP Bättre kunskaper om EU 10 Stärkt EU-kunskap i skolan 12 PÅVERKAN Tydligare former för påverkan 14 Några exempel från myndigheternas arbete med information och dialog 16 ENGAGEMANG EU-handslagen engagerar 18 EU-handslagen gör skillnad 20 Genomförda EU-handslag 22

Jag brinner för att öka människors delaktighet i EU Under ledning av EU- och handelsminister Ann Linde arbetar regeringen för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. I en tid då EU står inför stora utmaningar är detta arbete extra angeläget. Det är en fråga om demokrati. I många europeiska länder växer populistiska partier sig starka genom att förena EU-skepsis och främlingsfientlighet. Distansen till Bryssel upplevs vara för lång för få känner att de kan vara delaktiga i det politiska arbetet i EU, säger EU- och handelsminister Ann Linde. Trots att Sverige har varit medlem i EU sedan 1995 saknar många medborgare kunskap om EU, tillgång till relevant EU-information och möjlighet att vara delaktig i beslut som fattas på EU-nivå. EU är en viktig del av svensk demokrati. Genom att samarbeta på europeisk nivå kan vi ta oss an utmaningar som enskilda medlemsländer inte kan lösa ensamma och förenkla vardagen för våra medborgare. Ändå hamnar diskussionen om arbetet i EU ofta i skymundan. Kunskapen om EU är låg och det kan vara svårt att komma åt relevant information. Dessutom upplever många att det är svårt att påverka beslut som fattas på EU-nivå. Den långsiktiga målsättningen med regeringens arbete är att delaktigheten i beslut som fattas på EU-nivå ska vara lika god som när det gäller den kommunala, regionala och nationella nivån. Jag brinner för att öka människors delaktighet i EU. Därför genomför regeringen satsningar för att öka kunskapen om EU, förbättra medborgares möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivå och stärka engagemanget. Regeringen kan göra mycket men för att på riktigt komma till rätta med problemen behövs ett brett engagemang. Genom EU-handslaget har en stor bredd av olika aktörer engagerat sig på olika sätt och utifrån sina egna förutsättningar. Det bidrar till att arbetet når fler. Jag tog initiativ till EU-handslaget för att jag vet hur starka vi i Sverige kan vara när vi gör gemensam sak. Om många bidrar från sitt håll och på sitt sätt är det bättre än att regeringen gör något helt själv. Jag hade faktiskt inte vågat hoppats på ett sådant här stort genomslag. Därför vill jag rikta ett riktigt stort tack till alla som varit delaktiga i EU-handslaget. Nu är det dags att göra verkstad för ökad delaktighet i EU-arbetet, avslutar Ann Linde. 4

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet Jag hade faktiskt inte vågat hoppats på ett sådant här stort genomslag. Därför vill jag rikta ett riktigt stort tack till alla som varit delaktiga i EU-handslaget. EU- och handelsminister Ann Linde 5

Regeringens satsningar för ökad delaktighet i EU Regeringen arbetar för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. Arbetet kan delas in i tre områden: 1) ökad kunskap och information om EU, 2) tydligare former för påverkan och 3) ökat engagemang. I korthet har regeringen genomfört följande: 1 Ökad kunskap och information om EU Regeringen satsar 10 miljoner kronor i 2018 års budget bland annat på att öka kunskaperna om EU. Budgetförstärkningen möjliggör satsningar på EU-utbildningar för lärare, journalister och förtroendevalda på kommunal och regional nivå. +10 miljoner Förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner erbjuds särskilda EU-utbildningar. Hittills har 439 personer gått utbildningen och många fler kommer att ges möjlighet att delta framöver. Utbildningarna utförs av Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 6

Utbildningsplatser i EU-skol ambassadörsprogrammet 30 60 2016 2018 Satsningar har även genomförts för att öka kunskapen och intresset för EU i grund- och gymnasieskolor. Antalet lärare och skolledare som erbjuds en särskild EU-utbildning Skolambassadör för EU har fördubblats. Dessutom har över 100 skolklasser årligen deltagit i filmtävlingen EU-minuten. Foto: Folio Images 2 Tydligare former för påverkan Regeringen har stärkt samrådsformerna genom EU-sakråd. En ny, mer transparant metod för regeringen att ta del av synpunkter från olika aktörer. Hittills har 15 EU-sakråd arrangerats till vilka cirka 380 deltagare har bjudits in. EU- och handelsminister Ann Linde har samtalat med 40 myndighetschefer om vilken roll deras myndigheter har för att informera och samråda om sitt EU-arbete. 3 Ökat engagemang Genom EU-handslag har EU- och handelsminister Ann Linde bjudit in fler aktörer att delta i arbetet. Totalt har 77 aktörer engagerat sig, däribland arbetsmarknadens parter, universitet, regioner, kommuner, studieförbund och ungdomsorganisationer. I den här broschyren kan du läsa mer om regeringens arbete för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. 7

EU en viktig del av vår demokrati Det som händer i EU är viktigt för Sverige. För att kunna vara delaktig i beslut som fattas på EU-nivå behöver medborgare veta vilka typer av politiska beslut som fattas där, ha tillgång till kunskap om EU och insyn i olika beslutsprocesser. Genom satsningar på EU-handslag, stärkta samrådsformer, insatser för förbättrad kunskap och bättre tillgång till information arbetar regeringen för att stärka delaktigheten. Sverige både påverkar och påverkas av de beslut som gemensamt fattas i EU. Ungefär en tredjedel av de beslut som fattas i riksdagen och hälften av besluten på regional och kommunal nivå har koppling till EU:s arbete. EU är en del av vår vardag och en del av vår demokrati. Samtidigt upplever många medborgare att de har sämre möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivå än beslut som fattas i kommuner eller i Sveriges riksdag. I början av 2016 överlämnades "EU på hemmaplan" till regeringen. Betänkandet visade bland annat att aktörer som har en central roll i samhället har bristande kunskap om EU. Det visade också att samråd om frågor som beslutas på EU-nivå ofta genomförs sporadiskt och sent i beslutsprocessen och att det saknas en offentlig debatt om EU i Sverige. Att fler ska kunna vara delaktiga är en viktig del av regeringens demokratipolitik. Regeringen arbetar därför för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Utredningen "Om delaktighet i EU" överlämnade år 2016 betänkandet "EU på hemmaplan" till regeringen. Den visade bland annat på; att samråd i Sverige om frågor som beslutas på EU-nivå ofta sker sent i lagstiftningsprocessen när det är svårt att påverka beslut. att det finns bristande kunskap om EU bland centrala aktörer som lärare, journalister samt förtroendevalda och anställda på kommunal och regional nivå. Med utgångspunkt i utredningen genomför EUoch handelsminister Ann Linde ett arbete för att stärka delaktigheten, öka kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. 8

Delaktigheten i EU är en del av regeringens demokratipolitik Målet med demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. För att uppnå demokratipolitikens mål arbetar regeringen för att fler ska bli delaktiga i demokratin, för att förankra demokratin med kunskap och stöd för dess principer samt för att öka demokratins motståndskraft mot utmaningar och hot. EU-sakråd i Stockholm 9 mars 2018. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet Demokratipolitiken omfattar såväl befolkningens deltagande i allmänna val som möjligheterna att delta i demokratin mellan valen. Flera statliga myndigheter arbetar med uppdrag inom demokratipolitiken. 9

KUNSKAP Bättre kunskaper om EU Många medborgare känner till hur demokratin i Sverige fungerar. De flesta vet i stora drag vad en kommun eller ett landsting gör, vilken roll riksdagen har och hur valsystemet fungerar. När det kommer till EU-nivån har det visat sig att kunskaperna är betydligt lägre. För att kunna påverka politiska frågor, vara delaktig och utkräva ansvar behövs grundläggande kunskaper om hur demokratin fungerar. Att öka kunskaperna om vilka frågor som avgörs på EU-nivå, hur EU är Regeringens satsningar Utbildning om EU erbjuds förtroendevalda och anställda på regional och kommunal nivå. Utförs av Sieps i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Utbildningar ges även för myndighetsledningar. Fördubbling av antalet Skolambassadörer för EU som utbildas årligen och fler endagsutbildningar EU på schemat för lärare och skolledare. Genomförs av Universitets- och högskolerådet i samarbete med EU-kommissionen och Europaparlamentet. Även filmtävling för skolungdomar. Journalister erbjuds en EU-utbildning via Fojo-institutet vid Linnéuniversitet. kopplat till Sverige och hur man kan påverka beslut som fattas i EU är därför en viktig del av regeringens arbete med att öka medborgarnas delaktighet. Ökad kunskap ger möjlighet till delaktighet Regeringen satsar på att öka kunskapen om EU. Utbildningar erbjuds för bland andra lärare, skolledare, journalister, förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner. Dessa grupper kan i sin tur sprida kunskapen vidare. Även våra svenska myndigheter som har en central roll i Sveriges EU-arbete erbjuds utbildningar. Insatser riktas även till unga och till resurssvagare grupper. Kunskapen hos många journalister om hur och var EU-relaterade politiska beslut fattas är inte tillräcklig för en löpande rapportering och granskning av hur dessa beslut påverkar situationen i Sverige, i Europa och globalt. EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Insatser genomförs för unga och resurssvagare grupper samt till kommuner och regioner med syftet att EU-perspektivet ska inkluderas i demokratiarbetet. Satsningarna genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. 10

Foto: Folio Images Foto: Folio Images Enormt värdefullt att Sieps och SKL kommer ut i landet med denna typ av utbildning! Det bidrar till minskat mentalt avstånd till såväl Stockholm som Bryssel, vilket är en viktig del av demokratiseringen av Sveriges EU-arbete. Emma Svärd, verksamhetsledare för Europa Direkt Sydskåne Kommunfullmäktigemöte i Malmö. Foto: Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT Förtroendevalda och anställda erbjuds EU-utbildningar Utbildningen handlar om hur EU fungerar, hur den lokala och regionala nivån påverkas av EU samt om vad kommun- och landstingspolitiker kan göra för att delta i EU-politiken. Utbildningen är kostnadsfri och genomförs runt om i landet. Hittills har 439 förtroendevalda och anställda från regioner och kommuner utbildats. För många regionala och lokala politiker känns EU avlägset. I våra utbildningar vill vi synliggöra hur EU-sam arbetet påverkar oss alla, ge en kunskaps grund om hur besluten fattas inom EU och vilka påverkansvägar som finns. Eva Sjögren, direktör för Sieps 11

KUNSKAP Stärkt EU-kunskap i skolan Eva Kvist på Kälarne skola i Bräcke är en av landets många EU-skolambassadörer. Hon har nyligen gått utbildningen och ska nu omsätta sina nyvunna kunskaper i sin och skolans undervisning. På utbildningen till EU-skolambassadör får lärarna både kunskap om hur EU fungerar och tips på hur undervisningen kan göras intressant och engagerande för eleverna. För Eva Kvists elever står bland annat en resa till Polen på schemat. Utbildningen Skolambassadör för EU vill föra EU närmare svenska elever och integrera arbetet med EU-relaterade frågor i den ordinarie undervisningen. En som har deltagit i utbildningen är Eva Kvist, förstelärare på Kälarne skola i Bräcke kommun. Vi har hittat på massor av nya sätt att arbeta med EU! Bland annat så har vi nu EU på schemat, vi har anmält oss till Skolval 2018 och vi har arrangerat en demokratidag som vi hoppas kommer bli ett årligt arrangemang, berättar Eva Kvist. Utbildningen riktar sig till lärare och skolledare på högstadiet och gymnasiet. Skolambassadören ska inspirera, stötta kollegor i arbetet och integrera EU i undervisningen. Vi förbereder eleverna i årskurs 8 och 9 just nu för en resa som först tar dem till Stockholm för besök på riksdagen och Europahuset. Sedan bär det vidare till Skolambassadör för EU Utbildningen Skolambassadör för EU vänder sig till lärare och skolledare på högstadiet och gymnasiet och är kostnadsfri. Utbildningen anordnas av Universitets- och högskolerådet tillsammans med EU-kommissionen och Europaparlamentet. Polen, där vi bland annat kommer att besöka koncentrationslägret Auschwitz, berättar Eva. Att ge eleverna kunskap om världen utanför Sveriges gränser och visa att Sverige är en del av en Regeringens budgetförstärkning innebär att antalet lärare och skolledare som utbildas varje år kan fördubblas. Delar av utbildningen äger rum i Bryssel. Utöver Skolambassadör för EU-utbildningen erbjuds skolpersonal även endagarsutbildningen EU på schemat. 12

EU-minuten en filmtävling om EU inför Europadagen ' Eva Kvist, språklärare/förstelärare, Kälarne skola, Bräcke kommun. Foto: Mimi Kallin År 2017 vann Ek15 på Bildningscentrum Facetten i Åtvidaberg första pris. På bild: Moa Ehnö, Emmy Johansson, Pontus Tornberg och Axel Eklund- Bona tillsammans med EUoch handelsminister Ann Linde. Foto: Erik Norbergh/Regeringskansliet Eva Kvist, förstelärare, Kälarne skola, får diplom av gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström vid avslutningsceremonin för Skolambassadör för EU 2017. Foto: Sandra Arnborg större europeisk gemenskap är ett viktigt inslag i skolans verksamhet. Vi vill lära våra barn om hur världen ser ut. Att den kan vara annorlunda från vår svenska verklighet men att det inte behöver betyda att den är skrämmande eller konstig. I det arbetet spelar språk och möten mellan människor en central roll. Varför ska man som lärare söka utbildningen Skolambassadör för EU? Man ska söka om man vill göra skillnad. Om man som lärare vill nå lite längre än vad som är möjligt med kurslitteraturen, om man vill få egen inspiration och kunskap så att man kan glöda vidare då ska man gå den här utbildningen! Att få göra studiebesök i Bryssel förstärkte verkligen intrycket av Sverige som en del av EU och gav mig en fördjupad förståelse för vad medlemskapet innebär. Det har hjälpt mig mycket i mitt arbete, säger Eva Kvist. För att väcka nyfikenhet och skapa intresse för EU-relaterade frågor har regeringen gett Universitetsoch högskolerådet (UHR) i uppdrag att genomföra EU-minuten - en filmtävling för skolklasser i grund- och gymnasieskolan. Tävlingen genomförs för andra året i rad och går ut på att eleverna producerar filmer som är en minut långa. Det vinnande laget får ta emot pris på Europadagen den 9 maj. Studiematerial om EU Inför tävlingen har studiematerial om EU publicerats på UHR:s webbplats. Materialet består bland annat av olika övningar, länkar till webbplatser med EU-information, samt tips på hur skolor kan uppmärksamma och fira Europadagen. 13

PÅVERKAN Tydligare former för påverkan För att medborgare ska kunna påverka och vara delaktiga behövs både kunskap om hur EU fungerar och välfungerade former för påverkan. En viktig del av regeringens delaktighetsarbete handlar därför om att erbjuda tydliga former för dialog med olika samhällsaktörer. För att skapa bättre förutsättningar att delta i EU-politiken har regeringen introducerat en ny arbetsmetod så kallade EU-sakråd. Genom att bjuda in olika aktörer till dialog i ett tidigt skede av lagstiftningsprocessen kan regeringen ta till vara på de perspektiv, synpunkter och den expertis som finns i samhället. EU-sakråden bidrar till att fördjupa och bredda regeringens underlag inför beslut. De första EU-sakråden ägde rum under våren 2017 i syfte att ta del av kunskap och åsikter i olika frågor. Arbetet har fortsatt under 2018. Flera EUsakråd har arrangerats om olika aspekter av EU:s framtidsfrågor. EU-sakråd har även anordnats för att ha en tidig dialog om lagstiftningsfrågor såsom den gemensamma jordbrukspolitiken. Till sakråd bjuder regeringen in bland andra det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter, myndigheter, bransch organisationer och företrädare för universitet. EU-sakråd kompletterar andra former av samråd som departementen använder för att hämta in synpunkter som till exempel referensgrupper, hearings och skriftiga remisser. För mig har det varit oerhört värdefullt att ta del av olika syn punkter och funderingar i ett tidigt skede. Ett exempel är när EU-kommissionen presenterade sitt förslag till nytt tjänstepaket. Regeringen bjöd tidigt in till EUsakråd och jag fick med mig många och viktiga perspektiv som vi sedan tog vidare i arbetet med förslaget. EU- och handelsminister Ann Linde EU-sakråd i Stockholm 9 mars 2018. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet 14

Statsministerns EU-råd med arbetsmarknadens parter Ett annat led i arbetet med att stärka regeringens sam råds former är att statsminister Stefan Löfven två gånger per år bjuder in företrädare för arbetsmarknadens parter till ett EU-råd. Mötena utgör ett forum för dialog kring aktuella frågeställningar på EU:s dagordning såsom brexit-förhandlingarna eller EU:s nästa fleråriga budgetram. EU-sakråd Metoden sakråd är en del av regeringens arbete med demokrati och dialog med det civila samhället. När det handlar om EUrelaterade frågor kallas det EU-sakråd. Syftet är att på ett systematiskt sätt ta till vara på expertis i olika sakfrågor från olika aktörer. Metoden är framtagen av Regeringskansliet tillsammans med 100 organisationer från det civila samhället. Sakråd initieras av Regeringskansliet. Vilka aktörer som bjuds in beror på vilken slags sakkunskap och breddat perspektiv som efterfrågas. Metoden bidrar till en mer strukturerad återkoppling och ökad insyn. Inbjudan och minnesanteckningar publiceras på regeringens webbplats. Regeringen har bland annat arrangerat EUsakråd för att diskutera kommissionens s.k. vitbok om EU:s framtida utveckling. Myndigheterna och EU Myndigheterna har en central roll i regeringens EUarbete genom att bistå med kunskapsunderlag och att företräda regeringen i vissa förhandlingar i Bryssel. Myndigheterna kan bidra till att stärka delaktigheten i EU genom att informera mer om sitt EU-arbete och föra en strukturerad dialog med andra berörda aktörer i viktigare frågor. Många myndigheter arbetar redan aktivt med samråd och information, men i vissa fall kan detta arbete behöva stärkas. I februari 2017 tog därför EU- och handelsminister Ann Linde initiativ till en dialog Statssekretere Oscar Stenström vid ett av EU-sakråden om EU:s framtida utveckling. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet Myndigheternas EU-arbete Många myndigheter har en betydelsefull roll i utformningen av regler och riktlinjer i frågor som kan ha stor betydelse för aktörer i det svenska samhället, bland annat genom arbete i expertgrupper och EU-myndigheter. Myndighetspersonal bistår ofta regeringen med underlag och expertis samt kan företräda regeringen i rådsarbetsgrupper, kommittéer under kommissionen eller i andra EU-sammanhang. Samtidigt som många myndigheter arbetar aktivt med samråd och information kring sitt EU-arbete kan detta arbete i vissa fall behöva stärkas vilket också en rapport från Statskontoret visar. med ett fyrtiotal myndighetschefer för att diskutera deras roll för att stärka delaktigheten i EU. Sedan myndighetsforumet har flera myndigheter vidtagit åtgärder för att stärka informations- och samråds arbetet samt stärka EU-kompetensen internt i myndigheten. 15

PÅVERKAN Några exempel från myndigheternas arbete med information och dialog Finansinspektionen Kemikalieinspektionen Vi har förbättrat hemsidan för enklare åtkomst till EU-regler. Vi jobbar också aktivt med att förbättra dialogen med relevanta branschföreningar just när det gäller regelarbetet på EU-nivå. Syftet är att öka transparensen och bidra till en allmän förståelse för regelutveckling inom EU. Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen. Foto: Anna Nildén 1 Finansinspektionen publicerar regelbundet nyheter och förslag på nya regler på sin webbplats. Myndigheten anordnar också seminarier som riktas både till branschfolk och allmänheten och som webbsänds för ökad spridning. 2 Finansinspektionen bjuder regelbundet in branschföreträdare för dialog om regelutveckling. Vi kommunicerar proaktivt om vårt arbete på EU-nivå kring utveckling av kemikalielagstiftningen, och om beslut som tas på EU-nivå som innebär förändringar av lagar och regler på kemikalieområdet. Nina Cromnier, generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Foto: Anette Andersson 1För att öka medvetenheten om konsumenternas rätt till information deltar vi i ett EU-projekt som bland annat ska resultera i en databas och app med konsumentinformation om farliga ämnen. 2 Kemikalieinspektionen bjuder regelbundet in intressenter för att informera om viktiga regeländringar. Mötena ger uppdatering kring diskussioner på EU-nivå. 16

1. Hur arbetar ni för att informera om ert EUrelaterade arbete? 2. Hur för ni en dialog med andra berörda aktörer? Kommerskollegium Polismyndigheten I Kommerskollegiums "Utrikeshandelspodden" tar vi upp aktuella frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Det handlar t.ex. om EU, brexit, digitalisering, nya frihandelsavtal, handelsstatistik och utvecklingssamarbete. Anna Stellinger, generaldirektör för Kommerskollegium. Foto: Eva Dalin 1 Vi jobbar med kommunikation på flera sätt både för att informera och söka dialog med våra målgrupper, bland annat publikationer, nyhetsbrev, och vår podd där vi tar upp aktuella frågor. Vi är också aktiva i sociala medier för att sprida vår kunskap och interagera med våra målgrupper. 2 Under förra året genomförde vi en fördjupad analys av frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta-avtalet). Under utredningens gång samrådde vi med ett stort antal myndigheter, universitet samt förde en dialog med civilsamhället och arbetsmarknadens parter. Vi utvecklade också en möjlighet att lämna synpunkter via vår webbplats. En åtgärd är att polisutbildningen ska stärkas för att generellt öka kunskapen om internationellt arbete, inklusive EU, inom myndigheten. Vi vill också höja vår egen kompetens Ann-Marie Orler, chef på Polismyndighetens internationella enhet vid Nationella Operativa Avdelningen. Foto: Krister Atle 1 Polismyndigheten deltar aktivt i EU-arbetet, både på strategisk och på operativ nivå. Vi ansvarar för EU:s fond för inre säkerhet ur vilken myndigheter och organisationer kan söka EU-medel till projekt som stärker den inre säkerheten. Vi informerar om fonden på vår webbplats samt erbjuder skrivarstugor för sökande där vi ger råd och tips i att skriva en ansökan. 2Vi har en särskild koordinator som utsetts av regeringen när det gäller EU:s arbete mot grov organiserad brottslighet inom EMPACT. Koordinatorn samråder regelbundet med andra myndigheter som deltar i arbetet; Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket. 17

ENGAGEMANG EU-handslagen engagerar För att stärka delaktigheten och höja kunskapen kring beslut som fattas på EU-nivå krävs att många är med och bidrar. Därför genomförs EU-handslag. Sammanlagt har 77 aktörer valt att ingå EU-handslag med regeringen sedan starten 2016. De flesta är kommuner eller regioner, men även universitet, ungdomsorganisationer, arbetsmarknadens parter och studieförbund deltar. Genom att många olika aktörer är med och bidrar på sitt sätt kan arbetet för ökad delaktighet i EU nå fler medborgare och bredare i samhället. För oss i Gävleborg är handslaget bara en början, ett startskott, för att fortsätta arbetet. Region Gävleborg Varje EU-handslag bidrar på sitt sätt Inför EU-handslaget tar varje aktör fram en lista på satsningar som de vill genomföra. Insatserna anpassas efter möjlighet att bidra, men gemensamt för alla EU-handslag är att de ska innebära en ambitionshöjning. Det kan till exempel handla om att stärka kunskapen om EU i den egna organisationen, förbättra EUinformationen till medborgare eller att verka för ökat valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2019. Vi är en mycket liten organisation men gör det vi kan utifrån de resurser vi har. Vi gör det på vårt sätt. Ockelbo kommun EU-handslaget EU-handslaget innebär en ambitionshöjning - aktörerna åtar sig att arbeta för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget i Sverige för frågor som beslutas inom EU. Det första EU-handslaget ingicks den 7 december 2016 då regeringen lanserade sitt delaktighetsarbete. EU-handslag i Stockholm den 7 december 2016. Fotograf: Ninni Andersson/Regeringskansliet Totalt har 77 aktörer ingått EU-handslag. 18

EU-handslag i Uppsala den 23 mars 2018. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet EU- och handelsminister Ann Linde. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet EU-handslag med LSU i Stockholm 9 maj 2017. Foto: Erik Norbergh/Regeringskansliet 19

ENGAGEMANG EU-handslagen gör skillnad EU-handslagen har engagerat fler i arbetet med att stärka kunskapen om EU och delaktigheten i EU-arbetet. Alla bidrar efter sina förutsättningar - men vad har arbetet egentligen lett till? Kunskap och information en förutsättning för engagemang De flesta av aktörerna som deltar i EU-handslaget satsar på att öka kunskapen om EU och erbjuder sina förtroendevalda, anställda eller medlemmar möjlighet att delta i utbildningar eller kunskapshöjande seminarier. Vid sidan om regeringens insatser för att stärka kunskapen om EU bidrar dessa initiativ till bättre förutsättningar för ett ökat engagemang. Öka kunskap hos externa målgrupper Nej Ja 25% 75% Andel EU-handslagsaktörer som satsar på att öka kunskapen om EU hos externa målgrupper. Källa: Regeringskansliet Dessutom satsar många på att öka kunskapen hos målgrupper utanför den egna organisationen. Ju mer man vet om en fråga desto större möjlighet har man att engagera sig och vara delaktig. Om vi utbildar förtroendevalda och anställda i vår kommun om EU kan vi förbättra mötet med medborgarna. Marlene Burwick, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala kommun. En annan viktig del handlar om att öka intresset för EU och uppmärksamma EU-relaterade frågor. Många av organisationerna har valt att förbättra informationen om sitt EU-arbete och anordnar seminarier, konferenser och andra publika evenemang. Mer information om EUarbetet Nej 22% 78% Ja Andel EU-handslagsaktörer som satsar på att öka informationen om sitt EUrelaterade arbete externt. Källa: Regeringskansliet Delaktighet Flera av aktörerna i EUhandslaget arbetar även för att öka delaktigheten i beslut som fattas på EU-nivå. En del har valt att anordna medborgardialoger eller inrätta särskilda referensgrupper för utformandet av sin EU-politik. 55% kommer att verka för ett ökat valdeltagande i 20

Europa parlamentsvalet 2019, vissa med särskilt fokus på målgruppen unga väljare. Min förhoppning är att det ska vara lika självklart för våra medborgare att rösta i Europarlamentsvalet som till val på andra beslutsnivåer. Niclas Palmgren, kommunfullmäktiges ordförande i Gislaveds kommun Vidare har många organisationer åtagit sig att delta mer aktivt i utformning av EU-politik. Det gäller bland annat en del av de kommuner och regioner som har ingått EU-handslag. Foto: Folio Images Hur arbetar ni för att stärka delaktigheten i EU? Margareta Fransson (MP), regionstyrelsens vice ordförande, Region Östergötland Lina Hultqvist, ordförande, Sveriges elevkårer Patrik Stenvard (M), kommunfullmäktiges ordförande, Gävle kommun Vi publicerar numera en årsöversikt om vad som är på gång inom EU kopplat till östgötska intressen. Målgruppen är förtroendevalda och tjänstepersoner i region, kommun, länsstyrelse och universitet. Dessutom har vi satsat på att öka transparensen genom att publicera alla våra samrådssvar och kontinuerligt informera om vårt EU-arbete på hemsidan. Vi har även varit ute och pratat om EU på några skolor i regionen. Vi planerar att anordna skolval inför Europaparlamentsvalet ett viktigt sätt att få fler unga att engagera sig i EU-politik. Vi har även anordnat särskilda temaveckor kring EU, och kommer hjälpa elevkårerna anordna lokala aktiviteter för att uppmärksamma Europadagen den 9 maj. Fotograf: Malin Sundelin För att öka intresset för EU kommer vi att genomföra EU-soppor - en sopplunch kombinerat med föredrag på temat EU. Dessa riktar sig till kommunkoncernen och politiker, men kommer även att vara öppna för allmänheten. Inför Europaparlamentsvalet kommer vi även att utse unga valambassadörer och anordna debatter och panelsamtal, delvis i samarbete med Högskolan i Gävle. Fotograf: Staffan Gustavsson, Redakta 21

Genomförda EU-handslag Stockholm 7 december 2016 Arbetsgivarverket EU-kommissionens representationskontor i Sverige Europaparlamentets kontor i Sverige Landsorganisationen i Sverige (LO) Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) Svenskt Näringsliv Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Skellefteå 22 februari 2017 Europaforum Norra Sverige Visby 5 juli 2017 Länsstyrelsen i Gotlands län Region Gotland Uppsala Universitet Stockholm 26 oktober 2017 Stockholm läns landsting Stockholms stad Storsthlm (samtliga genom Stockholmsregionens Europaförening) Hässleholm 31 augusti 2017 Hässleholms kommun Kommunförbundet Skåne Region Skåne Skåne Nordost 2016 Stockholm 9 maj 2017 Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) Göteborg 29 september 2017 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs stad Västra Götalandsregionen Norrköping 23 maj 2017 Linköpings kommun Motala kommun Norrköpings kommun Region Östergötland Falun 4 oktober 2017 Borlänge kommun Falu kommun Hedemora kommun Region Dalarna Säters kommun Stockholm 12 maj 2017 Sveriges Elevkårer 22

Karlstad 7 november 2017 Karlstads kommun Karlstads universitet Region Värmland Storfors kommun Västerås 24 januari 2018 Kungsörs kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Mälardalens högskola Region Västmanland Västerås stad Gislaved 2 mars 2018 Gislaveds kommun Habo kommun Jönköpings kommun Småland Blekinge Halland South Sweden Vetlanda kommun Värnamo kommun Ystad 18 april 2018 Simrishamns kommun Sjöbo kommun Sydöstra Skånes Samarbetskommitté Tomelilla kommun Ystads kommun Gävle 28 november 2017 Gävle kommun Högskolan i Gävle Ovanåkers kommun Region Gävleborg Ockelbo 28 november 2017 Ockelbo kommun Stockholm 17 januari 2018 Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet Ibn Rushd Kulturens Bildningsverksamhet Medborgarskolan Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbunden Studieförbundet Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala 23 mars 2018 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Länsstyrelsen i Uppsala län Tierps kommun Region Uppsala Uppsala kommun Östhammars kommun 23