Rubrikerna.

Rubrikerna Om Valforskningsprogrammet: Hur vet vi vad vi vet? Svenskt väljarbeteende i förändring Varför röstar väljare som de gör? Valet 2014: Vad hände och varför? Flytande väljare : Perspektiv på väljarrörlighet Sammansättningen av Folkpartiets väljare 2014 Det svenska partisystemet: en konfliktstruktur i förändring Inför riksdagsvalet 2018

Om det svenska Valforskningsprogrammet http://valforskning.pol.gu.se/ Twitter: @valforskning Facebook: Valforskningsprogrammet

Valforskningsprogrammets databaser National Election EP Elections Referenda MP survey Candidate Survey 1956 1995 1957 1969 2010 1960 1999 1980 1985 2014 1964 2004 1994 1988 1968 2009 2003 1994 1970 2014 1996 1973 1998 1976 2002 1979 2006 1982 2010 1985 2014 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014

Aktuella publikationer

Participants Professor Henrik Ekengren Oscarsson Senior professor Sören Holmberg Primary investigators David Karlsson (MP-studies), Linda Berg (European Parliamentary Election Study 2014), Patrik Öhberg (Comparative Candidate Survey) Research assistants Per Hedberg & Dennis Andersson CSM project Maria Oskarson, Annika Fredén & Jacob Sohlberg

Pågående forskningsprojekt Consideration Set Models of Voting Behavior (CSM)

Ytterligare publikationer med relevans för studiet av väljarbeteende

Svenskt väljarbeteende i förändring Trender & tidsserier Utmärkande drag

Valdeltagande & Förtidsröstning i Sverige 1921-2014

Andel personröstande väljare i Europaparlamentsval, kommunval och riksdagsval 1995-2014 (procent). 70 60 50 45,5 66,2 59,0 59,2 europaparlamentsval 50,0 40 30 20 10 34,5 29,9 30,8 26,0 28,2 22,0 kommunval 31,2 29,0 25,1 24,6 riksdagsval 0 1995 1998 1999 2002 2004 2006 2009 2010 2014 Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-

1956 1960 1964 1968 Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) 1973 1985 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Kandidatkännedom 1956-2014. Andel väljare som kan uppge namnet på en riksdagskandidat från den egna valkretsen samt andelen som korrekt kan uppge namnet på en kandidat (procent). 70 60 60 55 56 60 49 48 50 44 45 44 40 41 38 39 40 30 20 32 30 29 28 27 10 0

Kännedom om vald kandidat 25 procent av väljarna personkryssar i riksdagsvalet Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet)

Kännedom om vald kandidat Av personkryssarna är det knappt hälften som kan uppge namnet på den kandidat de röstat på = Totalt sett är det alltså omkring en av tio väljare som korrekt kan uppge namnet på den kandidat de röstat på Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet)

Andel väljare som uppfattar olika skäl för röstning som ett av de absolut viktigaste skälen (procent).

Varför röstar väljare som de gör? Närhet : Ideologisk närhet : åsiktsöverenstämmelse Agenda : sakfrågematchning Tydlighet : pregnans : partiprofilering Kompetens : sakfrågeägarskap : regeringsfähighet

1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Vänster-högerplaceringar bl svenska väljare 1968-2014. Andel som placerar sig till vänster respektive till höger på en elvagradig vänster-högerskala (SCB/Valundersökningarna) 50 45 40 35 30 25 20 Vänster 43 31 Höger 35 33 28 27 39 33 37 36 39 34 35 35 44 27 39 35 41 35 39 38 46 47 Höger 32 34 42,5 36,1 Vänster 15 10 5 0

Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? 45 Kraftig högervind efter valet 2014 Ideologisk vänster-högerplacering 1986-2015 44 40 40 40 Höger 35 34 33 30 31 Vänster 29 Varken eller 25 25 20 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.

Levels of Left-Right Issue Voting in Sweden 1956-2014

Väljarnas bedömningar om vilka partier som har en bra politik (%) på olika politikområden i maj och september 2014 Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Valet 2014: Vad hände och varför? Valdemokrati på svenska

Sweden: Perhaps the most stable political system in the world?

The Fragmentation of the Swedish Party System: Effective Number of Parties (EPN) in Swedish EP-elections and General Elections

Flytande väljare Perspektiv på den ökade väljarrörligheten När byter väljare hur och varför?

In här: CSM-kapitlets fina färgglada figuren i Partier väljare överväger

Exempel: En god del av väljarströmmarna tar ut varandra

Största väljarströmmarna 10 i topp 2010-2014 1. M --> SD (156 000) 2. M --> S (97 000) 3. M --> C (69 000) 4. V --> FI (65 000) 5. S --> SD (63 000) 6. MP --> FI (59 000) 7. M --> FP (53 000) 8. MP --> S (49 000) 9. M --> KD (45 000) 10.FP --> S (43 000)

±0-43 000-26 000-18 000-10 000 +53 000-28 000-2 000 1:a IR ÖVR +9 000-16 000 ±0

2010 FÖRVAL 2014 Partival 2010 Röstningsintention Partival 2014 De stabila: Uppgav samma parti vid samtliga tre tillfällena: 63 procent Kalla fötter : Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett annat före valet 2014 men föll tillbaka och röstade på samma parti som 2010: 6 procent Tidiga bytare: Bytte parti mellan 2010 och tidpunkten före valrörelsen 2014: 21 procent Sena bytare: Hade intentionen att rösta på samma parti som 2010 men bytte parti under 2014 års valrörelse: 7 procent De rörliga: Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett andra parti inför valrörelsen 2014 men röstade till sist på ett tredje parti: 3 procent.

Sker inom-, mellan- och blockbyten tidigt eller sent? Partibyten x Tidpunkt Byten mellan valen 2010 och 2014 Visste sedan länge hur jag skulle rösta Stabila partiväljare 40 Inomblocksbytare 3 Mellanblocksbytare 1 Övriga byten 3 Bestämde mig under sommaren eller hösten Stabila partiväljare 12 Inomblocksbytare 5 Mellanblocksbytare 3 Övriga byten 3 Bestämde partivalet sista veckan i valrörelsen Stabila partiväljare 12 Inomblocksbytare 9 Mellanblocksbytare 5 Övriga byten 4 Summa =100

1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Vänsterpartiet Socialdemokraterna +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 +1,6 +1,7 +0,7 +0,1 +0,4 +0,7-0,1 +1,6 +1,3-1,1 +0,2 +0,9 +0,1 +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 +0,1-0,4-0,3-0,1-0,3-0,4-1,4-1,9-1,7-1,3-1,1-2,6-2,4-2,6 Miljöpartiet Centerpartiet +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 +2,1 +1,2 +0,4 +0,6-0,4-0,5-0,6-0,9-0,8-1,4 +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 +2,2 +1,0 +1,3 +2,1 +0,5 +0,7 +0,8 +0,3-0,2-0,4-0,2-1,0-0,8-3,0

1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 Folkpartiet +4,0 +4,1 +0,5 +0,1-1,9-1,1-0,9-0,5-1,0-0,7-0,2-1,2-1,1-2,4 +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 ±0 ±0-0,2 Kristdemokraterna +3,1 +2,5 +0,8 +0,5 ±0 ±0-0,6 ±0 +0,2 +1,0 ±0 Moderaterna Sverigedemokraterna +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 ±0 +1,2 +1,6 +0,9 +0,3 +0,9 +0,8-0,4-0,3-0,3-2,3-2,8-2,4-3,6 +5 +4 +3 +2 +1 ±0-1 -2-3 -4-5 +0,6 +0,6 +1,1

+2,1 +0,2-5 -4-3 -2-1 ±0 +1 +2 +3 +4 +5 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Ny Demokrati +1,3-5 -4-3 -2-1 ±0 +1 +2 +3 +4 +5 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Feministiskt initiativ

De 10 största spurtvinsterna och spurtförlusterna för partier under svenska valrörelser 1968-2010. Folkpartiets spurtvinst 2002 (+4,1) Folkpartiets spurtvinst 1985 (+4,0) Moderaternas spurtförlust 2010 (-3,6) Kristdemokraternas spurtvinst 1998 (+3,1) Centerpartiets spurtförlust 1985 (-3,0) Moderaternas spurtförlust 1998 (-2,8) Kristdemokraternas spurtvinst 1985 (+2,5) Folkpartiets spurtförlust 1991 (-2,4) Moderaternas spurtförlust 2002 (-2,4) Moderaternas spurtförlust 1985 (-2,4)

Folkpartiets väljare 2014: Vilka är dom? Sammansättningen av Folkpartiets väljare 2014

Ålderssammansättning för väljarkåren, Fp-väljare och Fp-kärnväljare 2014 Väljarkåren 5 14 16 17 16 19 13 FP väljare 4 13 15 18 15 18 17 Fp-kärnväljare 3 11 8 13 14 24 27 18-21 0 10 22-30 20 30 31-4040 41-50 60 51-60 70 80 61-7090 71+ 100

Fackförbund för väljarkåren, Fp-väljare och Fp-kärnväljare 2014 Väljarkåren 20 18 13 2 47 FP väljare 7 20 23 2 49 Fp-kärnväljare 6 20 19 2 53 LO TCO SACO Annan Nej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Yrkestillhörighet för väljarkåren, Fp-väljare och Fpkärnväljare 2014 Väljarkåren 34 13 5 34 5 14 4 FP väljare 43 19 9 17 30 5 4 Fp-kärnväljare 46 15 9 15 404 7 Tjänsteman Tjänsteman med arbetsledande funktion 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Tjänsteman med företagsledande funktion Arbetare Arbetare med arbetsledande funktion Jordbrukare Företagare: ingen anställd Företagare: minst en anställd

Arbetsmarknadsgrupp för väljarkåren, Fp-väljare och Fpkärnväljare 2014 Väljarkåren 60 23 24 2 8 1 FP väljare 63 1 26 0 8 1 Fp-kärnväljare 48 1 41 1 7 1 Förvärvsarbetande Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Arbetslös Ålderspensionär/avtalspensionär Har sjuk- eller aktivitetsersättning Studerande Annat

Inkomst för väljarkåren, Fp-väljare och Fp-kärnväljare 2014 Väljarkåren 19 26 25 30 FP väljare 13 22 21 45 Fp-kärnväljare 13 21 22 44 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Låga Medellåga Medelhöga Höga

Utbildningsnivå för väljarkåren, Fp-väljare och Fpkärnväljare 2014 Väljarkåren 3 15 15 19 10 7 29 2 FP väljare 1 7 8 13 10 10 46 5 Fp-kärnväljare 0 7 7 11 11 14 45 5 Ej obligatorisk Grundskola 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Gymnasium 2 Gymnasium 3 Eftergymnasial utbildning Högskolestudier Examen universitet Forskarutbildning

Anställningssektor för väljarkåren, Fp-väljare och Fpkärnväljare 2014 Väljarkåren 12 29 55 4 FP väljare 15 27 55 3 Fp-kärnväljare 15 29 54 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Statlig Kommunal Privat Ideell organisation/stiftelse

Egen uppväxt för väljarkåren, Fp-väljare och Fp-kärnväljare 2014 Väljarkåren 21 31 24 17 22 3 FP väljare 15 28 28 25 12 1 Fp-kärnväljare 17 26 27 28 0 1 Ren landsbygd Mindre tätort Stad större tätort 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Sthlm/Gbg/Malmö Annat i Norden Annat i Europa Annat utanför Europa

Utbildningsinriktning för väljarkåren, Fp-väljare och Fpkärnväljare 2014 Väljarkåren 17 3 4 12 32 23 14 8 5 5 13 FP väljare 19 23 13 41 18 2 6 11 8 4 9 Fp-kärnväljare 23 21 14 6 1 17 1 5 9 10 7 4 Ekonomi/handel Hotell/restaurang/service Humaniora/kultur Teknik/industri/transport Naturvetenskap/matematik/data Samhällsvetenskap/juridik Annan utbildning Estetisk Hälso-/sjukvård Jordbruk/skogsbruk/miljövård Media/journalistik/reklam Pedagogik Socialt arbete/omsorg/psykologi 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kyrkobesöksfrekvens för väljarkåren, Fp-väljare och Fpkärnväljare 2014 Väljarkåren 50 29 14 7 FP väljare 45 31 18 6 Fp-kärnväljare 50 21 13 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Aldrig Sällan Någon gång om året Minst en gång i månaden

Det svenska partisystemet: Konflikstruktur i förändring Väljarnas vänster-högerpositioner Väljarnas uppfattningar av partiernas positioner Utmanardimensionerna Preferensstrukturen i väljarkåren GAL-TAN

Graden av partipolarisering 2015: Tre i topp! Vänster Höger Bra förslag Dåligt förslag Bra förslag Dåligt förslag

Bra förslag Dåligt förslag Bra förslag Dåligt förslag Bra förslag Dåligt förslag

Mapping the party space The Swedish party system 1994

and in 2014

Grön Alternativ Libertär Vänster Höger Traditionalistisk Auktoritär Nationalistiskt

Inför 2018 års riksdagsval Regeringsfrågan: Vem tar vem? Betyg på partiledare och regeringar Regeringars opinionsstöd under mandatperioden

Regeringsbetyg Tillbakablickande bedömningar av hur olika regeringar skött sig mellan 1979-2014 (medeltal) +20 +15 +10 +5 C/FP/Mregeringen 1976-78 0 0 FP-regeringen 1978-79 +9 S-regeringen 1982-85 +12 S-regeringen 1982-88 +15 S-regeringen 1982-88 +7 S-regeringen 1982-91 +1 S-regeringen 1994-98 +9 S-regeringen 1998-02 +11 S-regeringen 2002-06 +5 C/FP/KD/Mregeringen 2006-10 +17 C/FP/KD/Mregeringen 2010-14 +7-5 -10-15 Borgerliga regeringen 1976-82 -7 Borgerliga regeringen 1976-82 -8 Borgerliga regeringen 1976-82 -8 S-regeringen 1988-91 -2 Borgerliga regeringen Borgerliga 1991-94 regeringen -6 1976-82 -9 Borgerliga regeringen 1991-94 -5 1979 1979 1985 1985 1988 1988 1991 1991 1991 1994 1994 1994 1998 1998 2002 2006 2010 2014 Valår bedömning görs

0 Blocköverskridande regering Svenska folkets önskeregeringar 1968-2014 (procent) procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 36 23 3 Socialdemokratisk regering Borgerlig regering Rödgrön koalition 29 21 32 32 27 8 8 20 10 24 16 13 18 15 23 11 29 14 15 14 7 Rödgrön 40 koalition 23 Socialdemokratisk regering 41 24 Borgerlig regering 1968 1976 1979 1985 1994 1998 2002 2006 2010 2014 25 19 16 14 31 24 22 24 13 32 Kommentar: Intervjufråga: Vilket eller vilka partier skulle Du helst vilja ha med i regeringen efter valet i år? Resultaten kommer från valundersökningarnas förvalsstudier. Enbart personer som besvarat den öppna frågan om önskeregering ingår i procentbasen. Andelen personer som ej besvarat den öppna frågan uppgår till mellan 6 18 procent genom åren (6 procent 2014). I kategorin borgerlig regering ingår svar som nämner tre eller fyra olika borgerliga partier. I Rödgrön-koalition ingår svaren S/V, V/S/MP eller S/MP. Blocköverskridande regering innefattar svar där minst något borgerligt parti nämns tillsammans med V, S eller MP; allra oftast S. resultaten summerar inte till 100 procent därför att det finns svarspersoner utanför socialdemokratin som exempelvis önskar sig enpartiregeringar bestående av enbart det parti som man röstar på. 4

In här: Partiledarsympatier (från Svenska väljare )

Hall of Fame svenska partiledare

In här: Partiledarsympatier från Svenska trender

Regeringar är rökta

Mätningarnas mätning (MäMä)

Mätningarnas mätning 17 oktober 2016

Rubrikerna Om Valforskningsprogrammet: Hur vet vi vad vi vet? Svenskt väljarbeteende i förändring Varför röstar väljare som de gör? Valet 2014: Vad hände och varför? Flytande väljare : Perspektiv på väljarrörlighet Sammansättningen av Folkpartiets väljare 2014 Det svenska partisystemet: en konfliktstruktur i förändring Inför riksdagsvalet 2018

Följ vår forskning via sociala medier: www.som.gu.se www.demokratifonden.se www.politologerna.se www.henrikoscarsson.com @politologerna @demokratifonden @HenrikOscarsson @SOMinstitutet