2008 SSAB Tunnplåt AB Finspång
INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 1 1.1 SSAB TUNNPLÅT AB... 1 1.2 VERKSAMHETEN I FINSPÅNG... 2 1.3 LOKALISERING AV VERKSAMHETEN I FINSPÅNG... 4 1.4 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 6 1.5 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN... 6 2. TILLSTÅNDSÄRENDEN... 7 2.1 TILLSTÅNDSGIVANDE MYNDIGHET OCH TILLSYNSMYNDIGHET... 7 2.2 PRÖVNING ENLIGT MILJÖBALKEN... 7 2.3 ANMÄLNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN... 8 2.4 VATTENDOM... 8 2.5 HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 )... 8 3. TILLSTÅND OCH VILLKOR... 9 3.1 TILLSTÅND... 9 3.2 SLUTLIGA VILLKOR... 9 3.4 ÖVERSIKT AV VILLKOR FÖR LUFT OCH VATTEN... 11 4. PRODUKTIONSVOLYM ÅR 2008... 12 5. RESULTAT FRÅN VERKSAMHETSÅRET 2008... 12 5.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 12 5.2 UTSLÄPP TILL VATTEN... 12 5.3 BULLER... 13 5.4 RESURSANVÄNDNING... 13 5.4.1 Energi och råvaror... 13 5.4.2 Kemikalier... 14 5.5 AVFALL OCH BIPRODUKTER... 15 5.5.1 Farligt avfall till extern återvinning... 16 5.5.2 Ej farligt avfall till extern återvinning... 17 5.5.3 Ej farligt avfall till extern deponi... 17 5.5.4 Biprodukter... 17 5.6 KONTROLLPROGRAM... 18 5.7 PERIODISK MILJÖBESIKTNING... 18 6. ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 19 6.1 VERKSAMHETENS EGENKONTROLL... 19 6.2 DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER SAMT SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 20 6.3 DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA OLYCKSHÄNDELSER I VERKSAMHETEN... 20 6.4 RÅVAROR OCH ENERGI... 21 6.5 KEMIKALIER... 21 6.6 AVFALLSHANTERING... 22 6.7 RISKER FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ... 22 6.8 STÅLPRODUKTERS MILJÖNYTTA... 23 6.8.1 Avancerade höghållfasta stål... 23 6.8.2 Målad tunnplåt... 24
Finspång 2008 Sida 1 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 SSAB Tunnplåt AB SSAB Tunnplåt har malmbaserad ståltillverkning i Luleå och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning). Dessutom finns en anläggning för målning av tunnplåt i Finspång. Den egna stålämnestillverkningen i Luleå tillsammans med stålämnen från SSABs verksamhet i Oxelösund fyller behovet av stålämnen i Borlänge. SSAB Tunnplåts produktionsflöde inklusive SSABs ämnestillverkning i Oxelösund illustreras i figur 1. Figur 1. SSAB Tunnplåts produktionsflöde inklusive SSAB Oxelösunds tillförsel av ämnen.
Finspång 2008 Sida 2 1.2 Verksamheten i Finspång SSAB Tunnplåt i Finspång ytbehandlar och målar zinkbelagda band. För detta ändamål finns en målningslinje med tillhörande reningsutrustning för utsläpp till den yttre miljön, materialhantering och service. Tillverkningen sker i en kontinuerlig process. Innan målningen rengörs banden genom avfettning. För att ge färgen bästa möjliga vidhäftning ytbehandlas banden med en passiveringsvätska. Färgen påförs med valsar som anpassar färgskiktets tjocklek. Torkningen sker i gasoleldade ugnar där lösningsmedlet drivs av och förbränns i efterbrännkammare. Verksamheten i Finspång har ca 80 anställda och tillverkningen pågår generellt dygnet runt med uppehåll endast vid planerade underhållsstopp, delar av industrisemestern samt vid vissa storhelger. Karta 1 visar målningslinjens placering på industriområdet.
Finspång 2008 Sida 3 Karta 1. Målningslinjens placering på industriområdet.
Finspång 2008 Sida 4 1.3 Lokalisering av verksamheten i Finspång Verksamheten bedrivs på fastigheten Metallen 4 och 5 inom Sapas industriområde beläget strax norr om centrala Finspång. SSAB Tunnplåts målningslinje är belägen i den norra delen av industriområdet, längst från Finspångs centrala delar. Genom centrala Finspång rinner Finspångsån som avvattnar sjön Bönern belägen omedelbart väster om Finspång. I anslutning till industriområdet rinner Myrkärrskanalen som utgör recipient för kylvatten. Myrkärrskanalen mynnar senare ut i Skutbosjön. Industriområdets läge i Finspång framgår av karta 2.
Finspång 2008 Sida 5 SSAB Tunnplåt FINSPÅNG Karta 2. Industriområdet med omgivningar.
Finspång 2008 Sida 6 1.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Utsläpp till luft sker huvudsakligen av lösningsmedel (VOC) från målning samt kväveoxider från efterbrännkamrarna (EBK) där lösningsmedelsångorna från torkningsugnarna förbränns. Förbränningen av lösningsmedelsångor i EBK-anläggningen begränsar effektivt utsläppet av VOC till luft. Därutöver tillkommer miljöpåverkan från transporter på järnväg och lastbil samt förbrukning av el och gasol. Buller från verksamheten uppkommer i första hand från ventilationssystem samt transporter. Tidigare har utsläpp till recipienten Myrkärrskanalen skett av processavloppsvatten som renats i en vattenreningsanläggning. Det renade vattnet innehöll mindre mängder tensider, suspenderade ämnen samt metaller. Sedan november 2005 har allt processavloppsvatten gått till externt omhändertagande. Tillsvidare har Sapa anlitats för indunstning i deras indunstare på industriområdet. 1.5 Förändringar i verksamheten Under år 2008 har en anmälan inlämnats till tillsynsmyndigheten enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan avsåg modifiering av ugnar och efterbrännkammaranläggningen (EBK). Syfte med anmäld åtgärd var att anpassa efterbrännkamrarna så att de klarar en fortsatt god reduktion av VOC samt uppfylla minst fyrfaldig säkerhet mot explosion. Förfining av styrning av ugn och ventilationsflöden genom varvtalsstyrda fläktar ingår som en del av åtgärderna. Delar av anmälda åtgärder har vidtagits under året och arbetet fortgår under 2009. Vidtagna åtgärder kan ge möjlighet att omhänderta de diffusa utsläppen av lösningsmedel i framtiden. Under året har bolaget även rivit ut den egna vattenreningsanläggningen. Information om detta har delgivits tillsynsmyndigheten i brev daterat 2008-06-27. Övriga mindre förändringar av betydelse för verksamhetens miljöpåverkan redovisas under kapitel 6.
Finspång 2008 Sida 7 2. TILLSTÅNDSÄRENDEN 2.1 Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndighet Tillståndsgivande myndighet för verksamheten i Finspång är miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Östergötlands län. 2.2 Prövning enligt miljöbalken 2001-06-20 Ansökan om utökad produktion (40 Mm 2 ) lämnas in till miljödomstolen i Växjö. 2002-09-16 Deldom från miljödomstolen i mål M 222-01. Utökad produktionsnivå medges. Slutliga villkor för utsläpp till luft från EBK-anläggningen samt buller. Krav på prövotidsredovisning avseende: A Diffusa VOC-utsläpp (redovisn. 1/10-04) B Vattenreningsanläggningen (redovisn. 1/10-04) C Dominoeffekter, släckvatten (redovisn. 31/12-03) 2003-12-29 Prövotidsredovisning C lämnas till miljödomstolen. 2004-03-25 Beslut om komplettering av prövotidsredovisning C från miljödomstolen. 2004-05-14 Komplettering av prövotidsredovisning C till miljödomstolen. 2004-09-03 Ansökan om förlängd prövotid för utredning A och B. 2004-09-29 Beslut från miljödomstolen om förlängd prövotid för utredning A och B till 31/12-04. 2004-12-30 Prövotidsredovisning A och B lämnas till miljödomstolen. 2005-06-20 Beslut från miljödomstolen om ytterligare prövotid för utredning A och B till 31/12-06. 2005-06-30 Beslut från länsstyrelsen i prövotidsredovisning C om fastställande av villkor att bolaget skall utföra de åtgärder som man åtagit sig i prövotidsredovisningens komplettering från maj 2004 samt installation av ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet till 1/6-06.
Finspång 2008 Sida 8 2006-05-30 Ändring av länsstyrelsens beslut daterat 2005-06-30. Beslutet ändrat endast i den del där det anges när åtgärderna ska vara vidtagna. Åtgärderna ska vidtas senast 2006-12-31. 2006-12-31 Prövotidsredovisning A och B lämnas till miljödomstolen. 2007-06-20 Beslut från miljödomstolen i Mål M 222-01 om ytterligare prövotid för utredning A till 2007-12-31. 2007-12-29 Prövotidsredovisning A lämnas till miljödomstolen. 2008-04-30 Beslut från miljödomstolen i Mål nr M 222-01. Miljödomstolen fastställer villkor för utsläpp av VOC till luft. 2.3 Anmälningar enligt miljöbalken Följande anmälningar om förändringar i verksamheten har gjorts sedan tillståndsansökan lämnades in för prövning år 2001: 2008-01-25 Modifiering av ugnar och EBK. 2008-02-08 Begäran av komplettering av anmälan från länsstyrelsen 2008-02-12 Komplettering av anmälan inlämnad till länsstyrelsen. 2008-03-25 Beslut från länsstyrelsen i anmälningsärendet vilka meddelar råd i ärendet. Bolaget ska arbeta för att minska gasolförbrukningen samt arbeta för att hitta ersättningsbränsle för gasolen. Bolaget bör i arbetet med ugnar och efterbrännkammare möjliggöra effektiv värmeåtervinning. 2.4 Vattendom 1937-06-01 Beslut från Söderbygdens vattendomstol. Anger bland annat lägsta tillåtna vattennivå i sjön Bönern. Utnyttjandet av vatten för SSAB Tunnplåts verksamhet är ringa i förhållande till övrig verksamhet på det gemensamma industriområdet. 2.5 Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) Verksamheten i Finspång omfattas inte av handelssystemet för utsläppsrätter då verksamheten har en installerad tillförd effekt som underskrider 20 MW.
Finspång 2008 Sida 9 3. TILLSTÅND OCH VILLKOR 3.1 Tillstånd Miljödomstolen lämnar SSAB Tunnplåt Aktiebolag tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att vid bolagets anläggning i Finspång producera högst 40 Mm 2 plåt per år (MD 2002-09-16). 3.2 Slutliga villkor Följande slutliga villkor har beslutats genom deldom från miljödomstolen (MD) 2002-09-16, 2007-07-06 samt dom 2008-04-30. Villkor 9 nedan (villkor 8 i länsstyrelsens beslut) är beslutat av länsstyrelsen 2006-05-30. (1) Om inte annat framgår av övriga föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. (2) Vid målning skall temperaturen i efterbrännkammaren överstiga 700 C och reduktionen av kolväten uppgå till minst 98 %. (3) Färger innehållande bly och kadmium får inte användas. (4) Buller från anläggningen skall begränsas så att ljudnivån utomhus vid de närmast belägna bostadshusen inte överstiger följande riktvärden*. Vardagar kl. 07.00-18.00 55 db(a) Kvällstid kl. 18.00-22.00 50 db(a) Sön- och helgdagar kl. 07.00-22.00 50 db(a) Nattetid kl. 22.00-07.00 45 db(a) Om hörbara toner eller impulsljudförändringar förekommer skall de ovan angivna värdena sänkas med 5 db(a). När nyinstallation eller renovering av bullrande anläggningar äger rum skall bullerbegränsande åtgärder vidtas vid dessa anläggningar så att den sammanlagda bulleremissionen på sikt kan nedbringas till Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri, det vill säga 5 db(a) lägre än vad som redovisats ovan med undantag för momentanvärden.
Finspång 2008 Sida 10 (5) Kemiska produkter och farligt avfall skall vara väl uppmärkt samt hanteras och förvaras så att risk för förorening av luft, mark och vatten inte föreligger. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen skall förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. (6) Förvaring inomhus av kemiska produkter och farligt avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer skall dessa förses med sådana anordningar (t ex kragar) att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppsnätet. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallning. Invallningen skall rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Eventuell förvaring utomhus skall ske på tät, hårdgjord yta under tak. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallat område som dimensionerats enligt ovan. (7) Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. (8) För utsläpp till vattenrecipienten av processavloppsvatten gäller följande riktvärde* som medeltal för månad. Parameter Halt Aluminium <8 Krom Tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett Tot<10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde uppgå till 300 liter per timme. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. (9) Bolaget skall utföra de åtgärder som bolaget åtagit sig i bilaga 42 (enligt miljödomstolens aktbilagenummer), daterad 2004-05-14, samt installera ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet.
Finspång 2008 Sida 11 (10)Till och med år 2009 får utsläppen av VOC från hela verksamheten som riktvärde per år högst uppgå till 23 ton per år. Från och med 2010 får utsläppen av VOC, räknat som kolekvivalenter, från hela verksamheten som riktvärde per år uppgå till 20 ton. 3.4 Översikt av villkor för luft och vatten Tabell 1. Villkor för utsläpp till vatten från vattenreningsanläggningen som månadsmedelvärden. Parameter Halt Aluminium <8 Krom, tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett, tot <10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde* ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde* uppgå till 300 liter per timme. Tabell 2. Villkor för utsläpp till luft. Parameter Halt VOC, hela verksamheten < 23 ton/år* Temperatur, EBK > 700 C Reduktionsgrad, kolväten > 98 % * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.
Finspång 2008 Sida 12 4. PRODUKTIONSVOLYM ÅR 2008 Tillverkningen av produkter har under året hållits inom tillåten produktionsnivå. Tillståndet medger en produktion av 40 Mm 2 målad plåt. Produktionen var under året ca 26 Mm 2. 5. RESULTAT FRÅN VERKSAMHETSÅRET 2008 5.1 Utsläpp till luft Temperaturen i efterbrännkammaren har under året varit högre än 700 C. Reduktionsgraden har uppmätts till 99,9 % både vid målning med topplack och målning med primer. Det totala utsläppet av VOC från verksamheten har beräknats till 24 ton. I beräkningen används utsläppsvärden från mätningar av totalkolväte samt drifttider för färgverken, blandningsrum och EBK. Mängden VOC överskrider riktvärdet på 23 ton/år för hela verksamheten. Arbete med anläggningen sker fortlöpande för att skapa möjlighet att omhänderta de diffusa lösningsmedelutsläppen i större utsträckning. I arbetet ingår även optimering av systemet med avseende på styrning av ugn och ventilationsflöden. Alla åtgärder som vidtagits och avser att vidtas har till syfte att i första hand uppnå nu gällande riktvärde på 23 ton utsläppt mängd VOC per år. Åtgärderna syftar även till att klara det riktvärde som gäller efter år 2009 års utgång, 20 ton utsläppt mängd VOC årligen. 5.2 Utsläpp till vatten Under året har inget utsläpp till vatten skett. Allt processvatten har sedan november 2005 gått till externt omhändertagande. Tillsvidare anlitas Sapa för indunstning i deras indunstare på industriområdet.
Finspång 2008 Sida 13 5.3 Buller Under 2007 utförde ÅF-Ingemansson AB en mätning av ljudnivån från industriområdet till de fastställda mätpunkterna i omgivningen enligt gällande kontrollprogram. Ljudnivån uppmättes nattetid den 10-11 september 2007. Ljudnivån ska mätas vart annat år enligt gällande kontrollprogram. Som bullervillkor gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Det dimensionerande villkoret är att den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde inte får överstiga 45 db(a) nattetid (kl. 22-07). I tre mätpunkter uppmättes ekvivalenta ljudnivåer över gällande riktvärde. Det var dock små överskridanden som ligger inom mätosäkerheten och SSABs verksamhet bedöms inte heller vara orsaken till uppmätt nivå för industriområdet. Resultatet framgår av tabell 3. Tabell 3. Resultat från kontrollmätning av nattbuller år 2007. Mätpunkt Plats Ekv. bullernivå db(a) 1 Bostadshus, Bergaliden 8 42 2 Bostadshus, Högbyvägen 6 46 3 Parkeringsplats norr om lasarettet 45 4 Korsningen Brunnhusvägen Brabantvägen 5 Bostadshus, Kanalgatan 13 46 47 5.4 Resursanvändning 5.4.1 Energi och råvaror Totalt användes ca 52 300 MWh under året i form av elkraft och fossila bränslen. Användningen av olja, gasol och el framgår av tabell 4. Tabell 4. Energianvändning år 2008. Olja Gasol Elkraft m 3 MWh ton MWh MWh 23 248 3 496 44 749 7 305 Vattenanvändningen under året uppgick till: Kommunvatten= 9 067 m 3 Industrivatten= 222 130 m 3
Finspång 2008 Sida 14 5.4.2 Kemikalier I tabell 5 redovisas typer och mängder av kemiska produkter som användes under året. Tabell 5. Användning av kemikalier år 2008. Produktgrupp Färger Förbehandlingskemikalier Lösningsmedel Typ av produkt Specifikt användningsområde Mängd ton/år Polyester Bandlackering 1 447 Baksidelack, epoxibaserad Primer, polyesterbaserad Primer, epoxybaserad 737 1 018 128 PVF2 16 Polyuretan 8 Primer, polyuretanbaserad 6 Lim Köratac 90 Akrylat 0 Rostskyddsmedel 15 Alkaliska ämnen 16 Tensid 2,1 Salpetersyra 0,1 Aromat, butylacetat Tvätt av färgvannor m m Märkmaskin Märkbläck Märkning 0,2 Rengöringsmedel Ångtvättmedel, motoroch elektronikrengör. 14 Motortvätt 0,4 Maskinsmörjning Fett och olja Maskinsmörjning 1,2 Pannvattenkemikalier Rening av pannvatten 0,4 Totalt 3 499
Finspång 2008 Sida 15 5.5 Avfall och biprodukter Under året har följande mängder uppstått: Farligt avfall till extern återvinning: ca 938 ton Ej farligt avfall till extern återvinning: ca 34,8 ton Ej farligt avfall till extern deponi: ca 0,6 ton Biprodukter: ca 7 105 ton Mängder och typer av avfall och biprodukter redovisas närmare i tabell 6, 7, 8 och 9.
Finspång 2008 Sida 16 5.5.1 Farligt avfall till extern återvinning Tabell 6. Farligt avfall till extern återvinning, mängder och mottagare under år 2008. Avfall EWC kod Mängd ton/år Transportör Mottagare Plastfolie med färg 80112 79,4 Hanssons Åkeri, Örebro SAKAB, Kumla Lösningsmedel + färg 80111 22,2 Hanssons Åkeri, Örebro Dispergeringsanl. Gbg Alkalisk emulsion 120109 824 SISAB internt SISAB Finspång Natronlut 60204 0,15 Bodewalls transport Reci Atle Svavelsyra 200114 0,15 Bodewalls transport Reci Atle Järnklorid 110105 0,9 Bodewalls transport Reci Atle Flockmedel 200113 0,2 Bodewalls transport Reci Atle Metallhydroxidslam 110109 6,1 Hanssons Åkeri, Örebro SAKAB, Kumla Skrotad färg 80111 0 Närkefrakt SAKAB, Kumla Slipdamm 120121 2,4 Bodewalls transport Kemlagret RECI, Göteborg Spillolja 130208 2,1 Bodewalls transport Kemlagret RECI, Göteborg Alkaliskt slam 200115 0 Närkefrakt Reci Atle Ugnssot 50103 0,3 Bodewalls transport Kemlagret RECI Göteborg Oljefilter 160107 0,2 Bodewalls transport Kemlagret RECI, Göteborg Oljeskräp 150203 0 Närkefrakt Kemlagret RECI, Gbg. Tomma sprayburkar 150110 0,07 Hyttsjö materialåtervinning Färgfat (tömda) 150110 3 100 st Hyttsjö materialåtervinning Lysrör/ljuskällor 060404 0 st Hyttsjö materialåtervinning Totalt 938 Hyttsjö materialåtervinning Hyttsjö materialåtervinning Hyttsjö materialåtervinning
Finspång 2008 Sida 17 5.5.2 Ej farligt avfall till extern återvinning Tabell 7. Ej Farligt avfall till extern återvinning, mängder och mottagare under år 2008. Avfall Mängd ton/år Mottagare El avfall 2,5 Hyttsjö materialåtervinning Brännbart avfall 26,3 Hyttsjö materialåtervinning IBC plastbehållare 5,5 Schultz Industrial Packing Totalt 34,8 5.5.3 Ej farligt avfall till extern deponi Tabell 8. Ej farligt avfall till extern bortförskaffning (deponi) under år 2008. Avfall Mängd ton/år Mottagare Ej brännbart avfall 0,6 Hyttsjö materialåtervinning Totalt 0,6 5.5.4 Biprodukter Tabell 9. Biprodukter under år 2008. Biprodukt Mängd ton/år Omhändertagande Stålskrot 7 105 Norex Uddevalla Totalt 7 105
Finspång 2008 Sida 18 5.6 Kontrollprogram Kontrollprogram finns för verksamheten och används för att styra kontrollen av specifika villkor. Kontrollprogrammet är fastställt av länsstyrelsen i Östergötlands län 2006-10-20. 5.7 Periodisk miljöbesiktning Som en del i kontrollverksamheten genomförs kontinuerlig tillsyn samt externa miljöbesiktningar vartannat år för att verifiera att företagets miljöskydd hålls på en god nivå. Den externa miljöbesiktningen för 2008 omfattade hela verksamheten och genomfördes den 18 februari 2009 efter medgivande från tillsynsmyndigheten.
Finspång 2008 Sida 19 6. ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 6.1 Verksamhetens egenkontroll I miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll betonas verksamhetsutövarens skyldighet att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontroll syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål) och dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är verksamhetsutövarens verktyg för att visa att miljöbalkens krav efterlevs och SSAB har integrerat den i sitt miljöledningssystem. Kraven på egenkontroll täcks även till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO 14001 ställer. Nedan beskrivs de viktigaste punkterna för SSABs egenkontroll: Upprättande av miljöutredning enligt ISO 14001 och MKB vid behov. Uppföljning av betydande miljöaspekter genom nyckeltal. Målstyrning för betydande miljöaspekter. Verksamhetsstyrning som täcker in de betydande miljöaspekterna och upprätthållande av kompetens och kommunikation. Kontrollprogram för att styra kontrollen av specifika villkor. Miljöbesiktningar omfattande okulär kontroll och mätningar.
Finspång 2008 Sida 20 6.2 Drift och kontrollfunktioner samt skötsel och underhåll Bolaget har ett väl utvecklat underhållsarbete, såväl förebyggande som akut. Utöver det generella underhållsarbetet har de mätinstrument och de befattningar som är kritiska från miljösynpunkt identifierats. I verksamhetssystemet finns rutiner för att fortlöpande kontrollera funktionen på utrustningar för drift och kontroll av miljökritiska anläggningar. Kalibrering/kontroll sker enligt fastlagt intervall i underhållssystemet från vilket ett meddelande skickas till den som är ansvarig för respektive instrument när en åtgärd är planerad att vidtas. Om åtgärden inte genomförs skickas automatiskt påminnelser till den ansvarige och dennes närmsta överordnade chef. Utöver bolagets egen kontroll av utrustning sker också periodiska miljöbesiktningar som utförs av extern besiktningsman. Under år 2006 och 2007 har partiell inkapsling monterats i två färgverk för att minska det diffusa utsläppet av lösningsmedel. Arbetet med att minska de diffusa utsläppen av VOC från verksamheten har fortgått under 2008 och pågår fortlöpande. Under året har det inletts ett arbete att optimera smörjningen i anläggningen vilket bland annat har till syfte att minska förbrukningen av fetter och oljor. Bolaget arbetar även efter en modell kallad TPU (Totalt produktionsunderhåll). Arbetssättet medför minskade risker för påverkan på den yttre miljön. 6.3 Driftstörningar och andra olyckshändelser i verksamheten I bolagets miljöledningssystem finns rutiner för nödlägesberedskap som säkerställer skyddsåtgärder för utsläpp till yttre miljö. Länsar har anskaffats för akutåtgärder. Under år 2008 har inga störningar inträffat i verksamheten som krävt vidarerapportering till tillsynsmyndigheten eller större insatser för att åtgärdas.
Finspång 2008 Sida 21 6.4 Råvaror och energi Företaget följer kontinuerligt upp andelen skrot och arbetar med att minimera denna för att därigenom begränsa användningen av stålämnen. Användningen av övriga råvaror följs upp och återanvänds eller återvinns i allt större omfattning. I företaget bedrivs energieffektivisering av verksamheten. Mål och program har upprättats för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. Under år 2007 utbildades samtliga anställda i energihushållning. Under 2008 har ett samarbete startats upp med Finspångs tekniska verk med syfte att omhänderta överskottsvärme från anläggningen och leda ut det på fjärrvärmenätet. Företaget har även startat upp ett energioptimeringsprojekt i samarbete med Fortum. Syftet är att optimera användningen av el inklusive tryckluft och gasol. Inom energiområdet har företaget även påbörjat utbyte av samtliga belysningsarmaturer mot mer energieffektiva samt införande av rörelsedetektorer för belysningen i samtliga omklädningsrum. 6.5 Kemikalier Bolaget har hög fokus på användning av kemikalier och arbetar successivt med åtgärder som kan leda till minskad miljöbelastning såsom tanken är med produktvalsprincipen. Företaget har en kemikaliegrupp med specialister inom arbetsmiljö, toxikologi och yttre miljö som granskar kemikalier från både miljö- och hälsosynpunkt innan de används i produktionen. Vid granskningen av kemikalier beaktas såväl arbetarskydd som ekotoxikologi, kvittblivning och funktionalitet. Särskild uppmärksamhet riktas mot kemikalier som är upptagna i Prioriteringsguiden PRIO och begränsningsdatabasen hos kemikalieinspektionen samt den Europeiska kemikaliemyndighetens kandidatförteckning. Värderingen används för att i möjligaste mån välja den kemikalie som vid övrigt likvärdiga förhållanden ger den lägsta miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv. På så vis sker en ständig utveckling i enlighet med produktvalsprincipen. Nedan följer ett antal exempel på hur produktvalsprincipen använts för målningslinjen i Finspång under 2008: - Utbyte till kromatfri passiveringsvätska. - Lackering med topplackfärg av polyuretan har upphört vilket medfört att en kemikalie som avger isocyanater vid härdning har tagits bort. Isocyanater är hälsoskadliga vid inandning.
Finspång 2008 Sida 22 I övrigt kan nämnas att mängden lösningsmedel som används för förtunning av färg har minskat kraftigt under 2008. Tillsammans med lösningsmedel som används för rengöring av valsar har mängden minskat från 32 ton 2007 till 14 ton under 2008. Reduktionen beror till den största delen på att man inom verksamheten upphört med viskositetsjusteringar av färgen. 6.6 Avfallshantering I företagets miljöledningssystem finns rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall så att villkoren (5 och 6) uppfylls. Farligt avfall borttransporteras kontinuerligt under året för slutligt omhändertagande. Inom ramen för ISO 14001 arbetar företaget med att minska miljöpåverkan från de betydande miljöaspekterna där farligt avfall ingår. Övrigt avfall källsorteras i så stor utsträckning som möjligt för att uppnå så hög återvinnings- och återanvändningsgrad som möjligt. Under 2008 har inga ytterligare åtgärder vidtagits inom området. Avfallshanteringen bedöms fungera enligt gällande krav och regler. 6.7 Risker för människa och miljö År 2000 gjorde Riskteknik Martin Uulas AB en miljöriskanalys av verksamheten. I analysen studerades organisatoriska faktorer, skydds- och säkerhetsinstallationer samt de farliga ämnen som hanteras inom produktionen. Riskanalysen finns med som en bilaga i tillståndsansökan från år 2001. Målningslinjen i Finspång ingår i en plan för systematisk miljöriskbedömning för Borlänge och Finspång. Metoden som används vid analyserna är s k grovanalys och innefattar samtliga risker som kan påverka den yttre miljön. Arbetet har påbörjats för vissa linjer i Borlänge och kommer bedrivas fortlöpande inom företaget efter uppdatering av planen. Riskbedömning för arbete med kemikalier enligt AFS 2000:4 och miljöbalken har skett och sker fortlöpande vid verksamheten. Yttre miljö med avseende på kemikalier ingår som en del i analysen. En utredning om dominoeffekter samt omhändertagande av släckvatten utfördes och kompletterades under år 2003-2004. Utredningen ligger till grund för flera åtgärder för att öka säkerheten inom området. Bland annat installerades ett skumsprinklersystem i färgförrådet under 2006.
Finspång 2008 Sida 23 SSAB Tunnplåts verksamhet i Finspång hanterar farliga ämnen i en omfattning som inte överstiger vare sig den högre eller lägre kravnivån enligt förordningen SFS 1999:382. Det innebär att verksamheten inte omfattas av Sevesolagstiftningen. 6.8 Stålprodukters miljönytta 6.8.1 Avancerade höghållfasta stål Miljöfrågorna har blivit viktigare i samhället och får en allt större betydelse för företagets affärsverksamhet och för relationen till kunderna. Successivt hårdare krav kommer att genomsyra framtagningen av SSABs produkter då miljömedvetenheten hos kunder och samhället i övrigt ökar. Satsningen på avancerade höghållfasta stål sammanfaller väl med samhällets krav på ett resurssnålt och miljömedvetet handlande. Användning av starkare stål i olika produkter innebär att för en viss funktion och ändamål åtgår mindre material i t ex kranar, järnvägsvagnar, broar, bilar etc. Resursanvändning, energianvändning, utsläpp etc för en sådan applikation minskar på så vis i hela industrikedjan. Används därtill det starkare stålet till viktbesparing i fordon kommer bränslebesparingen att svara för den stora miljöförbättringen. Andra miljövärden uppstår om det starkare stålet nyttjas för ökad krocksäkerhet i kombination med reducerad vikt. Inom bilindustrin har t ex långtgående projekt visat att stålkarossen kan göras upp till 25 % lättare i de starkare stålen samtidigt som säkerheten höjs och bränsleförbrukningen minskar. Samhällets miljöutveckling går mot en resurssnålare produktion, användning och återvinning av produkter. I det perspektivet går SSABs inriktning i linje med samhällets krav på en hållbar miljöutveckling, särskilt som stål alltid är återvinningsbart. Det vill säga stål är en grundpelare i kretsloppssamhället. Stålets kretslopp i samhället illustreras i figur 2.
Finspång 2008 Sida 24 Figur 2. Stålets kretslopp. 6.8.2 Målad tunnplåt Målad tunnplåt har genom åren rönt en allt större efterfrågan både inom byggnads- och verkstadsindustrin. Den är ett etablerat byggmaterial i stora delar av världen. Framgången beror på många goda egenskaper t ex: Lätt att forma Högt korrosionsskydd Styrka och bärighet Tilltalande utseende Lång livslängd Målad tunnplåt används ofta för att täcka tak och väggar på byggnader, men det förekommer också som bärande element i väggar, tak och bjälklag. Beslag, takavvattning och olika typer av kassetter m m är andra användningsområden. Till bygg- och industriprodukter av olika slag väljs beläggningen med avseende på användningsmiljö, ytstruktur, formbarhet, brandmotstånd, värmetålighet, reptålighet etc.
Finspång 2008 Sida 25 Den målade tunnplåten framställs därför i flera kombinationer av färgsystem beroende på användning. I t ex byggapplikationer har plåten en mycket lång livslängd och företaget lämnar normalt 10-15 års garanti. Nedanstående figur 3 visar hur den målade plåten är uppbyggd. Eventuell skyddsfilm Toppskikt Grundfärg Passiveringsskikt Metallbeläggning Stål Metallbeläggning Passiveringsskikt Baksidesfärg Figur 3. Uppbyggnad av målad plåt.
MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB Tunnplåt i Finspång(0562-138) år: 2008 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: SSAB Tunnplåt AB Organisationsnummer: 556313-7941 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 0562-138 Anlaggningsnamn: SSAB Tunnplåt i Finspång Ort: FINSPÅNG Besöksadress: Slottsvägen 1-3 Fastighetsbeteckningar: Metallen 4, Metallen 5 Kommun: Finspång Huvudbransch och kod: Organiska lösningsmedel (39.10) Övriga branscher och koder: Fordonsservice och drivmedel (50.20), Mellanlagring av avfall (90.50) EPRTR huvudverksamhet: 9.(c) (Anläggningar för ytbehandling av material, föremål eller produkter med organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsbehandling, limning, målning, rengöring eller impregnering) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO 14001 Koordinater: 6509710 x 1497810 Inlämnad:2009-03-26 15:34:06 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB Tunnplåt i Finspång(0562-138) år: 2008 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Tobias Efternamn: Andersson Telefonnummer: 0122-83692 Telefaxnummer: E-postadress: tobias.s.andersson@ssab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Jonas Efternamn: Larsson Telefonnummer: 0243-70000 Telefaxnummer: E-postadress: jonas.larsson@ssab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Inlämnad:2009-03-26 15:34:06 Version:1 2 / 2
MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För SSAB Tunnplåt i Finspång(0562-138) år: 2008 version: 1 Mottagare Parameter Ev.a nm. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar Bortskaffa Avfall, ej 0.6 t/år M ED WEIGH - Totalt Ut nde-extern FA Luft NMVOC 24000 kg/år M ED CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut 12619 Återvinnin g-extern Avfall, ej FA 34.8 t/år M ED WEIGH - Totalt Ut Större mängd brännbart avfall har lämnats. Återvinnin g-extern FA 938 t/år M ED WEIGH - Totalt Ut Inlämnad: 2009-03-26 15:34:06 Version: 1 1 / 1