Mötesanteckningar från användarrådet för arbetsmarknadsstatistik, 17 april 2013.

Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(11) Datum ES/FRS 2013-04-17 Utfärdare Susanne Gullberg Brännström Mötesanteckningar från användarrådet för arbetsmarknadsstatistik, 17 april 2013. Närvarande: Eskil Wadensjö, SOFI, Stockholms universitet (ordförande) Erika Ekström, ersättare för Karine Raoufinia, Konjunkturinstitutet Christina Eurén, ersättare för John Ekberg, Medlingsinstitutet Håkan Hellstrand, Sveriges Kommuner och Landsting Jan Norberg, Arbetsmarknadsdepartementet Tord Strannefors, Arbetsförmedlingen Helge Bennmarker, ersättare för Erik Mellander, IFAU Maria Sjödin, Riksbanken Kent Eliasson, Tillväxtanalys Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet Elisabeth Hopkins, Konjunkturinstitutet SCB: Folke Carlsson, ES/LEDN Inger Eklund, BV/LEDN Ann-Christin Hallmén, ES/FRS Hassan Mirza, BV/AKU Håkan Swan, ES/LA Eiwor Höglund Dávila BV/PI Susanne Gullberg Brännström (sekreterare), ES/FRS Frånvarande: Fredrik Andersson, NR/LEDN Åsa Löfström, Umeå universitet Gabriella Sjögren Lindquist, SOFI Linnea Källqvist, Finansdepartementet Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701

2(11) Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet, därefter följde en presentationsrunda. 1. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes utan tillägg eller ändringar. 2. Mötesanteckningar från föregående sammanträde Mötesanteckningarna från föregående möte godkändes utan ändringar. 3. Konjunkturläget (Elisabeth Hopkins, Konjunkturinstitutet) Indikatorerna visar tecken på ljusning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen väntas öka, om än svagt. EU-området går det dock trögt för, även om det kommer att bli bättre på sikt. USA visar på ökad tillväxt. Även Sverige visar på en ökad tillväxt, men tillväxten ligger fortfarande under den potentiella. Sista kvartalet 2012 sjönk tillväxten i OECD-länderna. Exporten hämmas dels av den svaga tillväxten i omvärlden, dels av den svenska starka kronan, men kronan är ändå 25 procent svagare realt sett än den var 1992 då kronan släpptes flytande. Konjunkturinstitutet tror på fortsatt stark krona. Industriproduktionen föll 2012, men är sakta på väg upp nu. Prognosen visar på fortsatt låg inflation. Konjunkturinstitutet spådde att Riksbanken inte skulle sänka räntan, vilket de heller inte gjorde. Riksbanken har sänkt sin räntebana, men Konjunkturinstitutet tror att den kommer att sänkas ytterligare mot Konjunkturinstitutets nivå där en räntehöjning sker först under 2015. Hushållen försiktighetssparar just nu. I takt med att arbetsmarknaden förbättras minskar sparandet och framöver spås en högre konsumtion. BNP spås öka med 1 procent i år mycket på grund av att hushållens konsumtion ökar, men i takt med att omvärlden återhämtar sig ökar även exporten. Konjunkturinstitutet använder i första hand AKU-siffror, men använder NR för branschgrupper. Det som används mest är säsongrensade tidsserier på månad och kvartal. Långa tidsserier efterfrågas. Genom att titta på varsel kan man se tecken på en stabilitet och ljusning på arbetsmarknaden medan Konjunkturbarometern visar företagens anställningsplaner. Det kom en fråga om den tendensbaserade statistiken och själva utfallet visade på mismatch. Ibland är det så. Konjunkturinstitutets prognos för december var för pessimistisk. Konjunkturinstitutet spådde ett minus medan utfallet för december och januari visade på plus. Utbudet av arbetskraft är förvånansvärt stabilt över tid trots konjunktursvängningarna som har gjort att sysselsättningen gått ner periodvis. En kommentar var att arbetskraften även ökar på grund av befolkningsökning. Men det demografiska bidraget spås bli lägre framöver samtidigt som de äldre arbetar i större uträckning än tidigare. Befolkningsprognoserna som lades för några år sedan visade på en lägre befolkningstillväxt än de senare lagda. Den arbetslöshet som spåddes i december har inte blivit så hög som befarat. Andelen långtidsarbetslösa av de arbetslösa har ökat, vilket kan bidra till en högre jämviktsarbetslöshet bland annat på grund av persistenseffekter. I takt med att arbetsmarknaden förbättras spås persistenseffekterna klinga av.

3(11) Det kom en kommentar att 30 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar gymnasiebetyg medan jobben som inte kräver så mycket utbildning har minskat över tid. Detta kan indikera att det behöver skapas fler jobb där utbildningskraven är lägre. RUT är ett sätt, men det behövs flera. Det kommenterades även att det kan behövas en löneanpassning. Prognosen för löneökningarna har sänkts då produktiviteten spås gå ner så det finns inte utrymme för löneökningar. Från mötet efterfrågades ett fördjupningsavsnitt i någon rapport om det faktum att ungdomsarbetslösheten för unga var ca 24 procent år 2012. Tar man bort heltidsstuderande blir siffran 15 procent. Relaterat till befolkningen var ungdomsarbetslösheten ca 12 respektive 7 procent. En OECD rapport har visat att ungdomar som är arbetslösa nu även är har större risk att vara arbetslösa senare i livet. Det kom även ett förslag att införa NEET måttet även nationellt. Från SCB svarade AKU att man har ett ansvar att belysa definitionen av arbetslöshetsmåttet när man använder statistiken. En annan viktig fråga är vad siffran de facto betyder för individerna och för samhället. Vad gäller ett nationellt NEET-mått kom istället förslag att det kanske är bättre att belysa situationen för unga med indikatorer. T.ex. undersysselsatta, befolkningen ej i arbete, m.m. Det konstaterades att enbart arbetslösheten inte räcker som mått. 19 juni kommer nästa prognos från Konjunkturinstitutet. Konjunkturläget mars 2013: http://www.konj.se/download/18.78850ddb13cd065fdf11042/konjunkturl%c3% A4get+mars+2013+sammanfattning.pdf Presentation Elisabeth Hopkins Microsoft Office PowerPoint 97-2003-presentation 4. Ungdomsarbetslöshet Jämförbarhet i statistiken mellan ett antal europeiska länder. (Daniel Samuelsson, SCB) 2007 valde Sverige att gå över till den internationellt harmoniserade redovisningen av arbetslöshet, fastslagen av ILO i enlighet med Eurostats regelverk. Den nya definitionen i AKU innebar bland annat att heltidsstuderande som söker jobb kom att räknas in i gruppen arbetslösa. Konsekvensen blev att ungdomsarbetslösheten framstod som mycket högre än tidigare, och dessutom högre än i andra länder. Sveriges arbetslöshet ligger på 22,9 procent mot Nederländerna som har lägst bland de undersökta länderna med 7,6 procent. Harmoniseringen har lett till att den internationella jämförbarheten i statistiken ifrågasattes. Regeringen gav SCB i uppdrag att undersöka hur jämförbar statistiken för ungdomsarbetslöshet var mellan Sverige, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Danmark, Finland, Island samt Norge. SCB skulle redovisa metodologiska skillnader mellan ländernas arbetskraftsundersökningar och göra kvantitativa bedömningar av skillnadernas betydelse för jämförbarheten samt översiktligt redovisa institutionella skillnader mellan länderna som kan påverka jämförbarheten såsom utbildningssystemens utformning och utformningen eller omfattningen av och inriktningen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man har i första hand haft kontakter med LFS-enheterna i respektive land samt Eurostat. Det visade sig att statistikens jämförbarhet var mycket god även om det

4(11) fanns vissa mindre skillnader som att Nederländerna frågar om man även vill ha ett arbete. Detta påverkar dock endast 3-4000 personer. Effekten för svensk del om vi haft frågan skulle bli att arbetslösheten skulle sjunka med 3,2 procentenheter. Island och Storbritannien använder åldern 16-24 samt att Norden mäter både privata och kollektiva hushåll. Dessa skillnader är av marginell betydelse för arbetslöshetens nivå, och därmed också för jämförbarheten. Det var inga klassificeringsskillnader vad gäller hur lärlingar klassas i de olika länderna. Lärlingar som erhåller lön klassas som sysselsatta. Det var endast små skillnader i hur personer i arbetsmarknadspolitiska program klassificeras. Får personen lön från arbetsgivaren klassas denne som sysselsatt, om individen får ersättning från någon myndighet klassas denne inte som sysselsatt. Storbritannien skiljer sig lite åt. Där beror det på vad personen gör i åtgärden. Det var också det land som hade lägst andel av befolkningen i åldern 15-24 år som deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Storbritannien håller dock på att se över sitt system. Andra skillnader var bortfallsnivåer där Tyskland har ett bortfall på under 5 procent och Nederländerna ett bortfall på uppemot 60 procent, samt andel indirekta intervjuer där Sverie har 3 procent medan Nederländerna har 84 procent indirekta intervjuer. Detta påverkar osäkerheten i skattningarna snarare än jämförbarheten i statistiken. Arbetslöshetsnivån att det skiljer mycket mellan länderna och störst är skillnaderna bland de yngsta 15-19 år. Därefter blir skillnaderna mindre. Det är även stor skillnad i arbetslöshet bland studerande. Det är framför allt två faktorer inom utbildningssystemet som kan bidra till att förklara skillnaderna i arbetslöshetsnivå mellan länderna. Den främsta är lärlingar. Om man är lärling och får lön klassificeras man i samtliga länder som sysselsatt i arbetskraftsundersökningarna. Sverige, och i viss mån Nederländerna, är de enda länderna där lärlingar inte erhåller lön från den arbetsplats där delar av studietiden är förlagd. Sverige har också mycket få lärlingar generellt. Hur stor effekten av att ha lärlingar med lön i sitt utbildningssystem beror på hur omfattande lärlingsutbildningarna är. I Tyskland var exempelvis ca en fjärdedel av alla studerande lärlingar. I Sverige var det 0,5 procent i åldern 15-24 år. Även studiemedelssystemet kan i viss mån bidra till att förklara varför ungdomsarbetslösheten skiljer sig åt mellan länderna. Det verkar finnas ett samband mellan arbetslöshet och antal månader med studiemedel. Även avvaktare (arbetet börjar inom 3 månader, skulle kunna börja arbeta inom 14 dagar) påverkar bilden. Under andra kvartalet var var fjärde arbetslös ungdom i Sverige avvaktare medan det i UK och Tyskland endast var 2-5%. I projektet har man gjort scenariokalkyler som visar att ungdomsarbetslösheten varit lägre om vi haft ett mer omfattande lärlingssystem där lärlingarna fått lön. Om vi haft ett system som i Tyskland hade arbetslösheten varit 9,6 procent om de fiktiva lärlingarna tas från dem som var arbetslösa. Om de istället tagits från de sysselsatta hade arbetslöshetstalet varit 21,8 procent. Detta räknexempel förutsätter en rad antaganden, t.ex. att lärlingar ska erbjudas lärlingskontrakt med lärlingslön, vilket skulle innebära en förändrad lagstiftning. Det behöver också finnas ett tilräckligt utbud av lärlingsplatser från företagens sida samt att eleverna har intresse för att gå lärlingsutbildningar. Sverige var det land där störst andel av de arbetslösa ungdomarna, 32 procent, varit arbetslösa i mindre än en månad. Samtidigt var Sverige och Finland de länder där lägst andel av ungdomsarbetslösheten utgjordes av långtidsarbetslösa, det vill säga arbetslöshet i sex månader eller mer. I Finland var det 13 procent. I Nederländerna, Storbritannien och Österrike var mellan 10 och 15 procent av de arbetslösa ungdomarna arbetslösa i mindre än en månad. I Storbritannien och

5(11) Tyskland var det över 40 procent av de arbetslösa i åldersgruppen 15 24 år som hade varit arbetslösa i sex månader eller mer. I Österrike och Tyskland arbetade runt 80 procent av de sysselsatta ungdomarna heltid. Det är också dessa länder som har flest lärlingar. I Sverige arbetade 52 procent av de sysselsatta heltid. Nederländerna hade lägst andel heltidsarbetande, med 25 procent. Detta sammanfaller också med att de arbetslösa ungdomarna i Nederländerna i hög utsträckning vill arbeta deltid. Endast drygt 20 procent av de arbetslösa ungdomarna i Nederländerna ville arbeta heltid, i Sverige var det cirka 65 procent. Från AKU kommenterades under mötet att projektet visat att statistiken tas fram enligt gällande regelverk och med god kvalitet. Möjligen skulle man på nationell nivå kunna redovisa statistiken på ett mer nyanserat sätt. Detta behöver då ske i samarbete med användare för att få ett användarbehovsperspektiv. - Hur ser vi på ungas inträde på arbetsmarknaden och deras situation? Det kommenterades även på mötet att en dyster bild över ungdomsarbetslösheten kan befästa en dyster bild hos ungdomarna om att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden även om statistiken visar att bland de unga vuxna har Sverige högst sysselsättningsgrad av länderna. Länk till rapporten: http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublOb jid=21058 Presentation Daniel Samuelsson Microsoft Office PowerPoint 97-2003-presentation 5. Ny mandatperiod för användarrådet. Genomgång av utvärderingen av föregående period. Hur ska vi arbeta framöver (Inger Eklund, SCB) Användarrådet ska vara ett rådgivande organ för SCB bestående av användare. Rådet har mandat att påverka och vara rådgivande i budgetfrågor. Inger presenterade ett sammandrag av resultaten av utvärderingen av föregående period. I stort visar resultaten att rådens ledamöter är relativt nöjda med rådens utformning men att SCB kunde bli bättre på att återkoppla resultat kring områden där ledamöterna lämnat synpunkter på förändringar. Det framkom även att ledamöterna tyckte att det var lätt att framföra synpunkter. Ledamöterna var något mer nöjda än SCB-cheferna som sitter med i råden. SCB-cheferna tyckte att vissa råd innehöll för många ämnesområden och det kom förslag på att t.ex. råden för arbetsmarknadsstatistik och befolkning och utbildning skulle ha ett gemensamt sammanträde med gemensamma beröringspunkter. Däremot tyckte ledamöterna att dagordningarna var lite för SCB-tunga vad gäller information från SCB. Det fanns även förslag på att även ledamöterna ska lämna lägesrapporter. För SCB:s del är det mycket viktigt att veta vad statistiken används till. Därför inför vi från denna period att mötena ska ha en bättre fördelning mellan presentationer från SCB och ledamöternas organisationer. Förfrågningar om relevanta punkter för kommande möten kommer att komma från sekreteraren. Finns förslag på intressanta ämnesområden får dessa gärna skickas till sekreteraren. Presentation Inger Eklund

6(11) Microsoft Office PowerPoint 97-2003-presentation Instruktionen för rådet Adobe Acrobat Document 6. Info från SCB. (Folke Carlsson, Inger Eklund, SCB) SCB:s årliga verksamhetsrapporter har publicerats: Årsredovisning 2012 Arbetsplan 2013 Budgetunderlag 2014-2016 Sveriges officiella statistik årlig rapport för 2012 De finns att läsa på nätet: http://www.scb.se/grupp/omscb/verksamhet/årsredovisningar/2012-scb.pdf http://www.scb.se/pages/list 250708.aspx Sveriges officiella statistik årlig rapport för 2012: http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublOb jid=20603 SCB:s årsredovisning har gått igenom Riksrevisionens granskning utan anmärkning. Arbetsplanen är det arbetsunderlag som visar de större förändringarna och omprioriteringarna som verket planerar. I Budgetunderlaget, som redovisar de samlade framtida behoven av ny och förbättrad statistik, lyfts INSPIRE direktivet samt MånadsKU fram som prioriterade områden. SCB har även lämnat sitt remissvar till Statistikutredningen. SCB instämmer i de flesta av förslagen som lagts fram men vill gärna se ett förtydligande av rollen och anvaret för Rådet för den officiella statistiken Det har tillsatts en ny utredning som leds av Bengt Westerberg som ska se över möjligheterna för forskare att få tillgång till mikrodata. Utredningen ska lämna sitt betänkande i juni 2014. SCB kommer att ansöka om ISO-certifiering under året. SCB har utvecklat API så att man som användare har större möjligheter att ta ut den publicerade statistiken. SCB återkommer med en mer utförlig presentation av möjligheterna med verktyget. 7. Lägesrapport från enheterna (Hassan Mirza, Håkan Swan, Ann- Christin Hallmén, Eiwor Höglund Dávila ) Hassan Mirza, BV/AKU 1. AKU:s temarapport för fjärde kvartalet 2012 publicerades i februari i år och beskriver arbetad tid för 2012 - hur mycket

7(11) och när vi arbetar. AKU februari publicerades den 14 mars. De senaste månaderna har karaktäriserats av små förändringar på arbetsmarknaden. 2. I januari 2013 färdigställdes utvecklingen av AKU:s omfattande säsongrensningssystem som har pågått under ca fyra år. Vid två tillfällen under hösten 2012 och i januari i år publicerades nya delmoduler. De nya serierna som lanserades avser sysselsatta i arbete och sysselsatta som varit frånvarande från arbetet hela referensveckan samt antalet sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden respektive sysselsatta uppdelade efter sektor. Säsongrensningssystemet är summakonsistent och innehåller idag 1342 original månadsserier eller totalt 5368 månadsserier (original, säsongrensat, trend, årsförändring). Under året kommer ett nytt arbete påbörjas med bl.a. serier över utrikes födda, sysselsatta efter näringsgren samt kvartalsserier för säsongrensade data. 3. I september förra året avslutades Estimationsprojektet. Projektet har tagit fram en metodik för sammanslagning av det s.k. ordinarie urvalet och extra urvalet fr.o.m. 2010 då urvalsutökningen gjordes i AKU. Den 14 februari uppdaterades alla AKU:s tabellpaket och tidsserier för 2010-2012 med anledning av den nya förbättrade beräkningsmetoden. Även data hos Eurostat är uppdaterat. Uppdateringen tillförsäkrar jämförbarheten över tid i de centrala tidsserierna. De uppdaterade uppgifterna för perioden 2010-2012 skiljer sig från de tidigare publicerade. Skillnaderna är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av den svenska arbetsmarknaden och dess utveckling. Under 2013 kommer ett nytt projekt startas som fortsätter arbetet med utökad hjälpinformation vid estimationen. 4. Regeringen gav i höstas SCB uppdrag att undersöka hur jämförbar statistiken över ungdomsarbetslöshet är mellan Sverige och Nederländerna, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Danmark, Finland, Island samt Norge. Uppdraget är nu avslutat och avrapporterat till regeringen. Rapporten publicerades den 2 april. Rapporten ingår i serien Bakgrundsfakta och finns tillgänglig på AKU:s produktsida. Pressmeddelande och webbartikel har också publicerats. En artikel i Välfärd är planerad. 5. Projektet Deltidssysselsatta arbetssökande syftar till att inkludera ytterligare indikatorer i AKU. Indikatorerna ska beskriva sysselsatta individer som befinner sig i en arbetsmarknadssituation som gör att de i vissa aspekter är närliggande gruppen arbetslösa. Projektets rapport som tidigare har presenterats i detta forum och i AKU:s andra externa råd har även nu förankrats internationellt i EU och ILO. Utvecklingen av nya kvartalstabeller innehållande den nya storheten pågår och publicering är planerad i maj.

8(11) 6. Mätfelstudien i AKU är nu i sitt slutskede. Studien ska ge information om orsakerna till att fel uppstår i mätningarna i syfte att ge underlag för förbättringar av blankett, instruktioner och utbildningen av intervjuare. Den skall även ge användarna kunskap om mätfelens storlek för de viktigaste redovisningarna i AKU. Datainsamlingen genomfördes i oktober till och med december 2012. Därefter har medlyssning och rekonciliering gjorts. Arbete med slutrapporten pågår nu. Projektet avslutas i början av maj. 7. Under hösten 2012 arbetade ett projekt med länkning av ett hundratal centrala serier i AKU tillbaka till 1970. Projektet har delfinansierats och gjorts på uppdrag av Riksbanken. Länkningsarbetet avslutades i december förra året. Publicering av serierna kommer att ska ske i maj. 8. Det har genomförts säsongrensning av kvartalsserier under 2013. Länkade serier finns nu tillbaka till 1987. Dessa kommer att publiceras på hemsidan i Excel och i en rapport. 9. Det genomförs en studie med AF och AKU-data där AF-data matchas på AKU-urvalet. Resultaten publiceras i en rapport under året som kan tas upp på ett användarrådsmöte. 10. För att redovisa transparensen i AKU kommer 6-7 st. bakgrundsfakta av metodologisk karaktär att publiceras. Håkan Swan, Löner och arbetskostnader (ES/LA) Enheten (ES/LA) arbetar framför allt med den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken ett uppdrag från Medlingsinstitutet. Konjunkturlönestatistiken Kommande publicering av lönestatistik på SCB:s webbplats sker den 29 april då konjunkturlönestatistiken avseende januari och februari 2012 redovisas för privat sektor. För övriga sektorer är det februari som redovisas. Det är uppgifter om genomsnittliga tim- och månadslöner m.m. som redovisas. Efter tolv månader fastställs de definitiva genomsnittliga tim- och månadslönerna. Det innebär att hänsyn tas till retroaktiva löneutbetalningar genom att de preliminära lönerna kompletteras med de retroaktiva lönebeloppen och med annan senare inkommen information från uppgiftslämnarna. Strukturlönestatistiken Lönestrukturstatistiken för de olika sektorerna publiceras den 21 maj. Undersökningarna syftar till att årligen belysa löneförhållanden för olika kategorier som yrkesgrupper, näringsgrenar, åldersgrupper etc. SSYK SCB, Medlingsinstitutet och Svenskt Näringsliv har kommit överens om en gemensam tidplan för införandet av SSYK 2012 i statistiken. Vi arbetar för att införa SSYK 2012 i samband med insamlandet av uppgifter avseende 2014 i yrkesregistret och strukturlönestatistiken.

9(11) Det innebär, om allt går som vi hoppas, att strukturlönestatistiken avseende 2014 som publiceras under maj 2015 och yrkesregistret avseende 2014 som publiceras under mars 2016 kommer att ske i den nya strukturen SSYK 2012. Alla parter är medvetna om att vi kommer att ha några år där det finns kvalitetsbrister i de publicerade registren avseende variabeln SSYK 2012. Arbetskostnadsindex AKI kommer att publiceras på samma sätt som tidigare under 2013. Hur det blir med finansieringen i fortsättningen liksom om finansiärerna är positiva till publicering är ännu inte klart. Ann-Christin Hallmén, Företags- och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (ES/FRS) RAMS/LSUM RAMS och LSUM för 2012 publiceras den 10 december 2013. Ett beslut om att införa kontrolluppgifter på månatlig basis innebär ett stort utvecklingsarbete för LSUM och RAMS. Skatteverket har dock kommit in med en hemställan till Finansdepartementet om att man vill att införandet av månadsuppgifter först ska ske i januari 2015 istället för januari 2014. Konjunkturstatistiken Nästa publicering av kortperiodisk sysselsättningsstatistik, KS, konjunkturstatistik över vakanser, KV samt Lönesummor och arbetsgivaravgifter, LAPS är den 21 maj. Yrkesregistret Yrkesregistret avseende 2011 publicerades den 6 mars 2013. Arbetet med att implementera den nya nomenklaturen SSYK 2012 ska snart gå från planeringsstadiet till genomförande. Arbetet sträcker sig fram t.o.m. 2016 för Yrkesregistrets del. Den nya nomenklaturen ska införas från och med insamlingsåret 2014. StatNord Gränsregional statistik Den 28 februari beslutade Nordiska ministerrådet att avsluta arbetet med Statnord eftersom Danmark inte vill vara med och finansiera sin del. Arbetet fortsätter ihop med Norge. Finland är inte intresserade av ett samarbete kring gränspendling, vilket skulle beröra Tornedalen i stor utsträckning. I början av mars gav Näringsdepartementet SCB i uppdrag att redovisa kostnaderna för att ersätta den nu befintliga databasen Statnord med en ny gränsregional databas som enbart avser Norge och Sverige. Vi har ännu inte fått någon indikation på beslutsdatum. Tidigare har Nordisk ministerrådet finansierat Nordisk pendlingskarta som beskrivit pendlingen mellan de fyra länderna SV, DK, FI, NO. ESF-rådet FRS kommer även i år att i samverkan med ESF-rådet och processtödet för strategisk påverkan och lärande i Socialfonden (SpeL) ta fram rapporten Socialfonden i siffror. FRS är huvudansvarig för kapitel 2, där syftet är att beskriva vilka som deltar i ESF-projekten inom programområde 1 och 2 samt att beskriva hur det har gått för de deltagare som deltagit i avslutade projekt.

Rapporten ska vara lättläst och tillgänglig för att attrahera en bred publik. Resultaten ska dels redovisas vid Almedalsveckan, dels vid ett högnivåseminarium som Arbetsmarknadsdepartementet kommer att hålla. 10(11) Eiwor Höglund Dawila, Prognosinstitutet BV/PI Sedan förra möte har Arbetskraftsbarometern 2012 släppts, 7 december 2012. Arbetsgivarna uppger att det är brist på arbetssökande med yrkeserfarenhet för en majoritet av Arbetskraftsbarometerns utbildningsgrupper, 50 av 72. För 18 av utbildningsgrupperna råder det också brist på nyutexaminerade sökande, framför allt inom vård- och undervisningsområdet. Inom vården är det brist på specialistsjuksköterskor, bland annat inom anestesi-, intensiv-, och operationssjukvård. Det är även brist på nyutexaminerade sökande med biomedicinsk analytikerutbildning samt receptarieutbildning. Det är fortsatt brist på pedagoger för yngre barn. Arbetsgivarna uppger att det är brist på arbetssökande med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning och speciallärar- och specialpedagogutbildning, även nyutexaminerade. Antalet anställda bedöms samtidigt att öka de närmaste tre åren. http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx? PublObjId=16974 Den 11 februari kom Temarapporten Ingenjörer där en djupanalys görs över personer som har en ingenjörsutbildning och/eller ett ingenjörsyrke med fokus på perioden 2000 2010. I rapporten kan vi se att det råder brist på ingenjörer trots ökat intresse för utbildningen. Att börja läsa till ingenjör har blivit alltmer populärt under de senaste åren, samtidigt sjunker andelen som faktiskt fullföljer sin utbildning. Idag arbetar ett stort antal personer som ingenjörer utan att ha en formell ingenjörsutbildning. Enligt SCB:s beräkningar kommer det år 2030 vara brist på cirka 30 000 ingenjörsutbildade. Intresset för civilingenjörsutbildningarna har ökat under senare år från bottenåret 2007/08. Höstterminen 2012 började 7 000 studenter på yrkesprogram som leder till civilingenjörsexamen. Det är den högsta nivån sedan år 2002. Även utbildningar som leder till högskoleingenjörsexamen har lockat fler studenter, från cirka 3 200 år 2007/08 till cirka 5 100 höstterminen 2012. Det finns nu 1,5 förstahandsökande för varje plats på civilingenjörsprogrammen och 1,1 på högskoleingenjörsprogrammen. Däremot faller examensfrekvensen på civilingenjörsutbildningen för såväl kvinnor som män. Bland nybörjarna läsåret 2002/03 tog endast 51 procent ut examen inom åtta år från det att de påbörjat sin utbildning, 59 procent bland kvinnorna och 49 procent bland männen. Examensfrekvensen på högskoleingenjörsutbildningen är ännu lägre. Om man tittar på alla nybörjare under åren 2000/01-2004/05 har strax över 30 procent examinerats inom sex år från det att de påbörjat sin utbildning. http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?p ublobjid=21037 Arbete med en motsvarande rapport avseende vård- och omsorgsutbildade pågår. Publicering blir troligen före sommaren.

11(11) PI jobbar även med en sysselsättningsprognos som ska vara klar för publicering i september. Den 17 april släpptes Befolkningsprognosen där Sveriges befolkning spås passera 10 miljoner redan år 2017. Då har det tagit 13 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har aldrig tidigare skett så fort. Nästa miljongräns, 11 miljoner, beräknas vara uppnådd år 2040. I slutet av prognosperioden, år 2060, beräknas befolkningen ha ökat till 11,6 miljoner. Den senaste tidens snabba folkökning kan delvis förklaras av stor invandring. De närmaste åren antas invandringen ligga på fortsatt höga nivåer. I år beräknas antalet invandrare bli 117 000. Det är 66 000 fler än antalet utvandrare. På längre sikt antas invandringen minska samtidigt som antalet utvandrare förmodas öka, men under hela prognosperioden antas att fler invandrar än utvandrar. Idag är nästan 1,5 miljoner eller 15 procent av befolkningen födda utomlands. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda utanför Sverige. http://www.scb.se/pages/pressrelease 354086.aspx 8. Nästa möte samt diskussion kring punkter till nästa möte Årets kommande möten är den 2 oktober och 29 november 2013. Vid de kommande mötena under denna period kommer rådets ledamöter att ha presentationer inom sitt område med fokus på statistikanvändning. Förfrågningar kommer att skickas från sekreteraren. Förslag på punkter tas tacksamt emot av sekreteraren. Det kom förslag på att ta upp AF:s rapport om NEET vid nästa möte. Det kom även förslag på att rådet kan ha en gemensam seminariedag med t.ex. rådet för befolkning och utbildning. 9. Övriga frågor Eiwor lyfte tanken att det skulle vara intressant med presentationer på SCB i stort från de organisationer som ingår i rådet. Justeras Eskil Wadensjö