FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LEENDERT A. GEELHOED föredraget den 27 juni

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LEENDERT A. GEELHOED föredraget den 27 juni 2001 1 I Inledning "Beskattningsunderlaget skall vara följande: 1. I denna begäran om förhandsavgörande ber Rechtbank van eerste aanleg, Charleroi, domstolen att tolka artikel 11 A 1 i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (nedan kallad direktivet). 2 Rent konkret handlar det om att fastställa huruvida ett rörelsebidrag till en organisation som levererar varor och tjänster är skattepliktigt. a) när det gäller annat tillhandahållande av varor och tjänster än som avses i punkterna b, c och d nedan: Allt som utgör vederlag som leverantören har erhållit eller kommer att erhålla från kunden eller en tredje part för dessa inköp, inklusive subventioner som är direkt kopplade till priset på leveransen. II Tillämpliga bestämmelser...'' 2. I artikel 11 A 1 i direktivet fastställs beskattningsunderlaget för mervärdesskatt inom landets territorium enligt följande: 1 Originalspråk: nederländska. 2 EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 49. Denna bestämmelse har i belgisk rätt införlivats genom artikel 26 i Wetboek van de belasting over de toegevoegde waarde. I-9117

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT GEELHOED MÅL C-184/00 III Bakgrund och förfarande 3. ASBL Office des Produits Wallons (nedan kallad OPW) marknadsför och säljer vallonska produkter och är därmed skyldig att betala mervärdesskatt. Bland annat utger företaget en tidskrift. Det erhåller en subvention från Waalse Gewest med vilken ett ramavtal har slutits. 6. Tvisten mellan OPW och den belgiska staten inför den nationella domstolen grundas på artikel 26 i Wetboek van de belasting over de toegevoerde waarde (lag om mervärdesskatt). 7. Itvisten är parterna överens om att en subvention utgör en del av beskattningsunderlaget om detta är direkt kopplat till priset. Detta är fallet då subventionen 4. Den 19 februari 1997 kontrollerade Administratie van de BTW (skattemyndigheten) OPW:s bokföring vilket ledde till en administrativ straffavgift den 25 april 1997. Administratie van de BTW lägger OPW till last att det inte har betalat någon mervärdesskatt på subventionen från Waalse Gewest. Administratie van de BTW kräver med stöd av detta att OPW skall betala ett belopp motsvarande 6 712 500 BEF för perioden 1994 1996 och ett obestritt belopp motsvarande 33 833 BEF. utges till producenten eller leverantören, betalas av tredje part, 5. Den 7 december 1998 utfärdades ett betalningsföreläggande motsvarande 6 746 333 BEF (mervärdesskatt) och 1 349 000 BEF (böter) jämte 0,8 procent ränta per månad från och med den 21 januari 1997. Genom ansökan den 14 januari 1999 överklagade OPW detta betalningsföreläggande till Rechtbank van eerste aanleg, Charleroi. OPW krävde att betalningsföreläggandet skulle ogiltigförklaras i den del det översteg ett belopp på 33 833 BEF och att den belgiska staten skulle ådömas att betala tillbaka alla icke vederbörligen mottagna belopp, jämte ränta. utgör vederlag eller en del därav för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. Parterna är inte överens om det tredje villkorets omfattning. 8. Rechtbank van eerste aanleg, Charleroi (andra avdelningen för civilmål) har seder- I-9118

mera genom beslut av den 11 maj 2000, som inkom till domstolens kansli den 16 maj 2000, begärt att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande beträffande följande frågor: IV Relevant rättspraxis 9. Betydelsen av den sista meningen i artikel 11 A 1 a i direktivet behandlas i några intressanta reflektioner av generaladvokaten Jacobs i hans förslag till avgörande i målet Landboden-Agrardienste 3 : "1) Är ett rörelsebidrag till en skattskyldig, vilket täcker en del av driftskostnaderna (investeringsstöd, allmänna kostnader eller löpande utgifter, personalkostnader) och som påverkar det slutgiltiga självkostnadspriset på dennes varor och tjänster, utan att detta kan individualiseras i förhållande till ett transaktionspris, ett skattepliktigt belopp i enlighet med artikel 11 A i rådets sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977)? "12. Det finns visst fog för att anse att det inte finns stor anledning, om det över huvud taget finns någon, att belägga stöd med mervärdesskatt. Detta skulle bara innebära att en offentlig myndighet återtar utbetalningar som den själv eller någon annan offentlig myndighet har beviljat. I det sistnämnda fallet utgör beskattning av stöd ett tämligen omständligt och kostsamt sätt att omfördela intäkter mellan offentliga myndigheter... 2) Är skatteplikten underkastad förekomsten av en individualiserad prestation till förmån för bidragsgivaren och en överensstämmelse mellan de senares fördel och det motvärde som givits? 3) För det fall frågan besvaras jakande, hur fastställs värdet för den fördel som den bidragsgivande myndigheten erhåller?" 13. Om inte det belopp som återvinns i form av skatt kompenseras med en motsvarande ökning av stödbeloppet, kommer beskattningen dessutom att minska de ekonomiska verkningarna som stödet är avsett att få. När mottagaren kan välja mellan att sälja sin produktion och att acceptera ett stöd i utbyte mot att han inte saluför sin produktion, kommer beskattning av stödet att göra detta alternativ mindre lockande. 3 Dom av den 18 december 1997 i mål C-384/95 (REG 1997, s. I-7387). I-9119

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT GEELHOED MÅL C-184/00 14. I sjätte direktivet föreskrivs bara en begränsad beskattning av stöd. I artikel 11 A inkluderas 'subventioner som är direkt kopplade till priset på leveransen' i beskattningsunderlaget. Således skall en subvention ingå i beskattningsunderlaget om utbetalningen av den är förenad med ett villkor om att mottagaren levererar varor eller tjänster. Exempelvis ingår en stödåtgärd genom vilken en jordbrukare erhåller en viss summa för varje såld vara i vederlaget för leveransen. Däremot omfattar inte beskattningsunderlaget stöd som inte har så nära anknytning till bestämda leveranser och som är avsett att mer generellt förbättra företagets ekonomiska ställning. Som exempel på sådana subventioner kan nämnas subventioner för att förvärva tillgångar, för att täcka förluster och för att omstrukturera ett företag. inkluderas i beskattningsunderlaget i de priser som betalas av tredje man. Även om det är relativt lätt att omedelbart avgöra att subventioner är direkt kopplade till priset när deras belopp antingen fastställs med utgångspunkt i de levererade varornas eller tjänsternas försäljningspris, i förhållande till sådana kvantiteter eller i förhållande till kostnaden för varor eller tjänster som allmänheten erbjuds kostnadsfritt, är det extremt svårt att avgöra detta när det rör sig om andra slags subventioner...' 15. Den distinktion som görs i sjätte direktivet är inte problemfri. Kommissionen noterade bland annat följande [rörande tillämpningen av direktivet] i sin första rapport: 'I artikel 11 A la i direktivet anges att subventioner som en skattskyldig person erhåller som är direkt kopplade till priset på leveranser som den personen utför, skall 16. Ändå kan det anses att behandlingen av subventioner i direktivet överensstämmer med den allmänna regeln att det skall finnas en direkt koppling mellan leverans och erlagt vederlag. Behandlingen kan också vara berättigad av det skälet att subventioner som beviljas för särskilda leveranser sannolikt får en mer direkt inverkan på konkurrensen. Åtminstone förefaller det vid ett ytligt påseende finnas större anledning att behandla sådana subventioner som en del av det pris som I - 9120

konsumenten har betalat eller som någon har betalat för dennes räkning." säga vad som verkligen har uppburits i varje konkret fall, och inte ett värde som uppskattas enligt objektiva kriterier". 8 10. Domstolen har i två fall satt sig in i frågan huruvida mervärdesskatt skall betalas för vissa subventioner som utges av myndigheterna till privatpersoner. Såväl i domen i målet Mohr 4som i domen i målet Landboden-Agrardienste 5 handlade det om ersättning till jordbruksproducenter som i utbyte mot ersättningen var skyldiga att minska produktionen. Domstolen har i dessa i domar fastställt att en ersättning som myndigheterna utbetalar av hänsyn till allmänintresset kan utgöra vederlag för en tjänst i den mening som avses i direktivet. Domstolen anförde vidare att... "för att avgöra om tillhandahållandet av en tjänst omfattas av tillämpningsområdet för sjätte direktivet, skall transaktionen således undersökas mot bakgrund av syftena och särdragen för det gemensamma systemet för mervärdesskatt." 6I föreliggande fall "tillhandahåller jordbrukaren varken tjänster åt någon bestämd konsument eller någon förmån som kan utgöra en kostnadskomponent i en annan persons verksamhet i distributionskedjan." 7 12.1 ett fall rörande en subvention blir det snart fråga om ett subjektivt värde. Av större intresse är frågan huruvida värdet även utgör vederlag för levererade varor eller tillhandahållna tjänster. Frågan är huruvida det föreligger en direkt koppling till priset. Enligt domstolens fasta rättspraxis är "ett tillhandahållande av en tjänst alltså endast skattepliktigt... då det finns en direkt koppling mellan den tillhandahållna tjänsten och det mottagna vederlaget." I domen i målet Tolsma 9 har jag funnit ett bra exempel på domstolens tolkning av begreppet "direkt koppling till priset". Jag citerar: "Då någon spelar musik på en allmän väg och därför mottar lite småpengar av förbipasserande, kan dessa intäkter inte anses utgöra vederlag för en tjänst som tillhandahållits till en av de sist nämnda". 10 Det föreligger nämligen inte någon överenskommelse mellan parterna och än mindre existerar det någon nödvändig koppling mellan tillhandahållandet och betalningen. Betalningen är nämligen självständig i förhållande till behållningen av den musikala prestationen. 11. Den andra viktiga frågan i detta mål är vad som kan förstås med vederlag. Enligt domstolens fasta rättspraxis "utgör detta vederlag det 'subjektiva' värdet, det vill 13. Jag vill även framhålla domen i målet Apple and Pear Development Council. 11 4 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-215/94 (REG 1996, s. I-959). 5 Sc ovan fotnot 3. 6 Domen i målet Landbodcn-Agrardienste (ovan fotnot 3), punkt 21. 7 Domen i målet Landboden-Agrardienste (ovan fotnot 3), punkt 23. 8 Se bland annat dom av den 24 oktober 1996 i mål C-317/94, Elida Gibbs (REG 1996, s. I-5339), punkt 27. 9 Dom av den 3 mars 1994 i mål C-16/93, Tolsma (REG 1994, s. I-743), punkt 13. 10 Dom i målet Tolsma (ovan fotnot 9), punkt 16 och följande punkter. 11 Dom av den 8 mars 1988 i mäl 102/86 (REG 1988, s. 1443). I - 9121

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT GEELHOED MÅL C-184/00 Detta mål avsåg en organisation med uppgiften att göra reklam, utföra marknadsföringskampanjer och förbättra kvaliteten på äpplen och päron från England och Wales. Denna uppgift kan jämföras med OPW:s uppgift. Inkomsterna till Council kom emellertid från skatter som betalades av de berörda odlarna. Domstolen fastslog att "det belopp som odlarna förpliktats att betala inte utgör ett vederlag som är kopplat till de förmåner som de enskilda odlarna erhåller till följd av Councils aktiviteter". 12 Jag understryker att det i detta fall inte var fråga om en subvention. Domstolen hade att bedöma frågan om den skatt, som betalades av odlarna, kunde anses vara ett vederlag för de tjänster som tillhandahållits dem. bank tog ut för valutatransaktioner. Denna ersättning utgörs av skillnaden mellan köpoch försäljningspriset på valutor. För det första behöver ingen konkret koppling finnas mellan tillhandahållandet av tjänsten (valutatransaktionen) och vederlaget som erläggs för denna. Domstolen fann att "vederlaget, det vill säga det belopp som banken verkligen erhåller för egen räkning, består av bruttoresultatet av dess transaktioner över en viss period." 14 För det andra kan "en transaktion beskattas även om varken den skattskyldige, som levererar varorna eller tillhandahåller tjänsterna, eller motparten känner det exakta beloppet på det vederlag som skall beskattas". 15 V Bedömning 14. Generaladvokat Slynn lade i sitt förslag till avgörande i detta mål vikt vid att Council hade bildats i det allmännas intresse och att skatten skulle täcka administrativa och övriga kostnader för en rad verksamheter. A Inledande anmärkningar 15. Domen i målet First National Bank of Chicago 13 ger i två punkter ett förtydligande av graden av anknytning mellan tillhandahållandet av tjänsten och vederlaget. Detta mål rörde en ersättning som en 16. Det ligger inte direkt nära till hands att i ett system för mervärdesskatt föreskriva att en förmån i form av subventioner skall vara skattepliktig. Offentliga myndigheter skulle härmed, såsom generaladvokaten Jacobs med rätta påpekar i sitt förslag till avgörande i målet Landboden-Agrardienste 16, återta ett procentuellt belopp med 12 Punkt 16 (ovan fotnot 11). 13 Dom av den 14 juli 1998 i mål C-172/96 (REG 1998, s. I- 4387). 14 Punkt 47. 15 Punkt 49. 16 Se ovan fotnot 3. I - 9122

den ena handen av vad de med den andra handen har givit ut. Även det argument som kommissionen har anfört till stöd för sin åsikt, nämligen att mervärdesskatt skall betalas för vissa subventioner eftersom dessa påverkar konkurrensen, är inte speciellt övertygande. Ett allmänt kännetecken för subventioner som utges till ekonomiska aktörer är att konkurrensen därigenom påverkas. För att förhindra oönskade konkurrenseffekter föreskrivs det i artikel 87 EG och följande artiklar i fördraget ett system för (preventiv) tillsyn av kommissionen. Varför skulle då mervärdesskatt betalas för speciella former av subventioner? Dessutom blir effekten av mervärdesbeskattning begränsad. Vetskapen om att mervärdesskatt skall dras av från subventionen, kan för bidragsgivaren leda till att subventionen måste höjas med ett visst procentuellt belopp för att kompensera mervärdesskatten. är "direkt kopplad till priset" kommer denna medlemsstat att höja bidragsbeloppet på ett sådant sätt att mottagaren inte får några nackdelar av mervärdesbeskattningen. Dessutom vill jag framhålla att kommissionen har uppgivit att den nu överväger att lägga fram ett förslag till ändring av direktivet. 18. Inte desto mindre är domstolen naturligtvis bunden av den aktuella lydelsen i direktivet. En tolkning av artikel 11 A 1 a i direktivet borde göra åtskillnad mellan två sorters subventioner, nämligen för det första de som direkt kan hänföras till en viss ekonomisk verksamhet som bedrivs av mottagaren och som därmed leder till en sänkning av priset på en vara eller tjänst, och 17. Gemeskapslagstiftaren har emellertid valt att underkasta vissa subventioner mervärdesskatt. Mot bakgrund av detta, skall en tolkning ges av kriteriet "subventioner som är direkt kopplade till transaktionen" som medför att beskattningen även kan äga rum på ett effektivt sätt. Kriteriet i direktivet är emellertid i praktiken inte längre meningsfullt. Oavsett domstolens tolkning av detta kriterium kommer bidragsgivaren att ge subventionen en sådan form att det inte uppfyller kriteriet. Därmed undviker man att beläggas med mervärdesskatt. Eller om en medlemsstat ger en subvention som för det andra de subventioner som inte kan hänföras till en viss ekonomisk verksamhet. För att kunna göra denna åtskillnad skall en bedömning av mottagaren göras från en I - 9123

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT GEELHOED MÅL C-184/00 företagsekonomisk utgångspunkt. Härmed garanteras bestämmelsernas effektivitet i största möjliga utsträckning. Det är inte subventionens form, utan dess företagsekonomiska effekt som är avgörande. 20. OPW hävdar att de utgivna subventionerna i förevarande fall inte är skattepliktiga. Det handlar om rörelsebidrag som inte kan räknas till en individuell beskattningsbar transaktion, dels för att en direkt koppling till den skattepliktiga transaktionen (tillhandahållandet av varor och tjänster) och subventionen saknas, dels för att subventionen endast indirekt kommer konsumenten till godo. B Den första frågan 21. Kriteriet "direkt koppling" kräver att subventionen beräknas med hjälp av ett referenspris som motsvarar det pris som mottagaren skulle ha beräknat för varorna och tjänsterna. Till följd av subventionen blir priset som beräknas åt kunderna lägre. Parternas argument 19. Yttranden har ingivits till domstolen av OPW, den belgiska regeringen, den franska regeringen och kommissionen. Under förhandlingen den 22 mars 2001 har OPW, den belgiska regeringen och kommissionen muntligen framfört sina ståndpunkter. Alla parter är överens om att endast en indirekt koppling till priset inte är tillräcklig för att subventionen skall beskattas. 22. Tvisten vid den nationella domstolen rör emellertid en subvention som har till syfte att marknadsföra en region. Mottagaren av subventionen har i uppdrag att uppnå detta syfte. Denna subvention är inte direkt kopplad till priset, utan avser rörelsekostnader och har endast en indirekt effekt på priset. 23. Den belgiska regeringen skiljer på tre typer av subventioner. Vad gäller den första typen av subvention finns det tre parter: bidragsgivaren, mottagaren och kunden till mottagaren. Denna regering hävdar att för denna typ av subvention medför kravet på en direkt koppling inte nödvändigtvis att subventionen skall vara kopplad till priset på varje subventionerad transaktion eller till omfattningen av denna transaktion. Subventionens belopp kan antingen vara ett fast eller ett schablonmässigt belopp. Detta erbjuder mottagaren möjligheten att begränsa sina kostnader och därmed erbjuda ett lägre pris. I - 9124

24. Vid den andra typen av subvention finns det ett bilateralt band mellan bidragsgivaren och mottagaren. Bidragsgivaren är i detta fall en kund som köper varor och tjänster, och det föreligger fortfarande en skyldighet att betala mervärdesskatt. det i detta sammanhang vara av vikt att subventionen till OPW nedsattes, då OPW inte hade utgivit tidskriften "Wallonie nouvelle" i enlighet med de krav som fastställts i ett ramavtal. 25. Den tredje typen av subvention rör rörelsebidrag, till vilka hör subventioner för finansiering av vissa verksamheter. Den belgiska regeringen hävdar att varje rörelsebidrag påverkar priset på varor och tjänster som tillhandahålls tredje part. Det indirekta påverkan av denna subvention på dessa varor och tjänster är emellertid inte en tillräcklig grund för mervärdesbeskattning. Frågan om även subventionen är skattepliktig beror på en bedömning av de faktiska omständigheterna. 28. Den franska regeringen har formulerat två kriterier för förekomsten av en direkt koppling mellan den beskattningsbara transaktionen (leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster) och subventionen. Först och främst måste subventionen ha beviljats i samband med den skattepliktiga transaktion som mottagaren utför åt sina kunder. För det andra skall subventionen vara kopplad till kundpriset eller beloppet. Den franska regeringen har på grundval av målet First National Bank of Chicago 18 dragit slutsatsen att en allmän koppling mellan subventionen och priset är tillräckligt. 26. Vid förhandlingen förklarade den belgiska regeringen att kravet på en direkt och konkret koppling mellan subventionen och priset skulle leda till att nästan alla rörelsebidrag skulle undantagas från mervärdebeskattning. 27. Den belgiska regeringen har vidare dragit en parallell med det fall som låg till grund för domen i målet Naturally Yours Cosmetics. 17 Den belgiska regeringen anser 17 Dom av den 23 november 1988 i mål 230/87 (REG 1988, s. 6365). Detta mål rörde tillhandahållande av en "lockartikel" med syfte att organisera en tillställning vid vilken bland annat dessa varor Kunde säljas. 18 Se ovan fotnot 13. 29. Kommissionen hävdar att subventionen skall utbetalas för leveranser av en viss vara eller tillhandahållandet av en viss tjänst. Ett rörelsebidrag som endast indirekt påverkar priset medför inte en skyldighet att betala mervärdesskatt. Enligt kommissionen skall tre krav vara uppfyllda: subventionen skall betalas till den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster, den skall betalas av en tredje part och skall utgöra vederlag för en vara eller en tjänst, eller en del därav. I - 9125

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT GEELHOED MÅL C-184/00 30. Huruvida subventionen utgör en del av vederlaget skall bedömas från fall till fall. Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma de faktiska omständigheterna. Under förhandlingen gav kommissionen ännu ett exempel på faktiska omständigheter som skulle kunna ha betydelse. En direkt koppling skulle kunna antagas om det visar sig vara uppenbart att nedsättningen av subventionen under år 1996 har fått som följd att tidskriften "Wallonie nouvelle" såldes till ett högre pris det följande året. domarna i målen Mohr och Landboden- Agrardienste. 19 Bidragsmottagaren skall mot betalning tillhandahålla varor och tjänster till en konsument eller till en annan ekonomisk aktör. För det andra konstaterar jag att den hänskjutande domstolens fråga rör en subvention ämnad åt verksamheter för tredje part och inte en betalning för en tjänst eller en vara. På så sätt skiljer sig det förevarande fallet från domen i målet Apple and Pear Development Council 20, i vilket det handlade om frågan huruvida en skatt kunde anses utgöra en betalning. Bedömning 31. Den hänskjutande domstolens fråga rör begreppet "direkt koppling till priset för transaktionen". Det handlar mer speciellt om huruvida rörelsebidrag som inte ges direkt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, men som mycket väl kan leda till att varor och tjänster kan erbjudas till ett lägre pris, är belagda med skattepliktiga. 33. Vad beträffar en subvention är det tillräckligt med en mindre nära koppling till priset på en vara eller en tjänst än vid en betalning. I varje fall krävs det inte att det vid beviljandet av subventionen tas hänsyn till priset på de tillhandahållna varorna eller tjänsten. Jag drar denna slutsats bland annat på grundval av domen i målet First National Bank of Chicago. 21 Priset på transaktionen skall inte ha någon betydelse vid utgivande av vederlag, i förevarande fall subventionen. Bidragsgivaren behöver inte ens känna till priset. Jag anser att OPW:s ståndpunkt är oriktig på denna punkt. 32. För det första vill jag framhålla ett villkor för tillämpningen av systemet i artikel 11 A 1 a som kan härledas ur 19 Se ovan fotnot 4, respektive fotnot 3. 20 Se ovan fotnot 11. 21 Se punkt 15 i detta förslag till avgörande. I - 9126

34. Generaladvokat Jacobs nämner i sitt förslag till avgörande till domen i målet Landboden-Agrardienste 22 några exempel på subventioner som inte har en direkt koppling till priset. Detta gäller subventioner för förvärv av tillgångar, för att täcka förluster och för att omstrukturera företag. I dessa exempel är det tydligt att det inte finns någon direkt koppling till priset. Vad gäller rörelsebidrag är detta mindre uppenbart. Med andra ord, om driften av en organisation delvis betalas av myndigheterna är det möjligt att produktionen av varor och tjänster kan ske till ett lägre pris. 36. Vid fastställandet av om det föreligger en direkt påverkan på priset eller kvantiteten varor eller tjänster har bland annat följande faktorer betydelse: Om tillhandahållandet av varor eller tjänster till konsumenter utgör mottagarens huvudsakliga verksamhet, kan man lättare anta att subventionen har en direkt påverkan på varans eller tjänstens pris eller kvantitet. 35. För besvarandet av den fråga som hänskjutits av den nationella domstolen anser jag det vara avgörande om rörelsebidragen direkt kan kopplas till en viss ekonomisk verksamhet som bedrivs av bidragsmottagaren, som består i att tillhandahålla en vara eller en tjänst. Detta är fallet då subventionerna leder till en sänkning av priset på en vara eller en tjänst som bidragsmottagaren tillhandahåller en konsument eller till en höjning av kvantiteten tillhandahållna varor eller tjänster. Ett rörelsebidrag kan även leda till att mottagaren ökar sin produktion av tillhandahållna varor eller tjänster, med vetskap om att en del av risken för kostnaderna kommer att bäras av bidragsgivaren. 22 Se punkt 9 i detta förslag till avgörande. Om subventionen beviljas för mottagarens fasta kostnader är det inte lika lätt att fastställa en direkt påverkan, då subventionen avser de rörliga kostnaderna, som hänger samman med den verksamhet som faktiskt utförs av mottagaren. Bidragsgivarens avsikt. Direkt påverkan på priset kan snarare förekomma om bidragsgivaren just avser att främja tillhandahållandet av varor eller tjänster (mot ett skäligt pris). Tillhandahållandet av varor eller tjänster kan till och med utgöra ett villkor för att bevilja subvention. I - 9127

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT GEELHOED MÅL C-184/00 Likaså skall det snarare vara fråga om en direkt påverkan om ett matematiskt samband kan fastställas mellan utvecklingen av subventionens belopp, kvantiteten och utvecklingen av priset på de berörda varorna eller tjänsterna. 37. På grund av omständigheterna i förevarande fall skall en bedömning göras om ett rörelsebidrag leder till en sänkning av priset eller till en höjning av kvantiteten varor eller tjänster som tillhandahålls av mottagaren. Denna bedömning skall framförallt stödja sig på företagsekonomiska grunder. I händelse av tvivel kan en rapport från en revisor ge ett slutgiltigt svar. 39. Om jag har uppfattat de faktiska omständigheterna rätt, behöver inte domstolen besvara den andra och den tredje frågan. Visserligen hör det, mot bakgrund av artikel 234 andra meningen EG, till den hänskjutande domstolens befogenhet att företa en skönsmässig bedömning att bestämma vilka frågor som den vill ställa till domstolen, men av domstolens fasta rättspraxis bland annat domen i målet Butterfly Music 23 framkommer det att domstolen avvisar en begäran när det är uppenbart att den önskade tolkningen av gemenskapsrätten inte har någon direkt koppling med en faktisk tvist eller med ämnet för tvisten vid den nationella domstolen. C Den andra och den tredje frågan 38. Dessa båda frågor har i huvudsak inte uppstått inom ramen för tvisten vid den nationella domstolen, såsom även framförts av OPW och den belgiska regeringen i de yttranden som de ingivit till domstolen. Det är, såsom kan fastställas på grundval av de uppgifter som domstolen fått kännedom om, inte fråga om en tjänst som OPW tillhandahåller Waalse Gewest såsom vederlag för den till OPW beviljade subventionen. 40. Om domstolen emellertid verkligen anser att den andra och den tredje frågan har en koppling till tvisten vid den nationella domstolen skall det följande beaktas. I likhet med kommissionen anser jag att den i tvisten vid den hänskjutande domstolen beskrivna situationen inte är fråga om en subvention, utan en betalning för en levererad tjänst till myndigheterna. Den tjänsten kan till exempel bestå av att OPW utger tidskriften "Wallonie Nouvelle" på uppdrag av eller i varje fall för Waalse Gewests behov. Betalningen för Waalse Gewest utgör i sig vederlaget (priset på transaktionen) och inte en subvention som är direkt kopplad till priset. En sådan betalning är belagd med mervärdesskatt. Artikel 11 A 1 sista meningen i det sjätte direktivet är inte tillämplig på en sådan betalning. 23 Dom av den 29 juni 1999 i mål C-60/98 (REG 1999, s. I-3939), punkt 13. I - 9128

Förslag till avgörande 41. På grund av det föregående föreslår jag att de frågor som Rechtbank van eerste aanleg, Charleroi har hänskjutit till domstolen skall besvaras på följande sätt: 1) Med avseende på den första frågan: På grund av artikel 11 A la i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, är subventioner som täcker en del av rörelsekostnaderna beskattningsbara i den utsträckning dessa subventioner direkt kan räknas till en viss ekonomisk verksamhet och därmed leda till en sänkning av priset på en vara eller en tjänst som mottagaren levererar eller tillhandahåller en konsument, eller till en ökad mängd levererade varor eller tjänster. På grund av omständigheterna i fallet bör en bedömning göras om ett rörelsebidrag leder till en sänkning av priset eller till en ökad mängd varor eller tjänster eller till en höjning av kvantiteten varor eller tjänster. Denna bedömning skall framför allt stödja sig på företagsekonomiska grunder. 2) Med avseende på den andra och den tredje frågan: Dessa frågor behöver inte besvaras då de inte har någon koppling till ämnet för tvisten vid den nationella domstolen. För det fall domstolen inte delar denna uppfattning skall frågorna besvaras på följande sätt: I den av den hänskjutande domstolen beskrivna situationen är det inte fråga om en subvention, utan om en betalning för en levererad tjänst till myndigheterna. En dylik betalning är belagd med mervärdesskatt. I - 9129