Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson,
Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata om. Krondroppsnätets mätningar; syften och omfattning Försurning i Kronobergs län Övergödning i Kronobergs län Svavel från vulkanutbrott och fartyg Skogsbrukets försurning Inför framtiden.
Krondroppsnätets mätningar syften Fortsatta problem i skogsmiljön i Kronoberg Krondroppsnätet Försurning av sjöar och vattendrag består Försurade (röda) och ej försurade sjöar (svarta) 2010. ~50% försurande sjöar i Kronoberg. Fölster m. fl., 2014. I Kronoberg sprids ca 10000 ton kalk/år Kvävenedfallet överstiger kritisk belastning, vilket kan påverka växtsamhällen främst i barrskog
Krondroppsnätet Krondroppsnätets mätningar syften Krondroppsnätet; samordnad regional miljöövervakning utanför tätorterna, med inriktning på nedfall av svavel och kväve Resultaten används lokalt; länsvis miljömålsuppföljning, vid tillståndsprövningar och som samordnad recipientkontroll (ersätta krav på enskilda industrier) Resultaten används nationellt; årlig miljömålsuppföljning, främst indikatorerna Nedfall av svavel och Nedfall av kväve, fördjupad miljömålsuppföljning. Samordnade mätningar ger kostnadseffektivitet! Modeller; kritisk belastning, orsakssamband, prognoser Starkt förankrat i forskningen; aktualitet och kvalitet
Krondroppsnätets mätningar var, när, hur? Programstart: 1985 Krondroppsnätet Antal ytor: 63 för närvarande Finansiering: Främst regional finansiering från Luftvårdsförbund, Länsstyrelser, från företag, men även nationell finansiering från Naturvårdsverket. Nationell samordning, gemensam metodik
Krondroppsnätet Krondroppsnätets mätningar var, när, hur?
Krondroppsnätet Krondroppsnätets mätningar var, när, hur? Lokal Dominerande trädslag Öppet fält Krondropp Markvatten Attsjö, G21 Tall X X Tagel, G22 Gran X X X Angelstad, G23 Gran X X (Hjärtsjömåla, K03) Tall X X
Försurning bestående problem? Många samverkande faktorer bidrar till att fördröja återhämtning Svavelnedfall Kvävenedfall Skogsbruk Askåterföring Vittring Utlakning
SO4-S, kg/ha SO4-S ex, kg/ha SO4-S ex, kg/ha Försurning Kronobergs län Svavelnedfall Attsjö G21 Svavelnedfall som krondropp Nedgången är statistiskt säkerställd vid alla platser Minskning sedan 1997; 70-80% Tagel, G22 8 8 6 6 4 4 2 2 0 1995 2005 2015 0 1995 2005 2015 25 Hjärtsjömåla, K03 Blekinge 20 15 10 5 0 1985 1995 2005 2015 Öppna blå symboler, öppet fält
ANC (mekv/l) mekv/l ANC (mekv/l) Försurning Kronobergs län ANC, Syraneutraliserande förmåga, i markvatten ANC bör vara >0 ANC ökade vid Hjärtsjömåla och Angelstad (fram till flytt), minskade vid Tagel (fram till flytt), ingen förändring vid Attsjö Attsjö, G21 0.5 0.0-0.5-1.0 1995 2005 2015 0.5 Angelstad, G23 0.5 Hjärtsjömåla K03 Blekinge 0.0 0.0-0.5-0.5-1.0-1.0 1995 2005 2015-1.5 1985 1995 2005 2015
oorg N (kg/ha) oorg N (kg/ha) oorg N (kg/ha) oorg N (kg/ha) Övergödning Kronobergs län Kvävenedfall, våtdeposition Attsjö, G21 Trädkronorna tar upp kväve direkt, därför är nedfall som krondropp högre till öppet fält Kvävenedfallet minskar inte i länet Vid Hjärtsjömåla minskar nedfallet som krondropp Tagel, G22 15 15 10 10 5 5 0 1995 2005 2015 0 1995 2005 2015 15 Angelstad, G23 15 Hjärtsjömåla, K03 Blekinge 10 10 5 5 0 1995 2005 2015 0 1985 1995 2005 2015
Övergödning Sverige Kvävenedfall, våt- + torrdeposition Kritisk belastning Barrskog 5 kg N/ha/år Lövskog 10 kg N/ha/år
NO3-N (mg/l) mg/l NO3-N (mg/l) NO3-N (mg/l) Övergödning Kronobergs län Nitrat i markvatten 2.0 Attsjö, G21 Attsjö, G21 2.0 Nitrat förekommer inte i ostörd växande skog i länet (Attsjö och Hjärtsjömåla) I den stormskadade granskogen vid Angelstad ökade halterna av nitrat i markvattnet, men inte vid Tagel Tagel, G22 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2.0 Angelstad G23 A+B 2.0 Hjärtsjömåla K03 Blekinge 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 0.0 1985 1995 2005 2015
Vulkanutbrott på Island 2014-2015 Förhöjt svavel i luft och nedfall Svavelnedfall som krondropp i månaden oktober Holuhraun, den 2 :a sept 2014 I Kronobergs län störst påverkan under oktober 2014: - krondropp (2-5 ggr ökning) och öppet fält (2 ggr ökning) - lufthalterna (Jönköpings län) (1.3 ggr ökning). Oktober 2014 vs. oktober de tre föregående åren
Minskat svavel i fartygsbränsle 1 jan 2015 2015-2016 vs 2013-2014 Lufthalter av SO 2 har minskat under flertalet månader, ~ 40% vid kustnära platser ~ 20 % i inlandet
Granskog med uttag av GROT På gång en ny indikator för skogsbrukets försurande inverkan Överskridande av kritiskt baskatjonuttag i granskog Kritisk gräns för försurning sätts till ANC > 0 Diskussioner förs med NV och HaV; Cecilia Akselsson och Salim Belyazid Kritiskt BC utt = BC vitt +BC dep - S dep -Cl dep NO 3 -N leach +NH 4 -N leach Svavelnedfall Kvävenedfall Nedfall baskatjoner Skogsbruk Askåterföring Vittring Utlakning
Några kommentarer. Krondroppsnätet Kraftig minskning av svavelnedfall i länet och i övriga Sverige - Långsam återhämtning från försurning av markvatten Inga trender för kvävenedfall sedan 1996 i länet. - Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning - Förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet i länet hittills enbart efter störningar (men vanligt i Skåne och Halland) Skogsbrukets bidrag till försurning kommer att ingå som en indikator för miljömålen
Inför framtiden. Krondroppsnätet Det kan bli bättre - Fortsatt minskade utsläpp, bl a från fartygstrafiken (SECA & NECA) Det kan bli sämre - Tyskland avvecklar sin kärnkraft och använder istället? - Ökat biomassauttag från skogen, ökar känsligheten för tillförsel av aciditet Ökat uttag av biomassa från skogen - avvägningar mellan klimatnytta och bromsad återhämtning från försurning?
Krondroppsnätet Tack för att ni lyssnade! gunilla@ivl.se cecilia.akselsson@nateko.lu.se sofie.hellsten@ivl.se pererik.karlsson@ivl.se