Buffert och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi idag?

Relevanta dokument
Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning

Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur

KBS Bentonitsymposiet i Oskarshamn

SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning

Fungerar de tekniska skyddsbarriärerna i slutförvaret?

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Framtida mänskliga handlingar. Lerbuffertens stabilitet och saunaeffekten

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Långsiktig Funktion. Frågeställningar

Kärnavfallsrådets granskning av Fud-program 2007

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/ Björn Dverstorp och Bo Strömberg

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande grundvattenkemi på kort och medellång sikt

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm.

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ SOU 2013:11

92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys

Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013

Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kapselns mekaniska integritet

92 Svar på domstolens fråga 4 och 5 från 13 oktober

Hur bra är den naturliga barriären?

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Rapport Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december Hans Roos Konsult

Referensgrupp om kopparkorrosion. Lägesrapport april 2012

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

Svar till SSM på begäran om förtydligande avseende svar på tidigare begäran om komplettering rörande grundvattenkemi på kort och medellång sikt

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall - kapselns mekaniska integritet

Avstämningsmöte Kapsel

DokumentID Författare Lars Birgersson Kvalitetssäkrad av. Version 1.0. Allan Hedin Godkänd av Helene Åhsberg

Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Stockholm

71 Kärnbränsleförvaret strålsäkerhet under uppförande och drift

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Interaktion mellan kopparkorrosionsprodukter och bentonit

Processer att beakta i de förorenade massorna

SKB: s referensgrupp för kopparkorrosion förslag till nya uppgifter

18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder

Kärnavfallsrådet Seminarium om 2015 års kunskapslägesrapport Stockholm 24 mars Mätprogram för förslutna områden

SERO, Box 57, Köping FUD Programmets omfattning. Remissvar från SERO på. SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010

2 Avfallskollin och kringgjutning i 1BMA

Fud-program Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.

Hantering av SSMs granskningsrapporter UDS och GLS. Johan Andersson Kristina Skagius Anders Ström Allan Hedin

Yttrande SKB FUD program 2010

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.

Kommentarer till Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport. Miljödepartementet, 6 mars 2018

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007

Tillgängliga observationer och pågående studier. SKBdoc id Ola Karnland Martin Birgersson Ann Dueck

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010

R Funktionskrav för bentonitblock till ett djupförvar för använt kärnbränsle. Lennart Börgesson Clay Technology AB

DokumentID. Version 1.0

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm. Sofie

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 21 juni 2011

SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret

NyhetsblAD nr. 2012:1

Slutförvarsanläggningen och dess

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

Nationell hearing gällande slutförvaring av använt kärnbränsle

Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef

Minican Brytning av försök 3

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

R Jämförelser mellan enaxlig och isostatisk kompaktering av bentonit. Kalbantner Pal, Sjöblom Rolf ÅF-Energikonsult Stockholm AB

Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.

Långsiktig säkerhet. Fredrik Vahlund

SKB:s respons på MKG:s brev till SSM daterat angående den av SSM genomförda kvalitetsgranskningen av SKB:s kopparkorrosionsexperiment

Möte med SSM om kopparkorrosion

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB

21 Säkerhet efter förslutning

Ansökan enligt miljöbalken

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Samrådsmöte med Östhammars kommun Tema: Lokala miljöfrågor

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Minican resultatöversikt juni 2011

Långtidsutveckling av materialegenskaper för grundläggning och återfyllnad i 1-2BMA

KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR

Ombud: Advokaterna Bo Hansson, Per Molander och Martin Johansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012

Maria Norden, Shulan Xu, Georg Lindgren, Björn Brickstad, Peter Ekström, Richard Sundberg, Mikael Granskningsgrupp:

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande konstruktionsförutsättning inflöde till deponeringshål mindre än 150 kubikmeter

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd

In-situ övertäckning av förorenade sediment

Komplettering angående tillverkning och installation av buffertringar och buffertblock

Fud-program Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.

Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige

Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär?

1. Utförlig motivering för den antagna geometriska formen för borteroderat

DokumentID Handläggare Helene Åhsberg SSM Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Kommentar

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Granskning SR-Can: En första avrapportering av läget maj-07

Kärnavfallsrådet i kompletteringsfasen

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Expertmöte projektering

KÄRNAVFALLSRÅDET YTTRANDE 1 (47)

KBP1001 Brytning av Prototypförvaret. Lars-Erik Johannesson Pär Grahm. Disposition

Transkript:

Buffert och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi idag? Oskarshamn 15 juni 2011 1

Kärnavfallsrådets synpunkter på bentonitens mineralsammansättning och övriga innehåll Enligt SKBS:s krav ska halten montmorillonit ska vara 75-90 vikts% i bufferten och >45 vikts% i återfyllningen. (Dessutom ställs krav map. max. halt av S(tot), S 2- och org. föreningar för att minimera korrosion av kopparkapseln) Vilka övriga mineral kommer att finnas i bentoniten och bufferten vid min. resp. max. halt av montmorillonit och i bentoniten i återfyllningen med min. halt av montmorillonit? Hur kommer mineralsammansättningen att påverka partikelstorleksfördelningen och därigenom fördelningen av vatten (interkalerat, adsorberat, porvatten) i buffert resp. återfyllning vid olika grader av vattenmättnad och vad betyder detta för motståndskraften mot erosion? Hur ser SKB på fördelningen mellan Na- och Ca-bentonit i buffert och återfyllning och hur ska en optimal fördelning åstadkommas med tanke på efterglacial erosion? 2

Figur Interkalerat, adsorberat eller porvatten. Na- och Ca- bentonit och erosion Montmorillonit Na- eller Ca-joner håller ihop partiklarna 3

Långsiktiga processer i bufferten Vad innebär en mycket långsam vattenmättnadsprocess under inflytande av en stor temperaturgradient för upplösning och transport av olika mineral och joner i bufferten och vad betyder den lägre halten av montmorillonit i återfyllningen för hållfasthet och frysning? Bufferten ska ju också förhindra eller fördröja utsläpp av radionuklider från en skadad kapsel. Vilket underlag finns för att beskriva mekanismer och transporttider för diffusion av anjoniska resp. katjoniska radionuklider genom bufferten och vilken roll spelar detta i säkerhetsanalysen? Vilket underlag finns för att fastställa om den joniserande strålningen från kapseln kan påverka olika processer i bufferten och därmed dess egenskaper negativt i ett långsiktigt perspektiv? 4

Tekniska barriärer i funktion 5

Design av buffert och återfyllning Hur påverkar den lägre halten av svällande mineral i återfyllningen motståndskraften mot erosion och vilka krav på mineralinnehåll (inkl. partikelstorleksfördelning) krävs i återfyllningen för att förhindra en uppåtriktad svällning av bufferten i deponeringshålet som medför en minskning av densiteten? Vilket samband finns mellan fördelningen mellan block och pellets i återfyllningen (f.n. 60-40) och risken för erosion? Hur ska kravet på en mycket låg hydraulisk konduktivitet uppnås med kravet på halten av montmorillonit i återfyllningen? 6

Design av buffert och återfyllning (forts) Buffert och återfyllning ska ju bl.a. skydda kapseln mot korrosion och mindre skjuvningar i omgivande berg. Vilka negativa konsekvenser kan buffert och återfyllning ha på kopparkapseln? Några exempel kan vara tillförsel av föroreningar i bentoniten, ojämn vätning av och därigenom ojämnt tryck mot kapseln, komplexbildning och transport av eventuella produkter från kopparkorrosion (t.ex. Cu + ) m.m. Vilka risker har SKB identifierat? Vilken inverkan har olika typer av kompaktering (isostatisk resp. enaxlig pressning) för egenskaperna hos block och ringar? Vad betyder detta för den långsiktiga funktionen? Bland kraven på s.k. initialtillstånd i förvaret finns en vattenmättad buffert med densiteten 1,95 2,05 kg/dm 3. Hur kan detta verifieras? Hur lång tid kan det ta innan kravet har uppfyllts i ett förhållandevis torrt berg och vilka konsekvenser förutses? 7