Inventering och bedömning av naturvärde - Snösätra - Planerad transformatorstation och ombyggnation av kraftledningar

Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svenska kraftnät Inventering och bedömning av naturvärde - Snösätra - Planerad transformatorstation och ombyggnation av kraftledningar Utredningen har genomförts under tiden oktober till december 2015, samt komplettering under maj 2017. Följande personer har medverkat i inventeringen: och projektledning och naturinventering, bedömningar och rapportering kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Vy över södra delen av inventeringsområdet. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet / Svk -GDS. 2

Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 Om projektet... 4 Syfte med naturvärdesinventeringen... 4 Metodik... 4 2 Naturmiljö och naturvärde... 7 Översiktlig beskrivning...7 Skog...7 Öppen mark... 8 Våtmark... 9 Vatten... 9 Naturvärde...11 Omgivande landskap...11 3 Arter... 14 Artskyddsförordningens bilaga 1...14 Artskyddsförordningens bilaga 2...15 Andra naturvårdsintressanta arter...15 4 Samlad bedömning... 16 5 Kompletterande inventering 2017...17 Metodik... 17 Naturmiljö och arter... 17 Naturvärde och samlad bedömning...20 Källor...21 Webbsidor... 21 Litteratur... 21 Bilaga 1 Objekt med högre naturvärde...22 Bilaga 2 Fynd av naturvårdsarter... 33 3

11 Inledning Om projektet Svenska kraftnät planerar en ny transformatorstation samt ombyggnation av kraftledningar i området vid Snösätra i Stockholm. Som ett underlag för tillståndsprövningen har en naturvärdesinventering utförts. Inventeringsområdet består av två delområden (norra och södra), se figur 1 för karta. Fältbesök gjordes i oktober och november 2015. Resultat av fältbesök och annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. En kompletterande inventering gjordes i maj 2017. Metodik och resultat från denna inventering presenteras separat i avsnitt 5. Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom det aktuella inventeringsområdet. Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Metodik Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014. Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå medel med tilläggen generellt biotopskydd och detaljerad redovisning av artförekomst. Det innebär att inventeringen har varit så noggrann så att alla naturvärdesobjekt större än 0,1 ha har kunnat identifieras. Naturvärdet har bedömts i tre naturvärdesklasser (1, 2 och 3) samt lågt naturvärde. Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Lågt naturvärde ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Eftersom inventeringen utfördes sent på året kan en del naturvårdsarter ha missats, naturvärdesbedömningarna är därför preliminära. De naturvärdesklasser som anges i rapporten är lägsta klass som respektive naturvärdesobjekt har, i en del fall kan naturvärdesklassen efter inventering under en annan årstid (om fler naturvårdsarter påträffas och artvärdet därmed blir högre) visa sig vara en nivå högre än vad som anges i denna rapport. 4

1 Skogsdataportalen, Våtmarksinventeringen, Länsstyrelsen i Stockholm län, Stockholms kommun samt Området besöktes i fält 2015-10-19 och 2015-11-02. Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Kunskap om området har inhämtats från Artportalen. Dessutom har rapporten från en naturvärdesinventering som tidigare utförts i södra delen av inventeringsområdet använts som underlag (Calluna 2014). En analys av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen (Bilaga 1 och 2) som finns i området vid Snösätra har utförts. Analysen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. Förutom de arter som observerades i samband med fältbesöket har uppgifter från Artportalen använts. Vid sidan av de dokumenterade förekomster som befintligt kunskapsunderlag genererar har även en bedömning gjorts om det kan finnas ytterligare arter som omfattas av Artskyddsförordningen i området. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten finns i närheten. 5

2 Naturmiljö och naturvärde I detta kapitel beskrivs inventeringsområdets naturmiljöer och naturvärde. 2 Översiktlig beskrivning Det inventerade området utgörs av två delområden som ligger mellan Rågsved, Fagersjö och Gubbängen i södra delen av Stockholms kommun. Inventeringsområdet utgörs till största delen av obebyggd naturmark. Högdalens värmeverk ligger intill norra delområdet och en del av inventeringsområdet närmast värmeverket utgörs av hårdgjord mark som är instängslad. I södra delområdet passerar Magelungsvägen samt Nynäsbanan. I området mellan Magelungsvägen och Nynäsbanan har jordmassor lagts i högar och en del av området utgörs av en plan grusyta. Även några mindre vägar och kraftledningsgator löper genom området. Inventeringsområdet är relativt kuperat. Den högsta höjden är Högdalstoppen på 72 m ö.h. Högdalstoppen är människoskapad och utgörs av tippmassor från byggnadsprojekt som lades upp på 1960-talet (Melinder & Stephenson-Möller 2013). Skog Skog är den vanligaste naturtypen i inventeringsområdet. I norra delområdet utgörs merparten av skogsmarken av barrdominerad skog med inslag av lövträd. Enstaka ädellövträd, främst yngre ekar, växer också spritt i trädskiktet. Marken är frisk och blåbär dominerar i fältskiktet. I nordöstra hörnet finns ett glest aspbestånd. Ett mindre område av sumpskog finns också i norra delområdet. Sumpskogen bedömdes ha påtagligt naturvärde och beskrivs närmare i Bilaga 1. Därtill håller nästan all skogsmark i norra delområdet visst naturvärde, dock inte tillräckligt för att nå upp till naturvärdesklass 3, på grund av blandningen av olika trädslag och lövinslaget. I södra delområdet är skogen varierande. Uppe på höjderna växer hällmarkstallskog medan i de lägre delarna domineras trädskiktet antingen av gran eller av lövträd. Några skogsbestånd är ekdominerade med ett lundartat fältskikt. Flera bestånd av äldre skog med inslag av grova ädellövträd bedömdes ha högre naturvärde och beskrivs närmare i Bilaga 1. Även den delen av skogsmark som inte har avgränsats som naturvärdesobjekt håller visst naturvärde (men inte tillräckligt högt för att utgöra naturvärdesobjekt) på grund av variationen och förekomsten av värdeelement som lövträd, äldre träd, block och hällar. Flera kraftledningsgator löper genom skogsmark i det inventerade området. Här har de högsta träden avverkats men ett lägre, blandat, träd- och buskskikt finns kvar. Värdeelement i form av hällar, block och högar med röjningsavfall förekommer, vilket medgör att även kraftledningsgatorna håller visst naturvärde även om de inte når upp till naturvärdesklass 3. 7

2 I det inventerade området identifierades ett objekt med naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde), fem Naturvärde objekt med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och sex objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Dessa visas på karta i figur 4 och finns redovisade i detalj i Bilaga 1. Det området som har högsta naturvärde är en nyckelbiotop med lövskogslund. De områden som har högt naturvärde är två våtmarker och tre äldre bestånd av blandskog. De områden som har bedömts till klass 3 är en våtmark, två sumpskogar, två ekdungar och ett vattendrag. Av resterande inventeringsområde bedöms de hårdgjorda ytorna norr om Magelungsvägen och vid Högdalens värmeverk ha lågt naturvärde. Övrig naturmark bedöms ha ett visst naturvärde. Sammantaget bedöms större delen av det inventerade området hysa någon form av naturvärde. Omgivande landskap Det inventerade området ligger i anslutning till ett grönområde som benämns Hanvedenkilen och framför allt söderut fortsätter omväxlande skogsdominerat landskap. Även i övriga riktningar finns enstaka grönområden. I övrigt är området runt om inventeringsområdet bebyggt. De grönområden som Nationella närmast omger det inventerade området hyser våtmarksinventeringen, VMI motsvarande naturmiljöer och naturvärde. I det Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av södra delområdet finns dock ovanligt stor areal våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket av områden med högre naturvärde (Calluna har dessa inventerats av länsstyrelserna med syfte att skapa en kunskapsbank inför 2014). I det området planeras naturreservatsbildning. De bebyggda områden som ligger i anslutsursplanering. Alla våtmarker nedom fjällen, bland annat miljöövervakning och naturre- i norra Sverige större än 50 ha och i södra ning till inventeringsområdet har i jämförelse Sverige större än 10 ha, har flygbildstolkats lägre naturvärde. Tydligast märks detta i norra och naturvärdesbedömts. De områden som vid flygbildstolkningen bedömdes ha högt delområdet som delvis omges av enformiga naturvärde har även besökts i fält. industriområden med lågt naturvärde. Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till Nyckelbiotoper och stor del opåverkade och behöver bevaras för naturvärdesobjekt framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket högt naturvärde. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika högt naturvärde som nyckelbiotoperna. Vare sig nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt har något lagligt skydd. Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3. Består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på naturoch kulturvärden begränsas. 11

2Själva inventeringsområdet berörs av följande sedan tidigare kända naturvärden (se figur 5). Vid våtmarksinventeringen bedömdes våtmarken vid sjön Magelungen till klass 3. Fyra nyckelbiotoper med lövskogslund ligger delvis inom inventeringsområdet. En liten del av Skogsstyrelsen naturvärdesobjekt som utgörs av lövskog. En skyddsvärd trädmiljö som har pekats ut av Länsstyrelsen i Stockholms län. I inventeringsområdets närhet finns dessutom dessa sedan tidigare kända naturvärden: Flera nyckelbiotoper finns inom några hundra meter söder och sydväst om inventeringsområdet. 12

3 Arter I det här kapitlet beskrivs förekomst av arter i inventeringsområdet. Fokus ligger på arter som omfattas av Artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter. Artskyddsförordningens bilaga 1 Fåglar Fåglar har inte inventerats vid Snösätra. I samband med naturvärdesinventeringen observerades inga av de fågelarter som ska prioriteras i artskyddssammanhang. Arter som har observerats i närområdet och bedöms kunna finnas även i det inventerade området grundat på förekomsten av lämpliga livsmiljöer är busksångare NT, brun kärrhök, duvhök NT, gröngöling NT, gulsparv VU, kungsfågel VU, mindre hackspett NT, skäggmes NT, småfläckig sumphöna NT, spillkråka NT, stare VU, sånglärka NT, sävsparv VU och törnskata. Andra arter som bedöms kunna finnas i det inventerade området även om det inte finns några uppgifter om att de har observerats i närområdet är rosenfink VU och rördrom. Detta antagande grundar sig på kunskap om arternas utbredning och livsmiljöer. Fågelarter som observerats i närområdet och kan uppehålla sig i inventeringsområdet tillfälligt men som inte bedöms kunna häcka här är brunand VU, gråtrut VU och salskrake. Fladdermöss Fladdermöss har tidigare inventerats i södra delen av inventeringsområdet (Calluna 2014). De fladdermusarter som påträffades vid denna inventering är brunlångöra, dvärgpipistrell, gråskimlig fladdermus, mustasch-/ Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2015. 14

3 tajgafladdermus, nordfladdermus och större brunfladdermus. Dessutom finns en osäker observation av fransfladdermus VU. Lämpliga livsmiljöer för dessa arter bedöms fortfarande finnas i området. Vattenfladdermus observerades inte i samband med denna inventering men arten förekommer vid Magelungen (Calluna 2014). Våtmarken vid sjön Magelungen och lövskogar utgör lämpliga områden för födosök för fladdermöss. Boplatser för enstaka individer skulle kunna finnas i grova träd i området. Övriga arter Förutom fåglar och fladdermöss har åkergroda, som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1, påträffats i det inventerade området. Artskyddsförordningens bilaga 2 Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 hittades blåsippa i samband med naturvärdesinventeringen. Arter som enligt Artportalen har påträffats i området är huggorm, kopparödla, skogsödla, snok, mindre vattensalamander och vanlig groda. Eftersom lämpliga livsmiljöer för dessa arter finns i området bedöms arterna kunna finnas kvar. Ytterligare arter som bedöms kunna finnas i området är vanlig padda, gullviva, liljekonvalj, lopplummer, mattlummer, plattlummer, revlummer, jungfru marie nycklar, knärot NT, korallrot och nattviol. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Andra naturvårdsintressanta arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades ytterligare tre naturvårdsintressanta arter: signalarten lind, samt de rödlistade arterna ekticka NT och skogsalm CR. Sannolikt finns fler naturvårdsintressanta arter inom inventeringsområdet än de som kunde hittas vid fältbesöket som gjordes i oktober-november när många arter är svåra att hitta. Fynd av naturvårdsarter redovisas med koordinater i Bilaga 2. 15

4 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärde. Naturen inom inventeringsområdet är förhållandevis mångformig. Här finns många olika naturmiljöer: skog, öppen mark, våtmarker och vattenmiljöer. Endast en liten del av området utgörs av hårdgjord mark med lågt naturvärde. Den vanligaste naturtypen i inventeringsområdet är skog. Skogsmiljöerna i området är varierande inte minst på grund av topografin som resulterar i variation från frodigare lundartad skog nere på sluttningar och torrare hällmarksskog uppe på höjderna. Särskilt i södra delområdet finns ett inslag av grova ädellövträd som utgör livsmiljöer för en rad olika arter och skogarna har därför stor betydelse för den biologiska mångfalden. I norra delområdet är skogarna i högre grad påverkade av skogsbruksåtgärder som röjning och gallring. Ändå finns även här viss variation av trädslag och förekomst av värdeelement som block och döda träd, vilket gynnar de arter som förekommer i skogsmark. Den öppna marken som finns i området är en människoskapad miljö som ändå innehåller element av betydelse för den biologiska mångfalden. Förekomsten av träddungar samt blommande och bärande buskar gör området till en lämplig livsmiljö för bl.a. många fågelarter. Även de våtmarker och vattenmiljöer som finns i inventeringsområdet bidrar till att skapa variation. De flesta våtmarkerna har en naturlig hydrologi och inslag av öppet vatten. Dessa biotoper utgör lämpliga livsmiljöer för t.ex. groddjur. Av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen påträffades blåsippa (bilaga 2) i samband med naturvärdesinventeringen. Blåsippa är vanligt förekommande i regionen. Flera arter som omfattas av Artskyddsförordningen (huggorm, kopparödla, skogsödla, snok, mindre vattensalamander och vanlig groda) har enligt Artportalen tidigare påträffats i området och dessa arter finns sannolikt kvar. Av andra naturvårdsintressanta arter hittades signalarten lind, ekticka NT och skogsalm CR. Skogsalm CR är hotad på grund av svampsjukdomen almsjuka, vilket innebär att förekomstens framtid är osäker även om den inte påverkas av den planerade exploateringen. Eftersom inventeringen gjordes sent på hösten var tiden inte optimal för att inventera arter. Flera naturvårdsarter kan förväntas finnas i området. De naturvårdsarter som förekommer i området är i första hand knutna till de avgränsade naturvärdesobjekten. Sammanfattningsvis håller stora delar av området någon form av naturvärde. Likvärdiga miljöer finns även i grönområden i omgivningarna, särskilt söder om inventeringsområdet, medan de bebyggda markerna runt om håller lågt naturvärde. Den öppna marken i norra delen av södra delområdet håller till största delen lågt naturvärde och att anlägga en transformationstation där orsakar inte en påtaglig skada ur naturvårdssynpunkt. Vid dragning av nya ledningar rekommenderas det att använda befintliga kraftledningsgator där det är möjligt alternativt dra nya ledningar över öppen mark. På redan öppen mark orsakar inte nödvändigtvis ledningsdragning påtaglig skada på naturvärden då inga träd behöver avverkas. Hänsyn behöver dock tas till att hydrologin inte påverkas i fuktiga områden. Att dra ledningar över skogsmark är ett större ingrepp på naturmark då en ledningsgata behöver avverkas. Särskilt i södra delområdet håller skogarna högre naturvärde och utgör livsmiljöer för en rad naturvårdsarter. 16

5 I detta kapitel redovisas den kompletterande inventering som genomfördes i området 2017. 5 Kompletterande inventering 2017 Metodik Den kompletterande naturvärdesinventeringen utfördes med samma metodik som år 2015. Inventeringsområdet för den kompletterande inventeringen utgjordes av ett område som är beläget mellan det södra och det norra delområdet som inventerades år 2015, och omfattar ca 1,5 hektar (figur 7). Området besöktes i fält 2017-05-08. Naturmiljö och arter Det inventerade området är beläget utmed en nordvänd slänt och utgörs till största delen av ung, tät lövskog med framför allt viden, sälg, rönn och björk, samt inslag av hagtorn och asp (figur 6). Vid ett fuktigare parti i den norra delen av området, mot stängslet, finns ung al och björk intill ett småvatten. Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället och småvattnet är sannolikt torrt under senare delar av säsongen. 6 Inventeringsområdet utgörs till stor del av unga lövträd. 17

5 I den nordöstra delen av inventeringsområdet finns ett litet parti med medelålders björk- och tallskog med enstaka äldre tallar. I fältskiktet finns bland annat blåbär, lingon, vårfryle, vitsippa och liljekonvalj. Vidare finns i inventeringsområdets södra del, i branten upp mot en väg, medelålders tall respektive rönn. Kvastmossa dominerar i bottenskiktet, medan fältskiktet bl.a. innehåller vitsippa, smultron och skogsviol. På den södra sidan om vägen finns ett parti med relativt tät, yngre till medelålders lönn och ek med buskskikt av rönnsly. Här finns enstaka äldre träd. I inventeringsområdets västra delar finns även några öppna marker som domineras av bredbladiga gräs (figur 8). Mot stängslet i norr växer vass. I sluttningen upp mot återvinningscentralen finns jordblottor och här återfinns arter som tussilago, vitsippa, brännässla, ängssyra, tistlar och fibblor. Förutom liljekonvalj, som är fridlyst enligt 9 artskyddsförordningen i Stockholms län, påträffades inte några skyddade eller naturvårdsintressanta arter under inventeringen. Liljekonvalj är en allmänt förekommande art i regionen. 8 I den sydvästra delen av inventeringsområdet finns öppen gräsmark som domineras av bredbladiga gräs. 19

5Naturvärde och samlad bedömning Inventeringsområdet bedöms hysa ringa naturvärden, och ingen del når upp till naturvärdesklass 3. De förhållandevis täta bestånden med yngre lövträd som finns i området har vissa förutsättningar som livsmiljöer för bland annat småfåglar och trastar, men betydligt bättre livsmiljöer för dessa arter förekommer t.ex. söder om inventeringsområdet. Inom området finns enstaka äldre träd, men gamla träd saknas och död ved förekommer mycket sparsamt. Den samlade bedömningen är därför att inventeringsområdet för den kompletterande inventeringen hyser lägre naturvärden än de områden som inventerades år 2015. 20

Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista Uppgifter om Natura 2000-områden och naturreservat har inhämtats från länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/stockholm Uppgifter om skyddad natur har hämtats från www.skyddadnatur.se Uppgifter om naturvärden har även inhämtats från Stockholms kommun www.stockholm.se De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige Litteratur Calluna AB, 2014: Naturvärdesinventering inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved - Dnr E2014-02183. Inklusive bilagor. Melinder; K. & Stephenson-Möller, H. 2013: En studie av Högdalstoppen. Bergstugan konsult. Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag. SOF, Halmstad. 2012: Fåglarna i Sverige antal och förekomst. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. 21

Bilaga 1 Objekt med högre naturvärde I denna bilaga beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas på karta i figur 4. A Småvatten med omgivande våtmark Beskrivning: Öppet småvatten som omges av våtmark. Vattnet är brunt och det växer en del mossa i vattnet. På kanterna av den öppna vattenytan växer bl.a. bredkaveldun, veketåg och tuvtåtel. Runt om den blöta våtmarken växer en rad med asp, klibbal och sälg. Det finns lite död ved inom objektet, bland annat flera stammar som ligger blött. Några träd har kapats så att mer eller mindre höga stubbar har skapats. Objektet utgör en potentiell livsmiljö för bl.a. groddjur, varav flera arter har observerats i närområdet. Vid fältbesöket observerades en födosökande större hackspett inom objektet. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde (preliminär bedömning) Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt biotopvärde på grund av naturlig hydrologi, förekomst av död ved och bidrag till landskapets variation. Artvärdet bedöms preliminärt till obetydligt eftersom inga naturvårdsarter observerades vid fältbesöket. Dock gjordes fältbesöket sent på säsongen när flera naturvårdsarter, t.ex. groddjur, är svåra att hitta. B Sumpskog med klibbal Beskrivning: Sumpskog med klibbal som dominerande trädslag. Det finns också ett inslag av björk och rönn samt enstaka unga granar. Marken är blöt och täcks tidvis av vattenspegel. Träden växer på socklar som är bevuxna av bl.a. fickmossor. Enstaka träd har avverkats. Död ved och gamla träd saknas. Alticka växer på några av klibbalarna. Fältskiktet är tätt, frodigt och domineras av högstarr. På kanterna av objektet i övergången mot den friska skogsmarken växer även älggräs och skogsfräken. I buskskiktet förekommer rosbuskar, rönn och sälg. Bottenskiktet saknas i de tidvis översvämmade delarna. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde (preliminär bedömning) Motivering: Den naturliga hydrologin i kombination med ett varierat trädskikt och naturlig vegetation ger påtagligt biotopvärde. Artvärdet bedöms vara obetydligt eftersom inga naturvårdsarter påträffades och artrikedomen bedöms inte heller vara större än i omgivningarna. Dock gjordes fältbesöket sent på säsongen när flera naturvårdsarter, t.ex. groddjur, är svåra att hitta. 22

C Gökdalens våtmark Beskrivning: Öppen våtmark som är anlagd. Stora delar av våtmarken täcks av vattenspegel. Vattnet är ganska klart. I vegetationen dominerar bredkaveldun, säv och vass. På kanterna av våtmarken växer även veketåg. Mitt i våtmarken finns en liten holme av hällmark med tallskog. Enligt Artportalen har den rödlistade arten mindre blåvinge NT påträffats vid våtmarken. Arten bedöms vara tillfällig besökare eftersom lämpliga växtplatser för värdväxten getväppling inte finns i området. Av arter som omfattas av Artskyddsförordningen har mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig snok och åkergroda påträffats vid objektet. Våtmarken bedöms fortfarande utgöra lämplig livsmiljö för dessa arter. Objektet sträcker sig utanför inventeringsområdet. Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Området bedöms ha ett påtagligt biotopvärde på grund av förekomst av öppet vatten, naturlig vegetation och bidrag till variation i landskapet. Ett påtagligt artvärde finns med förekomst av flera naturvårdsarter som är goda indikatorer på naturvärde. D Ekskog på sydsluttning Beskrivning: Ekdominerad skog som växer på en brant sydvänd sluttning. Trädskiktet utgörs av ekar i olika åldrar men gamla träd saknas. De grövsta ekarna har en stamdiameter på ca 60 cm. Enstaka senvuxna ekar finns. I trädskiktet växer också lönn, tall och rönn. I buskskiktet växer rikligt med hassel. Det finns ett inslag av död ved. Några träd har avverkats. Fältskiktet är huvudsakligen glest men i öppnare luckor är vegetationen tätare och gräsdominerad. Mitt på sluttningen finns en bergsbrant. Ovanför branten finns en samling av block. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde (preliminär bedömning) Motivering: Biotopvärdet bedöms vara påtagligt då här finns flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald. Av dessa kan nämnas förekomst av ek samt värdeelement i form av senvuxna träd, brant och block. Artvärdet bedöms vara obetydligt även om det var svårt att bedöma vid inventeringstillfället i oktober när många naturvårdarter är svåra att hitta. E Ekdunge vid Magelungsvägen Beskrivning: En mindre skogsdunge i en trekant mellan Magelungsvägen, Nynäsbanan samt en gångoch cykelväg. Ek är det dominerande trädslaget. Flera äldre, grova ekar växer inom objektet. Förutom ek finns enstaka björkar i trädskiktet. I buskskiktet förekommer bl.a. hassel och rosbuskar. Fältskiktet är lundartat. I mitten av objektet finns en liten hällmark och en gammal husgrund. Objektet kunde endast bedömas från avstånd på grund av tält och husvagnar som är uppställda inom objektet. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde (preliminär bedömning) Motivering: Biotopvärdet bedöms vara påtagligt på grund av förekomsten av grova ekar. Artvärdet kunde inte bedömas eftersom bedömningen gjordes från avstånd. 24

F Nyckelbiotop med blandskog Beskrivning: Blandskog med ek och lind i en sluttning på båda sidorna av Magelungsvägen. Framför allt söder om vägen växer det också gott om gran och tall. Det finns en god kontinuitet av ek inom objektet. De grövsta ekarna är ca 60 cm i diameter. Hassel växer i buskskiktet. Både stående och liggande döda träd förekommer inom objektet. I fältskiktet växer bl.a. blåbär, piprör och örnbräken. I bottenskiktet återfinns friskmarksmossor som väggmossa och husmossa. Rikligt med block i olika storlekar förekommer. En kraftledning löper över objektet vid sydsluttningen ner till Magelungsvägen men eftersom ledningen löper högt ovanför trädtopparna har trädskiktet inte påverkats. Blåsippa, som omfattas av Artskyddsförordningen bilaga 2, signalarten lind och den rödlistade arten ekticka NT påträffades inom objektet vid fältbesöket. Vid tidigare inventeringar har signalarterna guldlockmossa, hasselticka, tallticka NT, granbarkgnagare och stenporella påträffats i objektet (Calluna 2014). Arterna bedöms finnas kvar eftersom skogen är intakt och fortfarande utgör en lämplig livsmiljö för dessa arter. Objektet har pekats ut som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och klassats till högt naturvärde vid naturvärdesinventeringen 2014 (Calluna 2014). Objektet fortsätter österut utanför inventeringsområdet. Naturvärdesbedömningen avser hela nyckelbiotopen eftersom närmare information om var i nyckelbiotopen naturvårdsarter har påträffats saknas. Natura 2000-naturtyp: 9010 Västlig taiga Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp som är hotad ger högt biotopvärde. Detta förstärks av förekomst av grov ek och lind. Artvärdet är påtagligt eftersom flera naturvårdsarter och två rödlistade arter förekommer. G Sumpskog Beskrivning: Sumpskog med björk och klibbal samt enstaka smågranar. Flerskiktad skog med träd i olika åldrar. Träden växer på mossklädda socklar. Ett inslag av död ved finns. Fältskiktsvegetationen är hög och frodig med älggräs som dominerande art. Även gräs och andra örter växer i fältskiktet. Ett ca 1,5 m brett vattendrag rinner genom sumpskogen i nord-sydlig riktning. Vattnet är brunt och nästan stillatående. Jättegröe växer i vattnet. En spångad stig löper genom objektet. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde (preliminär bedömning) Motivering: Biotopkvaliteter som naturlig hydrologi, vatten, lövinslag samt bidrag till variation i landskapet ger ett påtagligt biotopvärde. Artvärdet bedöms vara obetydligt eftersom inga naturvårdsarter påträffades och artrikedomen bedöms inte heller vara större än i omgivningarna. Dock gjordes fältbesöket sent på säsongen när flera naturvårdarter, t.ex. groddjur, är svåra att hitta. 27

H Nyckelbiotop med lövblandskog Beskrivning: En kulle med delvis branta sydvända sluttningar bevuxna med lövdominerad blandskog. I trädskiktet växer asp, ek, björk, lind och gran. Inslaget av ädellövträd är stort. Hassel växer i buskskiktet. Skogen är olikåldrig och flerskiktad. Ett inslag av död ved finns. Fältskiktet är lundartat med bl.a. gräs och vårfryle. Markvegetationen var svår att överblicka vid fältbesöket då marken var täckt av löv. Mossklädda hällar förekommer på sluttningarna. Spridda block i olika storlekar finns på marken. Av signalarter påträffades lind. Vid tidigare inventeringarna har blåsippa (Artskyddsförordningens bilaga 2), svart trolldruva (signalart), ekticka NT, tallticka NT (signalart), granbarkgnagare (signalart) och stenporella (signalart) påträffats inom objektet (Calluna 2014). Arterna finns sannolikt kvar eftersom skogen är intakt och fortfarande utgör en lämplig livsmiljö för dessa arter. Objektet har pekats ut som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och klassats till högt naturvärde vid naturvärdesinventeringen 2014 (Calluna 2014). Objektet fortsätter nordväst utanför inventeringsområdet. Naturvärdesbedömningen avser hela nyckelbiotopen eftersom närmare information om var i nyckelbiotopen naturvårdsarter har påträffats saknas. Natura 2000-naturtyp: 9010 Västlig taiga Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp som är hotad ger ett högt biotopvärde. Detta förstärks av förekomst av grov ek och lind. Artvärdet är påtagligt eftersom flera naturvårdsarter och enstaka rödlistade arter förekommer. I Öppen våtmark Beskrivning: En öppen våtmark runt om ett vattendrag (objekt J) som rinner ut i sjön Magelungen. Vegetationen domineras nästan helt av vass. Enstaka videbuskar växer främst på kanterna av våtmarken. Objektet har bedömts till klass 3 vid VMI. Vid tidigare naturvärdesinventering har den klassats till högt naturvärde (Calluna 2014). Småfläckig sumphöna VU har observerats inom objektet vid en tidigare inventering (Calluna 2014) och våtmarken bedöms fortfarande utgöra lämplig livsmiljö för arten. Andra fågelarter som har noterats i våtmarken är kärrsångare, rörsångare, sävsångare och sävsparv. Även dessa arter bedöms kunna finnas kvar i våtmarken. Våtmarken sträcker sig österut utanför inventeringsområdet. Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Som en större våtmark med naturlig hydrologi och vegetation bedöms objektet ha påtagligt biotopvärde. Artvärdet bedöms vara påtagligt på grund av förekomsten av en rödlistad art samt artrikare fågelfauna än i omgivningarna. 29

J Vattendrag Beskrivning: Ett vattendrag som rinner mot sjön Magelungen genom en öppen våtmark (objekt I). Vattendragets bredd varierar. Vattnet är brunt och nästan stillastående. Vid tidigare naturvärdesinventering har den klassats till påtagligt naturvärde (Calluna 2014). Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Objektet bedöms ha påtagligt naturvärde som relativt naturlig vattendrag som slingrar sig genom en våtmark. Artvärdet bedöms vara obetydligt eftersom inga naturvårdsarter påträffades inom objektet eller är kända därifrån sedan tidigare. K Nyckelbiotop med hällmarkstallskog och ädellövskog Beskrivning: Nyckelbiotop på en kulle. På den nordvända sluttningen är trädskiktet blandat med bl.a. gran, björk, ek och lind. Trädskiktet är olikåldrigt och gamla träd är vanliga. Grova ekar och lindar förekommer. Ett glest buskskikt med en finns. I fältskiktet växer blåbär och kruståtel. Mossklädda hällar och död ved förekommer. Högre upp på kullen övergår skogen till hällmarkstallskog. Vid tidigare inventeringarna har naturvårdsarterna lind (signalart), tallticka NT (signalart), ekticka NT, blåsippa (Artskyddsförordningens bilaga 2), guldlockmossa (signalart), hasselticka (signalart) och granbarkgnagare (signalart) observerats (Calluna 2014). Arterna finns sannolikt kvar eftersom skogen är intakt och fortfarande utgör en lämplig livsmiljö för dessa arter. Objektet har pekats ut som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och klassats till högsta naturvärde vid naturvärdesinventeringen 2014 (Calluna 2014). Denna bedömning är dock inte korrekt enligt svensk standard för naturvärdesinventeringar eftersom artvärdet har bedömts till påtagligt och inte högsta. Största delen av objektet ligger söder om inventeringsområdet. Naturvärdesbedömningen avser hela nyckelbiotopen eftersom närmare information om var i nyckelbiotopen naturvårdsarter har påträffats saknas. Natura 2000-naturtyp: 9010 Västlig taiga Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp som är hotad ger ett högt biotopvärde. Det förstärks av förekomst av grova ekar och lindar. Artvärdet är påtagligt eftersom flera naturvårdsarter och enstaka rödlistade arter förekommer. L Nyckelbiotop med lövskogslund Beskrivning: Blandskog med bl.a. gran, ek och hasselbuskar. Skogen är flerskiktad och olikåldrig. Flera grova ekar förekommer. Fältskiktet är glest och i den växer blåbär, ormbunkar och gräs. Rikligt med död ved av olika slag förekommer. En kraftledningsgata löper genom objektet och i ledningsgatan har en del träd avverkats men flera ekar finns kvar och står nu ljusöppet. Vid tidigare inventeringarna har signalarterna lind, vätteros, vårärt, svart trolldruva, tandrot, guldlockmossa, hasselticka, tallticka NT, blomkålssvamp, veckticka NT, kandelabersvamp NT, koralltaggsvamp NT 31

och ullticka NT samt de rödlistade arterna ekticka NT och mindre hackspett NT påträffats. Av arter som omfattas av Artskyddsförordningens Bilaga 2 har blåsippa påträffats (Calluna 2014). Arterna finns sannolikt kvar eftersom skogen är intakt och fortfarande utgör en lämplig livsmiljö för dessa arter. Objektet har pekats ut som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och klassats till högsta naturvärde vid naturvärdesinventeringen 2014 (Calluna 2014). Största delen av objektet ligger sydost om inventeringsområdet. Naturvärdesbedömningen avser hela nyckelbiotopen eftersom närmare information om var i nyckelbiotopen naturvårdsarter har påträffats saknas. Natura 2000-naturtyp: 9160 Näringsrik ekskog Naturvärdesklass: 1 Högsta naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp som är hotad ger ett högt biotopvärde. Artvärdet är högt eftersom ett stort antal naturvårdsarter, varav sex rödlistade, förekommer. 19 Ekdominerad skog i objekt L. 32