JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3 000 100 hektar år 2018. Det är en minskning med 21 500 hektar jämfört med 2017 och 85 300 hektar jämfört med 2010. Jordbruksmarken består av 85 % åkermark och resterande är betesmark. Den totala åkermarken är 2 549 200 hektar år 2018, vilket är en minskning med 19 200 hektar (-0,7 %) jämfört med 2017. Sedan 2010 har arealen åkermark minskat med 84 300 hektar (-3 %). Betesmarken har minskat med 2 300 hektar till 450 900 hektar jämfört med 2017. Jämfört med 2010 har betesmarken minskat med 1 000 hektar. Eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökning om stöd och ersättningar påverkas statistiken av förändringar i stöd- och ersättningsformer. De senaste årens förändringar i stödsystemen har främst påverkat definitionen av betesmark vilket delvis förklarar variationerna i betesmarksarealen. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor 2018 Grödor som är höstsådda enligt arealstatistiken har såtts på hösten året innan för att kunna skördas det år statistiken avser. Under hösten 2017 regnade det mycket vilket bidrog till att färre arealer kunde sås under hösten och fler arealer såddes i stället under våren 2018. Detta påverkade främst fördelningen inom spannmål, där bland annat arealen höstvete minskade kraftigt och arealen vårkorn ökade jämfört med 2017. Mindre areal vete och större areal korn än 2017 Den totala spannmålsarealen är 989 500 hektar år 2018, vilket är en minskning med drygt 2 % jämfört med 2017 men en ökning med 3 % jämfört med 2010. Korn är den största spannmålsgrödan och odlas på 396 300 hektar vilket motsvarar 40 % av spannmålsarealen. Jämfört med 2017 har kornarealen ökat med 25 % och jämfört med 2010 har den ökat med 24 %. Främst beror ökningen på att arealen vårkorn har ökat. Vete är i år den näst största spannmålsgrödan och Ylva Olsson, 036 15 64 10 statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-4102 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 18 oktober 2018. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.
Statens Jordbruksverk 2 JO 10 SM 1802 den odlas på 380 200 hektar. Det är en minskning med 20 % jämfört med 2017 och en minskning med 5 % jämfört med 2010. Det är färre arealer med höstvete som förklarar minskningen jämfört med 2017 eftersom vete består av 77 % höstvete. Havrearealen har ökat med 3 % till 163 600 hektar jämfört med 2017 och är i stort sett oförändrad jämfört med 2010. Minskad areal för oljeväxtodling Arealen för raps och rybs är 99 300 hektar år 2018. Det innebär en minskning med 13 % jämfört med 2017 och 10 % jämfört med 2010. Sedan 2000 har arealen för raps och rybs ökat med 106 %. Att arealen minskar 2018 jämfört med 2017 beror på att arealen med höstraps minskar och att den totala arealen med raps och rybs består till 89 % av höstraps. Antal jordbruksföretag minskar År 2018 finns det totalt 61 235 jordbruksföretag som har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Det är en minskning med 602 företag, 1 %, jämfört med 2017. Jämfört med 2010 har antalet företag minskat med 14 % vilket motsvarar 9 856 företag. Under 2018 brukar drygt 57 700 företag åkermark och drygt 33 800 företag har betesmark. Knappt 1 600 av jordbruksföretagen har inte jordbruksmark men har djur eller växthusodling.
Statens Jordbruksverk 3 JO 10 SM 1802 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar 5 Jordbruksmarken 2018 6 Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2018 6 Jordbruksmarkens fördelning 2018 7 Åkermarkens fördelning 2018 9 Arealen betesmark och slåtteräng 2018 11 Antal jordbruksföretag 2018 11 Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2018 13 Jordbruksmarkens förändring över tid 15 Spannmålsarealen har minskat jämfört med 2000 16 Arealen betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002 19 Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer 19 Tabeller 22 Teckenförklaring 22 1a. Areal spannmål 2018, hektar 23 1b. Antal företag med spannmål 2018 24 2a. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2018, hektar 25 2b. Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall 2018 26 3a. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2018, hektar 27 3b. Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter 2018 28 4a. Areal träda m.m. samt total åkermark 2018, hektar 29 4b. Antal företag med träda m.m. samt totalt antal företag med åkermark 2018 30 5a. Areal betesmark och slåtteräng 2018, hektar 31 5b. Antal företag med betesmark och slåtteräng 2018 32 6a. Areal efter storleksgrupp åker 2018, hektar 33 6b. Antal företag med areal efter storleksgrupp åker 2018 34 Kartor 35 1. Produktionsområden (PO8) 35 Fakta om statistiken 36 Detta omfattar statistiken 37 Definitioner och förklaringar 37 Så görs statistiken 38 Statistikens tillförlitlighet 39 Bra att veta 40 Annan statistik 40 Elektronisk publicering 40 In English 41
Statens Jordbruksverk 4 JO 10 SM 1802 Summary 41 The total area of arable land decreased slightly compared with 2017 41 Less area with wheat and larger area with barley than in 2017 41 The area of oilseeds has decreased 41 The area of pasture and meadow has decreased 41 The number of agricultural holdings is decreasing 41 List of tables 41 List of terms 42
Statens Jordbruksverk 5 JO 10 SM 1802 Statistiken med kommentarer Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar I detta Statistiska meddelande, SM, redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, samt antal företag i LBR som brukar jordbruksmark. Företagen som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under Definitioner och förklaringar i avsnittet Fakta om statistiken. Redovisning av arealer och antal företag i detta SM är på riksnivå samt uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun, produktionsområde samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas. Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2018 inklusive jämförelser med 2017. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.
Statens Jordbruksverk 6 JO 10 SM 1802 Jordbruksmarken 2018 Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2018 Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen. Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är nästan 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Landarealen i 37 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark. 23 av dem finns i Skåne och 6 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har 83 % jordbruksmark. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län. Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2018
Statens Jordbruksverk 7 JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens fördelning 2018 Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen är 3 000 100 hektar 2018, vilket är en minskning med 0,7 % jämfört med 2017. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2018 finns det 2 549 200 hektar åkermark och 450 900 hektar betesmark. Både åkermarken och betesmarken minskar lite jämfört med 2017. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat med drygt 1 % till 59 700. Antal företag som odlar korn har ökat jämfört med 2017. Antal företag som odlar övriga spannmålsgrödor och antal företag som odlar spannmål totalt har dock minskat. Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar och antal företag för 2017 och 2018 2017 hektar 2017 antal företag 2018 hektar 2018 antal företag Spannmål 1 012 700 24 100 989 500 22 900 - därav vete 475 900 12 700 380 200 10 600 - därav korn 317 800 15 200 396 300 15 600 - därav havre 158 200 12 000 163 600 11 600 - därav resterande 1 60 800 4 500 49 500 3 700 Baljväxter 2 59 100 4 000 56 500 3 500 Vall och grönfoderväxter 3 1 099 500 50 000 1 118 900 49 300 Potatis 24 600 3 000 23 800 2 900 Sockerbetor 31 200 1 600 30 700 1 400 Raps och rybs 114 300 5 200 99 300 4 600 Övriga växtslag 4 55 400 5 400 54 400 5 300 Träda 160 600 22 500 165 100 22 300 Ospecificerad åkermark 5 10 900 3 000 11 000 3 100 Summa åkermark 2 568 400 58 600 2 549 200 57 700 Summa betesmark och slåtteräng Summa jordbruksmark 453 200 34 100 450 900 33 800 3 021 500 60 500 3 000 100 59 700 Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. 1) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. 2) Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. 3) I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. 4) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker. 5) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 012 800 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest
Statens Jordbruksverk 8 JO 10 SM 1802 åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng; cirka 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där. Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2018 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Åkermark Betesmark Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 1 000-tal hektar Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2017. Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2018 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Åkermark Betesmark Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Statens Jordbruksverk 9 JO 10 SM 1802 Vall och grönfoderväxter är den största grödgruppen och upptar 37 % av jordbruksmarken i Sverige 2018. Spannmål växte på nästan lika stor yta och svarar för 33 % medan betesmarken täcker 15 % av jordbruksmarken. Totalt ligger 6 % av jordbruksmarken i träda. Övrig jordbruksmark fördelas på raps och rybs, 3 %, baljväxter 2 %, potatis respektive sockerbetor använder 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlas på 2 % av jordbruksmarken. Det är små skillnader i fördelningen jämfört med 2017. Åkermarkens fördelning 2018 I figur C redovisas hur stor andel av åkermarken som är spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2018. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län är det över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län är mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län används i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2018. I Skåne, Östergötland och Gotlands län används över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Skåne och Blekinge län är de län med störst andel övrig åkermark, där används över 10 % av åkermarken till bland annat potatis och sockerbetor. Stockholms län har störst andel i träda, 13 %. Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län har också över 10 % i träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings och Kronobergs län. De har mindre än 3 % av åkermarken i träda 2018. Figur C. Åkermarkens användning per län och riket år 2018 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% Spannmål Raps och rybs Vall och grönfoderväxter Träda Övrig åker Spannmål Den totala spannmålsarealen är 989 500 hektar år 2018, vilket är en minskning med drygt 2 % jämfört med året innan. Korn är den största grödan med 396 300 hektar. Arealen för korn har ökat med nästan 25 % jämfört med 2017. Endast 4 % av kornarealen består av höstkorn. År 2017 var vete den största spannmålsgrödan. Till 2018 har den minskat med 20 % till 380 200 hektar. Ungefär 77 % vetearealen består av höstvete. Den största orsaken till större arealer med korn 2018 är det ogynnsamma vädret hösten 2017 som medförde mindre höstsådda arealer. Liksom 2017 så är havre den tredje största spannmålsgrödan. Arealen har ökat med ca 3 % till 163 600 hektar jämfört med 2017. Summan av arealer
Statens Jordbruksverk 10 JO 10 SM 1802 för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 49 500 hektar 2018. Det är 19 % mindre än 2017. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D. Spannmålsarealer finns redovisade i tabell 1a. Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2017 och 2018 Vete Råg Korn Havre Rågvete 2018 2017 Blandsäd 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Baljväxter Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Baljväxter odlas på 56 500 hektar år 2018, vilket är en minskning med 5 % jämfört med 2017. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 93 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels på Öland i Kalmar län och utgör cirka 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlas på 29 400 hektar 2018. Vall och grönfoderväxter Vall och grönfoderväxter odlas på 1 118 900 hektar 2018, vilket är en ökning med 2 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 18 300 hektar. Sockerbetor och potatis Sockerbetsarealen upptar 30 700 hektar år 2018. Det innebär en minskning med 2 % jämfört med 2017. I tabell 3a redovisas arealer för sockerbetor och potatis. Jämfört med 2017 har arealen för potatis minskat med 3 % till 23 800 hektar. Matpotatis svarar för 67 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse. Raps och rybs Arealen för raps och rybs upptar 99 300 hektar år 2018, vilket är en minskning med 13 % jämfört med 2017. Ungefär 89 % av arealen består av höstraps, 9 % består av vårraps och resterande 2 % består av höst- och vårrybs. Orsaken till att den totala arealen med raps och rybs minskar är främst att höstsådda arealer odlats i mindre utsträckning 2018 än 2017. Arealen med höstraps minskade med 17 500 hektar jämfört med 2017. I tabell 3a redovisas samtliga arealer för raps och rybs.
Statens Jordbruksverk 11 JO 10 SM 1802 Övriga växtslag Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 54 400 hektar 2018. Frövall är största gruppen som odlas på 36 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarar för 27 % respektive 18 % av arealen. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlas på 7 000 hektar år 2018, vilket motsvarar 70 % av den totala arealen med energiskog. Träda Arealen i träda är 165 100 hektar år 2018. Det innebär en ökning med 3 % jämfört med 2017. Ospecificerad åkermark Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Arealen ospecificerade åkermark är 11 000 hektar 2018. Det är en ökning med 1 % jämfört med 2017. Arealen betesmark och slåtteräng 2018 Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 450 900 hektar 2018, vilket är en minskning med 2 300 hektar jämfört med 2017. År 2018 svarar betesmark för 83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av betesmarksarealen. Ungefär 3 % är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. I tabell 5a redovisas arealer betesmark och slåtteräng. Antal jordbruksföretag 2018 Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2018 är 61 235 i Lantbruksregistret, LBR, vilket är en minskning med 1 % jämfört med 2017. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark (-306 företag, -3 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 50 till 100 hektar åkermark (-239 företag, -4 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+445 företag, +10 %) och de som har 2 till 5 hektar åkermark (+71 företag, +1 %). Av de 4 898 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 54 % minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna i LBR för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under Definitioner och förklaringar i avsnittet Fakta om statistiken.
Statens Jordbruksverk 12 JO 10 SM 1802 Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar Storleksklass åkermark Antal företag Förändring 2017-2018 2017 2018 Antal Procent -2,0 1 4 453 4 898 445 10% 2,1-5,0 8 973 9 044 71 1% 5,1-10,0 13 126 12 883-243 -2% 10,1-20,0 11 070 10 764-306 -3% 20,1-30,0 5 227 5 090-137 -3% 30,1-50,0 5 707 5 556-151 -3% 50,1-100,0 6 541 6 302-239 -4% Över 100,0 6 740 6 698-42 -1% Totalt 61 837 61 235-602 -1% 1) I gruppen -2,0 ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 898 företag som ingår i gruppen är det 30 %, 1 464 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret, LBR. Av figur E framgår att 58 % av åkermarken brukas av de 12 % av företagen med över 100 hektar åkermark. Ungefär 22 % av företagen återfinns i gruppen som brukar 5,1 10 hektar, dessa företag brukar knappt 4 % av åkermarken. Informationen är baserad på data i tabellerna 4a och 4b. Endast företag som brukar åkermark är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark. I tabell 6a redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas av företag i storleksgrupper större än 100 hektar åkermark medan tabell 6b redovisar hur många företag som återfinns i respektive storleksgrupp. Totalt brukas 15 % av åkermarken av de 1 % av företagen som har mer än 400 hektar åkermark. Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2018 60% 50% 40% åker företag 30% 20% 10% 0% Hektar
Statens Jordbruksverk 13 JO 10 SM 1802 Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 11 400 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 400 företag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren. Om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län. Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2018 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Åkermark Betesmark Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens 0 2 4 6 8 10 12 1 000-tal företag Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2018 Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 33 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 9 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer totalt knappt 23 300 hektar och drygt 4 000 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 19 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län. I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 44 hektar åkermark. Företagen i Gotlands län brukar i genomsnitt flest hektar (67 hektar) medan företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (22 hektar). Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger. I tabell 4a redovisas den totala åkermarken i respektive län och i Sverige. I tabell 4b redovisas hur många företag som brukar åkermarken.
Statens Jordbruksverk 14 JO 10 SM 1802 Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i respektive kommun 2018
Statens Jordbruksverk 15 JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens förändring över tid Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2000 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2000 och 2018 minskade arealen åkermark med knappt 6 % vilket motsvarar 156 800 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2018 minskade betesmarksarealen med 12 %, 62 600 hektar. Mellan 2005 och 2018 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med knappt 7 % mellan 2005 och 2018. Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar 2000-2018 2000 1 2005 2010 2 2015 2017 2018 Spannmål 3 1 228 900 1 024 000 962 800 1 034 200 1 012 700 989 500 - därav vete 401 600 354 800 400 000 460 000 475 900 380 200 - därav korn 411 200 378 600 318 800 327 500 317 800 396 300 - därav havre 295 500 200 100 164 400 168 100 158 200 163 600 - därav resterande 4 120 600 90 500 79 600 78 700 60 800 49 500 Baljväxter 5 37 300 40 900 46 100 58 700 59 100 56 500 Vall och grönfoderväxter 6 920 800 1 067 000 1 194 700 1 137 900 1 099 500 1 118 900 Potatis 32 900 30 500 27 200 23 100 24 600 23 800 Sockerbetor 55 500 49 200 37 900 19 400 31 200 30 700 Raps och rybs 48 200 82 200 110 200 94 500 114 300 99 300 Övriga växtslag 7 55 000 55 000 67 200 52 700 55 400 54 400 Träda 247 700 321 300 176 800 163 400 160 600 165 100 Ospecificerad åkermark 8 79 700 31 700 10 500 6 000 10 900 11 000 Ej utnyttjad åkermark.. 1 800........ Summa åkermark 2 706 000 2 703 300 2 633 500 2 590 100 2 568 400 2 549 200 Summa betesmark och slåtteräng 9 Summa jordbruksmark 9.. 513 500 451 900 449 800 453 200 450 900.. 3 216 800 3 085 400 3 039 900 3 021 500 3 000 100 Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. 1) För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark 2) År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet Fakta om statistiken. 3) I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 4) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. 5) Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. 6) I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. 7) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 8) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. 9) Areal betesmark och slåtteräng finns sedan 2002.
Statens Jordbruksverk 16 JO 10 SM 1802 Spannmålsarealen har minskat jämfört med 2000 I figur G visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000 till 2018. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp. Figur G. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000 2018 1000-tal hektar 1 400 1 200 1 000 800 600 400 Spannmål Vall och grönfoderväxter Raps och rybs Träda 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Spannmål Utvecklingen för spannmål under perioden 2000 till 2018 framgår av figur G. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 % till 989 500. I figur H visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2018. Under den här perioden minskade arealen höstvete med 17 % till 294 500 hektar medan arealen vårvete ökade med 77 % till 85 700 hektar. Detta innebär att arealen vete minskade totalt med 5 % under samma period men ökat sin andel från 33 % till 38 %. Under perioden 2000 2018 har dock vetearealen varierat. År 2013 var den minst med 326 200 hektar och 2017 var den stört med 475 900 hektar, då upptog vete 47 % av den totala spannmålsarealen. Variationen de senaste åren beror främst på hur stora arealer som sås med höstvete. Hösten 2012 liksom hösten 2017 var det mycket regn vilket medförde mindre höstsådda grödor i arealstatistiken 2013 respektive 2018. Arealen vårkorn minskade med 4 % till 381 500 hektar och arealen höstkorn ökade med 14 % till 14 800 hektar mellan 2000 och 2018. Även om kornarealen totalt minskade med 4 % så ökade andel kornareal av spannmålsarealen från 33 % till 40 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn och när det varit mindre arealer med höstvete 2013 och 2018 har det i stället varit större arealer med vårkorn. Detta medför att även arealen med korn har varierat under de senaste åren. Under perioden 2000 2018 minskade havre sin andel av spannmålsarealen från 24 % till 17 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 45 % från 295 500 hektar till 163 600 hektar.
Statens Jordbruksverk 17 JO 10 SM 1802 Figur H. Utveckling av spannmålsarealen 2000-2018 1000-tal hektar 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 blandsäd rågvete havre korn råg vete 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Baljväxter Jämfört med 2000 har baljväxtarealen ökat med 19 200 hektar. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med 1 procentenhet mellan 2000 och 2018. Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 21 100 hektar till 52 400 hektar sedan 2005. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. År 2005 bestod den av 78 % ärter (ej konservärter) och 21 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2018 består den av 56 % åkerbönor och 43 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor. Vall och grönfoderväxter Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 198 100 hektar till 1 118 900 sedan 2000. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 2000 2018, då var den 1 195 300 hektar, vilket är 6 % större än 2018. I figur G syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000 2018. Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i tabell 2a. Sockerbetor och potatis Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2000. Sockerbetor minskade med 45 % till 30 700 hektar och potatis med 28 % till 23 800 hektar. I tablå C syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i förhållande till 2010 och tidigare samt 2017 och senare. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016. Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns särredovisade i tabell 3a. Raps och rybs I figur G ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur I visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs ökat med 51 100 hektar till 99 300 hektar. Under hela perioden 2000 2018 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. År 2000 var den 52 % av den totala arealen och 2018 är den 89 % av arealen. Det beror främst på att arealen med höstraps har
Statens Jordbruksverk 18 JO 10 SM 1802 ökat med 63 100 hektar. Vårraps har under samma tid minskat sin andel från 25 % till 9 %. Dock har arealen med vårraps minskat med endast 2 800 hektar. Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000 2018. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Arealer för respektive gröda som ingår i raps och rybs redovisas i tabell 3a. Figur I. Utveckling för oljeväxter 2000 2018 Hektar 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 vårrybs höstrybs vårraps höstraps 20 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Övriga växtslag Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2018 är den 54 400 hektar vilket är 1 % mindre än år 2000. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000 2018. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000- talet var energiskog största grödan och svarade för 27 35 % av arealen. År 2016 2018 är frövall största grödan och svarar för över 30 % av arealen. Arealen med frövall har ökat med 131 % till 19 600 hektar mellan 2000 och 2018. I tabell 2a redovisas arealen frövall, arealen oljelin redovisas i tabell 3a och resterande grödor redovisas i tabell 4a. Träda År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2018 har arealen i träda minskat med 33 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur G. Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Under perioden 2000 2018 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 % till 11 000 hektar. Under Definitioner och förklaringar i avsnittet Fakta om statistiken beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EUstöd. År 2005 uppgick den till 1 800 hektar.
Statens Jordbruksverk 19 JO 10 SM 1802 Arealen betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002 Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur J. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet Fakta om statistiken. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. År 2018 är betesmarksarealen ungefär lika stor som den var 2010. Figur J. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002 2018 1 000-tal hektar 600 500 400 300 200 gammal definition av företag i LBR ny definition av företag i LBR 100 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer År 2007 fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Elva år senare, 2018, har antalet minskat med 16 % till 61 235 företag. Av olika anledningar som beskrivs nedan har antalet företag varierat sedan 2007 men trenden när det gäller antal företag är nedåtgående. År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en ökning med cirka 3 000 fler företag 2010. LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010. 2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark. Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1 20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1 5 hektar minskat. Till 2015 har definitionen för betesmarksareal ändrats i stödsystemen vilket innebär att betesmarksarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.
Statens Jordbruksverk 20 JO 10 SM 1802 Figur K visar utvecklingen i hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1-10 hektar åkermark, de senaste sex åren har 22 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Totalt utgör företag med 2,1 20 hektar 56 % av alla företag med åkermark. Storleksgruppen som har ökat flest procentenheter är företag som har över 100 hektar åkermark. De har ökat från 9 % till 12 % av företagen. I tabellerna 1b till 4b redovisas hur många företag som odlar respektive gröda/grödgrupp fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark och storleksgrupp jordbruksmark. Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007 2018 25% 20% 15% 10% 5% -2 2,1-5,0 5,1-10,0 10,1-20,0 20,1-30,0 30,1-50,0 50,1-100,0 100,1-0% 2008 2010 2012 2014 2016 2018 I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i respektive storleksgrupp åker. Ungefär 58 % av åkermarken brukas av företag med mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var cirka 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. År 2007 fanns det 2 648 000 hektar åkermark. Totalt har åkerarearealen minskat med 4 % till 2018. År 2018 finns det knappt 6 700 företag i Sverige som brukar över 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. Skåne respektive Västra Götalands län, har 17 % vardera, i Östergötland finns 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark, det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.
Statens Jordbruksverk 21 JO 10 SM 1802 Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007 2018 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2010 2012 2014 2016 2018-2 2,1-5,0 5,1-10,0 10,1-20,0 20,1-30,0 30,1-50,0 50,1-100,0 100,1-
Statens Jordbruksverk 22 JO 10 SM 1802 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure
Statens Jordbruksverk 23 JO 10 SM 1802 1a. Areal spannmål 2018, hektar 1a. Areas under cereals in 2018, hectares Område Storleksgrupp Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Höstrågvete 1 Vårrågvete 1 Blandsäd Summa spannmål Län Stockholms 11 612 1 486 122 368 11 223 2 623 312 64 189 28 000 Uppsala 27 599 10 213 655 765 35 012 7 526 680 106 989 83 545 Södermanlands 22 706 4 341 326 356 18 938 5 520 2 073 262 514 55 036 Östergötlands 44 897 7 300 1 928 1 482 20 179 8 230 2 350 495 959 87 820 Jönköpings 1 246 595 38 60 8 011 4 927 388 94 827 16 185 Kronobergs 445 625 46 26 3 740 2 808 241 54 214 8 199 Kalmar 11 248 1 627 536 2 197 10 824 2 255 2 223 124 597 31 631 Gotlands 7 618 5 501 612 2 910 12 923 1 277 587 2 224 31 656 Blekinge 2 515 1 403 80 283 3 968 633 269 9 58 9 218 Skåne 74 806 13 945 8 282 3 272 100 466 11 068 2 770 197 251 215 056 Hallands 7 099 5 228 691 524 20 796 7 454 673-687 43 153 Västra Götalands 49 700 12 799 5 174 1 402 57 290 62 705 2 948 114 4 984 197 117 Värmlands 2 967 3 175 157 88 9 578 12 261 86 55 170 28 536 Örebro 12 401 6 538 538 551 16 919 12 292 418 24 355 50 036 Västmanlands 14 331 6 767 161 471 20 299 12 367 247 38 135 54 816 Dalarnas 2 432 2 155 222 42 7 676 4 680 85 18 110 17 420 Gävleborgs 710 1 610 65 30 8 808 3 244 36-129 14 633 Västernorrlands 104 236 2-3 049 438 14-207 4 049 Jämtlands 29 35 1-2 180 143 - - 19 2 407 Västerbottens 3 45 - - 6 961 682 - - 158 7 849 Norrbottens 6 78 - - 2 610 460 - - 19 3 174 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 63 026 14 895 4 300 2 240 83 412 11 817 1 085 111 333 181 219 Götalands mellanbygder 35 677 10 669 5 304 6 525 50 390 4 922 3 418 84 504 117 493 Götalands norra slättbygder 86 997 15 872 6 538 2 615 61 625 54 640 3 506 185 3 224 235 201 Svealands slättbygder 89 586 31 143 1 925 2 496 105 569 46 199 3 592 484 1 996 282 989 Götalands skogsbygder 10 606 6 923 1 008 721 39 299 27 226 3 656 623 4 301 94 363 Mellersta Sveriges skogsbygder 8 088 4 287 541 182 17 844 14 787 1 074 170 942 47 914 Nedre Norrland 486 1 791 20 48 13 637 2 854 68-306 19 210 Övre Norrland 9 123 - - 9 675 1 149 - - 191 11 147 Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 1 3 0-17 7 - - 3 30 2,1-5,0 117 39 15 12 378 400 19-65 1 045 5,1-10,0 882 300 75 71 2 289 2 052 98 10 192 5 969 10,1-20,0 2 907 927 299 242 7 653 6 364 246 3 490 19 131 20,1-30,0 3 803 1 800 459 243 10 813 7 747 511 16 556 25 947 30,1-50,0 12 150 4 076 1 143 573 24 980 15 902 1 033 149 1 232 61 238 50,1-100,0 38 898 12 021 3 093 1 985 67 472 36 093 2 912 334 2 122 164 930 100,1-235 717 66 537 14 551 11 701 267 849 95 030 11 581 1 146 7 136 711 247 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - - - - - - 2,1-5,0 81 27 10 10 236 235 12-41 653 5,1-10,0 832 259 72 60 1 935 1 652 81 9 127 5 027 10,1-20,0 2 591 856 261 206 6 620 5 539 215 1 414 16 702 20,1-30,0 3 444 1 603 434 233 9 585 6 998 418 12 402 23 130 30,1-50,0 10 984 3 673 1 042 489 21 976 14 246 818 130 861 54 219 50,1-100,0 36 524 11 468 2 795 1 547 62 907 34 755 2 548 246 2 012 154 803 100,1-240 018 67 816 15 021 12 282 278 190 100 170 12 306 1 260 7 938 735 003 Hela riket 2018 294 474 85 703 19 635 14 827 381 450 163 595 16 399 1 657 11 796 989 536 2017 409 105 66 765 21 602 19 279 298 548 158 175 25 806 1 940 11 433 1 012 652 2016 375 007 76 192 16 650 19 179 308 154 180 869 27 930 2 864 12 764 1 019 610 2015 395 241 64 710 23 649 15 699 311 779 168 054 38 751 3 704 12 643 1 034 230 2014 379 907 75 282 27 130 13 357 321 924 164 895 38 309-13 574 1 034 377 2010 331 805 68 184 24 228 17 928 300 847 164 386 36 231-19 150 962 758 1) 2015 delades Rågvete upp i höst- respektive vårgröda. All rågveteareal före 2015 redovisas som höstrågvete i dessa SM.
Statens Jordbruksverk 24 JO 10 SM 1802 1b. Antal företag med spannmål 2018 1b. Number of holdings with cultivation of cereals 2018 Område Storleksgrupp Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Höstrågvete 1 Vårrågvete 1 Blandsäd Summa spannmål Län Stockholms 277 73 10 14 375 259 21 9 35 577 Uppsala 678 421 49 48 1 060 564 53 6 84 1 357 Södermanlands 464 173 25 14 590 413 96 13 70 884 Östergötlands 928 360 96 80 931 683 188 35 136 1 629 Jönköpings 121 64 9 15 691 757 41 6 158 1 198 Kronobergs 50 59 9 9 346 425 31 9 42 630 Kalmar 412 105 52 186 780 320 173 8 72 1 107 Gotlands 373 277 69 220 642 171 61.. 23 810 Blekinge 164 87 14 37 339 144 48.. 17 451 Skåne 2 039 527 506 197 3 130 800 198 18 48 3 677 Hallands 359 319 58 46 907 695 54-64 1 270 Västra Götalands 1 580 681 280 91 2 530 3 725 167 13 464 4 879 Värmlands 110 132 12 11 380 533 4 3 26 714 Örebro 371 229 27 33 586 634 23.. 38 915 Västmanlands 375 271 6 26 509 537 16 4 17 782 Dalarnas 150 139 16 6 419 378 11.. 20 606 Gävleborgs 60 118 9 11 491 343 5-28 681 Västernorrlands 9 24.. - 214 79.. - 21 289 Jämtlands 3.... - 125 26 - - 7 139 Västerbottens.. 8 - - 333 115 - - 16 398 Norrbottens.. 7 - - 125 58 - - 3 154 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 1 700 615 278 147 2 367 758 90 7 34 2 790 Götalands mellanbygder 1 460 556 373 498 2 507 633 287 8 63 3 127 Götalands norra slättbygder 2 135 730 324 141 2 373 2 739 195 19 246 4 054 Svealands slättbygder 2 190 1 226 118 131 3 128 2 473 196 33 232 4 529 Götalands skogsbygder 789 567 123 104 3 151 3 397 356 52 634 5 757 Mellersta Sveriges skogsbygder 354 267 42 26 969 1 127 77 10 111 1 704 Nedre Norrland 51 135 12 11 808 403 8-53 1 066 Övre Norrland 4 15 - - 471 176 - - 21 570 Storleksgrupp åker, hektar - 2,0...... - 13 8 - - 5 29 2,1-5,0...... 7 184 222 10-33 506 5,1-10,0 202 93 25 24 661 809 30.. 86 1 727 10,1-20,0 520 237 77 61 1 583 1 664 65.. 170 3 212 20,1-30,0 525 257 74 51 1 514 1 261 85 6 139 2 526 30,1-50,0 1 083 487 150 87 2 451 1 899 152 18 245 3 687 50,1-100,0 2 127 905 283 234 3 787 2 618 294 32 274 5 062 100,1-3 988 2 043 625 578 5 204 3 115 551 68 426 6 184 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - - - - - - 2,1-5,0 35 13 5 5 103 120 5-16 282 5,1-10,0 190 85 23 20 550 637 24.. 61 1 417 10,1-20,0 469 222 72 55 1 385 1 491 54.. 149 2 910 20,1-30,0 480 236 72 47 1 395 1 222 78.. 121 2 413 30,1-50,0 1 010 442 141 76 2 257 1 805 120 16 196 3 505 50,1-100,0 2 029 885 261 192 3 816 2 760 264 25 315 5 271 100,1-4 283 2 167 673 647 5 891 3 561 642 80 520 7 135 Hela riket 2018 8 496 4 050 1 247 1 042 15 397 11 596 1 187 127 1 378 22 933 2017 10 963 3 709 1 385 1 284 14 826 11 969 1 884 186 1 423 24 089 2016 10 533 4 130 1 167 1 344 15 399 13 047 2 086 258 1 524 24 870 2015 10 809 3 909 1 482 1 197 15 849 13 173 2 530 297 1 642 25 517 2014 11 212 4 121 1 714 995 16 108 13 147 2 645-1 498 26 211 2010 11 172 3 488 1 669 1 437 17 319 15 100 2 969-1 993 29 320 Anm.: För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 1) 2015 delades Rågvete upp i höst- respektive vårgröda. Alla företag som odlat rågvete före 2015 redovisas som att de odlat höstrågvete.
Statens Jordbruksverk 25 JO 10 SM 1802 2a. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2018, hektar 2a. Areas under leguminous plants, ley and green fodder in 2018, hectares Område Storleksgrupp Ärter, åkerbönor m.m. Konservärter Bruna bönor Majs Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Län Stockholms 1 522 - - 69 860 33 444 384 Uppsala 5 551 - - 61 1 916 45 162 961 Södermanlands 2 518 - - 119 1 584 45 409 1 083 Östergötlands 7 624 - - 736 3 037 69 287 1 854 Jönköpings 207 - - 84 4 361 61 545 52 Kronobergs 42 - - 53 1 843 34 156 52 Kalmar 1 203 13 611 4 204 4 597 64 485 367 Gotlands 2 649 7 145 2 586 1 329 35 339 152 Blekinge 212 - - 644 296 14 278 45 Skåne 6 136 612-6 217 3 783 92 879 6 804 Hallands 2 887 263-2 711 1 658 45 254 595 Västra Götalands 13 963 2 418 3 637 8 646 175 772 4 418 Värmlands 1 796 - - 133 2 763 58 621 397 Örebro 1 994 - - 28 1 106 33 467 983 Västmanlands 3 357 - - 52 722 24 335 1 089 Dalarnas 436 - - 8 1 943 32 587 138 Gävleborgs 281 - - - 3 002 42 353 78 Västernorrlands - - - - 2 145 36 511 29 Jämtlands 1 - - - 2 315 32 314 15 Västerbottens 0 - - - 3 753 46 338 32 Norrbottens 3 - - 2 1 425 23 927 65 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 6 513 689-4 606 1 723 44 777 5 447 Götalands mellanbygder 5 425 150 756 10 250 5 259 113 825 2 150 Götalands norra slättbygder 18 815 2 405 3 902 5 380 111 105 5 320 Svealands slättbygder 16 143 - - 464 6 803 188 608 4 552 Götalands skogsbygder 3 389 69-2 052 16 358 300 152 1 079 Mellersta Sveriges skogsbygder 2 025 - - 61 4 864 104 046 888 Nedre Norrland 69 - - 7 7 133 108 982 60 Övre Norrland 4 - - 2 5 562 75 968 98 Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 - - - - 6 910 1 2,1-5,0 9 - - 19 209 22 904 162 5,1-10,0 136 16-107 766 70 433 483 10,1-20,0 393 64 4 216 2 011 109 746 363 20,1-30,0 605 81 3 230 2 239 78 523 320 30,1-50,0 1 652 216 20 587 3 994 120 166 359 50,1-100,0 6 511 385 89 2 217 9 719 205 977 1 120 100,1-43 076 2 552 643 14 968 34 136 438 803 16 784 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - 3-2,1-5,0 1 - - 9 91 11 859 92 5,1-10,0 120 16-77 544 58 985 455 10,1-20,0 360 57 4 194 1 358 98 595 426 20,1-30,0 613 69 3 213 1 689 71 010 291 30,1-50,0 1 422 210 20 502 3 316 108 810 332 50,1-100,0 5 851 399 52 1 608 8 070 194 026 1 073 100,1-44 015 2 561 681 15 741 38 015 504 173 16 922 Hela riket 2018 52 382 3 313 760 18 344 53 082 1 047 461 19 593 2017 55 896 2 495 755 17 996 46 413 1 035 115 18 607 2016 55 841 9 180 634 17 447 42 300 1 047 647 18 278 2015 48 375 9 764 558 16 977 45 125 1 075 821 13 857 2014 34 217 9 833 465 16 621 45 676 1 109 942 14 381 2010 36 084 9 368 658 16 325 40 744 1 137 642 14 818
Statens Jordbruksverk 26 JO 10 SM 1802 2b. Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall 2018 2b. Number of holdings with cultivation of leguminous plants, ley and green fodder in 2018 Område Storleksgrupp Ärter, åkerbönor m.m. Konservärter Bruna bönor Majs Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Län Stockholms 82 - - 8 106 1 558 22 Uppsala 325 - - 6 173 2 170 68 Södermanlands 137 - - 10 148 1 693 42 Östergötlands 476 - - 30 275 2 756 92 Jönköpings 21 - - 13 620 2 994 21 Kronobergs 8 - - 8 310 1 953 13 Kalmar 85.. 43 223 401 2 526 33 Gotlands 220.. 17 146 144 1 181 14 Blekinge 31 - - 46 89 1 101 9 Skåne 353 46-396 517 6 103 248 Hallands 255 27-128 207 2 593 35 Västra Götalands 817 133.. 50 869 9 240 162 Värmlands 80 - - 4 242 2 431 31 Örebro 143 - - 5 117 1 754 47 Västmanlands 211 - - 5 57 1 255 49 Dalarnas 38 - - 3 198 1 554 19 Gävleborgs 30 - - - 264 1 713 15 Västernorrlands - - - - 261 1 551 10 Jämtlands.. - - - 261 1 177 4 Västerbottens.. - - - 274 1 746 7 Norrbottens.. - -.. 91 914 9 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 424 56-264 177 3 340 199 Götalands mellanbygder 424 15 60 589 569 5 135 97 Götalands norra slättbygder 1 112 132.. 40 438 5 247 190 Svealands slättbygder 927 - - 38 609 8 262 232 Götalands skogsbygder 280 5-163 2 173 16 333 140 Mellersta Sveriges skogsbygder 145 - - 9 468 5 122 71 Nedre Norrland 15 - -.. 772 4 302 20 Övre Norrland 3 - -.. 427 2 962 16 Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 - - - - 6 797.. 2,1-5,0 7 - - 11 145 6 321 59 5,1-10,0 38.. - 29 394 10 909 118 10,1-20,0 101 7.. 53 764 9 587 65 20,1-30,0 117 8.. 33 558 4 508 56 30,1-50,0 268 21 5 87 808 4 993.. 50,1-100,0 742 33 8 233 1 177 5 718 97 100,1-2 035 137 45 633 1 717 6 325 506 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - 4-2,1-5,0.. - - 7 56 3 200 35 5,1-10,0.... - 24 286 10 973 116 10,1-20,0 91.... 47 583 10 506 82 20,1-30,0 123 7.. 33 505 4 993 52 30,1-50,0 238 20 4 73 790 5 441 44 50,1-100,0 698 35 6 187 1 196 6 380 95 100,1-2 123 138 48 708 2 153 7 661 521 Hela riket 2018 3 308 208 61 1 079 5 569 49 158 945 2017 3 839 166 58 1 134 5 162 49 907 922 2016 3 866 607 51 1 119 4 844 50 987 951 2015 3 387 639 48 1 134 5 130 52 848 666 2014 2 228 627 39 1 135 5 189 54 838 678 2010 2 556 577 49 1 302 5 121 58 559 813 Anm.: För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region.