Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2

Rapport 2016:8 Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Hästholmen 1:67, Torhamns socken, Karlskrona kommun Mikael Henriksson, Björn Nilsson och Ingrid Gustin

Rapport 2016:8 Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Hästholmen 1:67 Torhamns socken Karlskrona kommun Blekinge län Mikael Henriksson, Björn Nilsson och Ingrid Gustin

Blekinge museum Borgmästaregatan 21 371 35 Karlskrona Växel: 0455-30 49 60 vardagar 8-16 Reception: 0455-30 49 85 www.blekingemuseum.se 2016 Blekinge museum Omslagsfoto: Mikael Henriksson/Blekinge museum LMV Ärende i 2014/00931, LMV 2016.

Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Innehåll Bakgrund 5 Topografi och kulturhistoria 6 Arbetets genomförande 8 Resultat och tolkningar 9 Avslutande diskussion 11 Figurförteckning 13 Bilagor 14 Källor 13

Bakgrund Blekinge museum, tillsammans med Lunds Universitet efterundersökte hösten 2014 en fyndplats i Östra skärgården i enlighet med beslut av länsstyrelsen (Henriksson & Nilsson 2015). Enligt en anonym uppgift framkom på platsen för undersökningen, under 2015 en mindre mängd klippta silvermynt i en miljö som röjts på växtlighet genom Länsstyrelsens försorg. De helt ytligt påträffade mynten skall, efter upphittandet ha lagts tillbaka på den faktiska fyndpunkten. Personen som upptäckte dem fann sedan för bäst, att via ombud kontakta Blekinge museum för en korrekt, antikvarisk hantering av ärendet. Utifrån de slutsatser som kunde dras från ombudets beskrivning, bestod fyndet av 9 fragment av arabiska silvermynt daterade till vikingatiden. Fig. 1. Öppenskär markerad med en svart ring på Översiktskartan över Blekinge Platsen ifråga låg på en flack höjd på den södra delen av ön Öppenskär (fig.1). Efterundersökningen gav vid handen att fynden påträffats i en 8x4 m stor rektangulär stensättning. Inom en ca 8 kvadratmeter stor yta framkom fler föremål och metallindikationer. Bland annat påträffades ytterligare 7 myntklipp i plundringsgroparna, varefter den totala summan uppgick till 16 stycken. Därutöver framkom två ringspännen, vilka grovt kunde dateras till mitten av 900-talet, något som överensstämde med huvuddelen av mynten. En del av ett svärdshjalt samt svärdsdetaljer påträffades även, vilket antydde att myntfynden härstammade från en grav med en eller flera gravlagda individer. Stensättningen utsattes några veckor efter undersökningen för ytterligare skador, denna gång av maskinarbeten i samband med röjningsarbeten inom ramen för Life + projektet GRACE (Lst dnr 431-3538-14). Vid en första dokumentation av dessa skador, som berörde stensättningens centrala delar samt delar av själva stenkonstruktionen, framkom ett mindre 5

fragment av bränt ben, vilket hypotetiskt bedömdes kunna härröra från den förmodade graven. De ytliga körskadorna på den nogsamt markerade undersökningsplatsen var visserligen tydliga att se, men en mer djupgående åverkan var oklar. Tillika var fyndförhållandena i sig inte tillräckligt utredda för att platsens arkeologi skulle gå att förklara på ett tillförlitligt sätt. Av dessa anledningar beslutade länsstyrelsen att ytterligare en efterundersökning skulle utföras 2015 (Lst beslut 431-1006-15). Enligt länsstyrelsens beslut syftade denna andra efterundersökning till att utreda stensättningens omfattning samt totalundersöka de skadade partierna. I samband med efterundersökning etapp I noterades en fornlämningsliknande bildning belägen 10 meter SV om fyndplatsen (fig.2) (Henriksson & Nilsson 2015). Även denna möjliga stensättning om ca 5 m i diameter, uppvisade ytliga körskador, varför den likaså skulle undersökas genom en mindre grävinsats 2015. Efterundersökningens andra fas utfördes genom Blekinge museums försorg 2015-05-25 till 2015-05-31. Föreliggande avrapportering utgör en i huvudsak teknisk redovisning av undersökningens tillvägagångssätt och övergripande resultat. Som komplement till rapporten beslutades att två artiklar skulle publiceras. Den ena (Landeschi et al 2016) berör den digitala metodanvändningen på platsen samt en utvärdering av körskadorna i förhållande till fyndmaterialet och fornlämningens karaktär, och den andra (Gustin & Nilsson in prep) utgör en kulturhistorisk sammanfattning av fyndkontexten. Utöver arkeologerna Mikael Henriksson (Blekinge museum) och Björn Nilsson (Lunds Universitet) deltog detekteringsexpert Jonas Paulsson under fältarbetet, och det insamlade fyndmaterialet konserverades av Max Jahrehorn, Oxider AB. Genomgång av grävningens fragmenterade myntmaterial gjordes under senhösten 2015 och vintern 2016 av Gert Rispling, Kungliga Myntkabinettet. Efterundersökningen har i huvudsak bekostats av länsstyrelsen genom belastning av det statliga 7:2-anslaget, men även möjliggjorts genom omfattande egeninsatser från personalen vid både Lunds Universitet och Blekinge museum. Toopografi och kulturhistoria Undersökningsområdet låg på den sydvästra delen av ön Öppenskär (fig.1 resp 2), inom fastigheten Hästholmen 1:67. Ön ligger i den yttre delen av Östra skärgården, 15 km sydost om Karlskrona tätort. Undersökningsområdet låg 6,5-7 m.ö.h., och det präglades av en i hög utsträckning exponerad berggrund och en flack topografi, ställvis bevuxen med gräs och enbuskar. Strax norr om undersökningsområdet låg en mindre mosse med strandängar. Nya pollenundersökningar av våtmarken visar att den isolerades från Östersjön under äldre järnålder (muntlig uppgift Björn Berglund, LU), men att den kunnat användas som en inre hamn flera hundra år efter detta om båtarna dragits över den låga pasströskeln i sydöst. 6

Fig. 2. Aktuell fornlämningsbild för Öppenskär hösten 2016. Ön har under historisk tid nyttjats för slåtter och bete, och under 1900-talet även brukats för militära ändamål. Äldre kulturhistoriska inslag utgörs av stensättningar från brons- och järnålder (RAÄ Torhamn 79:1 resp., 80:1,2 och 3). I undersökningsområdets närhet finns ett stenbrott av ålderdomlig karaktär. Sydväst om stensättningen vilken är belägen på en av ön och skärgårdens högsta punkter, finns registrerat en båtlänning samt en tomtning (RAÄ 78:1,2). Tomtningarna på ön är av både förhistorisk och historisk karaktär. Ett sent förhistoriskt bosättningsområde kan möjligen sökas vid Gastaviken, på öns östra sida. En riktad inventering i Östra skärgården 2016 innebar på Öppenskär bl.a. att förekomst av slagen flinta registrerades på ett par punkter, vilket ytterligare understryker en närvaro på ön under förhistorisk tid (Nilsson 2016). Den för efterundersökningen aktuella fornlämningen benämns efter 2014 RAÄ Torhamn (fig.2 och 3). Fig.3 Undersökningsområdets objekt inom den sydvästra delen av Öppenskär. 7

Arbetets genomförande Undersökningen innebar inledningsvis att platsen och området okulärbesiktigades utifrån de markskador som uppstått efter fältinsatsen 2014. Metalldetekterande expertis genomgick platsen för stensättningen (fig.3 Objekt 1) systematiskt, men även området runtomkring samt vid den struktur som eventuellt kunde vara en raserad eller övertorvad stensättning (fig.3 Objekt 2). Alla ytliga metalldetektorutslag markerades och mättes in digitalt. Utifrån utslagen samt synlig sträckning för den tolkade stensättningen, avtorvades en större yta i två etapper. Eftersom silverfynden tidigare legat mycket ytligt genomsöktes dessa först med metalldetektor och sållades därefter i finmaskigt torrsåll. Försök med våtsållning skedde, men den höga humushalten medförde att denna metod inte var tillrådlig, främst med tanke på det stora antalet starkt fragmenterade silvermynt. Istället kombinerades handgrävning, metalldetektering och sållning, med gott resultat. En större mängd av materialet från de djupare grävda ytorna sållades och genomgicks även på museet för att säkerställa ett noggrant tillvaratagande. 8 Fig.4 Objekt 2 under framrensning. I övre högra bildkanten syns Objekt 1 Undersökningen dokumenterades löpande genom fotogrammetriska metoder. För att effektivisera detta dokumentationssätt fanns det tillgång till ett elförsörjt kontor under tält. I samband med undersökningen mättes alla enstaka viktigare fynd in med totalstation. Ett antal fixpunker etablerades på ön för framtida bruk. I förfrågningsunderlaget angavs att stensättningen och de skadade delarna i möjlig mån skulle totalundersökas. För att detta skulle låta sig göras under en begränsad tid, kom undersökningen att använda sig av ett digitalt fotogrammetriskt dokumentationssystem som möjliggjorde centimeternoggrann uppmätning och dokumentation, utan att totalstation eller GPS behövde användas under själva undersökningen (Landeschi et al 2016). Genom en kontinuerlig fotogrammetrisk dokumentation, samt registrering av kontexter digitalt kunde

fältarbetsflödet optimeras och basdokumentationsarbetet förkortas. Fynd, anläggningar, strata etc. dokumenterades i förekommande fall direkt på 3D-modellen med hjälp av PC-tablets. ArcGIS utgör dokumentationspaketets mjukvarustomme, modellering sker i AgiSoft Photoscan Pro, samt i Meshlab. Resultat och tolkningar Efterundersökningens större yta uppgick till 79 kvadratmeter (Objekt 1 fig.3 resp. 4) och det mindre provschaktet till ca 4 kvadratmeter (Objekt 2 fig.3 resp. 4). Resultat Objekt 1. Utifrån den första efterundersökningen 2014 konstaterades det att den förmodade stensättningen var drygt 8x4 meter och att den var belägen i öst-västlig riktning. Tydligt tuktade och delvis rubbade stenar utgjorde dess ram. Några hörnstenar synes ha varit uppresta och ca 0,8 meter stora. Fyllningen bestod bedömt utifrån undersökningen av plundringsgroparna - av en blandning av påförda humösa lager samt erosionsmaterial från den underliggande bergytan. Mäktigheten beräknades vara omkring 0,2 0,4 m. Fig.5 Total fyndspridning inom framrensad del av Objekt 1 2015 Undersökningen 2015 gav en delvis annorlunda bild av lämningen. Vid avtorvning för hand framträdde stenbemängda ytor. Stenhorisonten visade sig delvis vara en naturlig, men kanske modifierad, bädd av klappersten, sannolikt utbildad under littorinatid. Inom denna fanns linjära stråk med upp till 0,75 m stora, i vissa fall tuktade stenar. Dessa ut- 9

gjorde en närmast rektangulär Ö-V orienterad krets om ca 9 x 6 m. Fynden var koncentrerade till det inre av stenkretsen och merparten av fynden från det större schaktet tillvaratogs vid rutgrävning inom en 4,5 m 2 stor yta i schaktets NV del (fig.5). Förutom myntklipp av silver tillvaratogs glaspärlor, järnfragment, hängbrynen samt en del bränd flinta. Myntbeståndet, liksom övriga fynd i form av ringspännen och svärdshjalt, överensstämmer i tid med motsvarande artefakter från 2014 års undersökning (Bilaga 2 fyndtabell, Bilaga 4 Konserveringsrapport). Aktiviteter på platsen kan således även fortsatt tidfästas till 900-talets mitt. Dateringsmässigt infaller fynden under ungefär samma tid (muntligt meddelande Johan Callmer (glaspärlor); Anders Carlsson (ringspännen). De bestämbara mynten 745 st behandlas utförligt i bilaga 3, och sätts där i ett större sammanhang. De många hängbrynena som är påfallande lika och välanvända, talar för ett stort behov av skärpning av vapen och redskap och flintmaterialet sannolikt för eldslagning. De många och extremt sönderdelade mynten som i flera fall uppvisar hypotetiska spår av att blivit sekundärt brända är både svårbedömda och svårtolkade. Förutom de 745 bestämbara ingår 2512 smulor av mynt eller silver/järn (12,43 g), se Risplings bilaga samt fig. 7. Noggranna analyser krävs framgent för att utröna vilka av dessa fragment som överhuvudtaget är av silver samt då möjligen rester av mynt. Totalsumman av mynt- och/eller silverfragment från lämningen på Öppenskär är därför ännu en tid i högsta grad svävande. De djupare liggande fynden av vapen och smycken kräver en tolkning. Trots en noggrann genomgång av fyllnadsmaterialet påträffades inte några rester av ben, vare sig brända eller obrända. Det är möjligt att detta beror på dåliga bevaringsförhållanden; samtidigt borde exempelvis tandemalj ha påträffats. Det kan varken avfärdas eller beläggas att platsen använts för gravläggningar. En tidigare tolkning av stenramen som rektangulär stensättning bör dock revideras, åtminstone preliminärt, till en husgrund. Viss reservation lämnas således mot att det fortfarande kan röra sig om någon slags grav- eller depårelaterad kontext, eller att platsen använts på olika sätt under skilda tider. Det daterbara materialet antyder dock en relativt snäv tidsperiod omkring 900-talets mitt. Objekt 1 är ej att betrakta som totalutgrävt, även om de mest skadade partierna och områdena med störst fyndkoncentration är totalt genomundersökta. Skadorna och dokumentationsmetoden redovisas i den separata artikeln i Journal of Archaeological Science Report Series (Landeschi et al 2016). Resultat Objekt 2. Ett tiotal meter SV om den plundrade ytan påträffades en möjlig stensättning vid besiktning i samband med efterundersökningen 2014. Även denna skadades senare av maskinarbeten. I förfrågningsunderlaget skulle även denna undersökas, främst för att utröna dess karaktär och eventuella status som fornlämning. Under första fältdagen torvades stensättningen av (fig.4) och det framgick snart att de tidigare uppstickande stenarna sannolikt var delar av en utjämnad del av det naturliga klapperstensfältet. Objekt 2 bedömdes vara en naturbildning och dokumenterades endast med foto samt översiktlig fotogrammetri. 10

Avslutande diskussion Läget, fynden och de landskapliga sammanhangen gör lämningen på Öppenskär tämligen unik. Lämningstypen glider mellan olika arkeologiska kategorier och följer ingen given typologi. Själva lösningen på platsen står möjligtvis att finna i en studie av närområdet. Här kan såväl tomtningar, gravar och spärranläggningar kasta ljus över fyndplatsen. Det är troligt att Öppenskär och även Inlängan spelat en speciell roll under vikingatiden. De 745 fragmenterade mynten, har en sammanlagd vikt på drygt 100 gram motsvarar inte mer än 35 dirhemer. Frågan är naturligtvis hur dessa hamnat i marken. Spridningsbilden och den fragmenterade karaktären antyder att det inte rör sig om en engångshändelse utan en ackumulation genom återupprepade handlingar. Vad som ligger bakom detta är ännu inte möjligt att svara på. Ett problem kan vara att de arkeologiska platskategorierna så att säga inte räcker till eller att vi har att göra med överlappande funktionalitet (handel/hantverk/grav). Öppenskär, och platsen för anläggningen är kommunikativt strategiskt belägen. Från platsen har man en vida överblick av farvatten och farleder som leder vidare in mot land. Om platsen endast fungerat som en hantverksplats, tyder detta på att man velat bemanna övervakningspunkter i landskapet. Fynden av svärd och dräktdetaljer är svårtolkade (fig. 6), och det är inte omöjligt att vi här har att göra med en plats som i något skede använts som gravplats. Om graven föregår eller efterföljer en mer hantverksorienterad funktion är mycket svårt att avgöra eftersom varken stratigrafier eller fyndens datering tillåter någon vidare tidsupplösning. Fig. 6. Den allmänna fyndspridningen, samt fynd av svärd och dräktdetaljer gör att man inte kan utesluta en gravläggning. Se fyndtabell samt konserveringsrapport för närmare fyndbeskrivning. 11

En tolkning av platsen beror till hög grad hur man väljer att kategorisera Öppenskärsanläggningen. Som skattfynd är det unikt fragmenterat. Som gravfynd är fragmenterade silvermynt i denna omfattning, mycket ovanliga. En analys av brynena, och eventuella silverrester på dessa, kunde undersöka platsen utifrån ett hantverksperspektiv. En sådan analys planeras under 2017, men saknar ännu resurser. Fig. 7. Myntens fragmenteringsgrad varierade kraftigt, från tydliga fragment med prägling och metallglans, till små brända eller oxiderade smulor. De största smulorna är inte större än 2-3 mm. Foto: BLM. En diskussion av platsens mångfacetterade karaktär, främst ur ett Östersjöperspektiv kommer att publiceras i en kommande artikel (Gustin & Nilsson in prep). Här kommer olika tolkningsmodeller att undersökas samt eventuella kopplingar till andra kända fynd. Redan nu kan ett möjligt spår antydas. Klart är att den ena av Öppenskärs grannöar, Utlängan, under tidig medeltid utgjorde den sydligaste utposten för den sjöled som sträckte sig från östra Blekinge och bort till Estland. Leden finns beskriven i det danska itinerariet, även kallat Kung Valdemars segelled, och rutten antas ha anor som sträcker mycket längre tillbaka än medeltid. Av de skriftliga beskrivningarna framgår att leden, efter Blekinge skärgård, fortsatte upp längs den svenska östkusten till Arholma. Därefter löpte den via de åländska och finska skärgårdarna. Slutligen korsade leden Finska viken och nådde som slutmål Reval (Talinn) i Estland. Genom denna led länkades Östersjöområdets södra och östra delar samman. I de skriftliga källorna omnämns de viktiga rast- och hamnplatser som låg utmed leden. Genom Öppenskärs närhet till leden är det i högsta grad relevant att jämföra de fynd som framkom vid utgrävningarna på platsen med de som framkommit vid undersökningar av andra hamnplatser som räknas i upp beskrivningen av Kung Valdemars segelled. Av speciellt intresse är de undersökningar som företagits vid Kyrksundet, Hitis, i den sydvästfinska skärgården (Edgren 1995; 2005). Det arkeologiska materialet från Kyrksundet har många paralleller till materialet från Öppenskär, till exempel har delar av svärd framkommit i en gravliknande anlägg- 12

ning som dock inte innehöll några ben. Jämförelser av de båda platserna kan därför förutom att ge mer kunskap om segellederna och deras hamnar även bidra till att förklara de svårtolkade anläggningar och fynd som gjorts på Öppenskär. Lämningen på Öppenskär kan utan tvekan sägas vara en av de viktigaste lämningar från perioden i regionen, och understryker dessutom behovet av en ökad förståelse av skärgårdens kulturmiljöer i stort. Undersökningen har gett en ny inblick i Östersjöandskapens vikingatid. Ur en regional arkeologisk horisont aktualiserar fyndet vikten av att förstå den yngre järnålderns kulturlandskap i kustbandet. Anläggningens unika karaktär både vad gäller fyndbild, datering och läge medför emellertid att en exakt tolkning är svår att göra utan en kompletterande undersökning av området. Figurförteckning Fig.1 Öppenskär markerad med en svart ring på Översiktskartan över Blekinge Fig.2 Aktuell fornlämningsbild för Öppenskär hösten 2016. Fig.3 Undersökningsområdets objekt inom den sydvästra delen av Öppenskär. Fig.4 Objekt 2 under framrensning Fig.5 Fyndspridning inom framrensad del av Objekt 1 Fig.6 Fyndspridning, fragm. svärd etc. Fig.7 Mynt av olika fragmenteringsgrad. Källor Tryckta källor Landeschi, G; Nilsson, B & Dell Unto, N. 2016. Assessing the damage of an archaeological site: new contributions from the combination of Image-based 3D modelling techniques and GIS. Journal of Archaeological Science: Reports. November 2016. Torsten, E. 1995. Kyrksundet i Hitis : ett arkeologiskt forskningsprojekt kring en av "det danska itinerariets" hamnar i sydvästra Finlands skärgård. Budkavlen. Åbo. Torsten, E. 2005. Kyrksundet in Hitis, SW Finland. A Viking Age resting place and trading post on the sailing route to the East. In: A. Mortensen & S. V. Arge (eds.) Viking and Norse in the North Atlantic. Selected Papers from the Proceedings of the Fourteenth Viking Congress,Torshavn, 19-30 July 2001, pp. 392-401. Foroya Fródskaparfelag: Torshavn. 13

Otryckta källor Henriksson & Nilsson 2015. Hästholmen 1:67. Torhamns socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk efterundersökning. Blekinge museum rapport 2015:4. Nilsson, H. 2016. Inventering och registrering av kulturlämningar på öar inom Karlskronas östra skärgård, Blekinge län. Rapport KNATON November 2016. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-1006-15, 2015-05-23 Blekinge museum dnr: BM2015-55 Undersökningstid: 2015-05-25 till 2015-05-31 Personal: Blekinge museum: Mikael Henriksson, Giacomo Landeschi, Martin Svanberg, Arwo Pajusi. Lunds Universitet: Björn Nilsson, Nicolo Dell onto, Helene Wilhelmsson. Kula HB: Jonas Paulsson. Volontär: Jakob Hedlund. Läge: Fastighetskartan, blad 62F 1ES Koordinatsystem: SWEREF 99 TM, samt lokalt upprättat system Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N,E 6214005 548276 Dokumentation: Mätdata och digitala fotografier förvaras i Blekinge museum. Fynd: Blm 28688:1-80 Kartanvändning: LMV Ärende i 2014/00931, LMV 2016. Bilagor Bilaga 1 - Detekteringsrapport Bilaga 2 - Fyndtabell Bilaga 3 - Bestämning av samlat myntmaterial Bilaga 4 - Konserveringsrapport 14

Bilaga 1 Detekteringsrapport

Metalldetekteringsrapport Metalldetektering i samband med arkeologisk efterundersökning av förmodat vikingatida gravområde på Öppenskär, Hästholmen 1:67, Torhamns sn, Karlskrona kn. Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett största djup av cirka 30 cm. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: En systematisk metalldetektering genomfördes i flera moment och berörde två olika objekt. Objekt 1: Först utfördes en ytmässig totaldetektering av den rektangulära stensättningen och området omedelbart utanför densamma. Tydliga metallutslag markerades som en vägledning inför kommande avtorvning. Därefter vid avlägsningen av grässvålen fördes torvorna till en presenning som var placerad på en magnetiskt neutral plats, där varje torva sedan kunde undersökas noggrant. Påträffade metallföremål mättes sedan in vid torvans ursprungliga läge. Objekt 2: En ytmässig totaldetektering utfördes av den del av en möjlig stensättning (SO om objekt 1) som hade skadats vid maskinarbeten. Utslag från metallföremål markerades för att senare kontrolleras vid de fortsatta arkeologiska undersökningarna. Vid detekteringarna beaktades alla typer av metallutslag. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som kan påverka detekteringsresultatet) Undersökningsområdet bestod av betesmark, som vid detekteringstillfället hade en låg vegetation. Riklig förekomst av sten i kombination med ytlig berggrund skapade en komplicerad magnetisk situation för metalldetektorn och påverkade därmed undersökningen negativt. Arbetet utfördes vid meteorologiskt gynnsamma förhållanden. Jonas Paulsson, Kula HB Arkeolog och Metalldetekteringsspecialist

Bilaga 2 Fyndtabell Blm 28688

Fyndnummer Beskrivning Ev. Ruta, Kontext, fältnummer 1 Bryne X031 y331 NV K1, 2 g 2 Bryne X032 y334 K0 NÖ, 16g 3 Bryne Fnr384 Fynd i torv/dump, 3g 4 Bryne Fnr376, 11g 5 Bryne X031 y332 Fnr386 K1 SV, 6g 6 Bryne K0 Nr380, 5g 7 Bryne X031 y332 Fnr383 K1 SV, 26g 8 Bryne X1, 11g 9 2 järnobj. Fnr395 10 2 järnfragm. Fnr199 11 glaspärla X2:1 12 5 järnfragm, bl.a. pilsp. X2 13 4 järnfragm, svärdsdelar? och hjalt Fnr381 14 Ringspänne (järn och Cu-leg) Fnr199 15 Ring av Cu-leg samt 2 fragm. av Culeg Fnr390 16 Ring av Cu-leg Fnr393 17 Bryne, fragment av X031 y331 SV K1 18 Segmenterad pärla av blått glas Fnr 379 K0 19 Blå glaspärla X030 y331 NV K1 20 Gul glaspärla X031 y332 K1 21 Gul glaspärla X031 y332 SV K0 22 Gul glaspärla X028 y330 SV K0 23 Blå glaspärla Inmätt nummer 354 (med P54) 24 Segmenterad pärla av blått glas X031 y332 K1 25 Segmenterad pärla av blått glas X031 y331 NÖ K1 26 Segmenterad pärla av blått glas X030 y331 NÖ/NV K1 27 Segmenterad pärla av blått glas X031 y332 SV K1 28 Blå glaspärla X031 y331 NV K1 29 Melonformad pärla av X031 y332 K1 genomskinligt glas 30 Bryne X031 y332 SV Fnr384 K1 31 Bryne X030 y332 NV K1 32 Bryne X031 y332 NÖ 33 Bryne Fnr 375 34 Bryne Fnr 377 35 Bryne X031 y331 K0 NÖ 36 Bryne X031 y332 K1 Fnr 387 37 Bryne Fnr 392 K1 38 Bryne Fnr 385 X031 y332 SV K1 39 Bryne Fnr 382 K0 40 Bryne Fnr 269 K1 41 Sten, slipspår? Fnr 391 42 Sten Fnr 396 43 Bryne X031 y331 NV K1 44 Brynen X031 y332 K1 45 Brynen X031 y332 SV K1 46 Sten X030 y331 NÖ/NV K1 47 Bryne samt sten X031 y231 NV K0

Fyndnummer Beskrivning Ev. Ruta, Kontext, fältnummer 48 Flinta, ssk. cortex nodul Lösfynd torv 49 Flinta, 2 frag. 2 splitter, brända X031 y331 NV K1 50 Flinta, 1 ssk. splitter X030 y333 NÖ K0 51 Flinta, 1 frag. ssk Inmätt nr 356 52 Flinta, 2 ssk splitter brända X030 y332 NV K1 53 Flinta, 1 splitter, bränt X029 y329 SÖ K0 54 Flinta, 1 splitter, bränt Inmätt nr 354 (med P23) 55 Flinta, stort frag. ssk kärna/nodul X031 y334 SÖ K0 kortex 56 Flinta, 3 splitter, brända X031 y331 NV K1 57 Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr 177 58 Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr 351 59 Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr 341 60 Flinta, 1 frag. 1 splitter brända X030 y331 SV K1 61 Flinta, frag. stor nodul/kärna, X032 y333 SÖ K0 kortex 62 Flinta, splitter bränt X030 y331 SÖ K1 63 Flinta, frag. nodul (klyftavslag?), Inmätt nr 271 bränt 64 Flinta, 2 splitter brända X031 y331 NE K1 65 Flinta,2 splitter brända X031 y332 NÖ K1 66 Flinta, ssk splitter bränt inmätt nr 1 67 Flinta, 1 frag. nodul (klyftavslag?), X031 y231 NV bränt, 4 splitter brända 68 Flinta,2 splitter brända Inmätt nr 225 69 Flinta, 2 splitter, 1 bränt X031 y332 NV K1 70 Flinta, 1 splitter bränt X031 y332 NÖ 71 Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr 361 72 Flinta,1. frag. nodul, bränd Inmätt nr 246 73 Flinta, 1 splitter bränt X031 y331 SÖ K1 74 Flinta, 4 splitter brända X031 y331 NV 75 Flinta, 4 splitter brända X031 y332 SV K1 76 Flinta, 4 splitter brända X031 y331 SÖ K0 77 Flinta, 1 splitter bränt X031 y331 NÖ K1 78 Flinta, 3 splitter brända X031 y332 K1 79 Flinta, 2 splitter brända X031 y332 80 Flinta (?) 1 splitter X032 y332 K0

Bilaga 3 Besta mning av silvermynt

Öppenskär, Torhamn, Blekinge (2014, 2015) Blekinge Museum, Karlskrona dnr 3.1.0-957-2015. KJ--. 0+745, varav 742 arabiska och 3 västeuropeiska. Formellt yngsta mynt dateras till 309 efter Hijra (=921/22 e.kr), men antalet helt eller delvis daterade reguljära mynt i fyndet är förhållandevis lågt. Ett par imitationer - "irreguljära" mynt utan årtal - är klart senare och dateras till 326-29 e.h. (=937-41 e.kr). De västerländska mynten är nordiska penningar från Hedeby (Haithabu), ca 900-950 e.kr (s.k. Carolus-efterpräglingar). Antal och fysiskt skick Totalt 745 mynt (alla är små fragment), varav 742 arabiska dirhemer och 3 nordiska penningar. 16 har fyndår 2014 (bestämda genom foto). Resten (729) har fyndår 2015 (varav 3 på foto). I KMK Stockholm finns nu 726 ex. De presenterade siffrorna är osäkra och ungefärliga. En påse med massor av "smulor" ingår inte i ovanstående siffror. Det kan finnas bitar av silver som inte är mynt och det kan finnas annan metall (järn?). Det finns så lite att gå på, när de s.k. "mynten" är nere i vikter kring 0,10-0,20 gram (dvs 1/30 eller 1/15 fragment). Ett helt mynt ska väga runt 3 gram. Detta är verkligen ett extremt fynd. Aldrig har det funnits ett mer fragmenterat vikingatidsfynd i vårt land. Många mynt är även starkt korroderade. Ingen metallanalys har gjorts, däremot tvätt med vatten i ultraljudsapparat. Nästan alla mynt var täckta av jord/dy med något organiskt inslag (mossa?), vilket omöjliggjorde direkt visuell bestämning. Inget försök har gjorts att ta bort oxideringen av metallen, så mynten - av silver - är efter tvätt i regel fortfarande bruna eller missfärgade. För identifieringens skull behövs ingen mer konservering. Myntens totala vikt (fyndår 2015) 411 ex i 411 påsar: 62,53 313 ex i sammanlagt 24 påsar: 27,47? "smulor" (ej räknade) i 1 påse: 12,43 3 ex funna 2015: Har ej vägts 16 ex funna 2014 Har ej vägts 19 ex har inte varit tillgängliga för vägning. Den nuvararande sammanlagda vikten (102,44 g) motsvarar 35 hela dirhemer. Något om sammansättningen Det är typiskt för vikingatidsfynd att mynten i stor utsträckning har mycket olika ursprung och representerar olika epoker. Trots att så många mynt i Öppenskärsfyndet måste lämnas obestämda och trots att mycket av det som kan sägas beträffande mynten inte är fullständiga uppgifter, pekar även Öppenskärsfyndet i samma riktning i fråga om sammansättning. Således finns här mynt från både 700-, 800- och 900- tal. Här finns mynt både från Kalifatets centrum (Irak-Iran) och dess periferi (Nordafrika resp. Centralasien-Afghanistan). Arabiska (som ju även kallas kufiska eller islamiska) mynt brukar indelas efter dynasti. De två viktigaste dynastierna är de kalifbärande umayyaderna (fyndmynt 79-132, 698-750) och abbasiderna (132-334, 750-946). De abbasidiska delas ibland in i tre undergrupper: Ab1, Ab2 och Ab3. Strax före år 900 påbörjade samaniderna i Centralasien/Afghanistan en intensiv myntning med ett antal viktiga myntorter, bl.a. al-shash, Samarqand, Bukhara, Andaraba och Balkh. Samanidmynten dominerar alltid stort i 900-talsfynden, och så även i Öppenskär. Här är dock de flesta

formellt obestämda ("Islamisk" på påsen). I Öppenskär finns bara de tre första samanidiska emirerna representerade, nämligen Ismail (892-907), Ahmad (907-914) och Nasr (914-943). Utanför Kalifatet - i nuvarande Ryssland-Belarus-Ukraina - uppstod ett antal imitativa myntningar. Källan till dessa imitationer (efterpräglingar) var khazarerna (belagd från 800-tal, men måste också ha funnits på 900- talet), volga-bulgarerna (900-tal) och ruserna (fr.o.m. 940). I Öppenskär finns två grupper av imitationer, en okänd och en volgabulgarisk. Något om dateringen Varje reguljärt mynt (när det var helt och oskadat) bär uppgift om myntort, årtal, kalif och (i fråga om samanidmynt) emir. Det sista lästa årtalet på ett sådant mynt i Öppenskär är 309, dvs 921/22 e.kr. Normalt skulle man då säga att mynten blivit deponerade i jord någon gång därefter, kanske 10-15 år efter 921/22. Och de i Öppenskärsfyndet ingående imitationerna - som ju inte bär på "sanna" uppgifter om sitt ursprung - skulle normalt bli daterade "309" eller "efter 309". Men Öppenskär är inget normalt fynd. Alltför många mynt har lämnats obestämda, så 309 är inget tillförlitligt tpq. Jag nämnde, att man kan urskilja två grupper av imitationer Öppenskär. Den första gruppen kallas "ImUgly" - eftersom de är så barbariska - och källan är antingen khazarerna eller bulgarerna. Två andra imitationer (ImVb) i Öppenskär avviker kronologiskt från den stora massan av mynt. ImVb kan med säkerhet attribueras till volga-bulgarerna, närmare bestämt myntorten Bulgar (ungefär vid den nuvarande staden Kazan, vid floden Kama, biflod till Volga). Det finns åtskilliga imitationsmynt av typen ImVb i svenska fynd, men dateringen av gruppen görs bäst med hjälp av två fynd från Ukraina: Máramaros (tpq 323_934/35) och Bezlyudovka (tpq 324_935/36). Bezlyudovka är världens största fynd med imitationer (totalt 1200 ex, varav ca 100 reguljära och ca 1100 imitationer). Dessa referensfynd är publicerade med slutår 323 resp. 324. Denna datering skulle då normalt vara att betrakta som även Öppenskärsfyndets. Mer om dateringen Frågan om dateringen kan tas ännu ett varv. Den grupp som de två sena imitationerna i Öppenskär tillhör dateras av de två nämnda fynden i Ukraina, Máramaros och Bezlyudovka. Alla andra fynd med sådana mynt, t.ex. sådana fynd från Sverige, är senare och bestämmer därför inte Öppenskärsfyndets datering. Efter diskussion med Slava Kuleshov (orientalist i Eremitaget, S:t Petersburg, och en av en författarna till Bezlyudovka) vill jag senarelägga Öppenskärsfyndets datering med ännu några år. Varken Öppenskär, Máramaros eller Bezlyudovka ger en riktigt rättvisande bild av kronologin. Det finns för få reguljära mynt i förhållande till de obestämda resp. de imitativa. Både Máramaros och Bezlyudovka innehåller - har det visat sig - en ännu senare grupp imitationer, de rusiska (fast det har uppmärksammats först efter deras publicering). Märk väl: inga rusiska imitationer har påträffats i Öppenskär, men här är det fråga om att i möjligaste mån korrigera dateringen av de volga-bulgariska imitationerna i M. och B. och med hjälp av denna datering datera Öppenskär. Det rusiska riket i Kiev (Ukraina) är källan till ett antal fantastiska imitationer i främst svenska fynd, där en falk avbildas. Dessa falkmynt (t.ex. CNS 1.2, fynd 18, plansch 48) dateras till ganska precis 950. Andra typer av rusiska imitationer kan dateras till 326-329_937-41. Dessa senare utnyttjas här till en härledd, vidare tpq-datering för Öppenskär; 937-41 bör ge ett riktigare slut av Öppenskärsfyndet.

F Y N D L I S T A UMAYYAD 1 Um 99 99 NM [79-132] 698-750 0.21 f 018 Blekinge Museum 3.1.0-957-2015 2 Um 99 99 NM [79-132] 698-750 0.19 f 161 3 Um 99 99 NM 1[00-32] 718-50 0.15 f 131 4 Ab1 2 2 [almuhammadiyya/alrayy] [148-55] 765-72 0.35 f 393 x030 y329 SV Kontext 0 ABBASID 5 Ab1 3 3 NM [159-64] 775-81 0.21 f 411f x=032, y=231 SÖ 6 Ab1/Id 5 5 NM (Africa) 17x 786-96 0.23 f 033 7 Ab1 5 5 NM 18[x] 796-805 0.22 f 418b x=031, y=331 NV 8 Ab1 7 7 NM 2[06-18] 821-33 0.37 f 171 9 Ab1 99 99 [al`abba]siyya xx6 782-93 0.35 f 2n 003 10 Ab1 99 99 NM [132-46] 750-764 0.27 f 401e x=032, y=331 NÖ Kontext 0 11 Ab1 99 99 NM [132-46] 750-764 0.15 f 1n 217 12 Ab1 99 99 NM (Africa) [c160-70]c776-87 0.23 f 416g x030 y332 SV 13 Ab1 99 99 NM xx7 [137-97] 754-813 0.09 f 118 14 Ab1 99 99 NM 1[32-99] 750-815 0.23 f 159 15 Ab1 99 99 NM 1xx (c150-99) c767-815 0.22 f 405c x=031, y=331 NV 16 Ab1 99 99 NM [132-218] 750-833 0.21 f 137 17 Ab1 99 99 NM [132-218] 750-833 0.11 f 026 18 Ab1-3 99 99 [Madinat al]salam [206-95] 821-908 0.16 f 326 19 Ab2 13 13 Wa[sit] [254-55] 868-69 AR dirham+ 0.28 f 347 Ovanlig! Verkar inte vara Fa[ris] 20 Ab2 15 15 NM [262-78] 875-91 0.23 f 398 x=031, y=332 NV Kontext 1 21 Ab2 16 16 NM [c270] c883/84 0.24 f 059 22 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.22 f 357 23 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.22 f 399 x030 y332 NV Kontext 1 24 Ab2 99 99 NM 2[19-79] 834-92 0.20 f 260 25 Ab2 99 99 NM 2[19-79] 834-92 0.19 f 218 26 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.18 f 2n 277 27 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.16 f 401c x=032, y=331 NÖ Kontext 0 28 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.14 f 406f x=031, y=331 NV 29 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.13 f 407n x=031, y=331 SÖ 30 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.11 f 019 31 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.11 f 025 ex 2 32 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.10 f 400b x030 y332 NV Kontext 1 (2) 33 Ab2 99 99 NM [219-79] 834-92 0.09 f 421 x=032, y=333 SV Kontext 0 34 Ab2-3 99 99 NM [c270-95] c883-908 0.48 f 412b x=031, y=331 NÖ SAMANID Isma`il b. Ahmad 35 Sa1 17 1 [Andaraba] [c294] c906/7 0.20 f 413d x=031, y=332 NV 36 Sa1 17 1 [Andaraba/Balkh/Ma`din] [293-5] 905-7 0.22 f 222 37 Sa1 Ba 17 1 [Balkh] [292] 904/5 0.37 f 084 38 Sa1 17 1 Balkh [c292-93] c904-6 0.15 f 405g x=031, y=331 NV 39 Sa1 17 1 [Andaraba/Balkh] [29]3 905/6 0.38 f 073 40 Sa1 16 1 [alshash] 28[1-3] 894-97 0.20 f 412a x=031, y=331 NÖ 41 Sa1 16 1 alshash [280-89] 893-902 0.18 f 041 42 Sa1 16 1 [alshash] [288-89] 900-2 0.35 f 386a x=032, y=231 SV Kontext 0 43 Sa1 17 1 [alshash] [2]9[2,5] 904-7 0.12 f 406c x=031, y=331 NV 44 Sa1 16 1 NM [28]6 899/900 0.21 f 405d x=031, y=331 NV 45 Sa1 16 1 NM [28]8 900/1 0.25 f 055 46 Sa1 16 1 NM [280-89] 893-902 0.27 f 187 47 Sa1 16 1 NM [280-89] 893-902 0.22 f 140

48 Sa1 16 1 NM [2]8x 893-902 0.12 f 062 49 Sa1 16 1 NM [2]8[7-9] 900-2 0.18 f 286 Ahmad b. Isma`il 50 Sa1 99 2 [Andaraba] [295-301] 907-14 0.34 f 039 51 Sa1 99 2 [Andaraba] [295-301] 907-14 0.28 f 120 52 Sa1 Ba 18 2 [Andaraba/Balkh] 296-97 908-10 0.34 f 289 53 Sa1 99 2 [Samarqand] [295-301] 907-14 0.16 f 317 54 Sa1 99 2 Sa[marqand] [295-301] 907-14 0.10 f 401b x=032, y=331 NÖ Kontext 0 55 Sa1 99 2 [alshash] [29]5 907/8 0.37 f 085 56 Sa1 99 2 alshash [295-301] 907-14 0.37 f 354 "Grovt" 57 Sa1 18 2 NM [295-301] 907-14 0.17 f 303 58 Sa1 18 2 NM [295-301] 907-14 0.08 f 259 59 Sa1 99 2 NM [295-301] 907-14 0.28 f 099 Nasr b. Ahmad 60 Sa1 18 3 [Andaraba] [30]3 915/16 0.31 f 247 61 Sa1 18 3 [Andaraba] [303-7] 915-20 0.18 f 206 62 Sa1 18 3 [alshash] c3[04] c916/17 0.28 f 205 63 Sa1 18 3 [alshash] [c304] c916/17 0.15 f 051 64 Sa1 18 3 [alshash] [30]9 921/22 0.24 f 414a x=031, y=331 NÖ Leimus 2357 (stid) 65 Sa1-2 18 3 [alshash] [301-20] 914-32 0.40 f 189 66 Sa1-2 18 3 alshash [301-20] 914-32 0.29 f 236 67 Sa1-2 18 3 [alshash] 3[01-20] 914-32 0.25 f 151 68 Sa1-2 18 3 [alshash] [301-20] 914-32 0.19 f 008 69 Sa1-2 99 3 [alshash] [308-24] 920-36 0.37 f 240 70 Sa1-2 18 3 NM [30]3/[31]3 915-26 0.16 f 014 71 Sa1-2 99 3 NM [301-24] 914-36 0.13 f 194 Obestämd emir 72 Sa1 99 99 [Andaraba] [c295] c907/8 0.10 f 081 73 Sa1-2 99 99 Ma`[din] [290-320] 902-32 0.34 f 044 74 Sa1-2 99 99 Samarqand [295-315] 907-28 0.30 f 406e x=031, y=331 NV 75 Sa1-2 99 99 [Sa]marqa[nd] [280-324] 893-36 0.11 f 418e x=031, y=331 NV 76 Sa1-2 99 99 [Samarqand?] [280-324] 893-936 0.10 f 148 77 Sa1 99 99 Samarqand [295-324] 907-36 0.23 f 406d x=031, y=331 NV 78 Sa1-2 99 99 [Sama]rqand [295-324] 907-36 0.13 f 353 79 Sa1 99 99 [alshash] 2[80-99] 893-912 0.09 f 256 80 Sa1 99 99 alshash [287-99] 900-12 0.19 f 276 81 Sa1 99 99 [alshash] [2]9x 902-12 0.16 f 427c x=032, y=330 SÖ Kontext 0 82 Sa1 99 99 [alshash] [c287-301] c900-14 0.17 f 405a x=031, y=331 NV 83 Sa1 18 99 [alshash] [30]1 913/14 0.27 f 430b Såll nr x2 84 Sa1-2 99 99 [alsha]sh [280-324] 893-936 0.10 f 332 85 Sa1 99 99 NM 2[80-99] 893-912 0.35 f 109 86 Sa1 99 99 NM 2[80-99] 893-912 0.18 f 416f x030 y332 SV 87 Sa1 99 99 NM [290-99] 902-12 0.18 f 031 88 Sa1 99 99 NM 2[90-99] 902-12 0.18 f 405f x=031, y=331 NV 89 Sa1 99 99 NM [2]9[0-9] 902-12 0.16 f 405h x=031, y=331 NV 90 Sa1 99 99 NM [2]9[0-9] 902-12 0.12 f 329 91 Sa1-2 99 99 NM [28]3-[32]3 896-935 0.20 f 254 92 Sa1-2 99 99 NM [28]3-[32]3 896-935 0.14 f 340 93 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.37 f 412c x=031, y=331 NÖ 94 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.33 f 104 95 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.31 f 068 96 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.29 fg 043 97 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.27 f 418c x=031, y=331 NV

98 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.26 f 042 99 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.25 f 089 100 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.25 fg 211 101 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.24 f 407m x=031, y=331 SÖ 102 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.23 f 201 103 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.23 f 243 104 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.23 f 401g x=032, y=331 NÖ Kontext 0 105 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.22 f 017 106 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.22 f 022 107 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.21 f 215 108 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.21 fg 279 109 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.20 f 299 110 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.20 f 418d x=031, y=331 NV 111 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.19 f 015 112 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.19 f 021 113 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.19 f 146 114 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.19 f 149 115 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.19 f 184 116 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.18 f 029 117 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.18 f 139 118 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.18 f 172 119 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.18 f 175 120 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.18 f 207 121 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.18 fg 242 122 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.17 f 002 123 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.17 f 071 124 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 126 125 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 143 126 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 190 127 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 195 128 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 235 129 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 306 130 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 334 131 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 358 132 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.16 f 359 133 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.15 f 136 134 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.15 fg 212 135 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.15 f 401f x=032, y=331 NÖ Kontext 0 136 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.14 f 061 137 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.14 f 166 138 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.14 f 185 139 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.14 f 196 140 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.14 f 202 141 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.14 f 274 142 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 049 143 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 108 144 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 138 145 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 158 146 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 191 147 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 230 148 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 238 149 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 251 150 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.13 f 258 151 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.12 f 040 152 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.12 f 180 153 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.12 f 186 154 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.12 f 216 155 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.12 f 281

156 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.11 f 023 157 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.11 f 105 158 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.11 f 133 159 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.11 f 418h x=031, y=331 NV 160 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 fg 006 161 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 f 020 162 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 f 027 163 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 f 054 164 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 f 067 165 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 f 142 166 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.10 f 144 167 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 013 168 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 024 169 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 028 170 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 082 171 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 129 172 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 130 173 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.09 f 418g x=031, y=331 NV 174 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.08 f 070 175 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.08 f 123 176 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.08 f 295 177 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.07 f 169 178 Sa1-2 99 99 NM [280-324] 893-936 0.03 f 301 179 Sa1-2 99 99 NM xx4/7/9 (284-324) 0.13 f 047 180 Sa1-2 99 99 NM [295-324] 907-36 0.14 f 374 181 Sa1-2 99 99 NM 3[00-24] 912-36 0.15 f 234 IMITATIONER/EFTERPRÄGLINGAR 182 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.27 f 165 183 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.23 f 406b x=031, y=331 NV 184 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.18 f 428a x=031, y=332 185 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.17 f 050 186 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.15 fg 409h x=031, y=332 SV 187 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.14 f 164 188 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.10 f 388 x030 y331 SV Kontext 2 189 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.09 f 391d x=032, y=331 NV Kontext 0 190 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.09 f 405i x=031, y=331 NV 2 sammanhörande 191 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.09 f 409g x=031, y=332 SV 192 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.09 f 427a x=032, y=330 SÖ Kontext 0 193 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.07 f 406g x=031, y=331 NV 194 ImUgly 99 99 NM ND (c.270-90) 0.04 f 407o x=031, y=331 SÖ 195 ImVb2 99 99 NM 3xx (c324_c935/36 AR dirham+ 0.27 f 401a x=032, y=331 NÖ ImVb of "round" type, dateable to c.323-324 196 ImVb2 99 99 NM ND (c324_c935/36) AR dirham+ 0.18 f 405b x=031, y=331 NV Cf. Bezlyudovka hoard #996,1191,1192,1193,1194 OBESTÄMD ISLAMISK DYNASTI 197 Ab/Sa 99 99 alshash ND [219-324] 834-936 0.20 f 383 "Fynd i dumphög" 198 Ab/Sa 99 99 NM 2[00-99] 815-912 0.34 f 406a x=031, y=331 NV 199 Ab/Sa 99 99 NM [2]9[0-9] 902-12 0.14 f 275 200 DynX 99 99 NM ND 3.53 53f 418i- x=031, y=331 NV 53 ex i samma påse Nr 200-252 253 DynX 99 99 NM ND 2.58 37f 404d- x=031, y=331 NÖ 37 ex i samma påse Nr 253-289

290 DynX 99 99 NM ND 2.56 32f 414c- x=031, y=331 NÖ 32 ex i samma påse 322 DynX 99 99 NM ND 2.45 32f 428c- x=031, y=332. 32 ex i samma påse 354 DynX 99 99 NM ND 1.86 10f 415a- x=031, y=331 NÖ 10 ex i samma påse 364 DynX 99 99 NM ND 1.83 20f 20 ex, "grovt", vägda i klump 384 DynX 99 99 NM ND 1.77 23f 430a 23 ex i samma påse vägda tillsammans. Såll nr x2 405 DynX 99 99 NM ND 1.61 12f 407al x=031, y=331 SÖ 12 ex i samma påse 419 DynX 99 99 NM ND 1.54 10f 408aj x=031, y=331 SÖ 10 ex i samma påse 429 DynX 99 99 NM ND 1.44 9f 386bk x032 y=231 SV Kontext 0. 9 ex i samma påse (ursprungligen 10) 438 DynX 99 99 NM ND 0.95 f 119 439 DynX 99 99 NM ND 0.86 12f 410 x=031, y=332 SV L=1. 12 ex i samma påse 451 DynX 99 99 NM ND 0.78 7f 426ag x=031, y=333 NV 458 DynX 99 99 NM ND 0.74 5f 411ae x=032, y=231 SÖ 5 ex i samma påse 463 DynX 99 99 NM ND 0.73 10f 413an x=031, y=332 NV Kontext 1. 10 ex i samma påse 473 DynX 99 99 NM ND 0.65 12f x=031, y=331 NÖ 12 ex i samma påse 485 DynX 99 99 NM ND 0.57 5f 401h- x=032, y=331 NÖ Kontext 0. 5 ex i samma påse 490 DynX 99 99 NM ND 0.57 6f 409af x=031, y=332 SV 6 ex i samma påse 496 DynX 99 99 NM ND 0.43 f 141 497 DynX 99 99 NM ND 0.42 f 132 498 DynX 99 99 NM ND 0.40 3fg 391ac x=032, y=331 NV Kontext 0. 3 ex i samma påse 501 DynX 99 99 NM ND 0.40 4f 420ad x=031, y=333 SV 4 ex i samma påse 505 DynX 99 99 NM ND 0.39 f 030 506 DynX 99 99 NM ND 0.39 f 112 507 DynX 99 99 NM ND 0.35 f 035 508 DynX 99 99 NM ND 0.34 f 115 509 DynX 99 99 NM ND 0.33 f 045 510 DynX 99 99 NM ND 0.31 f 097 511 DynX 99 99 NM ND 0.28 f 145 512 DynX 99 99 NM ND 0.26 3f 422ac x=033, y=334 SÖ Kontext 0. 3 ex i samma påse 515 DynX 99 99 NM ND 0.25 f 034 516 DynX 99 99 NM ND 0.25 f 335 517 DynX 99 99 NM ND 0.24 f 401d x=032, y=331 NÖ Kontext 0 518 DynX 99 99 NM ND 0.23 f 038 519 DynX 99 99 NM ND 0.23 f 265 520 DynX 99 99 NM ND 0.23 f 419 x030 y333 NÖ Kontext 0 521 DynX 99 99 NM ND 0.22 f 150 522 DynX 99 99 NM ND 0.22 f 226 523 DynX 99 99 NM ND 0.20 2f 387 x=032, y=332 SV Lager 0. 2 ex i samma påse 525 DynX 99 99 NM ND 0.19 f 004 526 DynX 99 99 NM ND 0.19 f 090 527 DynX 99 99 NM ND 0.19 f 113 528 DynX 99 99 NM ND 0.19 f 209 529 DynX 99 99 NM ND 0.18 f 009 530 DynX 99 99 NM ND 0.18 f 110 531 DynX 99 99 NM ND 0.18 f 192 532 DynX 99 99 NM ND 0.18 f 248 533 DynX 99 99 NM ND 0.18 f 266 534 DynX 99 99 NM ND 0.18 f 394e x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 535 DynX 99 99 NM xx6 0.18 f 405e x=031, y=331 NV 536 DynX 99 99 NM ND 0.17 f 007

537 DynX 99 99 NM ND 0.17 f 075 538 DynX 99 99 NM ND 0.17 f 087 539 DynX 99 99 NM ND 0.17 f 157 540 DynX 99 99 NM ND 0.17 fg 348 541 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 083 542 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 101 543 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 111 544 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 114 545 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 153 546 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 160 547 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 403a x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 548 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 403e x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 549 DynX 99 99 NM ND 0.16 f 417c x030 y332 SV Kontext 2. 3 ex i samma påse 550 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 005 551 DynX 99 99 NM ND 0.15 fg 032 552 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 036 553 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 053 554 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 088 555 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 116 556 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 173 557 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 213 558 DynX 99 99 NM ND 0.15 f 232 559 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 016 560 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 052 561 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 106 562 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 121 563 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 128 564 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 155 565 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 156 566 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 163 567 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 210 568 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 228 569 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 252 570 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 283 571 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 327 572 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 385 "Fynd i torva/dump" 573 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 397 x=031, y=332 SÖ 574 DynX 99 99 NM ND 0.14 f 417b x030 y332 SV Kontext 2. 3 ex i samma påse 575 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 056 576 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 065 577 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 074 578 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 079 579 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 122 580 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 152 581 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 178 582 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 214 583 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 403c x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 584 DynX 99 99 NM ND 0.13 f 416a x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 585 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 011 586 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 037 587 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 076 588 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 086 589 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 092 590 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 117

591 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 147 592 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 176 593 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 203 594 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 221 595 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 223 596 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 244 597 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 304 598 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 361 599 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 403d x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 600 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 414b x=031, y=331 NÖ 601 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 425 x=031, y=333 SÖ 602 DynX 99 99 NM ND 0.12 f 427b x=032, y=330 SÖ Kontext 0 603 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 048 604 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 058 605 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 064 606 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 091 607 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 220 608 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 241 609 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 255 610 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 325 611 DynX 99 99 NM ND 0.11 f 331 612 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 012 613 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 069 614 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 167 615 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 179 616 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 183 617 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 188 618 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 227 619 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 237 620 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 250 621 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 263 622 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 278 623 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 287 624 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 310 625 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 316 626 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 339 627 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 394b x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 628 DynX 99 99 NM ND 0.10 f 423 x030 y333 SV Kontext 0 629 DynX 99 99 NM ND 0.09 fg 072 630 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 077 631 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 096 632 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 098 633 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 125 634 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 154 635 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 198 636 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 233 637 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 324 638 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 390b x030 y331 NÖ/NV Kontext 1. 2 ex vägda individuellt 639 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 394a x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 640 DynX 99 99 NM ND 0.09 f 396 x030 y332 NÖ Kontext 1 641 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 010 642 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 063 643 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 066 644 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 078 645 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 103 646 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 135

647 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 162 648 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 168 649 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 174 650 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 229 651 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 231 652 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 239 653 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 253 654 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 261 655 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 309 656 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 311 657 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 313 658 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 323 659 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 333 660 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 355 661 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 392a x030 y331 SÖ Kontext 1. 3 ex vägda individuellt 662 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 394d x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 663 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 395a x030 y332 SÖ Kontext 1. 2 ex i samma påse 664 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 416c x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 665 DynX 99 99 NM ND 0.08 f 424 x=032, y=333 NÖ Kontext 0 666 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 046 667 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 057 668 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 170 669 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 182 670 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 204 671 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 294 672 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 296 673 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 308 674 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 315 675 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 343 676 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 389a x030 y331 NÖ/NV Kontext 1 677 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 390a x030 y331 NÖ/NV Kontext 1. 2 ex vägda individuellt 678 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 400a x030 y332 NV Kontext 1 (2) 679 DynX 99 99 NM ND 0.07 f 418a x=031, y=331 NV 680 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 060 681 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 094 682 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 107 683 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 200 684 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 219 685 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 249 686 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 262 687 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 314 688 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 318 689 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 321 690 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 342 691 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 416d x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 692 DynX 99 99 NM ND 0.06 f 418f x=031, y=331 NV 693 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 102 694 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 181 695 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 245 696 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 305 697 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 312 698 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 350 699 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 392c x030 y331 SÖ Kontext 1. 3 ex vägda individuellt

700 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 416e x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 701 DynX 99 99 NM ND 0.05 f 417a x030 y332 SV Kontext 2. 3 ex i samma påse 702 DynX 99 99 NM ND 0.04 f 322 703 DynX 99 99 NM ND 0.04 f 346 704 DynX 99 99 NM ND 0.04 f 416b x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 705 DynX 99 99 NM ND 0.03 f 197 706 DynX 99 99 NM ND 0.03 f 389b x030 y331 NÖ/NV Kontext 1 707 DynX 99 99 NM ND 0.03 f 395b x030 y332 SÖ Kontext 1. 2 ex i samma påse 708 DynX 99 99 NM ND 0.03 f 403b x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 709 DynX 99 99 NM ND 0.03 3f 413ac x=031, y=332. 3 ex i samma påse 712 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 297 713 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 298 714 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 300 715 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 302 716 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 352 717 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 392b x030 y331 SÖ Kontext 1. 3 ex vägda individuellt 718 DynX 99 99 NM ND 0.01 f 394c x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 719 DynX 99 99 NM 3[00-24] 912-36 0.17 f 402 x=030 y=331 NW Kontext 0 VÄSTEUROPEISKA MYNT Nordiska mynt: Hedeby (Haithabu) vid nuv. Schleswig. Danska kolleger kallar gärna mynten "danska". Carolus-efterpräglingar, ca 900-950 (p.g.a. myntens tillstånd är en närmare bestämning inte möjlig). (Reservation: kanske tillhör två av fragmenten ett och samma mynt; det får en specialist titta på i sinom tid). 720 Eu 99 99 NM ND AR denier 0.12 3f 404ac x=031, y=331 NV 723 Eu 99 99 NM ND AR denier 0.10 f 193 724 Eu 99 99 NM ND AR denier 0.10 f 428b x=031, y=332 EJ RÄKNADE 725 DynX 99 99 NM ND 0.00??f 429a- x031 y=332. Hundratals "smulor", ej räknade men vägandes 12,43g FUNNA 2014: ABBASID 726 Ab1 3 3 mint?(afr)[c160-80] c776-97 0.00 f 6:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/6 frg 727 Ab3 99 99 mint? [279-95] 892-908 0.00 f 6:4 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (1/10 frg) SAMANID 728 Sa1 16 1 [alshash] [286-88] 899-901 0.00 f 6:5 Öppenskär, Bl (2014). Shash 298 less likely. 1/6 frg 729 Sa1 99 1 mint? [280-95?] 893-908 0.00 f 8:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 730 Sa1-2 99 3 [Samarqand?] [301-24] 914-36 0.00 f 9:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 731 Sa1-2 99 3 [alshash] [308-24] 920-36 0.00 f 7:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg OBESTÄMD ISLAMISK DYNSTI

732 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 6:7 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 733 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 6:8 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 734 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 6:9 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 735 DynX 99 99 NM ND 0.00 fg 6:6 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 736 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 6:2 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c.320-31?) 1/10 frg 737 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 6:3 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c.320-31?) 1/10 frg 738 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 7:2 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 739 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 9:2 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c.320-31?) 1/10 frg 740 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 9:3 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c.320-31?) 1/10 frg 741 DynX 99 99 NM ND 0.00 f 9:4 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c.320-31?) 1/10 frg SAMANID 742 Sa1-2 99 3 NM ND 0.00 f 1(3) Öppenskär, Bl (2015) Tre fragment funna senare, inga vikter 743 Sa1-2 99 3 NM ND 0.00 f 2(3) Öppenskär, Bl (2015) Tre fragment funna senare, inga vikter 744 Sa1-2 99 3 NM ND 0.00 f 3(3) Öppenskär, Bl (2015) Tre fragment funna senare, inga vikter Förkortningar mm: Ab1 abbasid-dynastin, 132-218/750-833 Ab2 abbasid-dynastin, 219-279/834-893 Ab3 abbasid-dynastin, 280-334/893-946 Sa1 samanid-dynastin, 280-309/893-922 Sa2 samanid-dynastin, 310-343/922-955 C cirka f fragment, bit g graffiti NM no mint, myntortsangivelse saknas ND no date, årtal saknas Madînat al-salâm =Bagdad, Irak Wâsit =Wasit, Irak (övergiven, norr om staden Basra) al-muhammadiyya =Teheran, Iran Surra man ra'â =Samarra, Irak Samarqand =Samarkand, Uzbekistan al-shâsh =Tasjkent, Uzbekistan Andarâba =Andarab, norra Afghanistan (övergiven) Balkh =Balch, norra Afghanistan (också övergiven, men faktiskt exakt där den svenska militären låg förlagd intill nyligen) De nordiska mynten bestämda av prof.kenneth Jonsson. Gert Rispling 2015-11-30, 2015-12-10, 2016-01-25

Bilaga 4 - Konserveringsrapport

Konserveringsrapporter över föremål från Öppenskär, Torhamn 2015. Max Jahrehorn Rapport maj 2016 K15-87 OXIDER AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering..... 2 Sållning av material.. 3 Konserveringsrapporter 4 Omslagsbild: Hjalt, f.nr X2.

Inledning Materialet kommer från Öppenskär, Torhamn 2015. Föremålen består av järn, cu-legeringar samt glas. Sammanlagt består fynden av 8 fyndposter och material för sållning. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring.

Sållning av material Vissa av föremålen var placerade i påsar eller burkar med material från fält. Då fynden lyfts sållades materialet och undersöktes under mikroskop. Materialet torkades och placerades åter i märkta påsar. Om något avvikande upptäcktes gavs detta ett följande undernummer. Påse X2, vikt 2500g. Förutom järnföremålen i påse X2 så upptäcktes vid sållning en segmenterad glaspärla (X2-1) samt 24 myntfragment. Dessa fragment sändes obehandlade åter till museet eftersom numismatiska studier pågick. Vidare hittades även ett mindre benfragment (X2:A), ett frö (X2:B) samt ett eventuellt fragment av bergskristall (X2:C).

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 199 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Sölja samt två lösa järnfragment Material: Cu-legering, järn Antal: 3 Mått: Vikt in: 9,41g (sölja), 1,92g (2 fe) Vikt ut: 7,41g, 1,94g Foto: Ja Behandling: Söljans ytor täcks delvis av föroreningar och korrosionsprodukter som relateras till dess torne av järn. Cu-legeringen uppvisas en kraftigt vittrad struktur utan ursprunglig yta, med flera områden som är voluminösa och består av koppar(ii)klorid. Järnet bedöms vara helt utkorroderat, vars form består endast av ett skal. Järnfragmenten är hyggligt stabila. Söljan före konservering, pilen markerar dess torne. 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Söljan rengörs under mikroskop med trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Föremålets torne är helt av enligt den streckade pilen på sidan ett och lyfts av, vid fortsatt rengöring. Då föremålets ytor är ömtåliga så rengörs dessa inte kemiskt utan urlakas i flera bad med avjoniserat vatten. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Detaljfotografi på tornen av järn. Tornens utkorroderade inre markeras i bild samt dess område för brottet, innan tornen lyfts av. 2

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Järnfragmenten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Delarna urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Till viss del gäller denna behandling även för söljans torne (i två delar), då ytorna mikroblästras med glaspärlor under mikroskop. Arbetet utförs för att få en något tydligare bild av söljans torne, som är mycket hårt korroderad. En del korrosionsprodukter lämnas kvar eftersom de är av bärande struktur och ett avlägsnande skulle medföra att element kollapsar. Efter rengöringen behandlas tornen som resten av söljan. Tornen monteras ihop med Paraloid B72 1:1 i aceton. Söljan efter konservering. 3

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Järnfragmenten efter behandling. 4

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 381 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Fragment Material: Järn Antal: 3 Mått: Vikt in: 26,45g Vikt ut: 24,62g Foto: Ja Behandling: Fragmenten är mycket hårt korroderade och kraftigt förorenade, några sprickbildningar och krustor är synliga. Fragmenten före konservering. Delarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Fragmenten urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Fragmenten efter konservering. 2

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 390 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Armring Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 8,14g, 0,93g( frag.) Vikt ut: 7,90g 0,92g Foto: Ja Behandling: Ringens ytor täcks delvis av föroreningar, men stora områden saknar dessa och här uppvisas en kraftigt vittrad struktur utan ursprunglig yta. Skikten är voluminösa och på några mindre ställen finns antydan till metall under, inslaget av koppar(ii)klorid är tydligt. Korrosionsförloppet har varit mycket aggressivt, där en stor del av föremålet försvunnit. Påsen med jord sållades och två cu- fragment upptäcktes, dess status likvärdig med armringen. Armringen före konservering, pilen markerar den kraftiga korrosionsbilden. 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Fotografi på ringens olika föroreningsgrader samt nedbrytningsstatus. Områden som är krackelerade saknar underliggande suport och vissa delar av metallen exponeras som en rödare metall. Vid rengöringen av det vänstra hålet i ovan bild, satt ett träfragment (ev. rot), märks :A. De två sållade fragmenten. Mekanisk rengöring under mikroskop med trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Då föremålets ytor är ömtåliga så rengörs dessa inte kemiskt utan urlakas i flera bad med avjoniserat vatten. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 8% i toluen samt lufttorkas. 2

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Föremålen efter konservering. Pilen i bild markerar ett område med fragmentarisk ursprunglig yta. Hanteras mycket varsamt, ömtåliga ytor. Lyft armringen enligt pilarna på sidan 1. 3

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 393 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Armring Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 4,73g Vikt ut: 4,56g Foto: Ja Behandling: Ringens ytor täcks delvis av föroreningar, men stora områden saknar dessa och här uppvisas en kraftigt vittrad struktur utan ursprunglig yta. Skikten är voluminösa och på några mindre ställen finns antydan till metall under, inslaget av koppar(ii)klorid är tydligt. Korrosionsförloppet har varit mycket aggressivt, där en stor del av föremålet försvunnit. Armringen före konservering, områden som är krackelerade saknar underliggande suport. 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Mekanisk rengöring under mikroskop med trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Då föremålets ytor är ömtåliga så rengörs dessa inte kemiskt utan urlakas i flera bad med avjoniserat vatten. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 8% i toluen samt lufttorkas. Armringen efter konservering. Hanteras mycket varsamt, ömtåliga ytor. Lyft armringen enligt pilarna på sidan 1. 2

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 395 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Fragment Material: Järn Antal: 2-3? Mått: Vikt in: 39,60g Vikt ut: 10,65g Foto: Ja Behandling: Fragmenten är mycket hårt korroderade och kraftigt förorenade. Fragmenten före konservering. Delarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Fragmenten urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Torne tillhörande en pilspets samt ett kil liknande föremål med ett lätt stukat huvud, föremålet påminner om en huggmejsel. Föremålen efter konservering. 2

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: X1 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Bryne Material: Sten Antal: 1 Mått: Vikt in: 11,47g Vikt ut: 11,36g Foto: Ja Behandling: Brynet har lätt förorenade ytor, dess centrumhål är delvis fyllt. Brynet före behandling. Stenen rengörs med mjuk borste och en neural tvållösning samt placeras i avjoniserat vatten för urlakning med följande torkning. Brynet efter behandling.

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: X2 Kons nr: Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Hjalt (knapp), kniv mm? Material: Järn Antal: 6 Vikt in: 277,58g (hjalt), 42,72g (5frag.). Vikt ut: 222,91g, 22,31g Foto: Ja Behandling: Samtliga delar är mycket hårt korroderade och några delar har i det närmaste korroderat ut, i brottytorna finns inge kärna av järn. Delarna är kraftigt förorenade med inslag av rötter och sandkorn. Det fem fragmenten före konservering. Pilarna markerar de föremål som saknar inre metallkärna. De delar som markerats i ovan bild, har hygglig passform och de två till vänster har recenta brottytor. Hjalten före konservering. 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Metallytor med tunn korrosion, syns i krustan. Delarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålen urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Föremålen efter konservering. 2

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Pilen i bild markerar området där god passning mellan delarna fanns och har monterats åter. Detaljfotografi på hjaltens vertikala streck. 3

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Hjalten har en stor variation i korrosionsbilden där vissa områden helt korroderats bort, medan andra har tryckts upp med sin ursprungliga yta. Dessa upptryckta ytor bär i några fall en vertikal linje dekor, som har varit fyllda med tunna silvertrådar/band. Trådarna är några fall synliga i mikroskop. En del korrosionsprodukter lämnas kvar eftersom de är suport eller av bärande karaktär för omgivande områden. På föremålets ena sida sitter troligen ett silvermynts fragment, fastkorroderat. Bilderna ovan visar på de vertikala linjer som finns spritt över föremålet, pilen markerar ett område där linjerna befinner sig i en något upplyft skorpa. 4

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Pilen markerar ett silverfragment. Hanteras varsamt 5

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: X2:1 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: 2015-11-27 Datum ut: 2016-05-12 Föremål: Pärla Material: Glas Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,41g Vikt ut: 0,38g Foto: Ja Behandling: Den segmenterade pärlan består av tre segment av en transparant glasmassa. Föremålet är lätt förorenat och dess centrumhål är fyllt. Pärlan hittades vid sållning av påse X2. Pärlan före konservering. Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt rengöring samt urlakning. Inget avvikande noterades vid rengörning av centrumhålet. Dehydrering i 1

Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas. Pärlan efter konservering. 2

OXIDER AB Box 980 39129 Kalmar www.oxider.se Telefon: 0722 47 58 58 E-post: max.jahrehorn@oxider.se