Posten i Stångby Sven-Erik Strand För den som flyttade till Stångby 1970, innebar den första kontakten med posten en trivselfaktor. Först handslaget genom luckan med ett vänligt Välkommen till Stångby och sedan efterföljande hembesök av Gillis för introduktion till Torns IF:s supporterklubb. Därefter en utomordentligt god service för både post- och SJ-ärenden från Gillis Gillheim och Rune Svensson. Brevbärningen ombesörjdes av en bygdens son med naturligt god lokalkännedom, Kjell Asmundsson. Man minns med tacksamhet även telefonsamtal från Brita Kristensson som påminnde om ankommande försändelser. Sedan järnvägsnätet börjat byggas ut i Sverige från mitten av 1800-talet (Malmö- Lund banan invigdes 1856) hade posten tidigt utnyttjat denna möjlighet till snabbare transporter. Redan 1863 introducerades ambulerande postkupéer för hantering av post under väg. Helt självklart var det emellertid inte att järnvägsstationerna också skulle fungera som postkontor. Så blev fallet efter en överenskommelse 1863 mellan dåvarande SJ och Postverket enligt vilken bliva vid samtlige Statens Järnvägsstationer även inrättade poststationer, vilka i allmänhet och där ej särskilt annorlunda förordnas, förestås av stationsinspektor, stationsmästare eller annan järnvägstjänsteman på stället. Motsvarande avtal ingicks sedan även med privata järnvägsbolag vilket bland Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908 50
annat ledde till inrättandet av Vallkärra förenade post- och järnvägsstation 1886 (Lund- Kävlinge banan). Poststationen i Stångby inrättades den 1 nov. 1901 enligt beslut av Kungl. Generalpoststyrelsen. Carl Eklundh blev ansvarig för både post- och järnvägsgöromål, efterträdd 1910 av Karl Emil Wilhelm Dahlen. Denna hade varit poststationsföreståndare i Mobodarna under tre år. När han åter fick bege sig norrut genom utnämning till stationsföreståndare i Storfors den 1 juli 1917, blev Carl Stork föreståndare i Stångby. Denna förflyttades till Skytts Vemmerlöv den 1 november 1919 och Carl Hallberg tog över. Gustav Ferdinand Söderberg blev föreståndare i Stångby den 1 februari 1930 och därefter ansvarade följande järnvägsmän för postgöromålen till skilsmässan från järnvägen den 30 november 1975: David Leonard Andersson (1937-1941), John Kristian Nilsson (1941-1947), Ragnar Åkesson (1948-1949), Sven Hilmer Uno Friberg(1949-1955), Nils Algot Hoberg (1955-1959) och Karl Gillis Gillheim(1959-1975). Poststationens namn ändrades till Lund 14 den 1 juli 1970 och statushöjdes till postexpedition den 1 december 1975. Även efter denna förändring fanns poststationen kvar i järnvägsstationen, ehuru skild från järnvägen. Den hann med Brita Kristensson som chef genomgå förändring av terminologin (lokalpostkontor 1977, postkontor 1986) innan den drogs in med maj månads utgång 1987. Citerat från Erik Lindgren: Posthistoriska glimtar från Lunds kommun. I sammanhanget kan nämnas att vid sidan Poststämpel, Loppmarknaden i Stångby 20 års jubileum 1988 51
Sista dagen stämplad Stångby 30/6 1970 Sista dagen stämplad Lund 14, 30/5 1987 52
av den allmänna posten, sådan som den inrättades i Danmark och därmed Skåne 1624 samt i Sverige 1636, sedan gammalt funnits särskilda postordningar för myndigheter. Kronposten befordrades av lägre tjänstemän mellan myndigheterna. Kyrkposten, även kallad klockareposten, betydde att klockarna ålades att befordra brev mellan kyrkliga myndigheter. Soldatposten eller knektposten var ett slags stafettpost inom ett indelt regemente. När dessa system upphörde genom riksdagsbeslut 1873 försågs i stället myndighe- Oscar II frimärke, poststämplat 4/10 1906 i Stångby Tjänstefrimärke avstämplat 28/1 1902 terna med särskilda tjänstefrimärken men brev befordrades nu med den allmänna posten. Som framgår av illustration förekom detta också i Stångby. Vid poststationens tillkomst var Oscar II kung i Sverige och de tidigaste stämpelavtrycken är följaktligen på märken med hans bild. Sista dagen för Stångby stämpeln var den 30/6 1970. Därefter användes stämpeln Lund 14 från den 1/7 1970 som sista Oscar II frimärke, poststämplat 19/1 1904 i Stångby Gustav V frimärke, poststämplat 16/1 1911 i Stångby 53
dagen användes den 30/5 1987. Det bör nämnas att nedläggningen av poststationen föregicks av stora protester från Stångbyborna. Även om denna skrift tillägnas Stångby stations 100-årsjubileum kan det kanske vara utrymme för en posthistorisk vinkling åt Vallkärrahållet. Det danska Oscar II frimärke, poststämplat 30/1898 i postverket inrättades av Christian IV 1624. I det dåvarande danska riket var förbindelserna med Norge viktiga, alltså Malmö- Lund och vidare mot Helsingborg över Hallandsåsen. Liksom i Sverige befordrades posten av bönder som för sina hemman erhöll en viss ersättning samt privilegier som skattenedsättning och frihet från utskrivning till krigstjänst. På en karta från mitten av Gustav V frimärke, poststämplat 9/9 1908 i Vallkärra 1700-talet anges posthemman: Walkierra Torn. Från arkiven finns uppgiften att vid en inventering 1751 en Nils Jönsson innehade fullmakt på posthemman enligt 1720 års stadga. Han besatt 1/3 kronohemman och erhöll 13 daler silvermynt. Till hjälp hade han drängen Jakob Jönsson, 27 år, samt en gosse 17 år. Han hade vidare 3 svarta hästar och kunde växla med röd, 2 brukbara sadlar, hästtäcken, posthorn och vapen. Posten förutsattes gå 2 gånger i veckan. ( ur Sven Göran Larssons Lundasamling) Vallkärra moderna posthistoria började med den privata järnvägen Lund- Kävlinge, tillkommen 1886, trots att en extra kommunalstämma avstått från i att Vallkärra teckna aktier 1885 i bolaget. Graderad rösträtt rådde vid denna tid ( Fyrkskalan). Även om ett par tunga namn stödde förslaget om aktieteckning var motståndet så starkt att votering ej behövdes. Postanstalten kunde ändå öppnas den 22 september 1886. 54