Förord. Statistiska centralbyrån i juli Stina Andersson. Maj Eriksson Gothe

Relevanta dokument
Förord. Statistiska centralbyrån i juli Stina Andersson. Maj Eriksson Gothe

A L L M Ä N N A V A L. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010

ALLMÄNNA VAL. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010

A L L M Ä N N A V A L. Allmänna valen 2006

A L L M Ä N N A V A L. Allmänna valen 2006

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Allmänna val, valresultat Omval i kommunfullmäktigevalet i Båstad

Allmänna val, valresultat 2010 ME0104

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Allmänna val, valresultat

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014

Allmänna val. General elections

Statistikinfo 2014:10

Statistikinfo 2018:05

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Riksdagsvalet 2014 på karta

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Swedish electoral data: General elections Statistics Sweden

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

12:1 Riksdagsval General elections

RAPPORT 2012:1. Erfarenheter från omvalen den 15 maj 2011

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Norrköpingsfakta. Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige Rapport nr 2019:1 4 juni 2019 TRYGGHETSPARTIET

Val till Europaparlamentet 2009

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Ett säkert val lärdomar och nyheter

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Allmänna val, valresultat 2010 ME0104

Val Foto: Freddy Billqvist

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Norrköpingsfakta. Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige Rapport nr 2014:5 30 oktober 2014

Folkpartiet partiet med störst framgång. Moderaterna partiet med störst tillbakagång

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

24 Demokrati. Democracy. Demokrati Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Fördelning av ytterligare två mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige Så här röstar du

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Svensk författningssamling

Allmänna val, valresultat 2006 ME0104

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Allmänna val i Norrköping 2014 preliminära resultat

Så här röstar du i omvalet

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6. Rubrik: Vallag (1997:157) Utfärdad: Författningen har upphävts genom: SFS 2005:837

Valresultat, Allmänna val

Valet till Europaparlamentet 2004

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Innehåll. 1. Det svenska valsystemet Valgeografi Rösträtt och röstlängd Partier och valsedlar Röstning...

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Demokrati. Democracy. Demokrati Statistisk årsbok Sida Page

Allmänna val, valresultat 2010 ME0104

Svensk författningssamling

Europaparlamentsval, valresultat 2014

Svensk författningssamling

Demokrati Democracy. Foto: Jan-Aage Haaland

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Mandatfördelning. Regler och räkneexempel för val till riksdagen, Europaparlamentet, kommun- och landstingsfullmäktige.

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall)

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

~~ ~I ~~~ ~II ~I~I~II~ ~~ Im~I~I~

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

VALNÄMNDEN KALLELSE VALNÄMNDEN

SCB:s Demokratidatabas Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Innehåll. 1. Det svenska valsystemet Valgeografi Rösträtt och röstlängd Partier och valsedlar Röstning...

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Politiska och kyrkliga förhållanden Politics and religion

Så här röstar du. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet till Europaparlamentet år 2014.

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer kap.

Svensk författningssamling 2005:837

Valet till Europaparlamentet 2004

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

E-röstning och andra valfrågor, vallagskommitténs slutbetänkande

PROTOKOLL Sida 1 Valnämnden Sammanträdesdatum Plats och tid Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Bedarön kl. 10: ,

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

VALMYNDIGHETENS MANUALER. Mandatfördelning. - val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Valmyndigheten 785 utg 3

Mandatfördelning i Sverige

Valet till Europaparlamentet 2019

Transkript:

Allmänna valen 2010 Del 3 Förord Förord görelsen för de allmänna valen 2010. Den omfattar statistik över röstberättigade, röstande och mandatfördelning vid kommunfullmäktigvalen den 19 september 2010. Även statistik från omvalet i Örebros nordöstra valkrets den 15 maj 2011 redovisas. Motsvarande uppgifter för riksdagsvalet har lämnats i en första del och motsvarande uppgifter för landstingsfullmäktigvalen publiceras i en andra del. Med anknytning till de allmänna valen 2010 publicerar SCB även resultat från valdeltagandeundersökningen, undersökningen om nominerade och valda samt valundersökningen. Publikationen har tagits fram av SCB:s enhet för demokratistatistik. Text och tabeller har framställts av Jonas Olofsson och Soheila Rahimian med hjälp av Johan Eklund, Inger Forslund, My Raquette och Richard Öhrvall. Kartor till publikationen har tagits fram av Stefan Svanström. Statistiska centralbyrån i juli 2011 Stina Andersson Maj Eriksson Gothe SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

Allmänna valen 2010 Del 3 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication 435. Förord... 3 Sammanfattning... 7 Förkortningar... 8 Rapportens innehåll... 9 Fakta om statistiken... 11 Vem är röstberättigad i Sverige?... 11 När äger valet rum?... 11 Var kan man rösta?... 12 Vilka ska väljas?... 12 Mandatfördelning och personröstning... 12 Så görs tabellerna... 12 Statistikens tillförlitlighet... 13 Valresultatet... 15 Röstberättigade och röstande... 15 Partier... 15 Partiernas starkaste och svagaste områden... 17 Mandatfördelning... 19 Förtidsröstning... 20 Personröstning... 20 Omval... 22 Kartor... 24 Tabeller... 35 Tabellförteckning... 35 In English... 435 Summary... 435 More about the statistics... 436 The results... 438 The reliability of the statistics... 438 List of tables... 439 List of terms... 441 Statistiska centralbyrån 5

6 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Sammanfattning Sammanfattning Antalet röstberättigade har ökat Totalt var knappt 7,4 miljoner personer röstberättigade i kommunfullmäktigvalen 2010, vilket är en ökning med cirka 270 000 personer jämfört med valen 2006. Röstandet har ökat något Drygt 6 miljoner personer röstade i 2010 års kommunfullmäktigval. Det motsvarar 81,6 procent av de röstberättigade, en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med föregående val. Socialdemokraterna blev det största partiet men backade Socialdemokraterna blev med 32,4 procent det största partiet i 2010 års val till kommunfullmäktige. Detta trots att partiet tappade 2,2 procentenheter jämfört med föregående val. Valresultatet gav Socialdemokraterna 4 593 mandat i Sveriges kommunfullmäktige, vilket var en minskning med 248 mandat. Moderaterna ökade och befäste positionen som näst största parti Moderaterna fick 26,2 procent av rösterna i kommunfullmäktigvalen och blev därmed näst största parti. Resultatet innebar en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående val. Moderaterna fick 2 966 mandat, vilket var 231 fler än under föregående mandatperiod. Folkpartiet tappade något Folkpartiet blev det tredje största partiet i valen till kommunfullmäktige med 7,9 procent av rösterna. Det var dock en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående val. Partiet fick därmed 914 mandat vilket var en tillbakagång med 9 mandat. Miljöpartiet femte största parti Miljöpartiet fick 7,1 procent av väljarnas röster i valen till kommunfullmäktige och blev därmed femte största parti. Resultatet innebar en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med valen 2006. Miljöpartiet ökade med 250 platser i landets kommunfullmäktige till totalt 686 mandat. Sverigedemokraterna mer än fördubblar antalet mandat Sverigedemokraterna fick 4,9 procent av rösterna, vilket innebar en uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med valen 2006. Partiet fick 612 mandat, en ökning med 332 mandat. Sverigedemokraterna hade sju mandat som inte tillsattes efter valen, s.k. tomma stolar. Fler män än kvinnor i kommunfullmäktige Av de 12 969 mandat som tillsattes i landets kommunfullmäktige gick 43 procent, motsvarande 5 582 mandat, till kvinnliga kandidater. Samtliga partier (M, C, FP, KD, MP, S, V och SD) hade en högre andel män än kvinnor bland sina ledamöter. Störst andel kvinnor återfanns i Socialdemokraterna där 49,0 procent av kandidaterna var kvinnor. Minst andel kvinnliga kandidater valdes in för Sverigedemokraterna, endast 18,8 procent. Statistiska centralbyrån 7

Sammanfattning Allmänna valen 2010 Del 3 Andelen som personröstade ökade Av samtliga röster på partier som tog mandat i kommunfullmäktige var 31,2 procent personröster, vilket var en ökning jämfört med 2006 då 28,3 procent personröstade i kommunfullmäktigvalen. 40 procent av personrösterna till kvinnliga kandidater Av personröster på mandatpartierna var 40,4 procent röster på kvinnliga kandidater. Bland Miljöpartiets väljare valde en majoritet, 54,1 procent, som personröstade en kvinnlig kandidat. Minst benägna att personrösta på kvinnor var Sverigedemokraternas väljare av vilka 17,8 procent valde en kvinna. Vart femte mandat tillsattes genom personröster Vid kommunfullmäktigvalen 2010 tillsattes 2 501 av totalt 12 969 mandat genom personröster. Detta motsvarar 19,3 procent av kommunfullmäktigledamöterna, en ökning med 3,3 procentenheter jämfört med valen 2006. Förkortningar Partibeteckningar M Moderaterna C Centerpartiet FP Folkpartiet KD Kristdemokraterna MP Miljöpartiet S Socialdemokraterna V Vänsterpartiet SD Sverigedemokraterna ÖVR Övriga partier 8 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Rapportens innehåll Rapportens innehåll I denna rapport redovisas de huvudsakliga valresultaten avseende kommunfullmäktigvalen 2010 samt historiska valresultat. I rapporten redovisas även resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets. Motsvarande statistiska redogörelse har lämnats för riksdagsvalet 2010 i Allmänna valen, Del 1 och för landstingsfullmäktigvalen 2010 i Allmänna valen, Del 2. Resultaten från 2010 års kommunfullmäktigval omfattar antal röstberättigade, särredovisat för förstagångsväljare och utländska medborgare, antal röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier. Redovisningen sker för län, kommun, kommunvalkrets och valdistrikt. I de Valdeltagande och röstfördelning efter kommun för mandatpartierna framgår även av de kartor som finns i valresultatsavsnittet. Tillsatta mandat efter parti redovisas efter län, kommun och kommunvalkrets. Även Övriga partier som erhållit mandat redovisas. Valda kandidater redovisas efter kön, parti och valgrund. Personvalet redovisas med fördelning av personrösterna efter kön och parti för de valda. Resultaten för kommunfullmäktigvalen 2010 har delvis publicerats tidigare på SCB:s webbplats www.scb.se. Statistiska centralbyrån 9

10 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Fakta om statistiken Fakta om statistiken I samband med val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige sammanställer SCB de slutgiltiga resultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande, giltiga valsedlars fördelning efter parti, personrösternas fördelning samt mandatfördelning. Vem är röstberättigad i Sverige? Enligt vallagen SFS 2005:837 som trädde i kraft den 1 januari 2006, gäller följande: Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare har rösträtt vid val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller om de senast 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. Den som gjort en sådan anmälan ska tas upp och kvarstå i röstlängden i 10 år från dagen för anmälan. I det fall en röst från en utlandssvensk inkommer och personen ej finns upptagen i röstlängd anses rösten som en anmälan. Utlandssvenskarna har enbart rösträtt vid val till riksdagen. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i Sverige och är upptagna i röstlängd har rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige. Övriga utländska medborgare måste dessutom ha varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen för att få rösta i dessa val. För att få rösta måste en person vara upptagen i en röstlängd. Inför varje val upprättar Valmyndigheten (www.val.se) en röstlängd för varje valdistrikt. Röstlängderna ska grundas på de uppgifter som 30 dagar före valdagen finns i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister. De som anser att röstlängden för deras del innehåller felaktiga uppgifter ska senast 12 dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas hos länsstyrelsen. Den som har rösträtt vid val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är också valbar i dessa val. För att vara valbar i en kommun eller ett landsting måste personen vara folkbokförd där. När äger valet rum? Allmänna valen bestående av val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hålls den tredje söndagen i september vart fjärde år. År 2010 hölls valet den 19 september. Det gick att förtidsrösta från och med den 1 september. Omvalet till Västra Götalands läns landsting och Örebros nordöstra valkrets hölls den 15 maj 2011. Statistiska centralbyrån 11

Fakta om statistiken Allmänna valen 2010 Del 3 Var kan man rösta? Röstning kan äga rum på olika ställen inom och utom Sverige: i vallokal, i röstningslokal för förtidsröstning, på utlandsmyndigheter, genom bud eller brevröstning från utlandet. Vilka ska väljas? Totalt 12 969 kandidater tillsattes i Sveriges 290 kommuner av de politiska partierna i kommunfullmäktigvalen 2010. Totalt var 12 978 mandat tillgängliga, men nio mandat blev ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. Det är bara om en person ställer upp som kandidat för ett parti som hon eller han kan bli vald. Partierna nominerar vilka kandidater som ska stå på valsedlarna. Mandatfördelning och personröstning Vid landstingsfullmäktigvalen måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget för att få delta i mandatfördelningen. Vid kommunfullmäktigvalen finns ingen spärr. I landstingsfullmäktige är 9/10 fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Vid val till kommunfullmäktige är alla mandat fasta och antalet mandat för varje valkrets har tidigare fastställts av länsstyrelsen. Vid fördelningen av fasta mandat används den s.k. jämkade uddatalsmetoden. Den innebär att först delas varje partis röster med 1,4. Det parti som då får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med 3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med 5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,4. Delningstalen blir därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv. Möjligheten att personrösta infördes i 1998 års val genom ändring i vallagen. Det går till så att väljaren markerar (kryssar för) högst en kandidat på valsedeln. Det är antalet personröster som kan avgöra vilka kandidater som ska ta plats för ett parti. För att bli vald till kommunfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat ha fått ett antal personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 50 röster. Om ingen eller inte tillräckligt många kandidater har nått personröster över spärren tillsätts resterande platser med kandidater i den ordning de står på valsedeln. Så görs tabellerna Redovisningarna i tabellerna baseras på uppgifter från Valmyndigheten. Merparten av förtidsrösterna (inklusive röster från utlandet) ingår i de preliminära sammanräkningarna i vallokalerna. Dessa förtidsröster ingår i valdistriktsresultaten. Övriga förtidsröster, som huvudsakligen består av röster avgivna under valsöndagen, ingår i resultaten på kommunnivå (gällande val till riksdag och landstingsfullmäktige) och på kommunvalkretsnivå (gällande val till 12 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Fakta om statistiken kommunfullmäktige) det vill säga ej på enskilda valdistrikt. Gällande val till riksdag och landstingsfullmäktige har förtidsrösterna emellertid redovisats på kommunvalkretsnivå för Stockholm, Göteborg och Malmö. I tabellerna redovisas dessa övriga förtidsröster som i vallokal ej räknade förtidsröster. Statistikens tillförlitlighet Uppgifterna i tabellerna är definitiva. Här redovisade uppgifter överensstämmer med länsstyrelsernas sammanräkningsprotokoll. Mandattabellernas uppgifter om valda kvinnor och män gäller tillsatta mandat vid en viss tidpunkt. SCB uppdaterar ej tabellerna om ersättare av annat kön tar över mandat. Statistiska centralbyrån 13

14 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Valresultatet Resultaten i detta avsnitt avser de ordinarie valen till kommunfullmäktige den 19 september 2010. Resultat från omvalet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets presenteras under rubriken omval. Röstberättigade och röstande Totalt var knappt 7,4 miljoner personer röstberättigade i kommunfullmäktigevalen 2010, vilket är en ökning med cirka 270 000 personer jämfört med valen 2006. Av de röstberättigade röstade drygt 6 miljoner personer, vilket var en ökning med cirka 380 000 personer jämfört med föregående val till kommunfullmäktige. Andelen röstande var därmed 81,6 procent av de röstberättigade och ökningen från föregående val motsvarar 2,2 procentenheter. Valdeltagandet var, liksom vid valen 2006, högst i Lomma kommun där 90,5 procent av de röstberättigade röstade. Lägst valdeltagande, 61 procent, var det i Haparanda kommun, som därmed behöll jumboplatsen från 2006 års val. Tablå 1 Antalet röstberättigade, antalet röstande och andelen röstande vid kommunfullmäktigvalen 2002, 2006 och 2010 Elections to the Municipal Councils in 2002, 2006 and 2010. Number and percentage of people entitled to vote and voters Typ av mått Type of measure 2002 2006 2010 Förändring Change 2002 2006 Förändring Change 2006 2010 Antal röstberättigade Entitled to vote Antal röstande Number of voters Valdeltagande, procent Percent voters 6 942 670 7 098 097 7 368 986 +155 427 +270 889 5 409 855 5 636 103 6 014 598 +226 248 +378 495 77,9 79,4 81,6 +1,5 +2,2 Partier Socialdemokraterna blev med 32,4 procent det största partiet i 2010 års val till kommunfullmäktige. Detta trots att partiet tappade 2,2 procentenheter jämfört med föregående val. Valresultatet gav Socialdemokraterna 4 593 mandat i Sveriges kommunfullmäktige, vilket var en minskning med 248 mandat. Moderaterna fick 26,2 procent av rösterna och blev därmed näst störtsta parti i landets kommunfullmäktige. Resultatet innebar en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående val. Moderaterna fick 2 966 mandat, vilket var 231 fler än föregående mandatperiod. Statistiska centralbyrån 15

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Folkpartiet blev det tredje största partiet i valen till kommunfullmäktige med 7,9 procent av rösterna. Det var dock en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående val. Partiet fick därmed 914 mandat vilket var en tillbakagång med 9 mandat. Centerpartiet blev fjärde största parti i valen till kommunfullmäktige 2010. Partiet fick 7,6 procent och tappade därmed 1,5 procentenheter jämfört med 2006 års val. Centerpartiet fick, trots färre röster än Folkpartiet, betydligt fler mandat, totalt 1 399 stycken, vilket innebar en minskning med 287 mandat jämfört med föregående mandatperiod. Miljöpartiet fick 7,1 procent av väljarnas röster i valen till kommunfullmäktige och blev därmed femte största parti. Resultatet innebar en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med valen 2006. Miljöpartiet fick 686 mandat vilket var en ökning med 250 mandat. Miljöpartiet hade två mandat som inte tillsattes efter valen, s.k. tomma stolar. Vänsterpartiet tappade 0,4 procentenheter jämfört med föregående val och fick därmed 5,6 procent av rösterna. Partiet fick 703 mandat vilket innebar en minskning med 70 mandat jämfört med kommunfullmäktigvalen 2006. Sverigedemokraterna fick 4,9 procent av rösterna, vilket innebar en uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med de kommunala valen 2006. Partiet fick 612 mandat, en ökning med 332 mandat. Sverigedemokraterna hade nio mandat som inte tillsattes efter valen, s.k. tomma stolar. Kristdemokraterna fick 4,4 procent av väljarnas röster, vilket var en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med valen till kommunfullmäktige 2006. Kristdemokraterna fick därmed 591 mandat, en minskning med 222 mandat från föregående mandatperiod. Andelen som röstade på partier som inte tog mandat i riksdagsvalet, s.k. övriga partier, minskade med 0,4 procentenheter till 4,0 procent vid 2010 års kommunfullmäktigval. Tablå 2 Giltiga valsedlars p rocentuella fördelning efter parti vid kommunfullmäktigvalen 1982 2010 Elections to the Municipal Councils in 1982 2010. Valid ballots by party År M C FP KD MP S V SD 1 ÖVR 1982 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4-2,2 1985 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3-2,6 1988 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5-2,6 1991 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8-6,3 1994 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0-4,9 1998 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2-5,4 2002 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 2006 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 2010 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 1) För kommunfullmäktigevalen fram till och med 1998 redovisas röster för Sverigedemokraterna tillsammans med övriga partier. 16 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Tablå 3 Erhållna mandat efter parti vid kommunfullmäktigvalen 1982 2010* Distribution of seats in the Municipal Councils in 1982 2010 År M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt 1982 2 583 2 599 773 326 129 6 301 588-201 13 500 1985 2 500 2 176 1 525 278 238 5 985 603-215 13 520 1988 2 130 2 243 1 401 360 695 5 871 622 0 243 13 565 1991 2 661 2 065 1 188 815 390 5 194 574 2 637 13 526 1994 2 378 1 885 842 425 616 6 141 756 5 502 13 550 1998 2 588 1 568 707 1 069 559 4 949 1 337 8 606 13 391 2002 2 059 1 689 1 259 1 013 443 5 155 1 045 49 562 13 274 2006 2 735 1 686 923 813 436 4 841 773 280 605 13 092 2010 2 966 1 399 914 591 686 4 593 703 612 514 12 978 * Uppgifterna i tabellen avser erhållna mandat. Antalet erhållna mandat kan emellertid skilja sig från antalet tillsatta mandat. Antalet erhållna/tillgängliga mandat var totalt 12 978 vid kommunfullmäktigvalen 2010. Nio mandat blev emellertid ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. Socialdemokraterna och Folkpartiet gjorde bättre resultat i både kommunoch landstingsfullmäktigvalen jämfört med i riksdagsvalet. Det omvända gällde för Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna som gjorde relativt sett starka riksdagsval jämfört med både kommun- och landstingsfullmäktigvalen. Tablå 4 Giltiga valsedlars procentuella fördelning efter parti och typ av val 2010 Valid ballots by party and type of election in 2010 M C FP KD MP S V SD ÖVR Riksdagsvalet Election to the Riksdag 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 Landstingsfullmäktigvalen Elections to the County Councils 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 Kommunfullmäktigvalen Elections to the Municipal Councils 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 Partiernas starkaste och svagaste områden Moderaternas starkaste kommun i kommunfullmäktigvalen 2010 blev Lomma, där partiet fick 51,9 procent av rösterna. Det enskilt starkaste valdistriktet heter Viken S och ligger också i Lomma. Där fick Moderaterna 72,8 procent av alla giltiga röster. Minst stöd fick Moderaterna i Malå kommun, där endast 0,5 procent röstade på partiet i valet till kommunfullmäktige. Centerpartiets starkaste stöd fanns i Mönsterås där 40,4 procent lade sin röst på partiet. Det enskilt starkaste valdistriktet för Centerpartiet var Glommersträsk i Arvidsjaurs kommun, där partiet fick 69,7 procent av rösterna. Minst stöd hade Centerpartiet i Åsele där 0,7 procent röstade på partiet. Statistiska centralbyrån 17

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Skinnskatteberg blev Folkpartiets starkaste fäste i valen till kommunfullmäktige med 30,7 procent av rösterna. Partiets starkaste valdistrikt blev Svaneholm i Landskrona där partiet fick 64,1 procent av rösterna. Minst stöd hade Folkpartiet i Haparanda där partiet endast fick 0,2 procent av rösterna. Kristdemokraternas starkaste fäste i valen till kommunfullmäktige blev Markaryds kommun där partiet fick 44,7 procent av rösterna. Partiets starkaste valdistrikt var Åstol i Tjörn där partiet fick 56,2 procent av rösterna i valet till kommunfullmäktige. Minst stöd hade partiet i Överkalix där Kristdemoraterna inte fick en enda röst. Miljöpartiets starkaste fäste i kommunfullmäktigvalen var Kalix kommun där partiet fick 16,6 procent av rösterna. Det starkaste valdistriktet var 26 Rackarberget i Uppsala där Miljöpartiet fick 32,6 procent av rösterna. Minst stöd, endast 0,3 procent av rösterna, hade partiet i Åsele kommun. Socialdemokraternas starkaste kommun i valen till kommunfullmäktige 2010 var Smedjebacken där partiet fick 59,4 procent av rösterna. Det enskilt starkaste valdistriktet var Herrgården i Malmö där partiet fick 89,8 procent av rösterna. Minst röster fick Socialdemokraterna i Danderyds kommun där 6,7 procent röstade på partiet. Vänsterpartiets starkaste kommun blev Fagersta där partiet fick 55,6 procent av rösterna i kommunfullmäktigvalet. Det starkaste valdistriktet var Meling, vilket också ligger i Fagersta, där Vänsterpartiet fick 61,7 procent av rösterna. Vänsterpartiets svagaste kommun blev Gnosjö, partiet fick endast 0,4 procent av rösterna i kommunen. Sverigedemokraternas starkaste kommun blev Bjuv där partiet fick 19,2 procent av rösterna. Det enskilt starkaste stödet i ett valdistrikt fick partiet i Almgården i Malmö med 34,7 procent av rösterna. Minst stöd hade Sverigedemokraterna i Malå, där partiet endast fick 0,4 procent av rösterna. Tablå 5 Partiernas starkaste fästen vid kommunfullmäktigvalen 2010. Kommun Elections to the Municipal Councils in 2010. Strongest electoral support for different parties. Municipalities Parti Party Kommun Municipality Procent av giltiga valsedlar Percentage of valid ballots M Lomma 51,9 C Mönsterås 40,4 FP Skinnskatteberg 30,7 KD Markaryd 44,7 MP Kalix 16,6 S Smedjebacken 59,4 V Fagersta 55,6 SD Bjuv 19,2 18 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Tablå 6 Partiernas starkaste fästen vid kommunfullmäktigvalen 2010. Valdistrikt Elections to the Municipal Councils in 2010. Strongest electoral support for different parties. Electoral districts Parti Party Valdistrikt (Kommun) Electoral district (Municipality) Procent av giltiga valsedlar Percentage of valid ballots M Viken S (Höganäs) 72,8 C Glommersträsk (Arvidsjaur) 69,7 FP Svaneholm (Landskrona) 64,1 KD Åstol (Tjörn) 56,2 MP 26 Rackarberget (Uppsala) 32,6 S Herrgården (Malmö) 89,8 V Meling (Fagersta) 61,7 SD Almgården (Malmö) 34,7 Mandatfördelning Socialdemokraterna och Moderaterna blev största partier i svenska kommunfullmäktige efter valen 2010. Partierna fick 4 593 respektive 2 966 mandat. Av de 12 969 mandat som totalt tillsattes gick 5 582, motsvarande 43,0 procent, till kvinnliga kandidater. Samtliga partier (M, C, FP, KD, MP, S, V och SD) hade en högre andel män än kvinnor bland sina ledamöter. Störst andel kvinnor återfanns bland Socialdemokraternas kandidater av vilka 49,0 procent var kvinnor. Minst andel kvinnliga kandidater valdes in för Sverigedemokraterna, endast 18,8 procent. Tablå 7 Mandatfördelning (tillsatta mandat) efter parti och kön vid kommunfullmäktigvalen 2010* Distribution of seats by party and sex in the Municipal Councils in 2010 Kön Sex M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt Kvinnor Women 1 150 598 397 237 331 2 251 324 114 180 5 582 Män Men 1 816 801 517 354 353 2 342 379 491 334 7 387 Totalt Total 2 966 1 399 914 591 684 4 593 703 605 514 12 969 * Vid kommunfullmäktigevalen 2010 var 12 978 mandat tillgängliga. Nio mandat blev emellertid ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. Statistiska centralbyrån 19

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Tablå 8 Mandatfördelning efter kön och typ av val 2010 Distribution of seats by sex and type of election in 2010. Numbers and percentages Typ av val Type of election Kvinnor Women Män Men Totalt Total Andel kvinnor (%) Percent Women 2006 2010 Riksdagsvalet Election to the Riksdag 157 192 349 47,3 45,0 Landstingsfullmäktigvalen Elections to the County Councils 786 876 1 662 47,6 47,3 Kommunfullmäktigvalen Elections to the Municipal Councils 5 582 7 387 12 969 1 42,3 43,0 1) Tillgängliga mandat var 12 978. Miljöpartiet har ej tillsatt två mandat och Sverigedemokraterna har ej tillsatt sju mandat. Förtidsröstning Från den 1 september var det tillåtet att förtidsrösta i de allmänna valen 2010. Det var möjligt att förtidsrösta fram till och med valdagen. Totalt förtidsröstade 2 377 639 personer. Av dessa inkom förtidsröster till kommunfullmäktigvalen från 138 809 personer för sent för att registreras i en vallokal och kan därför inte redovisas på valdistriktsnivå. I 2006 års allmänna val förtidsröstade 1 795 806 personer. Uppgifterna är hämtade från Valmyndighetens hemsida (www.val.se). Personröstning Av samtliga röster på partier som tagit mandat i kommunfullmäktige var 31,2 procent personröster, vilket var en ökning jämfört med 2006 då 28,3 procent personröstade och på samma nivå som 2002 då 31,4 procent valde att rösta på en enskild kandidat. I de allmänna valen 1998, då möjligheten att personrösta infördes, personröstade 35,2 procent av mandatpartiernas väljare i valen till kommunfullmäktige. Mest benägna att personrösta var Kristdemokraternas väljare, 38,7 procent (där de tog mandat) och minst benägna var Miljöpartiets väljare av vilka 25,5 procent valde en kandidat i kommunfullmäktigvalen (där de tog mandat). Mest benägna att personrösta var invånarna i Övertorneå där 73,0 procent av de som röstade på ett mandatparti personröstade. Minst benägna att välja en enskild kandidat var väljarna på Lidingö av vilka 22,4 procent personröstade i kommunfullmäktigvalet. Av personröster på mandatpartierna var 40,4 procent röster på kvinnliga kandidater. Av Miljöpartiets väljare valde en majoritet av de som personröstade en kvinnlig kandidat, 54,1 procent. Minst benägna att personrösta på kvinnor var Sverigedemokraternas väljare av vilka 17,8 procent valde en kvinna. Vid kommunfullmäktigvalen 2010 tillsattes 2 501 av totalt 12 969 mandat genom personröster. Detta motsvarar 19,3 procent av kommunfullmäktigledamöterna, en ökning med 3,3 procentenheter jämfört med valen 2006. Av de kandidater som tillsattes med personröster var 34,0 procent kvinnor. 20 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Tablå 9 Personröster för partier som erhållit mandat i respektive kommun i procent av totala antalet röster per parti efter kön vid kommunfullmäktigvalen 2010 Elections to the Municipal Councils in 2010. Number of personal votes for parties that have recieved seats by party and sex Kön Sex M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt Kvinnor Women 9,3 14,8 13,4 15,8 13,8 14,7 15,3 5,0 10,5 12,6 Män Men 18,7 24,3 17,0 22,9 11,7 17,4 17,1 23,2 26,7 18,6 Totalt Total 28,0 39,2 30,5 38,7 25,5 32,1 32,4 28,3 37,2 31,2 Tablå 10 Antal valda genom personröster efter parti och kön vid kommunfullmäktigvalen 2010 Elections to the Municipal Councils in 2010. Distribution of the number of seats within each party by personal votes Kön Sex M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt Kvinnor Women 120 149 105 88 82 145 77 40 42 848 Män Men 276 283 174 156 63 242 123 195 141 1 653 Totalt Total 396 432 279 244 145 387 200 235 183 2 501 Tablå 11 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter parti. Andel slutligt valda inom olika partier efter grund för inval jämförelsetal eller personröster Election to the Municipal Councils in 2010 by party. Distribution of the number of seats by reasons for election comparison numbers or personal votes Parti Party Valda genom jämförelsetal (%) Elected by comparative numbers Valda genom personröster (%) Elected by personal votes Total andel valda (%) Total percentages elected Antal erhållna mandat Number of seats received Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Women Men Women Men Women Men Hela riket 36,5 44,2 6,5 12,7 100 5 582 7 387 M 34,7 51,9 4,0 9,3 100 1 150 1 816 C 32,1 37,0 10,7 20,2 100 598 801 FP 31,9 37,5 11,5 19,0 100 397 517 KD 25,2 33,5 14,9 26,4 100 237 354 MP 36,4 42,4 12,0 9,2 100 331 353 S 45,9 45,7 3,2 5,3 100 2 251 2 342 V 35,1 36,4 11,0 17,5 100 324 379 SD 12,2 48,9 6,6 32,2 100 114 491 ÖVR 26,8 37,5 8,2 27,4 100 180 334 Statistiska centralbyrån 21

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Omval Den 15 juni 2011 hölls omval till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. Bakgrunden till omvalet var att ett antal budröster felaktigt godkänts, samt att ett parti hade placerat ett valtält för nära en röstningslokal på valdagen. Eftersom det sista mandatet fördelades med liten marginal biföll Valprövningsnämnden överklagan och utlyste omval i Örebros nordöstra valkrets. Det är första gången som ett omval har hållits i en enskild kommunvalkrets. I samband med omvalet togs en ny röstlängd fram. Antalet röstberättigade var i omvalet i Örebros nordöstra valkrets 27 645 personer. En ökning med 250 personer jämfört med det ordinarie valet 2010. Valdeltagandet minskade vid omvalet i Örebros nordöstra valkrets. Totalt röstade 17 512 personer i omvalet den 15 maj 2011, en minskning med 5 323 personer jämfört med antalet som röstade i det ordinarie valet. Valdeltagandet vid omvalet blev 63,3 procent i den nordöstra valkretsen, en minskning med 20,0 procentenheter. Tablå 12 Kommunfullmäktigvalet i Örebros nordöstra valkrets, ordinarie val 2010 och omval 2011. Röstberättigade och röstande i antal och procent Election to the Municipal Council in Örebro, the northeast constituency, in 2010 and reelection in 2011. Those entitled to vote and voters in numbers and percent Ordinarie val 2010 Omval 2011 Differens Röstberättigade 27 395 27 645 +250 Antal röstande 22 835 17 512-5 323 Andel röstande 83,4 63,3-20,0 Socialdemokraterna blev det parti som ökade klart mest i omvalet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. Partiet ökade med 7,8 procentenheter jämfört med ordinarie val och fick därmed 47,2 procent av rösterna. Sverigedemokraterna ökade med 0,2 procentenheter, medan de övriga partierna tappade röstandelar i omvalet. Mest tappade Folkpartiet, 2,7 procentenheter och minst backade Kristdemokraterna, 0,1 procentenheter. Tablå 13 Kommunfullmäktigvalet i Örebros nordöstra valkrets, ordinarie val 2010 och omval 2011. Giltiga valsedlars fördelning efter parti i procent Election to the Municipal Council in Örebro, the northeast constituency, in 2010 and reelection in 2011. Distribution of valid ballot papers by party Ordinarie val 2010 Omval 2011 Differens Moderaterna 21,9 20,3-1,5 Centerpartiet 5,7 5,5-0,2 Folkpartiet 9,1 6,4-2,7 Kristdemokraterna 6,5 6,4-0,1 Miljöpartiet 6,0 4,3-1,7 Socialdemokraterna 39,4 47,2 +7,8 Vänsterpartiet 5,8 4,3-1,5 Sverigedemokraterna 5,4 5,6 +0,2 Övriga partier 0,4 0,1-0,3 22 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat När det gäller de mandat som fördelades i Örebros kommunfullmäktige skedde små förändringar i och med omvalet till den nordöstra valkretsen. Socialdemokraterna fick ytterligare ett mandat på Moderaternas bekostnad. För de övriga partierna var mandatfördelningen oförändrad mellan omvalet 2011 och det ordinarie valet 2010. Tablå 14 Kommunfullmäktigvalet i Örebros nordöstra valkrets, ordinarie val 2010 och omval 2011. Mandatfördelning Election to the Municipal Council in Örebro, the northeast constituency, in 2010 and reelection in 2011. Distribution of number of seats by party Ordinarie val 2010 Omval 2011 Differens Moderaterna 4 3-1 Centerpartiet 1 1 0 Folkpartiet 1 1 0 Kristdemokraterna 1 1 0 Miljöpartiet 1 1 0 Socialdemokraterna 7 8 1 Vänsterpartiet 1 1 0 Sverigedemokraterna 1 1 0 Tabellerna 13 18 redovisar röstberättigade, röstfördelning, personröster och valda kandidater för omvalet i Örebros nordöstra valkrets, för hela Örebro samt för hela riket. Statistiska centralbyrån 23

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Kartor Sida: Karta 1 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Valdeltagande i procent av röstberättigade... 25 Karta 2 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Moderaterna (M) i procent... 26 Karta 3 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Centerpartiet (C) i procent... 27 Karta 4 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för folkpartiet (FP) i procent... 28 Karta 5 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Kristdemokraterna (KD) i procent... 29 Karta 6 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Miljöpartiet (MP) i procent... 30 Karta 7 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Socialdemokraterna (S) i procent... 31 Karta 8 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Vänsterpartiet (V) i procent... 32 Karta 9 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Sverigedemokraterna (SD) i procent... 33 Karta 10 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för övriga partier (ÖVR) i procent... 34 Kartorna i detta avsnitt redovisar valresultatet efter det ordinarie valen 2010. För resultaten för omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011 se tabellerna 13 18. 24 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 1 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Valdeltagande i procent av röstberättigade Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Electoral participation in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Valdeltagande 2010 i procent av röstberättigade 85,1-90,5 82,6-85,1 80,3-82,6 76,7-80,3 61,0-76,7 Valdeltagande Valdeltagandet steg från 79,4 procent i 2006 års val till 81,6 procent i 2010 års val. Högst var valdeltagandet i Lomma kommun med 90,5 procent och lägst var valdeltagandet i Haparanda kommun med 61,0 procent. Electoral participation The Electoral participation rose from 79.4 percent in 2006 to 81.6 in the 2010 elections to the municipal councils. The participation were highest in Lomma with 90.5 percent and lowest in Haparanda with 61.0 percent. Statistiska centralbyrån 25

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 2 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Moderaterna (M) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Moderate Party (M) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för M i procent 32,4-51,9 24,3-32,4 17,8-24,3 10,6-17,8 0,5-10,6 Andel röster för Moderaterna Störst andel röster fick moderaterna i Lomma kommun med 51,9 procent. Minst andel röster fick moderaterna i Malå kommun med 0,5 procent av rösterna. Votes for the Moderate Party in per cent The Moderate Party had their strongest support in Vellinge where they got 51.9 percent of the votes. In Malå municipal they got the least support, 0.5 percent of the votes. 26 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 3 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Centerpartiet (C) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Centre Party (C) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för C i procent 22,9-40,4 15,2-22,9 9,7-15,2 5,7-9,7 0,7-5,7 Andel röster för Centerpartiet Centerpartiets starkaste fäste var Mönsterås kommun med 40,4 procent av rösterna. I Åsele kommun hade partiet sitt lägsta väljarstöd med 0,7 procent av rösterna. Votes for the Centre Party in per cent The Centre Party got the strongest support, 40.4 percent in Mönsterås. The party had the least support in Åsele with 0.7 percent of the votes. Statistiska centralbyrån 27

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 4 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för folkpartiet (FP) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Liberal Party (FP) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för FP i procent 20,3-30,7 8,6-20,3 5,5-8,6 3,2-5,5 0,2-3,2 Andel röster för Folkpartiet Folkpartiet fick störst andel röster i Skinnskattebergs kommun, 30,7 procent. Minst andel röster fick partiet i Haparanda kommun med 0,2 procent. Votes for the Liberal Party in per cent The Liberal Party got the strongest support in Skinnskatteberg municipal with 30.7 percent. The party had the least support in Haparanda with 0.2 percent of the votes. 28 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 5 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Kristdemokraterna (KD) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Christian Democratic Party (KD) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för KD i procent 21,2-44,7 8,1-21,2 4,3-8,1 2,6-4,3 0-2,6 Andel röster för Kristdemokraterna Kristdemokraterna fick störst andel röster i Markaryds kommun, 44,7 procent. I Överkalix fick inte Kristdemokraterna några röster alls. Votes for the Christian Democratic Party in per cent The Christian Democratic Party got the strongest support in Markaryd, 44.7 percent. The party had the least support in Överkalix where the party didn t get any votes at all. Statistiska centralbyrån 29

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 6 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Miljöpartiet (MP) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Green Party (MP) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för MP i procent 8,6-16,6 6,1-8,6 4,3-6,1 2,5-4,3 0,3-2,5 Andel röster för Miljöpartiet Miljöpartiets starkaste fäste i kommunfullmäktigvalen var Kalix kommun där partiet fick 16,6 procent av rösterna. Minst stöd, 0,3 procent av rösterna, fick partiet i Åsele kommun. Votes for the Green Party in per cent In Kalix the Green Party received the strongest support with 16.6 percent of the votes. Least support, 0.3 percent of the votes, the party got in the municipal of Åsele. 30 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 7 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Socialdemokraterna (S) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Social Democratic Party (S) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för S i procent 46,9-59,4 38,6-46,9 32,2-38,6 25,1-32,2 6,7-25,1 Andel röster för Socialdemokraterna Socialdemokraternas starkaste kommun i valen till kommunfullmäktige 2010 var Smedjebacken där partiet fick 59,4 procent av rösterna. Minst röster fick Socialdemokraterna i Danderyds kommun där 6,7 procent röstade på partiet. Votes for the Social Democratic Party in per cent The Social Democratic Party got the strongest support in Smedjebacken where they got 59.4 percent of the votes. The party had the least support in Danderyd where 6.7 percent voted for the party. Statistiska centralbyrån 31

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 8 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Vänsterpartiet (V) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Left Party (V) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för V i procent 48,6-55,6 9,1-48,6 5,3-9,1 2,9-5,3 0,4-2,9 Andel röster för Vänsterpartiet Vänsterpartiets starkaste kommun blev Fagersta där partiet fick 55,6 procent av rösterna i kommunfullmäktigvalet. Vänsterpartiets svagaste kommun blev Gnosjö, partiet fick endast 0,4 procent av rösterna. Votes for the Left Party in per cent In Fagersta the Left Party received the strongest support with 55.6 percent of the votes. In Gnosjö the party got the least support with 0.4 percent of the votes. 32 Statistiska centralbyrån

Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 9 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Sverigedemokraterna (SD) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for Sweden Democrats (SD) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för SD i procent 9,4-19,2 5,6-9,4 3,6-5,6 2,2-3,6 0,4-2,2 Andel röster för Sverigedemokraterna Sverigedemokraternas starkaste kommun blev Bjuv där partiet fick 19,2 procent av rösterna. Minst stöd hade Sverigedemokraterna i Malå kommun, där partiet endast fick 0,4 procent av rösterna. Votes for the Left Party in per cent Sweden Democrats strongest municipal were Bjuv where they got 19.2 percent of the votes. Least Support the party had in Malå, 0.4 percent of the votes. Statistiska centralbyrån 33

Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 10 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för övriga partier (ÖVR) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for other parties (ÖVR) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för ÖVR i procent 14,9-34,5 7,6-14,9 3,7-7,6 1,0-3,7 0-1,0 Andel röster för övriga partier Övriga partier än riksdagspartierna (M, C, FP, KD, MP, S, V och SD) fick flest röster i Åsele kommun med 34,5 procent av rösterna. I totalt fem kommuner blev övriga partier helt utan röster i valen till kommunfullmäktige. Votes for other parties in per cent Other parties than M M, C, FP, KD, MP, S, V och SD received most votes in Åsele, 34.5 percent of the votes. In five municipals other parties didn t get any votes at all. 34 Statistiska centralbyrån