Göberga 1:24. Arkeologisk utredning, etapp 1, inför täktverksamhet, Linderås socken i Tranås kommun, Jönköpings län

Göberga 1:24 Arkeologisk utredning, etapp 1, inför täktverksamhet, Linderås socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:60 Ingvar Röjder

Rapport, foto och ritningar: Ingvar Röjder Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04833. ISSN: 1103-4076 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2011

Innehåll Inledning.... 5 Målsättning och metod... 5 Topografi.... 5 Fornlämnings- och kulturmiljö..............................................5 Tidigare undersökningar.... 6 Resultat.... 7 Kartanalys.... 7 Inventering... 8 Sammanfattning...12 Åtgärdsförslag....12 Administrativa uppgifter....13 Referenser....14 Tryckta källor....14 Arkiv....14 Kartunderlag....14

figur 1. Utdrag ur ekonomiska kartans blad 64E 3iS. Skala 1:10 000.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 5 Inledning I juni 2011 genomförde Jönköpings läns museum en arkeologisk utredning inom Göberga 1:24, Linderås socken efter beslut av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utredningen föranleddes av att Tranås Åkeri AB avser att bedriva täktverksamhet inom området. Fält- och rapportansvarig var Ingvar Röjder. Utredningsområdet omfattade 16 hektar. Målsättning och metod Målsättningen med utredningen var att klargöra om tidigare icke kända forn- eller kulturlämningar förekommer inom exploateringsområdet. Samtliga lämningar bedömdes antikvariskt avseende status och redovisas enligt de lämningstyper som anges av Riksantikvarieämbetet. Etapp 1-utredningen kommer även att ge länsstyrelsen underlag för att bedöma behovet av en etapp 2-utredning i form av markundersökningar för att fastställa eventuellt under markytan dolda lämningar, t.ex. i form av grav- eller boplatslämningar. Utredningsresultaten ska utgöra underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning i ärendet samt beställarens vidare planering. Den arkeologiska utredningen bestod inledningsvis av studier av arkivhandlingar och historiska kartor över området. Därefter genomfördes en fältinventering av det berörda området. Hela utredningsområdet besiktigades för att utröna om det förekom några synliga, men tidigare inte kända lämningar ovan mark. I samband härmed noterades även de terränglägen, där fornlämningar bedöms kunna finnas dolda under markytan. Val av terrängläge styrs bland annat av topografin i området och närhet till tidigare registrerade fornlämningar. Topografi Området består i huvudsak av mjukt kuperad skogsmark på isälvssediment. Särskilt i den nordöstra delen av området är terrängen starkt präglad av den senaste istiden med åtskilliga mindre åsryggar som slingrar sig genom landskapet, bitvis med branta sluttningar. I södra utkanten av det angivna exploateringsområdet finns sedan tidigare ett gravfält och två domarringar registrerade, RAÄ 8:1 respektive 20:1-2. Gravfältet består av en domarring samt ytterligare minst fyra stenkretsar. Sydöst om gravfältet är en undersökt och borttagen fornlämning enligt uppgifter i FMIS. Söder om utredningsområdet finns enligt FMIS uppgift om en undersökt och borttagen grav, RAÄ 10:1. I närområdet till den planerade grustäkten finns två områden med fossil åker som registfigur 2. Utdrag ur Generella jordartskartan. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Originalskala 1:100 000, förstorad till 1:50 000. Teckenförklaringen är inte komplett. Utredningsområdet och fasta fornlämningar har kopierats in med svart färg. Fornlämnings- och kulturmiljö

6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 figur 3. Gravfältet RAÄ 8:1. rerats som övriga kulturhistoriska lämningar, RAÄ 137:1 respektive 155. I närområdet finns även registrerat en vägbank (RAÄ 156), tre torplämningar (RAÄ 98:1 Ekelund, 102:1 utan namn respektive 117:1 Adolfslund), en sågverkslämning bestående av en fördämning (RAÄ 139 eller Tranås 349:1) samt en dödisgrop (RAÄ 157) och en fornlämningsliknande lämning (RAÄ 9:1). Samtliga registrerade som övriga kulturhistoriska lämningar, RAÄ 156 dock som bevakningsobjekt. Det äldsta skriftliga belägget för Göberga härrör enligt Ortnamnsregistret från 1411 och det skrivs då Gydhubærgh. Förleden är troligen kvinnonamnet Gydha (Lönnerholm 1967, Agertz 2008). Huvudbyggnaden är belägen drygt 1,5 kilometer sydöst om utredningsområdet. Tidigare undersökningar Inom utredningsområdet har två arkeologiska undersökningar genomförts. År 1970 undersöktes två brandgravar i en stensättning från järnålder (RAÄ 8). Fynd gjordes av kol, brända ben och järnfragment. I oktober 1989 undersöktes två domarringar (RAÄ 20) som hade skadats vid markberedning. RAÄ 20:1 undersöktes i sin helhet. Ett fragment av en järnkniv påträffades i anläggningens centrum. I övrigt fanns spridda rester av sot och träkol samt enstaka brända ben inom stenringen. RAÄ 20:2 undersöktes delvis och en koncentration av sot, träkol och brända ben påträffades (Lorentzon 2000). Under hösten 2004 och vårvintern 2005 utförde Jönköpings läns museum en särskild utredning för en planerad naturgasledning från Vaggeryd till Tranås. Vid utredningen påträffades bl.a. RAÄ 155 157 i närområdet till det nu aktuella exploateringsområdet (Engman 2005). I Göberga har ett antal ytterligare arkeologiska undersökningar genomförts. I samband med ladugårdsuppbyggnad på Göberga 1:2 på 1930-talet undersöktes rösen m.m. från vikingatid (RAÄ 6): 18 jordblandade rösen och resta stenar. Fynden utgjordes av urnor

ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 7 figur 4. Den undersökta domarringen RAÄ 20:1. I bakgrunden till vänster skymtar en av stenarna till RAÄ 20:2. med brända ben, brynen, eldstål, och en järnkniv. I maj 2000 genomfördes an arkeologisk utredning på Göberga 1:24. Vid utredningen påträffades RAÄ 137, fossil åkermark i form av ett område med röjningsrösen (Engman 2000). I april 2001 genomfördes en arkeologisk utredning 30 m N om RAÄ 6 utan att några fornlämningar påträffades. Sensommaren 2005 förundersöktes ett område i anslutning till RAÄ 6. Vid undersökningen påträffades en grav, av vilken inget syntes ovan mark. Graven bestod av ett skikt sten under vilket låg ett kompakt svart, kolinblandat lager med mycket brända ben. Inom ett 0,3 x 0,3 meter stort område i östra kanten av anläggningen låg skärvor av keramik och här fanns också en koncentration av brända ben (Lorentzon 2005). Ytterligare några arkeologiska arbetsinsatser förtjänar att tas upp här, då de har genomförts i områden som tidigare har hört till Göberga. I samband med byggnation år 1975 av ny 400 kw-ledning och serviceväg skadades bl.a. RAÄ 22 på Ekeberg 1:1, knappt en kilometer väster om utredningsområdet. Gravfältet består av 5 gravar, varav 4 kvadratiska stenkretsar och 1 domarring. Flera av stenarna i gravkonstruktionerna hade störts vid byggnationen. I september samma år återställdes skadorna av Jönköpings läns museum (Areslätt 2009). Vid gallringsarbete år 1977 på fastigheterna Lilla Jordfällan 1:1 och Hulan 1:1 kom gravfälten RAÄ 11 och 21 omkring 1,5 kilometer sydväst om utredningsområdet att skadas. Gravfälten återställdes 1980 (Areslätt 2009). Resultat Kartanalys Det enda äldre kartmaterial som finns över det aktuella området är en geometrisk avmätning som upprättades år 1765. Kartan är inte helt lätt att anpassa till dagens kartor. Till en del beroende på att gränserna till Göberga har varit omtvistade och ändrats flera gånger, men framför allt för att lantmätaren bara ungefärligt har placerat ut de många torp som hörde till säteriet. Eftersom Göberga var ett

8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 figur 5. Geometrisk avmätning från 1765. Till vänster i utredningsområdet syns torpet Sandkulla (85). Ytorna 86 och 87 är torpets åkergärden och yta 88 visar äng till hö. säteri fanns det inte något behov av att närmare klargöra ägoförhållandena inom området, utan kartan har mest tjänat som en översikt över bebyggelsens belägenhet och en redovisning av hur mycket åker och äng som hörde till säteriet och de olika torpen. Åkerlapparnas och ängarnas form och storlek är nog tämligen korrekt återgivna, liksom deras läge inom respektive brukningsenhet. Däremot är de olika torpen mycket ungefärligt utplacerade på kartan. Vid en enkel inpassning av kartan blir avvikelsen på sina ställen mer än 200 meter. Med den här använda georefereringen torde avvikelsen inom utredningsområdet inte överstiga 30 meter. I den västra delen av utredningsområdet syns torpet Sandkulla. Söder om bebyggelsen finns två åkergärden och åt nordväst utbreder sig äng till hö. Torpet finns inte med på Generalstabens karta från 1880 81. Inventering I västra delen av området påträffades en husgrund (nr 1) på den plats där torpet Sandkulla skulle ha legat enligt kartan från 1765. På platsen är en skylt, uppsatt av Adelöv-Linderås Hembygdförening, som meddelar att detta är platsen för dagsverkstorpet Skärpan, bebott till 1907. I mantalslängderna från 1759 och 1768 står Skärpan men inte Sandkulla. Samma förhållande råder i husförhörslängderna, som börjar 1789. På kartan från 1765 finns inget torp med namnet Skärpan. Sannolikt är namnet Sandkulla ett alternativt namn på torpet Skärpan. Husgrunden är ca 5 x 5 m stor och har i SÖ kanten ett spismursröse, 1,5 m i diameter och 0,8 m högt. S om grunden är en grop, 3 m i diameter och 0,5 m djup. Husgrunden är beväxt med en gran, två mindre ekar och en stor oxel samt brännässlor. På den öppna platsen SÖ om husgrunden finns flera mindre gropar och en del stenar som kan vara rester efter ekonomibyggnader. Vegetationen här är bitvis mycket frodig.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 9 Knappt 40 m NÖ om husgrunden finns en murrest (nr 2), 20 m lång, 0,8 m bred och intill 0,4 m hög. Muren är helt övermossad. Den sammanfaller ganska väl med gränsen till ängsmarken som finns med på 1765 års karta. figur 6. Resultatet av utredningen. Jämför tabell 1 på sid 10. figur 7. Lämningar efter torpet Sandkulla eller Skärpan. Husgrunden finns i vegetationen i bakgrunden, vid skylten.

10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 Objekt nr /RAÄ nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning, 30 x 30 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund. Husgrunden är ca 5 x 5 m (NÖ SV). Spismursöse i SÖ, 1,5 m diam och 0,8 m h, av intill 0,5 m st stenar. S om husgrunden är en grop, 3 m diam och 0,5 m dj. I området är flera mindre gropar och stenar som kan vara rester efter ekonomibyggnader. R Åtgärdsförslag 2 Hägnad Stenmur, 20 m l (NNÖ SSV), 0,8 m br och 0,4 m h. Helt övermossad. ÖKHL Ingen åtgärd 3 Stensättning? Stensättning?, 7 m diam och 0,2 m h, med enstaka i ytan synliga stenar, 0,2 m st. 4 Övrigt Område med gropar, 25 x 15 m (Ö V). I området är ett 20-tal gropar, 1 2 m diam och 0,3 1 m dj. 5 Fossil åker Röjningsröseområde, 40 x 20 m (Ö V), bestående av 4 röjningsrösen. Två av röjningsrösena är 6 m diam och 0,6 m h, av 0,2 0,3 m st stenar. Två är 3 5 m diam och 0,3 m h., av 0,1 0,15 m st stenar. Särskilt de större är gravlika. RAÄ 8:1 Gravfält Gravfält, 30 x 15 m (NÖ SV) bestående av 5 fornlämningar. Dessa utgörs av 1 domarring och ytterligare minst 4 stenkretsar. Domarring, 5,5 m diam och består av sex resta stenar varav fyra är kullfallna. De resta stenarna är 0,5 1,1 m h, 0,5 1,1 m br och 0,5 0,8 m tj. De kullfallna är djupt nersjunkna, intill 0,2 m h, 0,9 1 m br och 0,4 0,5 m tj. De övriga stenkretsarna utgörs av ca 17 kullfallna stenar, 0,1 0,5 m h, 0,3 0,6 m br och 0,4 0,9 m tj. Dessa ligger oregelbundet. Fem stenar ligger i rad (NNÖ-SSV). Sannolikt rester av stenkretsar. SÖ om gravfältet är en undersökt och borttagen fornlämning. Beväxt med barrträd. RAÄ 20:1 Stenkrets Domarring, 5 m diam, bestående av ursprungligen sju resta stenar varav fyra finns kvar. Dessa kullfallna är 0,4 0,5 x 0,6 0,8 m st och intill 0,2 m h. RAÄ 20:2 Stenkrets Domarring, 4,5 m diam, bestående av ursprunligen sju stenar, varav fyra kvarstår. Dessa är 0,4 0,5 x 0,5 0,6 m st och intill 0,3 m h. Anläggningarna är krafigt rubbade och demolerade vid skogsplöjning. Några stenar är sönderslagna av skogsplog. Beväxt med sly och stubbar. Bevakas ÖKHL Bevakas R R R FU AU2 Ingen åtgärd AU2 FU+AU2 FU+AU2 FU+AU2 FÖRKORTNINGAR FÖR ANTIKVARISK BEDÖMNING R = ÖKHL = Bevakas = Uppgift om = Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt, dvs det går inte att säkert avgöra om det är fast fornlämning, alternativt det är svårt att göra en besiktning/bedömning på grund av t.ex. tät vegetation (används endast i undantagsfall) Uppgift om fyndplats, torp etc. tabell 1. Forn- och kulturlämningar inom utredningsområdet. Jämför kartan figur 6 på sid 9. Ett hundratal meter längre åt NÖ påträffades vad som kan vara en stensättning (nr 3). Denna är 7 m i diameter och 0,2 m hög och har i ytan enstaka synliga stenar, 0,2 m stora. Vad som framför allt talar för att det rör sig om en grav är dess läge, på ett mindre krön i småkuperad terräng. Åt NV är en lite brantare sluttning. Lämningen är mycket otydlig och svårbedömd och bör undersökas närmare för att det ska gå att bestämma dess karaktär. Cirka 30 m VNV om gravfältet RAÄ 8 påträffades inom ett 25 x 15 m stort område (nr 4) ett 20-tal gropar. Groparna är 1 2 m i diameter och 0,3 1 m djupa. Norr om groparna är en brantare sluttning. Provstick i och bredvid groparna gav bara sand. Oklar funktion. Bedöms ej som fast fornlämning.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 11 figur 8. Den eventuella stensättningen, objekt 3. Cirka 30 m NÖ om domarringarna RAÄ 20 påträffades ett mindre röjningsröseområde (nr 5) bestående av fyra röjningsrösen. Två av röjningsrösena är 6 m i diameter och har en viss likhet med gravrösen. De är dock ganska tilltufsade och svåra att bedöma. Närheten till domarringarna talar för att det skulle kunna röra sig om gravar, liksom deras väl avgränsade form, läget i terrängen talar för att det är röjningsrösen. De båda andra röjningsrösena är mindre, 3 5 m i diameter och 0,3 m höga. I ytan är enstaka synliga stenar, 0,1 0,15 m stora. Gles packning. Om de större rösena är gravrösen kan dessa vara stensättningar. En närmare utredning behövs för att avgöra lämningarnas karaktär. Observera att några av lämningarna ligger inom området som bör förundersökas och hela området inom vad som bör utredas med sökschaktning i anslutning till RAÄ 20. Några uttalade boplatslägen gick inte att finna i den tämligen flacka terrängen. Det kan vara lämpligt att söka efter boplatser i hela området med tanke på de tidigare kända gravarna, med undantag för området i norr, där marken är kraftigt kuperad. figur 9. En av lämningarna på objekt 5.

12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 Sammanfattning Med anledning av planerad täktverksamhet har en arkeologisk utredning, etapp 1, genomförts på fastigheten Göberga 1:24 i Linderås socken, Tranås kommun. Sedan tidigare var ett mindre gravfält och två domarringar kända inom området. Vid utredningen påträffades en torplämning, en hägnad, en eventuell stensättning, ett område med gropar samt ett röjningsröseområde med gravlika röjningsrösen. Åtgärdsförslag Jönköpings läns museum föreslår arkeologiska utredningar etapp 2 i tre områden inom utredningsområdet. Dels i anslutning till de tidigare kända fornlämningarna i området för att söka efter eventuella boplatslämningar. Dels vid den eventuella stensättningen nr 3 samt vid röjningsröseområdet nr 5 för att avgöra dessa lämningars karaktär. Dessa senare områden ligger dock inom det nyss nämnda området för sökschaktning, varför det blir ett sammanhängande utredningsområde. I den västra delan av området runt bör det vara möjligt att komma in med en mindre grävmaskin, men i den östra delen kan det bli nödvändigt med viss gallring inför en vidare utredning. Vidare föreslås arkeologiska förundersökningar vid torpet Skärpan, objekt nr 1, och i anslutning till fornlämningarna RAÄ 8 och 20. Ytterligare förundersökningar kan bli nödvändiga beroende på resultatet av en utredning, etapp 2. Länsmuseet har samrått med Länsstyrelsen angående åtgärdsförslagen. figur 10. Åtgärdsförslag. Kartan visar nypåträffade och tidigare kända forn- och kulturlämningar inom utredningsområdet samt de områden som föreslås för arkeologisk utredning, etapp 2, och förundersökning.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 13 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd:......................431-1592-2011 Jönköpings läns museums dnr:.............124/11 Beställare:........................................Tranås Åkeri AB Fält- och rapportansvarig:...................ingvar Röjder Fältarbetstid:....................................2011-06-15 2011-06-16 Län:...............................................Jönköpings län Kommun:.......................................Tranås kommun Socken:..........................................Linderås socken Fastighetsbeteckning:.........................Göberga 1:24 Belägenhet:......................................Ekonomiska kartans blad 64E 3iS Koordinater:....................................N 6430950 E 489350 Koordinatsystem:..............................SWEREF 99 TM Undersökningsyta:............................16 ha Fornlämningsnummer:.......................RAÄ 8 och 20, objekt 1 5 Fornlämningstyp:..............................Gravfält, stenkretsar, lägenhetsbebyggelse Tidsperiod:......................................Järnålder, efterreformatorisk tid Tidigare undersökningar:....................736/86 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2011:60 Referenser Tryckta källor Agertz, J. 2008. Om ortnamn i Jönköpings län. Jönköping. Areslätt, T. 2009. Skadade gravfält i Linderås. Återställning och partiell undersökning av RAÄ 11, 21 och 22 m fl inom fastigheterna Lilla Jordfällan 1:1, Hulan 1:1, Ekeberg 1:1 m fl, med anledning av skadegörelse. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2009:21. Engman, F. 2000. Göberga 1:24. Utredning i samband med utvidgning av sandtäkt. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2000:22. Engman, F. 2005. Lägesrapport. Naturgas Mellansverige, etapp II. Från Byarum i Vaggeryds kommun till länsgränsen mot Östergötland i Tranås kommun. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2005:02 Lorentzon, M. 2000. En markberedd fornlämning. Undersökning och återställning av fornlämning 20. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2000:20. Lorentzon, M. 2005. Det är nog inte bara en stensatt terrasskant Inför utbyggnad av ladugård inom fornlämningsområdet till Raä 6, Linderås socken. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2005:36. Lönnerholm, E. 1967. Linderås och Adelöv. Tranås. Arkiv ArkivSök. Lantmäteriet. FMIS. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Ortnamnsregistret. Institutet för språk och folkminnen. SVAR. Riksarkivet. Kartunderlag Geometrisk avmätning, Göberga i Linderås socken. Upprättad år 1765 av Jonas Duker. Lantmäteristyrelsen/ArkivSök. E73-20:2.

Med anledning av planerad täktverksamhet genomförde Jönköpings läns museum i juni 2011 en arkeologisk utredning etapp 1 inom fastigheten Göberga 1:24 i Linderås socken. Sedan tidigare var det känt att det inom området fanns dels ett gravfält med minst fem domarringar dels ytterligare två domarringar. Vid utredningen påträffades bland annat lämningar efter torpet Skärpan eller Sandkulla, som är känt sedan 1700-talet. Arkeologisk rapport 2011:60 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM