1
2
Innehåll Femårsöversikt...5 VD-kommentarer... 6-7 Guld: tillgång, efterfrågan och pris... 8-12 Guldproduktion och prospektering...14 Lappland Goldminers förekomster i Finland... 15-17 Lappland Goldminers förekomster i anslutning till guldlinjen... 17-23 Från prospektering till gruva...23 Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner... 24-25 Förvaltningsberättelse... 26-31 5 år i sammandrag (ekonomisk översikt, Koncernen och Moderbolaget)...32 Resultaträkning - Koncernen... 33 Balansräkning - Koncernen... 34-35 Förändringar i eget kapital... 36 Kassaflödesanalys - Koncernen... 37 Resultaträkning - Moderbolaget... 38 Balansräkning - Moderbolaget... 39-40 Förändringar i eget kapital - Moderbolaget... 41 Kassaflödesanalys - Moderbolaget... 42 Noter... 43-61 Revisionsberättelse... 62 Styrelse och revisorer... 63 Ledning... 64 Lappland Goldminers och dess dotterbolag... 65 Ord och uttryck... 66-67 Årsstämma Årsstämma i Lappland Goldminers AB kommer att hållas onsdagen den 18 maj 2011 kl. 18.00 på Spårvagnshallarna, lokal: Perrongen, Birger Jarlsgatan 57 A, Stockholm Aktieägare som önskar delta skall: dels vara införda i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken torsdag den 12 maj 2011. dels anmäla sig till Lappland Goldminers AB senast 16 maj 2011 kl. 16.00 under adress Storgatan 36, 921 31 Lycksele, per fax 0950-27529, telefon 0950-275 00 eller e-post: erica.from@lgold.se Vid anmälan skall uppgift om namn, person- eller organisationsnummer, adress samt telefonnummer lämnas. Aktieägare som företrädes av ombud, skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas. Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen. Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 12 maj 2011 genom förvaltarens försorg tillfälligt låta inregistrera aktien i eget namn för att delta på årsstämman. 3
4
Femårsöversikt Lappland Goldminers, Koncernen Fem år i sammandrag 2010 2009 2008 2007 2006 FINANSIELL UTVECKLING Nettoomsättning, MSEK 192,1 121,4 6,5 Resultat före avskrivningar, MSEK 19,8-62,1-29,8-8,7-14,3 Årets resultat, MSEK -44,3-88,2-35,6-10,9-16,0 Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg Balansomslutning, MSEK 514,1 506,3 414,1 265,5 156,0 Cash cost, USD/oz 824 972 AKTIEDATA Resultat per aktie, SEK -0,53-1,05-0,57-0,18-0,30 Antal utestående aktier, milj/st 83,3 83,3 63,0 60,4 53,6 PRODUKTION Guldproduktion, kg 740 680 65 Guldproduktion, tr.oz 23 778 21 862 2 090 Malmproduktion, ton 464 317 307 009 5 Pahtavaara i Finland
VD:s kommentar 6 Lappland Goldminers i sammanfattning Bolaget grundades 1997 Guldbolag med guldproduktion från egna gruvor Guldproduktion: 2010, 23 778 ounces (740 kg) Antal anställda 2010 inkl. entreprenörer: 128 st Ett flertal utvecklings- och prospekteringsprojekt i Sverige och Finland Nuvarande känd och indikerad mineraltillgång: 1 625 000 ounces guld Verksamheten 2010 2010 var ett viktigt och händelserikt år för Lappland Goldminers med positiva resultat, som ökad guldproduktion i Pahtavaara och växande mineraltillgångar i Ersmarksberget, men också med nya utmaningar. Resultatet av den nya beräkningen av mineraltillgångarna i Fäboliden visade lägre guldhalter än förväntat. Den efterföljande optimeringsstudien indikerar visserligen att projektet är genomförbart vid dagens guldpris och dollarkurs men då långivande banker använder prisantaganden som är betydligt lägre än dagens guldpris är möjligheterna till extern lånefinansiering, till för Bolaget acceptabla villkor, för närvarande begränsade. Styrelsen beslöt därför i februari 2011 att avvakta med slutförandet av feasibility -studien. Pahtavaara Sedan i april 2009, då vi startade produktionen i Pahtavaaragruvan, har vi haft som målsättning att skapa stabila produktionsförutsättningar. Nyckeln till att kunna genomföra detta, och till en framtida positiv utveckling i Pahtavaara, är att öka malmbasen och därmed skapa förutsättningar för en produktion som är mindre känslig för störningar. Efter en del problem under andra kvartalet så har, under resten av året, tillredningar och rampdrivningen mot de djupare delarna av gruvan fortgått utan större störningar. Från i huvudsak positioner under jord har vi borrat över 20 000 meter. Den omfattande kärnborrningen har resulterat i att vi lyckats ersätta en betydande del av den malm vi brutit under året. Den vid årsskiftet slutförda beräkningen av de bevisade och sannolika malmreserverna slutade på 577 Kt med 2,74 gram guld per ton. Att vi lyckades förnya malmbasen, och att vi ser att malmkropparna kontinuerligt fortsätter mot djupet med oförändrade guldhalter, stärker oss i vår uppfattning att produktionen skall kunna fortsätta under ytterligare många år. Med fortsatt högt tempo på drivningen av underjordsrampen, och med diamantborrning från den under 2010 färdigställda undersökningsorten på gruvans djupaste nivå, tror vi att det kommer att vara möjligt att i framtiden både ersätta den malm vi bryter och dessutom år från år utöka gruvans totala malmbas. Med förbättrade produktionsförutsättningar som följd av större malmbas är vi övertygade om att vi ska kunna öka guldproduktionen från de 23 778 oz (cirka 740 kg) som vi producerade under 2010. Fäboliden Den nya beräkning av mineraltillgångarna i Fäbolidenförekomsten som gjordes av Golder Associates visade en guldhalt som gör att det fordras ett relativt högt guldpris för att projektet skulle kunna genomföras i den omfattning som det ursprungligen var tänkt. Vi beslöt därför att undersöka förutsättningarna för att reducera den årliga produktionen och selektivt bryta enbart de rikare delarna av förekomsten. Golder Associates fick i uppdrag att göra en optimeringsstudie för att definiera dagbrottets storlek och identifiera lämplig metod för brytningen under jord. I uppdraget ingick också att utifrån metallförluster och driftkostnader bestämma cut-off halter och med dessa som grund beräkna mineraltillgångarna och guldhalterna i dagbrottet och i den planerade underjordsgruvan.
VD:s kommentar Sammanfattningsvis visar studien att det i det planerade dagbrottet finns 6,7 Mt kända och indikerade mineraltillgångar med 1,44 gram guld per ton och att det i den planerade underjordsgruvan finns 9,9 Mt med 1,78 gram guld per ton kända och indikerade mineraltillgångar Dessutom finns 5,4 Mt antagna mineraltillgångar med 1,97 gram guld per ton vilka genom fortsatta borrningar bör kunna uppgraderas till kända och indikerade mineraltillgångar. Ersmarksberget Inom Ersmarksbergets brytningskoncession i den nordöstra delen av Guldlinjen har under 2010 borrkampanjer utförts för att definiera en malmreserv som medger ett återupptagande av driften i gruva och verk. Beräkningar av kända och indikerade mineraltillgångarna efter de genomförda borrkampanjerna visar att dessa ökat till 519 Kt med 3,25 gram guld per ton samt att den antagna mineraltillgången är 143 Kt med 4,24 gram guld per ton. Lappland Goldminers har under året kontinuerligt arbetat med miljöförbättrande åtgärder i Ersmarksberget. Bolaget har bland annat utarbetat en återställningsplan och investerat i dubblerad pumpkapacitet för att bättre klara årets vårflod av ytvatten. Guldpriset Förändringar i guldpriset har mycket stor effekt på förekomsternas värde. Lappland Goldminers styrelse delar många analytikers uppfattning att guldpriset kommer att fortsätta stiga om än i långsammare takt än under de senaste åren. Ett högt guldpris innebär att såväl det brytvärda tonnaget som intäkterna från Pahtavaara kommer att öka och att förutsättningarna för att starta i första hand Fäboliden och Ersmarksberget ökar. Jag anser därför att tiden talar för Bolaget och ett ökat värde på våra guldförekomster. Fäboliden Mot bakgrund av optimeringsstudiens resultat och då långivande banker använder prisantaganden som är betydligt lägre än dagens guldpris, har vi bedömt att möjligheterna till en extern lånefinansiering av Fäbolidenprojektet, till för Bolaget acceptabla villkor, för närvarande är begränsade. Styrelsen har därför i februari 2011 beslutat att för tillfället avvakta med slutförandet av feasibility -studien. Ersmarksberget Den under 2010 genomförda kärnborrningen i Ersmarksberget visar att de guldförande zonerna fortsätter mot djupet och i strykningsriktningen. De utökade kända och indikerade mineraltillgångarna ger oss tillräckligt underlag för att fortsätta borrningarna och genomföra en feasibility - studie. Förutsatt ett positivt utfall av denna kan beslut fattas under 2011 och guldproduktion starta i början av 2012. Det befintliga anrikningsverket är fullt utrustat och har sedan övertagandet underhållits för att snabbt kunna tas i drift. Det utgör en viktig komponent för lönsam drift vid gruvan och ökar förutsättningarna för att långsiktigt bryta nya förekomster inom upptagningsområdet. En framtida produktion i Ersmarksberget kommer att kräva investeringar i jordavrymning, ramp för brytning under jord samt mindre tilläggsinvesteringar i verket. Bolagets övriga guldförekomster De fortsatta undersökningarna av Bolagets övriga guldförekomster längs Guldlinjen kommer under 2011 att bedrivas i begränsad omfattning. Vad avser Haveriförekomsten i Finland pågår en försäljningsprocess. Lappland Goldminers står inför en spännande och utmanande framtid med flera möjligheter att utveckla Bolaget och dess värde. Jag ser framtiden an med stor tillförsikt. Planer och målsättningar för 2011 Pahtavaara Målsättningen är att vi under 2011 ytterligare skall kunna öka guldproduktionen i Pahtavaaragruvan över de 23 778 oz vi nådde 2010. Verksamheten i övrigt kommer att riktas mot tre huvudområden: Prospektering i gruvan och i dess närområde. En viktig målsättning är att öka gruvans malmreserver för att därigenom möjliggöra en långsiktig framtida gruvdrift. Insatser för att ytterligare förbättra prognostiseringen och kontrollen av guldhalterna i den brutna malmen ( ROM ). Åtgärder för att ytterligare effektivisera produktionen i gruvan och processverket. Lycksele april 2011 Kjell Larsson VD och Koncernchef Koncentratet från Pahtavaara har historiskt levererats till ett fåtal kunder. För att säkerställa långsiktig avsättning av produktionen och öka antalet möjliga kunder har Bolaget inlett produktion av ett nytt koncentrat som är bättre anpassat till de europeiska smältverken. Med det nya gravimetriska koncentratet förenklas produktionen och tidigare uppdelning på ett högvärdigt och lågvärdigt koncentrat upphör. 7
Guld - tillgång efterfrågan, pris 8
GULD TILLGÅNG, EFTERFRÅGAN OCH PRIS Guld - en vacker värdefull metall Den kemiska beteckningen för guld, som är Au, kommer från latinets aurum som ungefär kan översättas med strålande gryning. Guld har många speciella egenskaper. Smältpunkten är 1 064 C, kokpunkten är 2 807 C och tätheten 19,3 kg/dm 3. Formbarheten är den kanske bästa för alla metaller. Guld kan valsas till så tunna folier som 0,0001 millimeter och det kan dras till trådar med endast 0,01 millimeters diametern. Konduktiviteten (ledningsförmågan) för elektricitet är hög. Guld har också mycket stor motståndskraft mot kemikalier och angrips överhuvudtaget inte av luft eller vatten. Guld kan endast lösas upp av kungsvatten och cyanid. Eftersom guld är mjukt brukar det legeras med andra metaller för att kunna användas för tillverkning av olika bruksföremål. Mängden guld i en legering mäts vanligen i karat. Rent guld är 24 karat eller 1 000 fin. Att ett föremål är gjort i 18 karats guld innebär att guldmängden är 18/24 delar (75 %) av dess totala vikt. Etymologiskt kommer ordet karat från grekiskans litet horn men det var också benämning på Johannesbrödsträdets frukter. Kärnorna från dessa användes tidigare som viktenheter vid handel. Guldpriset Guld omsättes på den globala marknaden och prissättes i USD per troy ounce (oz) som motsvarar 31,104 gram. Genom sin status som monetär tillgång skiljer sig guldet från de flesta andra metaller. Guld utgjorde tidigare basen för olika valutasystem och prissattes då sällan som en vanlig råvara. Det var först efter Bretton Woodsystemets fall 1971 som fri prissättning av guld inleddes. Faktorer som påverkar guldpriset är, som för de flesta andra metaller, förhållandet mellan tillgång och efterfrågan (se avsnitten Efterfrågan och Utbud sidan 9-10). Historiskt har emellertid guldpriset haft en reversibel koppling till dollarkursen. En svag dollarkurs har generellt medfört höga guldpriser. Finansiella kriser, oro för inflation och oväntade samhällshändelser har som regel haft betydande inverkan på guldpriset. Prisutvecklingen för guld i USD/ounce (London PM fix) från 1998 till jan 2011. Källa IHS Global Insight. Då guld allmänt anses vara mer värdebeständigt än andra investeringar ökar efterfrågan i orostider med prishöjningar som följd. Efter att under flera år på 1990-talet ha legat under 400 USD per ounce började guldpriset åter att stiga 2004. Den uppåtgående trenden fortsätter och prisökningarna har fram till slutet av 2010 tidvis varit extrema. Guldpriset har, sedan de lägsta noteringarna 1999/2000 till mars 2011 ökat drygt fem gånger - från cirka 270 USD per ounce till över 1 400 USD per ounce. De högsta priserna någonsin, räknat i svenska kronor, noterades under sommaren och hösten 2010 då guldet steg till drygt 320 SEK per gram. Efterfrågan Huvudsakligen beroende på att guld är dyrt efterfrågas det bara för mycket speciella ändamål. Vanligen redovisas den globala efterfrågan i tre kategorier: guld för smyckestillverkning, guld som investeringsobjekt och användning i övrig industriell verksamhet (bl.a. inom tandvården samt elektronik- och läkemedelsindustrin). Den totala identifierbara efterfrågan på guld, som 2007 var 3 562, ton steg till 3 806 ton under 2008 för att året därefter (2009) minska till 3 474 ton. Under 2009 utgjordes cirka 50 % (1 758 ton) av den globala identifierbara guldkonsumtionen av smyckestillverkning medan 40 % (1 342 ton) avsåg investeringar och 10 % (373 ton) övrig industriell verksamhet. Som resultat av framför allt fortsatta betydande investeringar i guld samt ökad efterfrågan av guld för smyckestillverkning och övrig industriell verksamhet anses den globala guldkonsumtionen under 2010 bli högre än under 2009. Trots stigande guldpriser ökade den totala efterfrågan på guld under de tre första kvartalen 2010 till 2 819 ton jämfört med 2 609 ton under samma period 2009, en ökning med 12 %. Denna utveckling kan huvudsakligen tillskrivas den starkt växande efterfrågan i Kina och Indien. Efterfrågan på guld under 2007, 2008, 2009 och tre första kvartalen 2010. Källa WGC. Smyckestillverkning Guld har använts för tillverkning av smycken sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 1 600 år. Den enskilt i särklass största användningen av guld sker inom guldsmedsbranchen. De länder som under senare år haft den största efterfrågan på guld för smyckestillverkning är Indien, Kina, Turkiet och Italien. År 2000 innebar ett rekordår då drygt 3 200 ton guld, motsvarande ungefär 85 procent av den globala konsumtionen, förbrukades för smyckestillverkning. Under 2000-talet har guldbehovet inom branschen minskat kraftigt och det har under de senaste åren varit i storleksordningen 50 % av den globala identifierbara efterfrågan. Under 2007 var efterfrågan på guld för smyckestillverkning 2 417 ton och följande två år uppgick den till 2 190 ton (2008) respektive 1 758 ton (2009). Konsumtion smyckestillverkning (t) Indien Kina Mellan österen USA Turkiet Förenade Arab Emiratet Ryssland Egypten Konsumtion av guld för smyckestillverkning i olika länder under tredje kvartalet 2010. Källa: GFMS. 9
3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Q1-Q3 Efterfrågan på guld för smyckestillverkning under 2000-talet. Källa; GFMS. Under tredje kvartalet 2010 ökade efterfrågan på guld för smyckestillverkning med 8 % jämfört med motsvarande period 2009. De snabbast växande marknaderna var Indien, Kina, Ryssland och Turkiet. Efterfrågan på guld för smyckestillverkning i Indien steg från 179,6 ton under tredje kvartalet 2009 till 229,5 ton under motsvarande kvartal 2010 (28 %). Denna ökning är anmärkningsvärd då guldpriset samtidigt ökade kraftigt. Industriell förbrukning Efterfrågan i gruppen industriell användning, som omfattar guldförbrukning inom elektronikindustrin, tandvården samt en grupp inte specificerade användningsområden, uppgick under åren 2008 och 2009 till 439 ton (12 375 miljoner USD) respektive 373 ton (11 739 miljoner USD). Guldförbrukningen i elektronikprodukter har ökat kraftigt sedan i början av 1980-talet och nådde en topp under 2007 med cirka 310 ton. Året därefter (2008) minskade emellertid elektronikindustrins guldförbrukning med nästan 18 ton (5,7 procent) till cirka 293 ton och denna trend fortsatte under 2009 då guldförbrukningen uppgick till 246 ton. De höga guldpriserna har resulterat i att elektronikindustrin alltmer försöker reducera förbrukningen av guld i produkterna. Guldbelagda ytor har blivit allt mindre och, där så varit möjligt, har guldet ersatts av palladium/nickel- och silver/nickellegeringar. Detta har dock i viss mån kompenserats av att nya typer av tekniska tillämpningar för guld har tillkommit. Under 1990-talet har prisökningarna på guld varit betydande. Efterfrågan på guldföremål är mycket priskänslig, speciellt i stora förbrukarländer som Indien och Italien, vilket delvis förklarar det sjunkande behovet under 2000-talet. Att guldpriset stigit kraftigt under en period då den fysiska efterfrågan varit sjunkande indikerar dock att investeringsintresset vad gäller guld varit stort. Investeringar i guld Investeringarna i guld, räknat i ton, ökade explosionsartat under 2009 och var under årets inledande kvartal för första gången större än efterfrågan på guld för smyckestillverkning. Investeringarna i börsnoterade guldfonder (ETF) ökade från 2008 till 2009 från 321 ton guld till 617 ton. De totala identifierbara investeringarna ökade från 1 177 ton till 1 342 ton eller, räknat i US-dollar, från 32 310 miljoner till 41 249 miljoner. Under de tre första kvartalen 2010 uppgick de identifierade investeringarna i guld till cirka 1 030 ton (39 270 miljoner USD) utav vilka 335 ton (12 891 miljoner USD) utgjordes av investeringar i börsnoterade guldfonder. Att guld traditionellt har betraktats som en relativt säker penningplacering i orostider avspeglas i de prisuppgångar som följt i spåren av terrorattentat och krig under decenniets inledande år. Detsamma kan sägas om tider av finansiell oro då intresse för guld alltid ökar. Industriell användning av guld under perioden 2007 till 2010 Q1-Q3. Källa GFMS. Den industriella efterfrågan återhämtade sig under 2010 och uppgick under de tre första kvartalen till 320 ton, en ökning med drygt 18 % jämfört med motsvarande period 2009. Återhämtningen drevs av ett ökat behov av guld inom elektronikindustrin, speciellt i utvecklingsländer som Kina och Indien, såväl som av ett ökat behov i tillverkningen av nya teknologiska produkter. Utbud Utbudet av guld kommer i huvudsak från tre områden: gruvproduktion, återvinning och centralbankernas utförsäljning. 5000 Utbud av guld (t) Investeringar i guld (t) 4000 1600 3000 1400 1200 2000 1000 800 1000 600 400 0 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Noterade guldfonder (ETF) Netto retail investeringar Q1-Q3-1000 2007 2008 2009 2010 Q1-Q3 Återanvändning Centralbanker m.fl Netto heding prod. Gruvproduktion Investeringar i guld under perioden 2007 till 2010 Q3. Källa GFMS. Utbudet av guld (t) under perioden 2007 till 2010 Q3. Källa GFMS. 10
Gruvproduktion Totalt beräknas 165,000 t (5,3 miljarder ounces) guld ha producerats i världen fram till 2009. Detta motsvarar en kub med 20,2 meters sidor. Ungefär 57 % (2 327 ton inklusive hedging) av det totala guldutbudet under 2009 (4 028 ton) utgjordes av gruvproducerat guld. För de tre första kvartalen 2010 uppgick det gruvproducerade guldet till 1 870 ton (1 954 t inklusive hedging) vilket motsvarar cirka 62 % av det till marknaden under samma period tillförda guldet (2 993 ton). Gruvproduktionen av guld har från i början av 1980-talet, då den var cirka 40 millioner ounces per år (1 250 ton), ökat kontinuerligt och den hade mot slutet av 1990-talet nått cirka 80 millioner ounces per år (2 500 ton). Efter att i några år ha legat på denna nivå fick produktionen en svagt negativ trend vilken först bröts under 2009 och 2010. Från 2001 fram till 2009 steg det årliga genomsnittspriset på guld från 271 till 871 dollar per ounce, en ökning med 221 %. Överraskande är att guldproduktionen från världens gruvor under samma tid minskade från 2 600 ton (83,6 millioner ounces) till 2 350 ton (75,6 millioner ounces), en minskning med 9,6 %. Sydafrika miste redan 2007 sin plats som den ledande guldproducenten i världen och låg under 2009 på fjärde plats. Guldproduktionen, som under 2008 uppgick till 213 ton, minskade till 210 ton under 2009. Sedan 2001, då guldproduktionen uppgick till 402 ton, har den i det närmaste halverats. Till stor del beror produktionsminskningen under de senaste åren på problem med elförsörjningen till gruvorna medan den under många år pågående successiva tillbakagången kan tillskrivas det faktum att många av de rikare förekomsterna är utbrutna. Sedan 1880 talet och fram till 2007 har Sydafrika varit den mest betydande guldproducenten i världen. Cirka hälften av allt guld som producerats kommer ursprungligen från Sydafrika. Den globala guldproduktionen från gruvor drivs till stor del av guldpriset. Ett högt guldpris förbättrar förutsättningarna för lönsam brytning av fattigare förekomster och ökar malmreserverna i befintliga gruvor. En omfattande studie som genomförts av GIA (Global Industry Analysts Inc.) indikerar att den globala gruvproduktionen av guld kommer att överstiga 2 600 ton år 2012. De fem största guldproducerande företagen i världen är Barrick Gold Corporation, Goldcorp Inc., AngloGold Ashanti, Newmont Mining Corporation och Kinross Gold Corporation Malmreserver Guldinnehållet i alla malmreserver uppskattades år 2008 till 47 000 ton och i alla mineraltillgångar till 105 000 ton. Med dagens produktionstakt räcker reserverna i cirka 19 år. Reserverna i tabellen nedan är definierade som sannolika och bevisade malmreserver i alla guldgruvor. Som framgår av tabellen är guldpriset en av de faktorer som har betydelse för den totala malmreserven. Ett högt guldpris medger brytning av fattigare malm vilket gör att malmreserverna ökar. Guldproduktionen i världen, Sydafrika och Kina från 1970 till 2009 (millioner ounces). Källa: Goldsheet Mining Directory. För tredje året i rad var Kina under 2009 det land som producerade mest guld. Den kinesiska guldproduktionen steg från 285 t under 2008 till 314 t år 2009. Räknat från 2001 till 2009 har den kinesiska guldproduktionen ökat med 62 % medan världsproduktionen minskat med 9,6 %. Guldproduktionen i Australien, det näst största producentlandet, uppgick under 2009 till drygt 215 ton vilket var en minskning med 2,3 % från 2008. Trots detta avancerade Australien till en andraplats då produktionsminskningarna i USA och Sydafrika var ännu större. Den Australiensiska guldproduktionen har stadigt minskat sedan rekordåret 1998. USA är den tredje största guldproducenten i världen. Gruvproduktionen av guld, som huvudsakligen sker i delstaten Nevada, har successivt minskat sedan rekordåret 1998 och uppgår nu till cirka 215 ton per år. Globala guldreserver (t), gruvproduktionen (t/år), antal årsproduktioner samt medelpriset för guld under året (USD/oz) från 1968 till 2008. Källor: Reserver Mineralpolitiska utredningen (MPU) 1968 77, USBM 1984 och 2008, Minerals Handbook (Phillip Crowson) 1992 och 2001. 1968 1973 1977 1984 1992 2001 2008 Reserver (t) 10 978 41 052 37 787 45 095 42 000 49 800 47 000 Gruvproduktion (t/år) 1 437 1 340 1 197 1 419 2 233 2 646 2 414 Antal årsproduktioner 8 31 32 32 19 19 19 Guldpris medeltal USD/oz 38,56 97,17 147,71 360,44 343,95 271,04 871,96 De i särklass största guldmalmsreserverna finns i Sydafrika och huvuddelen av dessa utgörs av fossila vaskavlagringar i Witwaterrandområdet. En stor del av reserverna i USA finns i malmer av Carlintyp i Nevada, men det finns också en del porfyrmalmer med stora kända guldreserver (t.ex. Bingham Canyon). Fyrtio procent av de rapporterade guldreserverna i Ryssland härrör från en planerad guldgruva, Natalka i Magadanområdet i östra Sibirien, som beräknas tas i drift år 2012 eller 2013. Huvuddelen av guldmalmsreserverna i Indonesien härrör från Ertsberg/Grasberg. Guld i malmreserver och mineraltillgångar i olika länder. Källa: USGS (2009) Mineral commodity summaries. Land Guld i malmreserver (t) Guld i mineraltillgångar (t) Sydafrika 6 000 31 000 Australien 5 000 6 000 Ryssland 5 000 7 000 USA 3 000 5 500 Indonesien 3 000 6 000 Kanada 2 000 4 200 11 Länder med den största gruvproduktionen av guld under 2009. Källa: Goldsheet Mining Directory.
Återvinning Återvinning av guld sker från nytt respektive gammalt guldskrot. Nytt guldskrot erhålls vid all bearbetning av guld och återcirkuleras oftast internt inom det bearbetande företaget. Inga kvantiteter tillförs således marknaden. Gammalt guldskrot omfattar produkter som återförs till marknaden, antingen beroende på att de är uttjänta och/eller att höga guldpriser motiverar en försäljning. Exempel härpå är utrangerade datorer och privatägda guldföremål. Återvunnet guld är den näst viktigaste utbudsfaktorn efter gruvproduktionen. Tillförseln av återvunnet guld ökade från 1 316 ton 2008 till 1 672 ton 2009. De tre första kvartalen 2010 uppgick mängden återvunnet guld till 1 235 ton. Under 1990-talet var andelen guldskrot drygt 15 procent av det totala utbudet men hade år 2009 och de tre första kvartalen 2010 ökat till drygt 41 %. Mellanöstern och indiska halvön har traditionellt genererat betydande mängder guldskrot och i Europa har Italien brukat ha det största utbudet. Anledningen till detta är givetvis att det i dessa länder finns en stark tradition av att använda guldsmycken och en stor inhemsk tillverkning. Centralbanker Sedan början av 1990-talet har centralbankerna agerat som nettosäljare av guld på marknaden, men utbudet har varierat relativt kraftigt, från 86 ton år 1994 till 622 ton år 1992. Centralbanker och olika offentliga organ hade 1990 guldreserver på sammanlagt 35 835 ton men dessa hade fram till i mitten av 2009 reducerats till 29 726 ton, en minskning med 6 109 ton (17 %). Merparten av denna reduktion förorsakades av utförsäljningar från de europeiska centralbankerna. I september 1999 undertecknade en rad europeiska länder det så kallade centralbanksavtalet CBGA (Central Bank Gold Agreement) som innebar att parterna kom överens om att under en femårsperiod begränsa sina sammanlagda årliga guldförsäljningar till 400 ton och att under hela perioden inte tillsammans sälja mer än 2 000 ton. CBGA-avtalet förlängdes år 2004 med fem år och ytterligare ett antal stater inkluderades. utvecklingsländerna. Centralbankerna får betraktas som långsiktiga investerare och det är troligt att den nya trenden kommer att fortsätta under 2010 och ytterligare en tid framöver. Under 2009 ökade utvecklingsländernas centralbanker sitt guldinnehav med 17,8% (868 t) medan de västerländska bankerna minskade sitt guldinnehav med 1 %. De länder som under 2009 hade de största guldreserverna var USA, Tyskland, Italien och Frankrike. Den totala globala guldreserven i 1000 t (vänstra skalan) och utvecklingsländernas andel i % (högra skalan). Källa: WGC. Under 2008 fortsatte nettoutförsäljning med 246 ton guld men under 2009 skedde ett dramatiskt trendbrott då centralbankerna för första gången sedan 1988 var nettoköpare av guld. Detta berodde huvudsakligen på mindre utförsäljningar från de europeiska centralbankerna och ökande köp från centralbankerna i Länder med störst guldreserver under perioden 1950 till juni 2010 samt andel guld av totala reserven i juni 2010. Källa: WGC (World Gold Council). Land 1950 (t) 1960 (t) 1970 (t) 1980 (t) 1990 (t) 2000 (t) 2005 (t) 2008 (t) 2009 (t) 2010 (t) juni 2010 (% av reserver) USA 20297 15822 9839 9221 8146 8137 8135 8134 8134 8134 72.8 Tyskland 0 2640 3537 2961 2961 3469 3428 3413 3408 3407 68.1 Italien 228 1958 2565 2074 2074 2452 2452 2452 2452 2452 67.0 Frankrike 588 1458 3139 2546 2546 3025 2826 2492 2445 2435 65.6 Kina - - - 398 395 395 600 600 1054 1054 1.6 Schweiz 1306 1942 2427 2590 2590 2419 1290 1040 1040 1040 24.1 Japan 6.3 220 473 754 754 764 765 765 765 765 2.8 Holland 280 1290 1588 1367 1367 912 695 613 613 613 55.2 Ryssland - - - - - 384 387 520 568 669 5.5 12
13
Guldproduktion och prospektering 14
Lappland Goldminers förekomster i Finland PAHTAVAARA GULDGRUVA Lappland Goldminers förvärvade under våren 2008 Pahtavaara guldgruva från Scan Mining Oy:s konkursbo. Förekomsten ligger i Sodankylä kommun i finska Lappland cirka 150 kilometer norr om Rovaniemi. Tidigare ägare hade under perioderna 1996-2000 och 2004-2007 brutit malmerna först i dagbrott och sedan under jord. Berggrunden i Pahtavaaraområdet tillhör det Centrala Lappländska Grönstensbältet vilket i huvudsak består av komatitiska lavor, vulkanoklastiska sediment och mafiska metavulkaniter. Förekomsten består av flera oregelbundet linsformade subvertikala kroppar vilka uppträder i anslutning till ostnordostliga skjuvzoner i kontakten mellan de komatitiska lavabergarterna och de vulkanoklastiska sedimenten. Mineraliseringar med guld förekommer dels i olika omvandlingsbergarter, som biotit-tremolitskarn och talk-biotitskiffer, dels i talk-dolomitgångar och kvarts-tungspatgångar. Guldet, som till övervägande del är fritt, uppträder i korngränserna mellan silikatmineral, karbonatmineral och tungspat. Lokalt finns också guld som inneslutningar i magnetit, svavelkis och kopparkis. För ögat synligt guld har speciellt noterats i kvarts-tungspatgångarna. Efter genomgång av tidigare gjorda undersökningar, och mot bakgrund av resultatet av den under 2008 genomförda kärnborrningskampanjen, beslöt Lappland Goldminers att återuppta driften i Pahtavaaragruvan. Malmproduktionen från gruvan påbörjades i december 2008. Inledningsvis anrikades både malm från gruvan och låghaltigt material från ett äldre upplag. Dagbrotten i Pahtavaara med processanläggningen i bakgrunden. Foto: Arkivbild. Losstagningen av malmen i Pahtavaaragruvan görs med s.k. skivpallbrytning. Skivhöjden varierar mellan 20 och 25 meter. Eftersom guldet förekommer fritt kan säljbara guldkoncentrat framställas genom relativt enkel och beprövad teknik. Efter det att malmen krossats och malts till lämplig kornstorlek sker anrikningen med en kombination av gravimetriska metoder och flotation. Under 2009 bröts 307,0 Kt malm i gruvan och drygt 415,4 Kt anrikades i verket vilket resulterade i en guldproduktion på drygt 18 859 oz. Bolagets totala guldproduktion uppgick dock till 21 862 oz eftersom drygt 3 000 oz erhölls från verksamheten i Ersmarksberget. Gruvproduktionen under första kvartalet 2009 var drygt 47,4 Kt. Under året ökade den successivt och uppgick i fjärde kvartalet till 114,5 Kt. Som framgår av graferna bredvid var det ingående tonnage till verket under de första kvartalen 2009 större än gruvproduktionen vilket beror på att också tidigare brutet guldhaltigt berg, som lagrats ovan jord, behandlades i verket. Guldproduktionen ökade från första kvartalet till fjärde kvartalet 2009 från 3 762 ounces till 6 563 ounces och guldhalten i till verket ingående malm varierade under året från 1,17 g/t till 2,06 g/t. Under första kvartalet 2010 producerade gruvan 108,1 Kt och verket behandlade 109,8 Kt vilket i huvudsak var enligt produktionsplanen. Guldhalten i den brutna och till verket levererade malmen (ROM) fortsatte dock att fluktuera och var, framförallt under mars månad, låg. Detta medförde att den genomsnittliga guldhalten var 1,91 gram per ton och att guldproduktionen stannade på 5 787 ounces. Den brutna malmen under andra kvartalet uppgick till 133,4 Kt och ingåendet i verket var 132,2 Kt. Guldproduktionen blev emellertid endast 4 991 ounces då den genomsnittliga guldhalten bara var 1,37 gram per ton vilket var betydligt lägre än förväntats. Den huvudsakliga orsaken till den låga halten var ett mindre ras i gruvan som tillfälligt förhindrade brytningen av de rikare malmerna. Produktionsbortfallet från dessa fick ersättas med fattigare malm vilket dels sänkte den ingående halten dels försämrade utbytet i verket (86,4 %). Gruvproduktionen under tredje kvartalet uppgick till 122,3 Kt. Ingående tonnage i verket var 118,0 Kt med 2,20 gram guld per ton och utbytet uppgick till 87,8 % vilket resulterade i en guldproduktion på 7 198 ounces, den största guldmängd som producerats under ett kvartal sedan Lappland Goldminers återupptog driften i gruvan. Under fjärde kvartalet bröts 100,5 Kt i gruvan och verket behandlade 116,1 Kt med 1,84 gram guld per ton. Detta resulterade i en guldproduktion på 5 795 ounces (cirka 180 kg). Den totala brytningen i gruvan under hela året uppgick till 464,3 Kt och den till verket ingående malmen, var 476,1 Kt med 1,81 gram guld per ton. Den totala guldproduktionen för året slutade på 23 778 oz (cirka 740 kg), en markant ökning från de 18 859 oz (cirka 587 kg) som producerades under föregående år. Sid 16 Sid 16 Sid Sid 16 16 160000 140000 160000 120000 140000 Bruten Bruten malm malm (t) (t) i i Pahtavaara Pahtavaara 100000 120000 160000 160000 80000 100000 140000 140000 60000 120000 80000 120000 40000 100000 60000 100000 80000 20000 40000 800000 20000 60000 60000 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 40000 0 40000 20000 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 20000 0 0 Q1 Guldproduktion 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 (oz) Q1 2010 Pahtavaara Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 8000 7000 8000 6000 Guldproduktion (oz) Pahtavaara 7000 5000 8000 Guldproduktion (oz) Pahtavaara 6000 8000 7000 4000 5000 7000 6000 3000 4000 6000 5000 2000 3000 5000 4000 1000 2000 0 4000 3000 1000 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 3000 2000 0 2000 1000 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 10000 0 Q1 2009 Ingående Q2 2009 Q3 2009 guldhalt Q4 2009 Q1 (g/t) 2010 Q2 till 2010verk Q3 Q4 2010 2,52 2,5 1,5 2 2,5 1,52 1 1,5 2 0,5 1 0 Bruten malm (t) i Pahtavaara Bruten malm (t) i Pahtavaara Gruvproduktionen i Pahtavaara från Q1 2009 till Q4 2010 Guldproduktion (oz) Pahtavaara Guldproduktion i Pahtavaara från Q1 2009 till Q4 2010 2,5 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 Ingående guldhalt (g/t) till verk Ingående guldhalt (g/t) till verk Ingående guldhalt (g/t) till verk 1,5 0,51 0 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 0,5 1 0 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 0,50 Anrikad malm (t) Pahtavaara Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 Q1 2009 Q2 Guldhalten i Anrikad 2009 Q3 2009 ingående till malm Q4 2009 verk (t) Q1 från Pahtavaara 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 Q1 2009 till 2010. Anrikad malm (t) Pahtavaara Anrikad malm (t) Pahtavaara Ingående till verk i Pahtavaara från Q1 2009 till Q4 2010. 15
16 Trenderna med stigande guldhalter och ökad guldproduktionen under den tid som verksamheten pågått är till stor del ett resultat av det omfattande arbete som driftsledningen och geologer lagt ner på att optimera brytningen och bättre kontrollera halterna i den brutna malmen. I november tillträdde Henrik Grind som chef för Pahtavaara. Han har lång och gedigen erfarenhet av gruvdrift och kommer inledningsvis att fokusera sitt arbete mot fortsatta åtgärder för att effektivisera hela produktionsprocessen samt mot att säkrare prognostisera och kontrollera halterna i den brutna malmen. I september fattade en container i gruvan eld med kraftig rökutveckling som följd. Inga personer kom till skada och de materiella skadorna var begränsade. Produktionen i gruvan kunde återupptas efter några dagar. Guldproduktionen påverkades endast i ringa omfattning då anrikningsverket under den tid gruvan var rökfylld försågs med malm från ett lager ovan jord. Med en cut-off på 2,5 gram guld per ton och en top-cut på 12 till 20 gram guld per ton (beroende på malmkropp) uppgick de kända och indikerade mineraltillgångarna i Pahtavaara i januari 2010 till drygt 738 Kt med 3,37 gram guld per ton (79 980 oz). Av dessa utgjorde 678 Kt med 2,79 gram guld per ton bevisade och sannolika malmreserver. Malmförlusten vid brytning har uppskattats till 5 % och gråbergsinblandningen till 25 % med 0 gram guld per ton. Beräkningarna, som följer SveMin s och FinnMin s rekommendationer såväl som det kanadensiska regelverket NI 43-101, har utförts av T. Lindholm (GeoVista AB) som är oberoende konsult och kvalificerad person (QP) enligt Svemins, FinnMins och JORCs regelverk. Beräkningarna inkluderar inte den intill gruvan närliggande Länsimineraliseringen. Mineraltillgångar i Pahtavaara guldförekomst per den 1:a januari 2010 Klassificering Tonnage (kt) Guldhalt (g/t)* Guldmängd (oz) Känd 490,2 3,46 54 536 Indikerad 248,2 3,19 25 444 Känd + indikerad 738,4 3,37 79 980. Malmreserver i Pahtavaara guldförekomst per den 1:a januari 2010. Malmreserver ingår i mineraltillgångarna Klassificering Tonnage (kt) Guldhalt (g/t)* Guldmängd (oz) Bevisad 450,9 2,89 41 890 Sannolik 227,0 2,61 19 016 Bevisad + sannolik 677,9 2,79 60 906 Trots att potentialen för att finna nya mineraliseringar i närområdet av Pahtavaaragruvan bedöms som stor har prospektering tidigare endast gjorts i mindre omfattning. Lappland Goldminers inledde därför i juni 2009 en omfattande systematisk prospekteringskampanj i gruvans närområde. Länsimineraliseringen, som ligger nordväst om och i nära anslutning till malmerna i Pahtavaaragruvan har undersökts med 31 kärnborrhål och 13 kaxborrhål (totalt 4 700 meter). De kända och indikerade mineraltillgångarna i den nära markytan liggande delen av förekomsten uppgår, med en cut-off på 2,0 gram guld per ton, till 60 Kt med 2,97 gram guld per ton. Beräkningarna har utförts av T. Lindholm (GeoVista AB) som är oberoende konsult och kvalificerad person (QP) enligt Svemins, FinnMins och JORCs regelverk. Då Länsimineraliseringen fortfarande är öppen mot nordväst och mot djupet har Lappland Goldminers beslutat att fortsätta borrprogrammet. Mineraltillgångar i Länsi guldförekomst per juli 2010. Klassificering Tonnage (kt) Guldhalt (g/t)** Guldmängd (oz) Känd 25,3 3,52 2 869 Indikerad 34,7 2,57 2 867 Känd + indikerad 60,0 2,97 5 736 Under tredje kvartalet 2010 genomfördes också en flyggeofysisk mätning över undersökningstillstånden i anslutning till gruvan. Denna resulterade i att ett antal geofysiska anomalier identifierades. För att skydda områden med de mest intressanta anomalierna har Bolaget ansökt om nya undersökningstillstånd. Under hösten inleddes en kärnborrningskampanj för att undersöka orsakerna till två av anomalierna. För att öka malmreserverna och mineraltillgångarna i Pahtavaaragruvan har kärnborrning under jord pågått sedan april 2008. Under 2010 borrades cirka 20 000 meter under jord vilket är ungefär samma mängd som under 2009. Sedan Lappland Goldminers övertog förekomsten har Bolaget lyckats ersätta delar av den utbrutna malmreserven och därmed förlängt gruvans livslängd. Mineraltillgångarna i början av 2011 har beräknats med cut-off 1,5 respektive 2,0 gram guld per ton för olika delar av mineraliseringen. De kända mineraltillgångarna har beräknats till 374 Kt med 3,22 gram guld per ton och de indikerade mineraltillgångarna till 200 Kt med 3,45 gram guld per ton (tillsammans 574 Kt med 3,30 gram guld per ton). Dessutom tillkommer en antagen mineraltillgång på 88 Kt med 7,14 gram guld per ton. Malmförlusten vid brytning har uppskattats till 5 % och gråbergsinblandningen till 25 % med 0,25 gram guld per ton. De bevisade och sannolika malmreserverna uppgår till totalt 577 Kt med 2,74 gram guld per ton varav 382 Kt med 2,64 gram guld per ton klassificerats som bevisade och 194 Kt med 2,93 gram guld per ton klassificerats som sannolika. Beräkningarna av såväl mineraltillgångarna som malmreserverna följer SveMin s och FinnMin s rekommendationer samt det kanadensiska regelverket NI 43-101. De har utförts av Åsa Corin, geolog vid Lappland Goldminers Oy, under överinseende av Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult och kvalificerad person enligt SveMins, FinMins och JORCs regelverk. Mineraltillgångar i Pahtavaara guldförekomst per 1:a januari 2011. Kategori Tonnage (kt) Guldhalt (g/t)*** Guld (oz) Känd 373,8 3,22 38 743 Indikerad 200,2 3,45 22 183 Känd + indikerad 574,0 3,30 60 297 Antagen 87,6 7,14 20 107 Malmreserver i Pahtavaara guldförekomst per 1:a januari 2011. Malmreserver ingår i mineraltillgångarna Kategori Tonnage (kt) Guldhalt (g/t)*** Guld (oz) Bevisad 382,3 2,64 32 504 Sannolik 194,3 2,93 18 293 Bevisad + sannolik 576,5 2,74 50 797 *Analyserna har utförts av Labtium Oy som är oberoende och ackrediterat (FINAS T025/M18/2001). Analysmetod för guld fram till 2007: Fire Assay (Labtium 705A). Därefter cyanidlakning i PAL 1000 maskin (Labtium 236A-S). **Analyserna är gjorda hos Labtium Oy som är ackrediterad av FINAS (T025). Proverna är analyserade med Fire Assay, Labtium kod 705A och med Aqua Regia ICP, Labtium kod 511P. ***Analyserna har utförts av Labtium Oy som är oberoende och ackrediterat (FINAS T025/ M18/2001). Analysmetod för guld fram till 2007: Fire Assay (Labtium 705A). Därefter cyanidlakning i PAL 1000 maskin (Labtium 236A-S). En del analyser har också gjorts hos ALS Chemex kod Au-AA15.
HAVERI GULDFÖREKOMST Lappland Goldminers förvärvade under 2007 guldförekomsten Haveri från Northern Lion Gold Corp. Förekomsten, som ligger i Finland cirka 40 kilometer nordväst om Tammerfors, har varit känd ända sedan 1737 då den i liten skala bröts på järnmalm. Att den även innehöll guld upptäcktes först 1935. Från 1942 till 1960 drevs gruvan av Vuoksenniska Oy som under denna period bröt 1,5 Mt malm som efter anrikning i verket gav 4,2 t guld (cirka 135 000 oz) och 6 000 t koppar. Efter att gruvverksamheten upphört har omfattande undersökningsarbeten utförts av bland annat Outokumpu Oy, Glenmore Highland Ltd. och Northern Lion Gold Corp. Dessa arbeten inkluderade bland annat borrning av 126 kärnborrhål (cirka 30 000 meter). Berggrunden i Haveriområdet utgörs av mafiska, intermediära och felsiska metavulkaniter vilka överlagras av turbiditiska och konglomeratiska metasediment tillhörande den så kallade Haveriformationen som är den äldsta delen i Tammerfors skifferbälte. Mot norr begränsas skifferbältet av Centrala Finlands Granitoidkomplex och mot söder av Södra Finlands Migmatitbälte. Mineraliseringarna utgörs av flera parallella subvertikala kroppar inom en i nordost-sydväst orienterad 300 meter lång och 100 meter bred zon. Malmkropparna är öppna under 360 meters nivån. Några av de borrhål som träffar de guldförande zonerna visar att dessa kan ha betydande bredder. Synligt guld förekommer i ovanligt stor omfattning i borrkärnorna från Haveri. Tillsammans med en oberoende konsult* genomförde Lappland Goldminers under 2008 en beräkning av mineraltillgångarna i Haveriförekomsten enligt det kanadensiska regelverket NI 43-101. Denna grundar sig på resultaten av tidigare kärnborrning samt ett omfattande kontrollprogram** av äldre analyser. Med en cut-off på 1,0 gram guld per ton uppgår de kända mineraltillgångarna till 5,9 Mt med 1,39 gram guld per ton (266 166 oz) och den indikerade mineraltillgången till 1,0 Mt med 1,30 gram guld per ton (42 496 oz). De totala mineraltillgångarna uppgår till 6,9 Mt med 1,37 gram guld per ton (308 663 oz). Då styrelsen för Lappland Goldminers bedömer att Bolaget för närvarande saknar de resurser som kommer att krävs för att fortsätta undersökningarna och vidareutveckla Haveriförekomsten pågår en försäljningsprocess. Mineraltillgångar i Haveriförekomsten 2008. Cut-off : 1,0 gram guld per ton Cut-off : 0,5 gram guld per ton Tonnage (Mt) Guldhalt (g/t) Guldmängd (oz) Tonnage (Mt) Guldhalt (g/t) Guldmängd (oz) Känd 5,9 1,39 266 166 19,4 0,92 573 918 Indikerad 1,0 1,30 42 496 5,3 0,80 136 320 Känd + indikerad 6,9 1,37 308 663 24,7 0,89 710 238 *Beräkningen av mineraltillgångarna har gjorts av Geoff Reed vid Reed Leyton Consulting och Maptek Associate. Geoff Reed är, B.App.Sc. i geologi och MAusIMM CP, med examen från Tekniska Universitetet i Sydney 1997. **Kontrollproverna har analyserats på ALS Chemex. Analys metod: FA-AAS, ALS-kod Au-AA26 och Aqua Regia ICP-AES, ALS-kod ME-ICP41. Lappland Goldminers förekomster i anslutning till Guldlinjen Många av de mer betydande guldförekomsterna i världen är knutna till regionala tektoniska zoner utefter vilka såväl brytvärda guldmalmer som mineraliseringar uppträder. Internationellt har dessa zoner under många år utgjort attraktiva prospekteringsområden för gruv- och prospekteringsbolag. Betydande summor investerats årligen i prospektering och de flesta guldpotentiella tektoniska zoner är idag täckta med undersökningstillstånd och brytningskoncessioner. Relativt sent konstaterades att flera guldförekomster i olika geologiska miljöer är knutna till en från fjällkedjan i nordvästra Västerbotten över Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner löpande regional tektonisk zon (den så kallade Guldlinjen). Olika bolag har därefter under en 15-års period bedrivit prospektering i anslutning till Guldlinjen vilket resulterat i att ett flertal guldförekomster hittats och undersökts (Svartliden, Ersmarksberget, Fäboliden, Klippen, Knaften, Stortjärnshobben, Sandviksträsk, Gubbträsk och Tjålmträsk). Utöver dessa har dessutom ett antal lovande uppslag lokaliserats som vid fortsatt prospektering kan resultera i ytterligare förekomster. Lappland Goldminers var ett av de företag som tidigt insåg potentialen för att i anslutning till Guldlinjen lokalisera nya brytvärda förekomster. Omfattande prospektering, såväl som förvärv av intressanta förekomster från andra bolag, har resulterat i att Lappland Goldminers projektportfölj i dag omfattar flera av de mest lovande guldförekomsterna i anslutning till Guldlinjen. Haverigruvan. Fotot är taget 1998 då gruvan var tömd på vatten. I dag är den åter vattenfylld. Foto: Arkivbild 17 Karta visande Guldlinjens utsträckning, geokemiska guldanomalier och mer betydande guldförekomster.
FÄBOLIDENS GULDFÖREKOMST Guldförekomsten i Fäboliden, som ligger i anslutning till Guldlinjen cirka 40 km väster om Lycksele, är en central del i Lappland Goldminers strategiska plan för att på sikt utvecklas till ett betydande guldproducerande gruvbolag. Endast ett fåtal hällar finns i Fäbolidenområdet varför kunskapen om berggrunden huvudsakligen bygger på den kärnborrning som Bolaget utfört. Den dominerande bergarten är en starkt förskiffrad biotitförande metagråvacka men i den centrala delen av området uppträder även inlagringar av metavulkaniter. Skiffrighetens riktning varierar från nordnordväst i den norra delen av området till nordnordost i den södra delen medan stupningen, som vanligen är brant, varierar från 65 o mot väster till 65 o mot öster. De suprakrustala bergarterna omges av granitoider av Revsund typ. Den guldförande zonen, som har en bredd av cirka 50 meter, är genom kärnborrning känd 1 300 meter i strykningsriktningen och ner till ett djup av cirka 500 meter. Guldet uppträder huvudsakligen i arsenikkisförande kvartsådror vilka är relaterade till en nordsydligt strykande skjuvzon med brant stupning. De guldförande kvartsådrorna är dels brantstående och parallella med den allmänna skiffrigheten dels flackt stupande. De högsta guldhalterna finns i områden där de två spricksystemen korsar varandra. Guldet är finkornigt (2 till 40 µm) och sitter ofta i tunna sprickor samt som inneslutningar i arsenikkis och löllingit. Fritt guld uppträder också i värdbergarternas silikatmineral. Det mineraliserade området övertväras av flackt liggande, i nordväst-sydost strykande, postmetamorfa odeformerade doleritgångar. Den upp till 50 meter breda proximala omvandlingszonen karaktäriseras av mineral som diopsid, Ca-amfibol och biotit. I mindre omfattning ingår även andalusit och turmalin. Det finns ett klart samband mellan diopsid-amfibol-biotit-omvandlingen och uppträdandet av kvartsådror samt guldmineralisering. Den distala omvandlingszonen karaktäriseras av Ca-Fe-Mg-amfiboler, hedenbergit, biotit och kvarts. Övergången mot den regionalt metamorfa berggrunden är diffus och kännetecknas bara av allt mindre amfiboler med ökat avstånd från mineraliseringen. I juni 2010 slutförde det internationellt välrenommerade konsultbolaget Golder Associates en ny beräkning av mineraltillgångarna* med en cut off på 0,4 gram guld per ton. Denna resulterade i 57,8 Mt kända och indikerade mineraltillgångar med 1,05 gram guld per ton och 2,81 gram silver per ton. Dessutom tillkommer en antagen mineraltillgång på 32,4 miljoner ton med 1,04 gram guld per ton och 3,37 gram silver per ton. En tidigare (2008) gjord beräkning av de kända och indikerade mineraltillgångarna, i vilken samma cut-off (0,4 gram guld per ton) använts, slutade på 61 Mt med 1,21 gram guld per ton och 3,43 gram silver per ton. Efter detaljerade genomgångar av den nya beräkningen med Golder Associates och en extern oberoende konsult tillsammans med Lappland Goldminers egen gruvexpertis bedömer Bolaget att den senast gjorda beräkningen av mineraltillgångarna är tillförlitliga. Den lägre guldhalten, och i viss mån även det lägre tonnaget, i den nya beräkningen medför att förutsättningarna för lönsam gruvdrift, baserad på malmreserver beräknade från mineraltillgångarna vid en cut-off på 0,4 gram guld per ton blir starkt beroende av ett högt guldpris. Mineraltillgångar* i Fäbolidens guldförekomst beräknade 2010 respektive 2008. Använd cut-off 0,4 gram guld per ton. 2010 års beräkning av mineraltillgångar 2008 års beräkning av mineraltillgångar Klassificering Tonnage (Mt) Guldhalt (g/t) Guldmängd (oz) Tonnage (Mt) Guldhalt (g/t) Guldmängd (oz) Känd 30,8 1,09 1 082 000 25,0 1,26 1 010 000 Indikerad 26,9 1,00 870 000 36,0 1,18 1 363 000 Känd + indikerad 57,8 1,05 1 952 000 61,0 1,21 2 373 000 Antagen 32,4 1,04 1 084 000 9,5 1,21 370 000 Golder Associates beräknade också de kända och indikerade mineraltillgångarna vid olika cut-off. Generellt ger en högre cut-off ett mindre känt och indikerat tonnage men en högre genomsnittlig guldhalt. Resultatet av den nya beräkningen av mineraltillgångarna medförde att Lappland Goldminers beslöt att i det fortsatta arbetet granska förutsättningarna för att enbart bryta de rikare delarna av mineraliseringen. Detta innebär att en mer selektiv brytningsmetod måste användas som visserligen är dyrare, räknat per ton bruten malm, men som genom den högre guldhalten ger större mängd guld per ton bruten malm. Väsentligt är också att investeringskostnaderna i processverket bli mindre jämfört med vid en större produktion och att anrikningskostnaderna per producerad ounce guld blir lägre samt att guldutbytet i verket sannolikt ökar. 18 Geologisk karta över Fäbolidens guldförekomst. Sammanställd av L. Carlsson (Lappland Goldminers). Fäbolidens guldförekomst lokaliserades med kärnborrning 1998. Från 1993 fram till 2008 har 323 hål borrats (59 650 m) för att lokalisera och undersöka förekomsten. Under 2004 erhöll Lappland Goldminers bearbetningskoncession för förekomsten och 2008 fick Bolaget tillstånd av miljööverdomstolen för gruvbrytning och anrikning på plats. Därmed var all väsentliga myndighetstillstånd för att inleda gruvdrift klara. Kända och indikerade mineraltillgångar i Fäbolidens guldmineralisering beräknade med cutoff på 0,40, 0,60, 0,80, 1,00, 1,20, 1,50, 1,60 och 1,80 och 2,00 gram guld per ton. Klassificering Cut-off (g guld/t) Tonnage (Mt) Guld halt (g/t) Silver halt (g/t) Guldmängd (oz) Känd + indikerad 0,40 57,8 1,05 2,75 1 952 000 Känd + indikerad 0,60 40,6 1,28 3,19 1 678 000 Känd + indikerad 0,80 29,4 1,51 3,45 1 430 000 Känd + indikerad 1,00 21,4 1,74 3,61 1 201 000 Känd + indikerad 1,20 15,7 1,97 3,57 999 000 Känd + indikerad 1,40 11,3 2,24 3,48 814 000 Känd + indikerad 1,50 9,4 2,40 3,47 725 000 Känd + indikerad 1,60 8,0 2,54 3,45 659 000 Känd + indikerad 1,80 5,7 2,88 3,39 534 000 Känd + indikerad 2,00 4,4 3,18 3,34 450 000