Utbildningsplan Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 Subject Teacher Education in Technology, Secondary Education 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT14. Utbildningens mål Som morgondagens lärare blir man både ledare och kommunikatör. Efterfrågan på lärare med gedigna kunskaper i teknik och kommunikationsdesign är stor. Programmet leder till ämneslärarexamen och ger behörighet att arbeta som lärare i grundskolans år 7-9, i ämnena teknik, matematik och som ett tredje ämne fysik, kemi eller engelska. Utbildningen är så bred att den dessutom ger kompetens att arbeta som kommunikatör inom både företag och organisationer utanför skolvärlden. För examen ska studenten visa sådana kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. En lärare med examen från ämneslärarprogrammet ska uppfylla alla de mål som ges i den nationella examensbeskrivningen för ämneslärare årskurs 7-9. Lokala omskrivningar har gjorts när det gäller krav på andelen poäng på avancerad nivå, detta för att utbildningen ska kunna fungera som grund för en masterexamen. Utbildningen har också anpassats för att uppfylla de lokala kraven för kandidatexamen inom området teknik och lärande. Möjlighet kommer att erbjudas studerande att ansöka om kandidatexamen när de första tre åren är avslutade. Se KTHs lokala examensordning. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdigheter och förmågor För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 1 av 7
visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Hänvisning till KTH:s lokala examensordning Utbildningens omfattning och innehåll Ämneslärarprogrammet ges med examensrätt vid KTH i ett samarbete med Stockholms universitet. Utbildningen omfattar 4,5 års heltidsstudier (270 högskolepoäng). Huvudspråket för utbildningen är svenska, men vissa kurser kan komma att ges på egelska. I programmet läses teknik som huvudämne vilket kombineras med två ytterligare undervisningsämnen, varav ett måste vara matematik och det tredje är ett av ämnena fysik, kemi eller engelska. Utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i de ämnen som utbildningen ger behörighet för, utbildningsvetenskaplig kärna om minst 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 2 av 7
läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Självständigt arbete (examensarbete) I examen ingår två självständiga arbeten om vardera 15 hp varav det första är på grundnivå och det andra på avancerad nivå. Ett övergripande mål med det självständiga arbetet är att studenten ska planera och genomföra utbildningsvetenskapliga arbeten för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Detta är en lokal omskrivning av Högskoleförordningen, som inte specificerar nivå för examensarbete. Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 hp fördelade över sju kurser. Av VFU är minst 15 hp ämnesrelaterade. VFU ska vara förlagd inom relevant verksamhet och ämne, vilket innebär teknik, matematik samt antingen fysik, kemi eller engelska. Progression Inom ramen för examensmålen bidrar kurserna var för sig och tillsammans till studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt arbeta som lärare i grundskolans årskurs 7 9. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som har denna övergripande progression som utgångspunkt. Kursinnehållet vilar på vetenskaplig forskning inom de discipliner som tillsammans bildar de lärarutbildningsämnen som ingår i programmet, liksom på skolans styrdokument och på beprövad erfarenhet av läraryrket. Studenten bygger sina kunskaper dels inom det vetenskapliga fältet, dels inom skolan som praxisfält. I slutet av utbildningen integrerar studenten utbildningens olika delar, såväl via verksamhetsförlagd utbildning, som via självständigt arbete. Avancerad nivå I utbildningen ingår kurser på avancerad nivå i en omfattning om minst 45 hp, varav minst 30 hp inom huvudområdet, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp. Detta är en lokal omskrivning av Högskoleförordningen, som inte specificerar antal poäng på avancerad nivå. Behörighet och urval För tillträde till programmet krävs särskild behörighet. Antagningsomgång HT13, OB6c utan krav i biologi dvs Matematik D, Naturkunskap B (kan ersättas med Fysik A och Kemi A), Samhällskunskap A, Engelska B (i vart och ett av ämnena krävs lägst betyget Godkänd eller 3) Antagningsomgång från och med HT14, OBA6c utan krav i biologi dvs Matematik 4, Naturkunskap 2 (kan ersättas med Fysik 1 och Kemi 1), Samhällskunskap 1b (i vart och ett av ämnena krävs lägst betyget Godkänd) Urval: 2/3 av platserna tillsätts efter betygsurval och 1/3 efter provurval Två nationella urval genomförs enligt de urvalsregler som Högskoleförordningen föreskriver. För mer information, se KTHs antagningsordning http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/antagning/1- antagningsordning-for-utbildning-pa-grundniva-och-avancerad-niva-1.27186 Val av det tredje ämnet görs inför studier i årskurs 2. För Fysik krävs Fysik B/Fysik 2. För Kemi krävs Kemi B/Kemi 2 och Fysik B/Fysik 2. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 3 av 7
För Engelska krävs inga kurser utöver särskild behörighet för tillträde till programmet. Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Läsåret för KTH:s grundutbildningar omfattar 40 veckor uppdelat på två terminer om 20 veckor vardera. Studenten ska vara registrerad på kurs under samtliga veckor. En hösttermin påbörjas den måndag som infaller mellan 28 augusti och 3 september och pågår i 20 veckor. Påföljande vårtermin ska påbörjas den måndag som infaller 20 veckor efter höstterminens början och pågår i 20 veckor. Varje läsår är indelat i fyra perioder, två per termin. Period 1 och 3 ska ha åtta veckorundervisning och period 2 och 4 ska ha sju-åtta veckors undervisning. Därefter följer tre-fyra dagar för eget arbete alternativt omprov. Varje period avslutas med sju dagar tillgängliga för examination. Omprov finns inte i period 1. Omprov ska ges direkt före läsårets början. Antalet tentamenstillfällen (skriftlig tentamen) för en kurs per år är begränsat till två. En bärande idé i programmet är att kurserna på ett integrerat sätt ska träna de kommunikativa, teoretiska och praktiska färdighet som är viktiga för den framtida yrkesrollen. Målsättningen med den första kursen på programmet, Teknikens grunder för tekniklärare, är att ge studenten en god grund för det kunskapsområde som täcks av grundskolans kursplan i teknik. Till kursen hör en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som syftar till att tidigt bekanta studenten med den verksamhet han eller hon utbildas för. Under den verksamhetsförlagda utbildningen kommer studenten att få genomföra ett mindre undervisningsmoment i teknik. Efter denna ämnesmässiga ingång till läraryrket följer den pedagogiska kursen Lärande som professionellt uppdrag. Här sätts lärarrollen i fokus, även ur ett historiskt perspektiv. I anslutning till kursen ligger en längre VFU-period under vilken studenten ges tillfälle att ytterligare pröva på läraryrket och de verksamheter som ingår däri. Det första året avslutas med ämnesstudier i matematik. Det andra läsåret ägnas huvudsakligen åt ämnesstudier i tredjeämnet. Dessa kurser ges vid Stockholms universitet. Utöver detta läser studenten två kurser i teknik, varav den ena är valbar. Studenten kommer under det tredje året att få läsa ett flertal programspecifika kurser kring områdena design och produktframtagning och kommunikationsdesign. En kurs som innehåller mekanik och hållfasthet komer även att läsas. En kurs som handlar om läraren som ledare ingår även. Under vårterminen läses energiteknik samt kurser i matematik. Matematikkurserna ges vid Stockholms universitet och kan komma att samläsas med andra program. Det fjärde året innehåller en fördjupning inom huvudområdet för kandidatexamen genom kurser som behandlar design av kommunikation och lärande, ämnesdidaktik samt verksamhetsanalys och yrkesroller. Under hösten genomför studenterna det första av två examensarbeten. Under vårterminen fördjupas studentens kompetens i relation till den framtida rollen som ämneslärare, något som framför allt sker i den ämnesdidaktiska kursen som innehåller en längre VFU-period. Den sista terminen på utbildningen syftar till att hjälpa studenten att slutligt föra ihop alla delar i utbildningen till en fungerande helhet. Detta sker genom en VFU-period och examensarbetet. Här kommer studenten att få möjlighet att utveckla ett mer övergripande, forskningsbaserat och utvecklingsinriktat perspektiv på sin framtida verksamhet inom skola eller företag och organisationer utanför skolvärlden. Under den sista terminen läser studenten också kurser som behandlar specialpedagogik och bedömning. Kurser Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i bilaga 1. I utbildningen ingår 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den ligger både i form av egna kurser och som delar i kurser. I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av respektive kursplan. Merparten av VFUn är knuten till grundskolan och de ämnen som ingår i ämneslärarexamen, men utbildningen ger också möjlighet till VFU i andra pedagogiska verksamheter, t ex museer, science centra och utbildningsföretag. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 4 av 7
Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Villkor för deltagande i utbildningen Terminsregistrering Studenten ansvarar för att göra terminsregistrering inför varje termin. Detta görs via Personlig meny under en begränsad period. Registreringen innebär att studenten är aktiv och är i sin tur en förutsättning för att studieresultat skall kunna rapporteras in och för att CSN skall kunna betala ut beviljade studiemedel. Observera att den som ej är terminsregistrerad i tid riskerar att förlora sin VFU-plats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar. Val av kurser Val av kurser görs via Antagning.se enligt särskilda rutiner, inloggning görs via KTH och sker senast 15 maj inför höstterminen 15 november inför vårterminen. För mer information se:http://www.kth.se/student/program/studiedokumentation-1.373670?programme=cl Studenten skall registrera sig på kursen senast vid det första schemalagda undervisningstillfället. Kursregistrering på obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på respektive institution. På kurser vid vissa institutioner kan studenten själv registrera sig via Personlig meny. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution, eller via Personlig meny Uppflyttning Följande poänggränser gäller för uppflyttning till nästa årskurs: För studier i årskurs 2 skall 45 högskolepoäng från årskurs 1 vara slutförda t o m augustiperioden. För studier i årskurs 3 skall minst 90 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 vara slutförda varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1. För studier i årskurs 4 skall minst 150 högskolepoäng från åk 1-3 vara slutförda varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2. För studier i årskurs 5 skall utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda. Dessutom ska alla kurser som utgör förkunskaper till kurser under det kommande året vara avklarade t o m augustiperioden. För studenter som inte uppfyller kraven för uppflyttning ska individuella studieplaner upprättas. Tillgodoräknanden Rätten att tillgodoräkna sig tidigare utbildning är ett viktigt incitament för mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet. KTH har ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknanden, som därför kan ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om kursplanerna inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden. Student vid KTH, som genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytes-avtal, har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan ges genom att ett s.k. Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontakt-person vid det utländska universitetet samt av studenten. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 5 av 7
Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet. För att begäran om tillgodoräknande skall kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg i examensbeviset. Student vid KTH har rätt att få begäran om tillgodoräknande prövat. Även den som inte är student men har akademisk utbildning och vill komplettera denna, skall i möjligaste mån få ansökan behandlad samt få ett preliminärt besked (s.k. förhandsbesked) om tillgodoräknande. Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH. Se vidare KTHs regelverk http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/policy-fortillgodoraknande-av-hogskoleutbildning-inklusive-bedomning-av-reell-kompetens-1.27200 Utlandsstudier Det kommer finnas möjligheter till utlandsstudier inom programmet. ECTS (European Credit Transfer System) kommer att tillämpas för tillgodoräknande. Examensarbete Examensarbete, grundnivå I utbildningen ingår ett examensarbete för motsvarande kandidatexamen på 15 högskolepoäng inom området teknik /teknikdidaktik. Examensarbetet påbörjas VT åk 3 men genomförs huvudsakligen HT åk 4. För att få påbörja examensarbetet krävs att huvuddelen av studierna, minst 120 högskolepoäng är avklarade. Examensarbete, avancerad nivå I utbildningen ingår ett obligatoriskt examensarbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom området teknik/teknikdidaktik. För att få påbörja examensarbetet krävs att huvuddelen av studierna, minst 210 högskolepoäng är avklarade. Examensarbetena betygsätts med något av betygen A F. Betyget sätts av examinator utifrån en helhetsbedömning och efter att examensarbetsrapporten har plagieringsgranskats. För godkänt examensarbete får prestationen inte vara underkänd enligt någon av bedömningsgrunderna. Detaljer för betygsättning och bedömning återfinns i kursplanerna för examensarbetet. Se KTHs riktlinjer: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examensarbete Examen Benämning på examen Beroende på vilket tredje ämne studenter väljer att läsa under sin utbildning, fysik, kemi eller engelska, ska examen benämnas endera av följande tre: Ämneslärarexamen 270 hp med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 inom teknik, matematik och fysik; Ämneslärarexamen 270 hp med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 inom teknik, matematik och kemi; Ämneslärarexamen 270 hp med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 inom teknik, matematik och engelska. Villkor för examen För examen krävs minst betyg E respektive P på utbildningens samtliga moment. Ansökan om examen Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 6 av 7
Ansökan om examen görs på särskild blankett och ställs till utbildningskansliet vid Skolan för Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Se KTHs lokala examensordning: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/lokalaforeskrifter-for-examina-pa-grundniva-och-avancerad-niva-lokal-examensordning-1.27227 Bilaga 1 - Kurslista Bilaga 2 - Inriktningsbeskrivningar Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Sida 7 av 7
Bilaga 1: Kurslista Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 (LÄRGR), Utbildningsplan för kull HT2014 Gemensamma kurser Årskurs 1 Obligatoriska kurser (60,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå LT1002 Att verka i skolan, del 1 4,5 Grundnivå MF1048 Teknikens grunder för tekniklärare 17,0 Grundnivå MM2001 Matematik 1 30,0 Grundnivå UCK210 Lärande som professionellt uppdrag 8,5 Grundnivå Målsättningen med den första kursen på programmet, Teknikens grunder för tekniklärare, är att ge studenten en god grund för det kunskapsområde som täcks av grundskolans kursplan i teknik. Till kursen hör en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som syftar till att tidigt bekanta studenten med den verksamhet han eller hon utbildas för. Under den verksamhetsförlagda utbildningen kommer studenten att få genomföra ett mindre undervisningsmoment i teknik. Efter denna ämnesmässiga ingång till läraryrket följer den pedagogiska kursen Lärande som professionellt uppdrag. Här sätts lärarrollen i fokus, även ur ett historiskt perspektiv. I anslutning till kursen ligger en längre VFU-period under vilken studenten ges tillfälle att ytterligare pröva på läraryrket och de verksamheter som ingår däri. Det första året avslutas med ämnesstudier i matematik. Under VT2015 läses kursen: MM2001 Matematik I, 30 hp vid Stockholms universitet. Årskurs 2 Se inriktning för detaljer om kurser Årskurs 3 Se inriktningar för mer information Årskurs 4 Se inriktningar för mer information Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Bilaga 1, sida 1 av 4
Årskurs 5 Se inriktningar för mer information Teknik, matematik och fysik (TMF) Årskurs 1 Se gemensamma kurser för mer information Årskurs 2 Obligatoriska kurser (60,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå FK3014 Klassisk fysik 30,0 Grundnivå LT1006 Industriella system- tekniska och didaktiska aspekter 7,5 Grundnivå LT1009 Kommunikationsdesign för tekniklärare 15,0 Grundnivå MJ1146 Energisystemteknik 7,5 Grundnivå Under läsåret läser man sin inriktning fysik på SU. Årskurs 3 Obligatoriska kurser (60,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå LI1012 Källkritisk informationshantering 1,5 Grundnivå LT100X Examensarbete för ämneslärare med inriktning mot teknik, årskurs 7-9, grundnivå 15,0 Grundnivå LT1010 Design av lärande, del 1 7,5 Grundnivå LT1022 Vetenskap, Teknik och Lärande 11,0 Grundnivå ME2084 Verksamhetsanalys och yrkesroller 4,0 Avancerad nivå MF1049 Produktframtagning för tekniklärare 7,5 Grundnivå SG1510 Introduktion till mekanik och hållfasthetslära 7,5 Grundnivå UMK310 Ungdomars utveckling och lärande i naturvetenskap och teknik 6,0 Grundnivå Årskurs 4 Obligatoriska kurser (30,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå LT2013 Verksamhetsförlagd utbildning 2 15,0 Avancerad nivå Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Bilaga 1, sida 2 av 4
Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå UMK702 Undervisning och bedömning i matematik och teknik eller naturvetenskap 9,0 Avancerad nivå UMK803 Läroplansteori och ämnesdidaktik 6,0 Avancerad nivå Följande kurser läses under VT-18 på Stockholms Universitet FK4027 Modern fysik, astronomi, meteorologi och klimat (15hp) MM4000 Utvalda teman i matematik (7,5hp) MT1011 Sannolikhetslära och statistik för lärare (7,5hp) Årskurs 5 Obligatoriska kurser (33,5 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå LT1024 Sociala relationer och ledarskap 7,5 Grundnivå LT201X Examensarbete i ämnesdidaktik, avancerad nivå 15,0 Avancerad nivå MJ2612 Lärande och hållbar utveckling 6,0 Avancerad nivå UQK701 Specialpedagogik- ungdomar och vuxna 5,0 Avancerad nivå Kursen UQK701 Specialpedagogik (5hp) läses på Stockholms Universitet Årskurs 6 Teknik, matematik och kemi (TMK) Årskurs 1 Årskurs 2 Obligatoriska kurser (60,0 hp) Kurskod Kursnamn hp Utb. nivå KB4002 Biokemi 1 7,5 Grundnivå KO3003 Organisk kemi 7,5 Grundnivå KZ2002 Grundläggande kemi - Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi 30,0 Grundnivå LT1006 Industriella system- tekniska och didaktiska aspekter 7,5 Grundnivå MJ1145 Energisystem 7,5 Grundnivå Under läsåret läser man inriktningen Kemi på Stockholms universitet, Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Bilaga 1, sida 3 av 4
Årskurs 3 Inga studenter läser inriktningen från och med årskurs 3 Årskurs 4 Inga studenter läser inriktningen från och med årskurs 3 Årskurs 5 Inga studenter läser inriktningen från och med årskurs 3 Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Bilaga 1, sida 4 av 4
Bilaga 2: Inriktningar Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 (LÄRGR), Utbildningsplan för kull HT2014 Teknik, matematik och fysik (TMF) Teknik, matematik och kemi (TMK) Inriktning Teknik, Matematik och Kemi. Utbildningsplan för Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs 7-9 antagna fr o m HT14. Bilaga 2, sida 1 av 1