Utredning Tidan Närlunda

Utredning Tidan Närlunda Arkeologisk utredning i samband med planering av byggnation i Tidan Götlunda socken, Skövde kommun Anders Berglund Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2014:14

Utredning Tidan Närlunda Arkeologisk utredning i samband med planering av byggnation i Tidan, Götlunda sn, Skövde kn, Västergötland Västergötlands museum Rapport 2014:14

. Författare A Berglund Omslagsbild: (montage A Berglund). Notera fotbollsplanen som fanns där 1936, samt i nedre vyn det kultförklarade fiket i Tidan. Ett måste i Tidan i lika hög grad som Askeberga skepssättning. Västergötlands museum Box 253 532 23 Skara www.vastergotlandsmuseum.se

Innehåll Inledning... 1 Område och fornlämningsmiljö... 3 Genomförande och resultat... 5 Sammanfattning... 7 Tekniska och administrativa uppgifter... 9

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Inledning I juni 2014 genomförde Västergötlands museum en arkeologisk utredning i Närlunda, Tidan, Skövde kommun, Västergötland. Utredningen genomfördes då man planerar byggnation inom mark och tomter där det sedan en tid funnits en detaljplan. I samband med de aktuella planerna har Länsstyrelsen Västra Götaland ställt krav på en arkeologisk utredning (Lst dnr 431-3095-2014). En anledning till detta är att del av området ligger inom en plats som noterats i fornminnesregistret. Det rör sig om en registrerad övrig kulturhistorisk lämning, RAÄ Götlunda 114:1. Denna består av en osäker stenåldersboplats, baserad på fynd av slagen flinta, brynen och delar av kritpipor från historisk tid. Utredningen genomfördes i fält 17-18 juni 2014 av undertecknad. Tekniska och administrativa uppgifter framgår av bilaga. 1

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Figur 1. Översikt över del av fastigheten Närlunda och fornminnet Götlunda 114:1, som snarast består av en fyndplats. Utredningsområdet markerat med streckad fet linje, schakt med svarta linjer inom utredningsområdet. Syfte Utredningens målsättning var i första hand deskriptivt, vilket betyder att dess resultat skall användas som planeringsunderlag. I det aktuella området kan det t ex gälla hur man bör hantera den registrerade lämningen Götlunda 114:1. Målet med utredningen var att svara på frågan om det finns tillräckligt tydliga spår av/indikationer på förekomst av fast fornlämning i utredningsområdet. Om sådana hade hittats skulle de ha bedömts vad gäller fornlämningsstatus. Genom den nu utförda utredningen har situationen klarlagts på så vis att alla fornlämningar inom området nu är kända. 2

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Figur 2. Vy från områdets mitt i söder mot norr. Området är hägnat av villabebyggelse. Fordom fanns i dess SV hörn en fotbollsplan. Det framgår bl a av ett äldre vykort som återges i omslagsbildens montage. Område och fornlämningsmiljö Det utredda området ligger i lermarker drygt 200 m S om Tidan som här rinner genom ett landskap som kan karaktäriseras som flack lermark, där åkermark dominerar. Tidan gör här en slingrande krök till ett eller flera äldre vadställen. Även om det på båda sidor av Tidan finns flera fyndplatser, eller rent av boplatser som signalerar stenåldersbebyggelse är det främst spåren från framför allt äldre järnålder man idag kan ana i landskapet. Gravar som stensättningar, men även flatmarksgravar finns i flacka höjder i det platta landskapet. Området kan kanske ses som ett slags centralplats som utvecklats under järnålderns loppa, kanske tack vare vadet över Tidan, dit långt senare kvarnarna kom. Utredningsområdet ligger inne i samhället Tidans östra del. Intill 1970-talet var de här delarna av Tidan jordbruksmark som delvis avgränsades mot öster av en lokal järnväg till Tidans fabrik samt västra stambanan. Området utgjordes fram 1970-talet av åker, och har därefter kommit att bebyggas etappvis. I utredningsområdet kan man t ex tydligt se stilhistoriska skillnader i de omgivande byggnationerna, och de avslöjar att de senaste bostäderna bör ha uppförts här för drygt 20 25 år sedan. En del av utredningsområdet består av ett till yta och omfattning uppskattat område för den övriga kulturhistoriska lämning som nämnts ovan. Den till synes etappvisa utbyggnaden av den här delen av Tidan har inneburit att större delen av den idag är bebyggd. I fornminnesregistret beskrivs platsen som: Stenåldersboplats? ca 250x150 m. (Ö-V) med oklar utsträckning. Inom det streckade området på fotokartan har påträffats brynen, kritpipskaft + div. flintor (natursten och trol. avslag) med krusta. (Katalogiserat i Främ. saml. 1982 arbetsnr. 1-9 länsmuseet i Skara). Fynden har gjorts av några pojkar. Uppg. Av ant. B Hjolman Skara. Fornlämningen återfanns i en äldre upplaga av fornminnesregistret under Vads socken som nr 24. När sockengränsen ändrades hamnade lämningen i Götlunda socken. Den kanske litet kryptiska noteringen ovan innebär att föremålsfragment av olika slag hittades av före år 1982. 3

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Det året gjordes notisen, och det kan vara så att de omnämnda pojkarna lekt eller vistats på en plats som man schaktat ut för byggnation. Att sakerna hittades kan ha anmälts till dåvarande Skaraborgs länsmuseum år 1982 och i anslutning berättelsen om sakerna (som kan ha visats upp på museet) bör man ha noterat fynduppgifterna i det som då gick under namnet Främmande samling med arbetsnummer 1 9. Föremålsfragmenten i sig tycks alltså antingen ha hittats inom ett ganska vidsträckt område, eller så har man vi en mycket enkel bedömning enbart uttryckt att det i FMIS markerade området i fråga varit ett lämpligt boplatsområde. Uppgifterna om föremålen speglar vitt skilda tider, och eftersom det sannolikt rör sig om fynd som hittats i plogjord. Stenföremålen (flintorna) har gjort att man antagit att det kan ha funnits en stenåldersboplats här. I grunden bör de här fynden möjligen ha kategoriserats som fyndplats. En boplats definieras som: En plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken. (Kommentar. Ibland bildas tjocka lager, med inblandning av sot och kol. För dessa lämningar används även egenskapsvärdet kulturlager. Jfr Fyndplats. De ingående lämningarna ska ha bedömts höra samman kronologiskt och funktionellt. Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter (RAÄ 2014, Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning). En fyndplats definieras som just fyndplats för enstaka eller fåtal föremål/artefakter från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. (Kommentar: Avser plats för fynd som man kan anta inte medvetet deponerats på platsen och/eller där det påträffats för få fynd för att området ska kunna bedömas som boplats. Avser inte sentida fynd. Platsen bör kunna bestämmas till gård eller by. Jfr Boplats). Även om stolphål, gropar eller andra typer av boplatsanläggningar tidigare inte hittats tidigare har lämningen klassificerats som boplatslämning. Fynden kan möjligen röra sig om lämningar i utkanten av ett boplatsområde som sträckt sig mot öster från härdarna räknat (den typen av ackumulerade anläggningar kan ofta ligga i utkanten av ett boplatsområde. 4

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Figur 3 Plan över utredningsområdet där de grävda sökschakten nr 1-17 markerats i kartvyn. Genomförande och resultat Utredningen genomfördes i form av en inledande ytavsökning, eller snarast ett slags kontroll av åkermarken, där bl a markundersökningskäpp och skyffel användes. Markundersökningskäppen är ett enkelt redskap med vilket man kan ta mindre borrkärnor ned till 0,3 0,5 m djup i gynnsamma lägen. I borrkärnorna kan man t ex leta efter indikationer som träkol, humösa lager, sot och andra eventuellt kulturpåverkade faktorer. Med skyffel avsågs ett litet antal mindre provgropar grävas genom det förmodade matjordslagret. Målet med detta var att få en uppfattning om innehållet i det äldre ploglagret. Då marken legat i träda under lång tid och jordmånen mest är lera, som vid utredningen torkat ut och blivit hård gick det i stort sett inte att gräva provgropar eller ens att borra sig ned genom rotfilten på ett tillfredställande sätt. Den under lång tid utvecklade rotsystemet för gräsytan, vars rötter sökt sig ned till något fuktigare lera innebar också ett kompakt problem för både borrning och handgrävning. Istället fick dumphögarnas matjordsinnehåll kontrollerades stickprovsvis i sökande efter indikationer på bosättning och extra noggrann observans skedde vid den skiktvis genomförda avjordningen i schakten. Den utfördes av en större midjelänkad traktorgrävare försedd med bred planskopa (ca 1,6 m). Med denna grävdes s k sökschakt. Vid utredningen grävdes 18 sådana schakt om en total yta av ca 640 kvm (ca 5% av det totala utredningsbara området). Schakten fördes ned till rena lerlager, delvis genom dessa, till djup om 0,4 m generellt, maximalt ca 0,7 m. 5

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Schakt Yta Längd ca Grävt Dj ca Skikt/lager/notis 1 103 61 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 2 32 21 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 3 102 64 0,3-0,6 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 4 66 38 0,3-0,6 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 5 37 24 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 6 26 17 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 7 28 17 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 8 27 18 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 9 18 12 0,3-0,45 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 10 30 20 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 11 23 16 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 12 15 10 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 13 32 20 0,3-0,7 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 14 27 18 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 15 22 14 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 16 16 11 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 17 14 10 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager 18 20 15 0,3-0,5 Grässvål; urlakad matjord, humusanrikad lera, lerlager Tabell 1. Kortfattad sammanställning av schakten 1-18, som samtliga saknade spår av eller ens basala signaler på förekomst av fasta fornlämningar. I matjordslagret i schakt 3hittades en flintbit (gråbeige, något fet sydskandinavisk art, dock utan bearbetningsspår annat än bulbus, alltså en slagbula samt vågor). På liknande sätt hittades ett litet inslag av modernt material i det tidigare plöjda, men sedan länge ganska urlakade matjordslagret. I schakten kunde inga tydliga äldre strukturer/anläggningar iakttas. I flera schakt kunde otydliga spår av en äldre brukningsväg anas, snarast i form av skiftningar i lerjorden och en ökad frekvens småsten och inslag av grus, på ett ställe flis av träkol i kanten av det äldre vägstråket. Vägstråket bedöms med ledning av kartmaterial och äldre fotografier ha varit i bruk på tidigt 1900-tal. Det är således inte en fast fornlämning, och den saknar kulturhistoriskt värde. I det äldre matjordslagret fanns inslag av porslin, tegel, metalldelar (moderna) samt i ett schakt en bit flinta av "importkaraktär". Flintan var gråbeige, något fet och av sydskandinavisk art, vilket motiverar bedömningen att det var frågan om ett importmaterial. Flintbiten saknade dock bearbetningsspår (som t ex retuscher) annat än en slagbula samt vågor som visade att den tagits ur en större flintbit av samma slag. Fynden tillvaratogs inte annat än att de bortforslades från platsen för total destruktion. Anledningen till detta är att de enkelt uttryckt inte bör hittas en gång till. I de grävda schakten syntes inga spår av fornlämningar eller indikationer (sot, träkol, skörbränd sten, lera/bränd lera, fyndmaterial eller liknande, eller annan för markslag och fraktion som anomali klassificerbar signal på mänsklig påverkan annan än jordbruksarbete). 6

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Figur 4. Plan över utredningsområdet där den förmodade åkervägen delvis rekonstruerats med hjälp av iakttagelser i schakten 16, 8, 5, 12 samt 3. Sammanfattning Vid den arkeologiska utredningen framkom inga tecken som tyder på förekomst av fast fornlämning i utredningsområdet. Det är Västergötlands museums mening att området kan planeras vidare utan ytterligare arkeologiska - antikvariska åtgärder. Även om fyndet av ett avslag kan ses som en indikation på verksamhet under stenålder kan man inte knyta varken det eller de tidigare gjorda fynden till bevarade strukturer. Provschakten har visat att området har plöjts ned i leran, varför man kan anta att alla en gång i tiden ens marginellt bevarade spår plöjts bort, om de ens funnits. Generellt sett kan man se närområdena till Tidans undulerande slingor som gynnsamma för bosättningar, eller annan aktivitet under stenålder, men möjligen bör man då söka sig till något annorlunda marker (något högre belägna, med inslag av lättare jord etcetera). De samlade fynden från den här 7

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 delen av Tidan visar dock på att det funnits bebyggelse i området redan då. Det inverkar inte på bedömningen att det föreslagna området kan exploateras utan fortsatta arkeologiska undersökningar. A Berglund Källor: RAÄ Riksantikvarieämbetet. 2014. Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning. V 4.0 8

Närlunda, Tidan - arkeologisk utredning 2014 2014:14 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-3095-2014 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Fornlämning: Västra Götalands län Skövde Götlunda Närlunda 4:71, 4:72, 4:73 m fl (ingen fornlämning) Uppdragsgivare: Skövde kommun Ansvarig institution: Västergötlands museum Projektansvarig: A Berglund, VGM Tidpunkt: 2014-06-17-18 Proj nr: P 11 809 Diarienummer VGM/V-arvet: 2014-2014 9

Rapporter 2013 2013:1 Gisela Ängeby Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning 1985. Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:2 Ylva Nilson Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning 1986. Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:3 Maria Vretemark Arkeologisk forskningsundersökning 1987-89, Karleby 7:1, Leksbergs socken RAÄ 32, Mariestads kommun, Västergötland 2013:4 Elinor Gustafsson Kv. Pantern - arkeologisk förundersökning av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1, Mariestad socken, Mariestads kommun 2013:5 Maria Norrman Efterundersökning på fastigheten Hällestorp 1:2, Gudhems socken, Falköpings kommun 2013:6 Maria Norrman Vägbank från bronsålder i Västerbitterna Kartegården, Västerbitterna 3:17, Västerbitterna socken, Vara kommun 2013:7 Maria Vretemark Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 72 i Gudhems socken i samband med dräneringsarbeten vid Gudhems kyrka 1998 2013:8 Anders Berglund Arkeologi i Trädgårdsstad. Undersökningar av fornlämning 119, 174, 179, 180 i Skövde socken, Skövde kommun 2013:9 Anders Berglund Damm vid Fastarp Lyckorna, Fastarp 1:2, Kinneved socken, Falköpings kommun 2013:10 Maria Norrman Arkeologi på fastigheten Levene 3:1 1992-2009, Levene socken, Vara socken 2013:11 Maria Norrman Tre antikvariska kontroller i Lidköping åren 2009-2011, Lidköpings socken, Lidköpings kommun 2013:12 Bengt Nordqvist Verksplats, gravfält och boplats från järnålder, Södra Kedum, Arentorp, Vara (red Elinor Gustafsson) kommun 2013:13 Maria Vretemark Pellagården, Götene - arkeologisk undersökning 1984. Götene socken, (red Elinor Gustafsson) Götene kommun 2013:14 Elinor Gustafsson Vindkraft i Skallmeja socken, Köjen 1:1 och Torkelstorp 1:12, Skallmeja socken, Skara kommun 2013:15 Catharina Henriksson Kv. Bojen, Mariestad, Mariestads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 2013:16 Maria Norrman Våtmarker vid Lidan, Sjötorp 1:6, Larv socken, Vara kommun. Arkeologisk utredning 2013:17 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med ledningsdragning m.m., Mölltorps kyrka, Mölltorps socken, Karlsborgs kommun 2013:18 Ylva Nilson S:ta Katarina - Franciskanerklostret i Skara, Skara stad, Skara kommun (red. Elinor Gustafsson) 2013:19 Ylva Nilson Järnålder och medeltid i Västra Gerum, Skara kommun Arkeologiska (red. Elinor Gustafsson) undersökningar 1986-87 2013:20 Maria Norrman Väg 201 sträckan Hönsa - Hästekulla, Ransbergs socken, Tibro kommun. Arkeologisk utredning 2013:21 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning vid anläggande av lekplats, Skövde socken, RAÄ 73, Skövde kommun 2013:22 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av GC-väg Stöpen Väg 2931 Skövde kommun 2013:23 Ylva Nilson 1989 Medeltid i Skara kv. Venus 1 och 11, Skara, Skara kommun (red. Elinor Gustafsson) 2013:24 Elinor Gustafsson, red. Råda vikingatida och medeltida boplats. Arkeologiska undersökningar 1982-1983 2013:25 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med byte av avloppsanläggning vid Bolums ödekyrkogård, Bolum socken RAÄ 52, Falköpings kommun, Västergötland 2013:26 Elinor Gustafsson Fjärrvärme i Skara - arkeologiska förundersökningar 1998-2009, Skara stad, Skara kommun 2013:27 Anders Berglund Arkeologisk - kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark Oxhagen, Gullspångs kommun, Västergötland 2013:28 Anders Berglund Arkeologisk undersökning - kunskapsunderlag Tolsjö 4:9, RAÄ 43:1, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2013:29 Anders Berglund Arkeologisk kontroll i samband med grävning för VA & bredbandsnät i Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2013:30 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Raä nr 22, Pantern Mariestad, Mariestads kommun

2013:31 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning Gamla stan 2:2 och 2:26 Falköping, Falköpings kommun 2013:32 Maria Norrman Väg 44, Källby - Lidköping, Arkeologisk utredning steg 1, komplettering, Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner 2013:33 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning. Stensättning Gösslunda RAÄ 57:2, Gösslunda socken, Lidköpings kommun 2013:34 Maria Norrman GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro, Otterstad och Sunnersberg socknar, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning, steg 1 2013:35 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ nr 68, kv Venus, Skara stad, Skara kommun 2013:36 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ nr 68, Skara stad, Skara kommun 2012:37 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Skörstorp 15:3, Skörstorps socken, Falköpings kommun 2013:38 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av djurstall m m, Bosgården, Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2013:39 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med detaljplanearbete, Skövde 4:15 & 4:82, Skövde socken och kommun, Västergötland 2013:40 Anders Berglund Arkeologisk kontroll i samband med reparation av klockstapel vid Ransbergs kyrka, Tibro kommun, Västergötland 2013:41 Maria Norrman Vindkraftspark Rosenskog, Arkeologisk utredning, Grolanda och Göteve socknar, Falköpings kommun 2013:42 Maria Norrman Detaljplaneområde Aspö, Arkeologisk utredning, Skövde socken, Skövde kommun 2013:43 Catharina Henriksson Schaktningsövervakning vid Lindärva kyrka, Lindärva socken, Lidköpings kommun Rapporter 2014 2014:1 Maria Norrman Detaljplaneområde kv Plåtslagaren, Arkeologisk utredning, Vara socken, Vara kommun 2014:2 Anders Berglund Arkeologisk dokumentation av stockbåt i sjön Grubben, Daretorps socken, Tidaholms kommun, Västergötland 2014:3 Catharina Henriksson Planerat uppsamlingsnät för vindkraft vid Hjällö. Särskild arkeologisk utredning, steg 1, Södra Fågelås socken, Hjo kommun 2014:4 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning vid Råda kyrka, RAÄ Råda 47:1, Råda socken, Lidköpings kommun 2014:5 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Sunnersberg Raä 96, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun 2014:6 Anders Berglund Arkeologisk förundersökning Husaby RAÄ 102 samt 18, Götene kommun, Västergötland 2014:7 Catharina Henriksson Boplats Mariestad RAÄ 38 och 39. Arkeologisk undersökning 2008. 2014:8 Anders Berglund Arkeologisk - kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark Dållebo 1-4, Ulricehamns kommun, Västergötland 2014:9 Maria Norrman Nya parkeringsplatser vid KSS, Ryds socken, Skövde kommun. Arkeologisk utredning 2014 2014:10 Maria Norrman Ny trafikplats vid Huseby, väg 49/194, Forsby socken, Skövde kommun. Arkeologisk utredning 2014:11 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning, Orreholmen 1:1, Skörstorps socken, Falköpings kommun 2014:12 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Klostret 8:7 och 22:1, Varnhems socken, Skara kommun 2014:13 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning i samband med dräneringsarbete vid Grolanda kyrka, Grolanda socken, Falköpings kommun 2014:14 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av byggnation i Tidan, Götlunda socken, Skövde kommun