Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet

Relevanta dokument
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen Q Hallands län

Stöd för kompetensutveckling

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Företagarpanelen Q Kalmar län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

YH - antal platser med avslut

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Samtliga 21 landsting och regioner

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Stockholm Boende i landsbygder: Nordiskt lärande och inspiration Jörgen Lithander

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Utvecklingen i riket och länen

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Utvecklingen i riket och länen

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Billigt att bo dyrt att flytta

Rangordning Personaluthyrning Dnr

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Individuell löneutveckling landsting

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Stöd till residenscentra

Kommersiell service åtgärd 7.4 investering

Mäklarinsikt 2016:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Partisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län

Västra Götalands län

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Mönstringsunderlaget Statistik från Rekryteringsmyndigheten över totalförsvarspliktiga ungdomar födda 2000 fördelat på län och kön

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Statistikbilder. för december 2016

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Stöd för installation av solceller

Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Småföretagare får låg pension

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Transkript:

Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet 2015 2016 1

Rapport om sökande till Kultur- och konstprogrammet 2015 2016 Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram stödjer nordiskt samarbete inom kultur och konst. Stöd kan sökas till ett projekt med konstnärlig och/ eller kulturell kvalité som främjar ett mångsidigt och hållbart Norden. Stödprogrammet administreras av Nordisk kulturkontakt. Denna rapport visar statistik över Kultur- och konstprogrammets sökande under åren 2015 2016. Den visar stödprogrammets regionala spridning med fokus på de nordiska länderna, ansökt och beviljad summa per land samt antal per konstområde. Som ett komplement till denna rapport har det även producerats en kort infografikfilm som visuellt presenterar statistiken. Syftet med rapporten är att kartlägga varifrån sökande kommer för att få en bättre inblick i den geografiska spridningen samt att få en inblick i fördelningen mellan olika konstområden och typer av sökande. Under åren 2015 2016 har Kultur- och konstprogrammet tagit emot 1 112. Av dessa inkom 522 år 2015 och 590 år 2016. Antalet har stigit sedan 2014 då samma antal var 465. Förutom från Norden, har skickats in från 24 länder i Europa, Nord- och Sydamerika samt Australien. Sammantaget 919, det vill säga 82,6 % av alla kom från Norden. Totalt beviljades 177 varav 153 kom från ett nordiskt land, Färöarna eller Grönland. Totalt beviljades 17 från övriga världen. Tabell 1. Fördelning av per nordiskt land Sökandeland Antal beviljningar per capita (e-5) 1 Danmark (5 707 251) Färöarna (48 704) Finland (5 487 306) Grönland (55 847) Island (332 529) Norge (5 213 985) Sverige (9 851 017) Åland (28 916) 222 43 19,3 % 0,75 14 5 35,7 % 10,26 180 30 16,6 % 0,55 6 4 66,6 % 7,16 59 12 20,3 % 3,61 154 24 15,6 % 0,46 269 35 13 % 0,36 15 0 0 % 0 Övriga 193 24 14,5 % 2 1 Siffran per capita är beräknad med 2016 års invånarsiffror från Nordic Statistics 2016, Nordiska ministerrådet. 2 Per capita gällande övriga länder är obetydligt låg då det ingår 24 länder här. 2

Tabellen visar nas huvudsökande. Sverige, Danmark, Finland och Norge är de mest aktiva länderna när det kommer till att skicka in. Flest skickas in från huvudstadsregionerna i alla nordiska länder. Detta är knappast någon överraskning eftersom de flesta konstnärerna och kulturutövarna befinner sig i huvudstäderna. För att se spridningen över vilka nordiska länder som ingår i projekten, se tabell 11. Tabellerna 2 9 visar hur fördelningen av per region ser ut. Vissa regioner sticker ut med näst högsta antal efter huvudstadsregionerna. Till exempel Skånes och Västra Götalands län i Sverige och Västra Finlands region i Finland har ett förhållandevis högt antal. Tabell 2. Fördelning per region, Danmark per capita (e-5) Hovedstaden (1 812 168) 163 29 17,8 % 8,995 Midtjylland (1 308 253) 41 9 22 % 3,133 Sjælland (833 997) 4 2 50 % 0,480 Syddanmark (1 218 665) Nordjylland (587 611) 10 3 30 % 0,821 4 0 0 0,681 Totalt hela landet 222 43 19 % 3,89 Tabell 3. Fördelning per region, Färöarna Huvudstad (20 521) Övriga landet (28 183) Antal per capita (e-5) 12 4 33,3 % 58,477 2 1 50 % 7,096 Totalt hela landet 14 5 36 % 28,75 3

Tabell 4. Fördelning per region, Finland per capita (e-5) Huvudstadsregionen (1 135 200) Övriga södra Finland (1 186 724) Lapplands län (180 207) Norra Finland (485 953) 104 14 13,5 % 8,897 17 4 23,5 % 1,433 5 3 60 % 2,775 8 3 37,5 % 1,646 Västra Finland (1 925 163) Östra Finland (560 836) 44 5 11,4 % 2,286 2 1 50 % 0,357 Totalt 180 30 17 % 3,28 Tabell 5. Fördelning per region, Grönland per capita (e-5) Avannaata (10 651) Semersooq (21 232) 1 0 0 9,39 5 4 80 % 23,55 Totalt 6 4 67 % 10,74 Tabell 6. Fördelning per region, Island per capita (e-5) Huvudstadsregionen (216 940) Övriga Island (115 589) 55 11 20 % 23,970 4 1 25 % 3,461 Totalt 59 12 20 % 17,74 4

Tabell 7. Fördelning per region, Norge per capita (e-5) Akershus (604 368) Buskerud (279 714) Finnmark (76 148) Hedmark (196 190) Hordaland (519 963) Nordland (242 866) Nord-Trøndelag fylke (137 233) Oppland (189 479) Oslo (1 323 444) Rogaland (472 024) Sogn och fjordane (110 266) Sør-Trøndelag (317 363) Telemark (173 307) Troms (165 632) Vest-Agder (184 116) Vestfold (247 048) Østfold (289 867) 6 0 0 1,03 2 0 0 0,72 6 1 17 % 7,88 1 0 0 0,51 8 1 12,5 % 1,54 9 2 22 % 3,71 4 1 25 % 2,91 2 1 50 % 1,06 62 12 19,4 % 4,68 5 1 20 % 1,06 5 1 20 % 4,53 8 0 0 2,52 6 0 0 3,46 11 1 9,1 % 6,64 3 0 0 1,63 2 0 0 0,81 14 3 21,4 % 4,83 Totalt 154 24 15,6 % 2,95 5

Tabell 8. Fördelning per region, Sverige Blekinge län (159 367) Dalarnas län (285 724) Gotlands län (58 464) Gävleborgs län (285 425) Hallands län (323 729) Jämtlands län (129 649) Jönköpings län (357 237) Kalmar län (243 536) Kronobergs län (197 519) Norrbottens län (251 295) Skåne län (1 344 689) Stockholms län (2 308 143) Södermanlands län (291 341) Uppsala län (368 971) Värmlandslän (280 399) Västerbottens län (268 465) Västernorrlands län (245 968) Västmanlands län (271 095) Västra Götalands län (1 690 782) Örebro län (298 907) Östergötlands län (457 496) per capita (e-5) 5 1 20 % 3,14 0 0 0 0 2 0 0 3,42 1 0 0 0,35 3 0 0 0,93 2 0 0 1,54 3 0 0 5,24 1 0 0 0,41 0 0 0 0 10 1 10 % 3,98 47 11 23 % 3,50 116 13 11,2 % 5,03 3 0 0 1,03 7 0 0 1,90 2 0 0 0,71 9 0 0 3,35 1 1 100 % 0,41 3 1 33 % 1,15 46 7 15 % 2,72 4 0 0 1,34 4 0 0 0,87 Totalt 269 35 13 % 2,73 6

Tabell 9. Åland Åland (29 214) per capita (e-5) 15 0 0 51,35 Tabell 10. Ansökt och beviljad summa per land Land Ansökt summa Beviljad summa Beviljad andel av ansökt summa Beviljad summa per capita 1 Danmark 7 326 356 963 764 13,2 % 0,169 Färöarna 401 099 143 139 35,7 % 2,939 Finland 4 611 856 581 870 12,6 % 0,106 Grönland 309 570 183 870 59,4 % 3,292 Island 1 919 973 338 808 17,6 % 1,019 Norge 4 163 213 722 773 17,4 % 0,139 Sverige 7 107 194 811 284 11,4 % 0,082 Åland 344 070 0 0 0 Övriga 5 895 765 708 877 12-1 Siffran per capita är beräknad med 2016 års invånarsiffror från Nordic Statistics 2016, Nordiska ministerrådet. Tabellen visar fördelningen av ansökt och beviljad summa per land. När man ser på beviljad summa per capita framstår Grönland som den största stödmottagaren. 7

Tabell 11. Deltagande i antal projekt per nordiskt land Land Anges som deltagare i totala antalet Antal deltagare i beviljade projekt Deltar i andel av beviljade projekt Danmark Färöarna 790 150 84,7 % 150 37 20,9 % Finland 731 132 74,5 % Grönland Island 130 41 23,1 % 477 94 53,1 % Norge 793 147 83,1 % Sverige 913 154 87 % Åland 87 17 9,6 % Tabell 11 visar vilka nordiska länder som ingår som projektdeltagare i na och de beviljade projekten. Man kan se att de länder som oftast var huvudsökande i na (tabell 1) är även de samma som flitigast ingår som projektdeltagare, det vill säga Sverige, Danmark, Norge och Finland. 8

Tabell 12. Antal per konstområde Konstområde Antal inom området/andel av inskickade Antal beviljade per område/andel av beviljade inom konstområde Arkitektur 11/1 % 2/1,1 % 18,1 % Bildkonst 114/10,3 % 21/11,9 % 18,4 % Dans 49/4,4 % 9/5,1 % 18,4 % Design 13/1,2 % 1/0,6 % 7,7 % Konsthantverk 6/0,5 % 2/1,1 % 33,3 % Kulturarv 19/1,7 % 4/2,3 % 21,1 % Litteratur 38/3,4 % 3/1,7 % 7,9 % Media 18/1,6 % 1/0,6 % 5,6 % Musik 151/13,6 % 21/11,9 % 13,9 % Teater 51/4,6 % 8/4,5 % 12,5 % Tvärkonstnärligt 580/52,2 % 92/52 % 15,9 % Annat 62/5,6 % 13/7,3 % 20,9 % Ansökningarna kommer från en rad olika konstområden. I ansökningsblanketten har sökande kunnat välja en eller flera av följande konstområden: arkitektur, bildkonst, dans, design, konsthantverk, kultur arv, litteratur, media, musik, teater eller tvärkonstnärligt. Ytterligare ett alternativ för sökande att välja har varit Annat, vad?. I så fall har ett annat om råde namngetts av sökande. Tabellen visar att skillnader i beviljningsgrad de olika områdena emellan inte är påfallande stora. De konstområden som avviker mest är konsthantverk inom vilket beviljningsgraden är 33,3 % och media med sin beviljningsgrad på 5,6 % samt litteratur med 7,9 %. Inom konsthantverk beviljas alltså procentuellt något större antal projekt mer än inom de övriga områdena medan stöd till projekt inom media och litteratur beviljas procentuellt färre antal gånger. Område Annat går inte att jämföra med de övriga av den anledningen att det innefattar olika former av teater och performance, cirkus, kulturvetenskap, konstkritik, fotografi, till utställningsmediet anknutna verksamheter, med mera. Större skillnader finns i antalet mottagna per konstområde. Bortsett från områdena tvärkonstnärligt och annat tas flest emot inom områdena musik samt bildkonst. Minst antal tas emot inom områdena design och konsthantverk. Sett till beviljningsgrad är dock konsthantverk det området som beviljas flest bidrag i förhållande till inskickade. Media, design och litteratur får en betydligt lägre siffra för andelen beviljade projekt av de mottagna inom det egna konstområdet. 9

Tabell 13. De olika sökandeprofilernas andel av sökande och beviljade Sökandeprofil antal/andel av sökande antal/ andel av beviljade sökande Individuell 234/21 % 22/12,4 % Grupp (grupper utan formell organisationstillhörighet) 193/17,4 % 16/9 % Organisation 685/62 % 139/79 % Tabellen visar att andelen individuella och grupper som söker stöd är mindre bland sökande. Organisationer beviljas stöd i högre grad än de söker stöd medan individer och grupper beviljas stöd i lägre grad än de söker. 10