I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2002 JO 42 SM Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2002

Relevanta dokument
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Jordbrukarhushållens inkomster ökade något Hushållsinkomster efter transfereringar

Jordbrukarhushållens inkomster ökade något Hushållsinkomster efter transfereringar

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2004

I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2001 JO 42 SM Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2001

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2012

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2016

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

,NRUWDGUDJ. Jordbrukarhushållens inkomster 1999 JO 42 SM 0101

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Nettointäkter m.m. för jordbrukare 1998

Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbrukarhushållens inkomster 2001

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbrukarhushållens inkomster 2000 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Jordbrukarhushållens inkomster 2003 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Jordbrukarhushållens inkomster 2002 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Stabil utveckling av antalet djur

Figur A. Antal nötkreatur i december

2 Företag och företagare

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Jordbrukarhushållens inkomster 2004 JO0903

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

KVALITETSDEKLARATION

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Aborter i Sverige 2008 januari juni

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2001 Repayment of student loans

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2003 Repayment of student loans

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Jordbrukarhushållens inkomster 2009 JO0903

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

Jordbrukarhushållens inkomster 2006 JO0903

KVALITETSDEKLARATION

Inne hållsförteckning. JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0204 Statistikenheten (11) Monica Eidstedt. Innehållsförteckning 1

Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Den slutliga skatten ökade mest bland kvinnor. Allt färre medgavs skattereduktion under Minskad fastighetsskatt för kvinnor

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Aborter i Sverige 1998 januari - december

40 retag noterades år 2007 för Södermanlands län med 58,5 hektar, Västmanlands län med 58,3 hektar, Östergötlands län med 58,2 hektar samt Uppsala län

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

I korta drag. Sysselsättning i jordbruket 2003 JO 30 SM 0401

118 7 Arbetskraft inom jordbruket firma samt driftsledarna bland juridiska personer har en fjärdedel motsvarande heltid eller mer i sysselsättningsgra

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Lika många sysselsatta, färre årsverken. Andelen kvinnor överstiger 40 % Företag drivna som juridisk person blir fler och större

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

126 7 Arbetskraft inom jordbruket Om statistiken Förvärvsarbetande I tabell 7.1 redovisas uppgifter från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistike

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper

Markanvändningen i Sverige

7 Arbetskraft inom jordbruket

7 Arbetskraft inom jordbruket

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns. Liten ökning av antalet ekologiska nötkreatur. Oförändrat antal ekologiska får men antalet ekologiska

7 Arbetskraft inom jordbruket

Stockholms län har de högst värderade småhusen. Genomsnittliga bostadsytan för småhus störst för nybyggda

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Aborter i Sverige 2001 januari december

Kraftig ökning av antalet ekologiska slaktkycklingar. Värphönsen fortsätter att öka i antal. Statistiken visar på en ökning för samtliga djurslag

Minskat antal företag, främst inom husdjursskötsel. Minskat arbetsbehov i jordbruket

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt hållna mjölkkor. Fler värphöns och grisar men färre slaktkycklingar

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Transkript:

JO 42 SM 0401 Jordbrukarhushållens inkomster 2002 Incomes of agricultural households 2002 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2002 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter transfereringar, d.v.s. inkomsten sedan skattefria bidrag lagts till samt skatter och allmän egenavgift dragits av, ökade år 2002 med 9 400 kr eller 4 %. Föregående år var ökning var 5 %. Kronor per hushåll Förändring (%) 2002 2001 2001-2000- 1999-2002 2001 2000 Inkomst av tjänst 246100 235 200 5 4 5 Allmänna avdrag 4 300 4 300 2 1 17 Nettoinkomst av näringsverksamhet 52 400 51 200 2 12 13 Nettoinkomst av kapital 19 700 22 900-14 -21-5 Hushållsinkomst före transfereringar 313 900 306 200 3 2 5 Skattefria positiva transfereringar 11 900 11 400 4 6 13 Negativa transfereringar 100 300 101 600-1 -2 2 Hushållsinkomst efter transfereringar 225 400 216 000 4 5 8 Hushållsinkomsten störst för hushåll med brukare i åldern 40 49 år Hushåll där brukaren var 40-49 år hade redan 1999 den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar och denna grupp har också haft den största ökningen sedan dess. Hushållen där brukaren var 65 år eller äldre har under perioden 1999 2002 haft den lägsta inkomsten. Den lägsta genomsnittliga ökningen av inkomsten år 2002 (6 500 kr) hade hushåll där brukarens ålder var 30-39 år medan ökningen var störst (11 400) för gruppen 50 64 år. Lars Persson, SCB, tfn 019-17 65 75, lars.g.persson@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 27 oktober 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Jordbruksverket och SCB 2 JO 42 SM 0401 Hushållsinkomster efter transfereringar åren 2001-2002 Redovisningsgrupp Kronor per hushåll Förändring (%) 2002 2001 2001-2000- 1999-2002 2001 2000 Hela riket 225 400 216 000 4 5 8 Brukarens ålder 30-39 år 211 300 204 800 3 6 10 40-49 år 252 200 242 300 4 6 9 50-64 år 242 800 231 400 5 5 7 65- år 168 300 160 000 5 4 2 Stora skillnader i inkomster mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2002 högst i Jönköpings län med 247 400 kr följt av Västerbottens och Västmanlands län med 237 300 kr respektive 233 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 10 % och för de övriga två länen 5 respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 225 400 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 199 500 kr följt av Blekinge och Hallands län med 212 700 kr respektive 215 000 kr. Dessa län låg därmed 11 % respektive 6 och 5 % under riksgenomsnittet.

Jordbruksverket och SCB 3 JO 42 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Resultatens jämförbarhet med tidigare år 4 Några resultat 4 Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade 4 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper 5 Stora skillnader i inkomster mellan länen 6 Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2002 6 Inverkan av underskott i näringsverksamhet 7 Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS 8 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 A. Kalkylerade inkomster 10 1. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2002 med uppdelning på inkomstkomponenter. Kronor per hushåll 10 2. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2002. Kronor per hushåll 11 3. Hushållsinkomst med redovisning av transfereringar år 2002. Kronor per hushåll 13 4. Hushållsinkomst före transfereringar år 2002. Kronor per hushåll 14 5. Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll år 2002 15 B. Taxerade inkomster m.m. 17 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. år 2002. Kronor per hushåll 17 7. Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make år 2002 med uppdelning på kvinnor och män. Kronor per hushåll 18 Fakta om statistiken 19 Detta omfattar statistiken 19 Definitioner och förklaringar 19 Så görs statistiken 21 Statistikens tillförlitlighet 21 Bra att veta 21 Annan statistik 22 Elektronisk publicering 22 In English 24 Summary 24 List of tables 24 List of terms 25

Jordbruksverket och SCB 4 JO 42 SM 0401 Statistiken med kommentarer Resultatens jämförbarhet med tidigare år Jämförbarheten bakåt försvåras på grund av ett antal förändringar som skett. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %. Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används RTB-familjen som enhet, medan tidigare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar. Några resultat Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2002 med 10 900 kr (5 %) till 246 100 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 1 200 kr (2 %) till 52 400 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 3 200 kr (-14 %) till 19 700 kr på grund av att överskottet av kapital minskade och underskottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning i stort sett var oförändrat (19 700 kr) svarade det år 2002 för hela nettoinkomsten av kapital, medan motsvarande andel föregående år var 86 %. Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2002 före skattefria positiva transfereringar var 313 900 kr, vilket är en ökning med 7 700 kr eller 3 % jämfört med år 2001. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade något har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 4 procent eller 9 400 kr till 225 400 kr. Att de negativa transfereringarna minskade beror främst på att den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2002 från 50 % till 75 %,vilket medförde att beloppet för skattereduktion år 2002 totalt ökade med 6 000 kr och uppgick till 19 100 kr.

Jordbruksverket och SCB 5 JO 42 SM 0401 Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll åren 2001-2002 Kronor per hushåll Förändring (%) 2002 2001 2001-2000- 1999-2002 2001 2000 Inkomst av tjänst 246100 235 200 5 4 5 Allmänna avdrag 4 300 4 300 2 1 17 Näringsverksamhet Överskott 63 900 61 600 4 9 11 Underskott 11 500 10 500 10 0 2 Nettoinkomst 52 400 51 200 2 12 13 Nettoförändring av expansionsmedel 20 1 200-99 -30 184 Nettoinkomst av kapital 19 700 22 900-14 -21-5 därav räntefördelning netto 19 700 19 700 0 6 14 Hushållsinkomst före transfereringar 313 900 306 200 3 2 5 Skattefria positiva transfereringar 11 900 11 400 4 6 13 Negativa transfereringar 100 300 101 600-1 -2 2 Därav Allmän pensionsavgift 17 500 16 800 4 4 8 Skatter 100 900 96 900 4 2 5 Skattereduktioner 19 100 13 100 45 59 98 Hushållsinkomst efter transfereringar 225 400 216 000 4 5 8 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år har haft högst hushållsinkomst efter transfereringar med 225 400 kr. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten med 168 300 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 2001-2002 Redovisningsgrupp Kronor per hushåll Förändring (%) 2002 2001 2001-2000- 1999-2002 2001 2000 Hela riket 225 400 216 000 4 5 8 Brukarens ålder 30-39 år 211 300 204 800 3 6 10 40-49 år 252 200 242 300 4 6 9 50-64 år 242 800 231 400 5 5 7 65- år 168 300 160 000 5 4 2

Jordbruksverket och SCB 6 JO 42 SM 0401 Stora skillnader i inkomster mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2002 högst i Jönköpings län med 247 400 kr följt av Västerbottens och Västmanlands län med 237 300 kr respektive 233 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 10 % och för de övriga två länen 5 respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 225 400 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 199 500 kr följt av Blekinge och Hallands län med 212 700 kr respektive 215 000 kr. Dessa län låg därmed 12 % respektive 6 och 5 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2002 På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999-2002 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 2002, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2002 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 900 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 2 400 kr eller 5 % till 47 800 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 400 kr till 136 700 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 200 kr eller 5 % till 152 600 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 800 kr till 133 000 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 180 800 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (3 600 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 36 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2002 än 1996 (28 200 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2002. Andel är högst för åldersklassen 50 64 år med 90 % inkomståret 2002 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 75 %.

Jordbruksverket och SCB 7 JO 42 SM 0401 Tablå 3. Taxerade inkomster år 1996-2002 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent Redovisningsgrupp Hela riket Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2002 15 900 47 800 136 700 133 000 152 600 180 800 2001 15 100 45 400 130 300 127 300 145 400 172 600 2000 14 300 41 500 124 200 123 000 138 500 164 400 1999 13 000 37 300 117 800 117 500 130 800 154 800 1998 13 500 36 000 110 100 112 100 123 600 148 100 1997 13 000 34 200 104 700 108 700 117 700 142 900 1996 12 300 31 400 100 100 105 700 112 300 137 100 Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%) 2002 33 103 84 2001 33 102 84 2000 33 101 84 1999 35 100 85 1998 37 98 83 1997 38 96 82 1996 39 95 82 Inverkan av underskott i näringsverksamhet Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2002 och 2001 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2002 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2002. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Jordbruksverket och SCB 8 JO 42 SM 0401 Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2002 Redovisningsgrupp Redo- Totalt Överskott uppkommet under året visat Kvittat mot äldre underskott Underskott uppkommet under året Årets nettoinkomst Brukarens ålder 30-39 år 63 000 6 600 69 500 11 600 57 900 40-49 år 74 500 6 300 80 800 12 200 68 600 50-64 år 66 900 9 400 73 300 11 700 61 700 65- år 14 100 5 900 20 000 10 000 10 000 Hela riket 2002 57 600 6 300 63 900 11 500 52 400 2001 54 700 6 900 61 600 10 500 51 200 2000 50 400 5 900 56 300 10 400 47 100 1999 45 300 5 500 50 800 10 300 40 600 I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2002 omkring 11 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2002 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet. Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i statistiska meddelande JO 42 SM 0201 återfinns i tabellerna 14-19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.

Jordbruksverket och SCB 9 JO 42 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

Jordbruksverket och SCB 10 JO 42 SM 0401 A. Kalkylerade inkomster A. Calculated incomes 1. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2002 med uppdelning på inkomstkomponenter. Kronor per hushåll 1. Household incomes after transfers 1999-2002. SEK per household Rad År Förändring 2002 2001 2000 1999 2001-2002 00-01 99-00 Kronor % % % Inkomst av tjänst 1 246 100 235 200 226 400 215 300 10 900 5 4 5 Allmänna avdrag 2 4 300 4 300 4 200 3 600 100 2 1 17 Näringsverksamhet Överskott 3 63 900 61 600 56 300 50 800 2 300 4 9 11 Underskott 4 11 500 10 500 10 400 10 300 1 000 10 0 2 Nettoinkomst (3-4) 5 52 400 51 200 45 900 40 600 1 200 2 12 13 Nettoförändring av expansionsmedel 6 20 1 200 1 700 600-1 200-99 -30 184 Överskott av kapital 7 33 000 35 100 39 300 39 500-2 100-6 -11-1 Underskott av kapital 8 13 300 12 200 10 300 9 100 1 100 9 19 13 Nettoinkomst av kapital (7-8) 9 19 700 22 900 29 000 30 400-3 200-14 -21-5 Därav räntefördelning netto 10 19 700 19 700 18 600 16 300 20 0 6 14 Hushållsinkomst före transfereringar (1-2+5+6+9) 11 313 900 306 200 298 800 283 300 7 700 3 2 5 Skattefria positiva transfereringar 12 11 900 11 400 10 700 9 500 500 4 6 13 Negativa transfereringar 13 100 300 101 600 104 000 102 400-1 200-1 -2 2 Därav allmän pensionsavgift 14 17 500 16 800 16 200 15 000 600 4 4 8 skatt på förvärvsinkomster 15 85 400 80 400 75 400 71 300 5 000 6 7 6 skatt på kapitalinkomster 16 9 900 10 500 11 800 11 800-600 -6-11 -1 övriga skatter 17 5 600 6 000 7 900 7 700-400 -6-24 3 Skattereduktioner 18 19 100 13 100 8 200 4 200 6 000 45 59 98 övriga negativa transfereringar 19 1 000 900 900 800 100 8 7 6 Hushållsinkomst efter transfereringar (11+12-13) 20 225 400 216 000 205 500 190 400 9 400 4 5 8

Jordbruksverket och SCB 11 JO 42 SM 0401 2. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2002. Kronor per hushåll 2. Household income after transfers 1999-2002. SEK per household Redovisningsgrupp År Förändring 2002 2001 2000 1999 2001-2002 00-01 99-00 Kronor % % % Hela riket 225 400 216 000 205 500 190 400 9 400 4 5 8 Riksområden RO 1 226 000 220 500 207 700 190 700 5 500 3 6 9 RO 2 225 000 211 300 202 700 188 200 13 700 6 4 8 RO 3 225 000 216 100 206 700 194 700 8 900 4 5 6 Åker, hektar 2,1-5,0 221 200 208 300 201 200 188 000 12 900 6 4 7 5,1-10,0 217 700 206 000 198 300 185 600 11 700 6 4 7 10,1-20,0 214 800 203 000 194 700 182 000 11 800 6 4 7 20,1-30,0 219 100 208 900 195 900 184 400 10 200 5 7 6 30,1-50,0 224 400 218 500 206 100 189 500 5 900 3 6 9 50,1-100,0 243 500 239 100 227 600 204 600 4 400 2 5 11 100,1-200,0 265 000 263 300 244 800 227 700 1 700 1 8 8 200,1-261 200 296 251 266 900 241 900-35 000-12 11 10 Driftsinriktning Jordbruksväxter 232 900 225 800 213 700 201 800 7 100 3 6 6 Trädgårdsväxter 213 800 218 000 202 300 187 600-4 200-2 8 8 Jordbruks- och trädgårdsväxter 227 500 220 500 193 700 194 000 7 100 3 14 0 Mjölkkor 222 200 215 300 208 200 188 100 6 900 3 3 11 Köttdjur 225 600 210 800 198 800 185 400 14 800 7 6 7 Nötkreatur, blandat 211 600 202 700 195 700 180 100 8 900 4 4 9 Andra husdjur 235 000 227 400 218 400 193 100 7 600 3 4 13 Blandad husdjursskötsel 213 900 208 800 190 100 173 600 5 100 2 10 10 Blandat jordbruk - mest växtodling 230 200 221 500 208 200 191 800 8 700 4 6 9 - mest husdjur 218 500 213 800 198 200 183 500 4 700 2 8 8 Brukarens ålder 30-39 år 211 300 204 800 192 800 175 700 6 500 3 6 10 40-49 år 252 200 242 300 228 500 208 900 10 000 4 6 9 50-64 år 242 800 231 400 221 100 206 400 11 400 5 5 7 65- år 168 300 160 000 154 300 151 000 8 300 5 4 2

Jordbruksverket och SCB 12 JO 42 SM 0401 2. Forts Redovisningsgrupp År Förändring 2002 2001 2000 1999 2001-2002 00-01 Län 99-00 Kronor % % % Stockholms 218 600 216 100 208 800 188 500 2 500 1 4 11 Uppsala 232 200 222 700 212 500 184 500 9 400 4 5 15 Södermanlands 217 900 220 300 208 100 193 000-2 300-1 6 8 Östergötlands 225 500 221 600 207 800 191 200 3 900 2 7 9 Jönköpings 247 400 230 000 221 800 207 000 17 400 8 4 7 Kronobergs 231 600 215 200 209 300 198 000 16 400 8 3 6 Kalmar 228 100 213 100 207 000 188 000 15 000 7 3 10 Gotlands 199 500 192 500 177 400 164 400 7 000 4 8 8 Blekinge 212 700 205 400 192 800 175 700 7 300 4 7 10 Skåne 228 600 226 700 211 500 194 700 2 000 1 7 9 Hallands 215 000 211 600 197 300 180 500 3 300 2 7 9 Västra Götalands 224 800 210 300 201 100 186 700 14 500 7 5 8 Värmlands 218 500 208 200 199 800 184 000 10 300 5 4 9 Örebro 227 500 215 800 205 200 195 300 11 800 5 5 5 Västmanlands 233 600 223 300 213 900 197 700 10 400 5 4 8 Dalarnas 223 400 214 000 200 500 189 000 9 400 4 7 6 Gävleborgs 215 400 208 500 194 500 187 800 7 000 3 7 4 Västernorrlands 226 100 221 600 212 100 197 800 4 500 2 5 7 Jämtlands 219 700 210 191 199 400 186 600 9 500 5 5 7 Västerbottens 237 300 226 600 217 400 207 800 10 700 5 4 5 Norrbottens 218 000 208 000 207 500 186 900 10 000 5 0 11 Hela riket 225 400 216 000 205 500 190 400 9 400 4 5 8

Jordbruksverket och SCB 13 JO 42 SM 0401 3. Hushållsinkomst med redovisning av transfereringar år 2002. Kronor per hushåll 3. Household income after transfers in year 2002. SEK per household Redovisningsgrupp Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Transfereringar Skatter och allmän pensionsavgift Övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Hela riket 313 878 11 888 99 302 1 017 225 447 Riksområden RO 1 315 578 11 973 100 479 1 075 225 997 RO 2 311 923 11 729 97 721 915 225 015 RO 3 314 285 12 072 100 184 1 123 225 049 Åker, hektar 2,1-5,0 312 275 10 082 100 052 1 143 221 162 5,1-10,0 306 546 10 386 98 136 1 075 217 720 10,1-20,0 299 969 10 347 94 540 959 214 817 20,1-30,0 302 824 11 411 94 260 914 219 061 30,1-50,0 308 250 12 739 95 755 860 224 373 50,1-100,0 333 342 15 137 104 006 959 243 514 100,1-200,0 367 598 16 862 118 095 1 331 265 035 200,1-381 174 19 198 137 719 1 436 261 218 Driftsinriktning Jordbruksväxter 328 430 11 171 105 571 1 118 232 912 Trädgårdsväxter 298 132 12 014 95 264 1 085 213 797 Jordbruks- och trädgårdsväxter 311 563 14 014 97 065 982 227 531 Mjölkkor 300 749 14 541 92 378 739 222 173 Köttdjur 309 226 11 936 94 703 862 225 597 Nötkreatur, blandat 286 593 11 623 86 032 613 211 571 Andra husdjur 327 709 14 405 105 863 1 248 235 003 Blandad husdjursskötsel 291 275 13 720 89 950 1 127 213 918 Blandat jordbruk - mest växtodling 317 254 13 341 99 432 985 230 178 - mest husdjur 300 916 12 931 94 407 964 218 476 Brukarens ålder 30-39 år 286 367 19 535 92 619 1 990 211 294 40-49 år 341 999 23 434 111 235 1 962 252 236 50-64 år 348 293 7 894 112 825 591 242 771 65- år 229 134 1 113 61 904 55 168 287

Jordbruksverket och SCB 14 JO 42 SM 0401 4. Hushållsinkomst före transfereringar år 2002. Kronor per hushåll 4. Household income before transfers in year 2002. SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst av tjänst Nettoförändring av expansionsmedel Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst av kapital Totalt Hela riket 246 069 18 52 413 4 346 19 723 313 878 Riksområden RO 1 234 572-396 63 915 4 553 22 040 315 578 RO 2 251 240 486 44 460 4 210 19 946 311 923 RO 3 264 609-60 41 222 4 129 12 643 314 285 Åker, hektar 2,1-5,0 305 731 245 8 972 4 582 1 908 312 275 5,1-10,0 294 735 335 9 129 4 804 7 151 306 546 10,1-20,0 268 879-139 21 285 4 384 14 327 299 969 20,1-30,0 238 156 159 45 974 4 086 22 621 302 824 30,1-50,0 200 725-778 80 624 3 878 31 557 308 250 50,1-100,0 170 936-177 127 919 3 975 38 639 333 342 100,1-200,0 163 259 519 164 125 4 444 44 139 367 598 200,1-161 483 3 128 170 735 4 666 50 494 381 174 Driftsinriktning Jordbruksväxter 262 213-347 49 811 5 052 21 805 328 430 Trädgårdsväxter 214 022-3 034 67 860 3 806 23 091 298 132 Jordbruks- och trädgårdsväxter 197 050-631 92 119 4 360 27 386 311 563 Mjölkkor 127 127-757 139 749 2 755 37 384 300 749 Köttdjur 247 725 1 159 39 312 3 737 24 766 309 226 Nötkreatur, blandat 137 845-423 113 196 2 701 38 676 286 593 Andra husdjur 283 742-555 39 520 5 129 10 131 327 709 Blandad husdjursskötsel 231 188-1 608 46 972 4 193 18 915 291 275 Blandat jordbruk - mest växtodling 226 713 199 66 071 4 184 28 456 317 254 - mest husdjur 224 427 184 56 458 4 053 23 900 300 916 Brukarens ålder 30-39 år 230 390 1 166 57 918 5 279 2 172 286 367 40-49 år 264 207 454 68 613 5 022 13 748 341 999 50-64 år 269 708-432 61 669 5 184 22 531 348 293 65- år 185 354-535 9 991 922 35 246 229 134

Jordbruksverket och SCB 15 JO 42 SM 0401 5. Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll år 2002 5. Number of farmers and spouses, household members and households in year 2002 Redovisningsgrupp Brukare och maka/make Kvinnor Män Totalt antal Hushållsmedlemmar Hushåll Medlemmar per hushåll Hela riket 50 421 66 505 177 885 69 924 2,54 Riksområden RO 1 21 934 29 076 77 688 30 392 2,56 RO 2 20 696 27 218 72 892 28 688 2,54 RO 3 7 791 10 211 27 305 10 844 2,52 Åker, hektar 2,1-5,0 8 388 10 536 26 910 11 515 2,34 5,1-10,0 8 905 11 565 29 732 12 498 2,38 10,1-20,0 9 726 13 214 33 533 13 925 2,41 20,1-30,0 5 483 7 619 19 705 7 879 2,50 30,1-50,0 6 924 9 341 25 479 9 604 2,65 50,1-100,0 7 415 9 765 28 636 9 951 2,88 100,1-200,0 2 912 3 663 11 285 3 724 3,03 200,1-611 738 2 421 758 3,19 Jordbruksväxter 12 171 16 626 43 047 17 270 2,49 Trädgårdsväxter 474 610 1 601 628 2,55 Jordbruks- och trädgårdsväxter 496 631 1 762 661 2,67 Mjölkkor 7 057 9 473 27 460 9 770 2,81 Köttdjur 7 764 10 607 28 215 10 975 2,57 Nötkreatur, blandat 997 1 390 3 684 1 439 2,56 Andra husdjur 2 464 2 919 8 473 3 091 2,74 Blandad husdjursskötsel 1 653 2 024 5 786 2 131 2,72 Blandat jordbruk - mest växtodling 1 728 2 256 6 284 2 330 2,70 - mest husdjur 2 887 3 706 10 216 3 864 2,64 Brukarens ålder 30-39 år 6 252 8 726 28 272 9 178 3,08 40-49 år 12 581 16 224 56 991 16 984 3,36 50-64 år 21 643 27 395 66 310 28 585 2,32 65- år 9 364 12 767 22 754 13 647 1,67

Jordbruksverket och SCB 16 JO 42 SM 0401 5. Forts Redovisningsgrupp Brukare och maka/make Kvinnor Män Totalt antal Hushållsmedlemmar Hushåll Medlemmar per hushåll Län Stockholms 1 090 1 443 3 768 1 541 2,45 Uppsala 1 802 2 356 6 354 2 465 2,58 Södermanlands 1 389 1 807 4 900 1 908 2,57 Östergötlands 2 424 3 178 8 601 3 309 2,60 Jönköpings 2 948 3 791 10 776 3 940 2,74 Kronobergs 1 862 2 511 6 594 2 624 2,51 Kalmar 2 450 3 210 8 574 3 367 2,55 Gotlands 1 119 1 511 4 169 1 591 2,62 Blekinge 948 1 319 3 402 1 365 2,49 Skåne 6 168 8 126 21 732 8 515 2,55 Hallands 2 458 3 300 8 809 3 440 2,56 Västra Götalands 10 455 13 957 37 014 14 639 2,53 Värmlands 2 740 3 571 9 423 3 846 2,45 Örebro 1 775 2 297 6 155 2 425 2,54 Västmanlands 1 526 1 999 5 310 2 090 2,54 Dalarnas 1 611 2 077 5 530 2 202 2,51 Gävleborgs 1 931 2 516 6 634 2 658 2,50 Västernorrlands 1 687 2 140 5 787 2 290 2,53 Jämtlands 1 246 1 658 4 534 1 774 2,56 Västerbottens 1 800 2 357 6 378 2 482 2,57 Norrbottens 992 1 381 3 441 1 453 2,37 Hela riket 50 421 66 505 177 885 69 924 2,54

Jordbruksverket och SCB 17 JO 42 SM 0401 B. Taxerade inkomster m.m. B. Assessed incomes etc 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. år 2002. Kronor per hushåll 6. Assessed incomes from business and employment etc. in year 2002. SEK per household Redovisningsgrupp Tjänst Därav pension m.m. Näringsverksamhet Sammanräknad förvärvsinkomst Taxerad förvärvsinkomst Beskattningsbar förvärvsinkomst Hela riket 57 604 246 069 45 515 303 673 299 327 262 382 Riksområden RO 1 69 307 234 572 42 505 303 879 299 326 262 727 RO 2 48 919 251 240 46 620 300 159 295 950 258 284 RO 3 47 784 264 609 51 029 312 392 308 264 272 257 Åker, hektar 2,1-5,0 15 481 305 731 67 878 321 213 316 631 279 988 5,1-10,0 17 325 294 735 58 664 312 060 307 256 270 150 10,1-20,0 27 094 268 879 50 740 295 972 291 588 254 241 20,1-30,0 48 995 238 156 41 343 287 151 283 065 245 975 30,1-50,0 83 587 200 725 31 339 284 312 280 433 243 775 50,1-100,0 130 304 170 936 24 227 301 239 297 264 260 463 100,1-200,0 167 659 163 259 19 914 330 917 326 474 289 691 200,1-190 922 161 483 19 808 352 406 347 739 311 379 Driftsinriktning Jordbruksväxter 54 958 262 213 44 036 317 171 312 120 275 789 Trädgårdsväxter 73 441 214 022 45 537 287 463 283 656 247 531 Jordbruks- och trädgårdsväxter 93 389 197 050 33 924 290 439 286 079 249 609 Mjölkkor 143 746 127 127 20 708 270 873 268 118 230 825 Köttdjur 41 802 247 725 43 076 289 527 285 790 247 856 Nötkreatur, blandat 115 166 137 845 32 112 253 011 250 310 211 693 Andra husdjur 46 322 283 742 48 103 330 064 324 935 288 751 Blandad husdjursskötsel 51 328 231 188 43 035 282 516 278 323 239 853 Blandat jordbruk - mest växtodling 70 996 226 713 40 399 297 709 293 524 255 262 - mest husdjur 62 518 224 427 40 810 286 945 282 892 245 224 Brukarens ålder 30-39 år 62 986 230 390 3 139 293 377 288 097 260 223 40-49 år 74 491 264 207 6 447 338 698 333 676 299 850 50-64 år 66 905 269 708 31 797 336 613 331 430 296 232 65- år 14 073 185 354 154 341 199 427 198 505 147 435

Jordbruksverket och SCB 18 JO 42 SM 0401 7. Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make år 2002 med uppdelning på kvinnor och män. Kronor per hushåll 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in year 2002 distributed on women and men. SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst per person för brukare och maka/make Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket 15 882 47 789 136 717 133 029 152 599 180 817 Riksområden RO 1 18 304 57 785 134 970 121 936 153 273 179 721 RO 2 12 899 41 014 136 282 138 543 149 181 179 557 RO 3 16 990 37 383 142 789 149 913 159 780 187 296 Åker, hektar 2,1-5,0 4 602 13 027 153 094 194 792 157 696 207 818 5,1-10,0 4 694 14 827 149 133 184 922 153 827 199 749 10,1-20,0 7 135 22 797 141 949 159 020 149 084 181 817 20,1-30,0 12 374 41 261 135 562 125 990 147 936 167 251 30,1-50,0 22 569 68 200 123 718 89 998 146 288 158 198 50,1-100,0 36 135 104 111 117 328 57 555 153 463 161 666 100,1-200,0 43 778 133 292 120 629 41 308 164 407 174 600 200,1-51 019 150 214 115 638 37 970 166 657 188 185 Driftsinriktning Jordbruksväxter 11 199 48 242 148 264 143 041 159 464 191 283 Trädgårdsväxter 26 017 55 255 120 411 109 912 146 428 165 167 Jordbruks- och trädgårdsväxter 23 108 78 456 124 713 84 983 147 821 163 440 Mjölkkor 47 891 111 165 92 213 33 572 140 104 144 736 Köttdjur 10 065 35 288 135 170 134 265 145 235 169 553 Nötkreatur, blandat 39 050 89 474 97 403 45 156 136 454 134 630 Andra husdjur 13 258 37 292 145 913 154 133 159 172 191 425 Blandad husdjursskötsel 16 153 40 107 126 316 118 689 142 469 158 796 Blandat jordbruk - mest växtodling 17 100 58 957 135 263 105 806 152 362 164 763 - mest husdjur 15 059 52 365 132 482 108 710 147 541 161 075 Brukarens ålder 30-39 år 13 386 56 658 136 610 143 409 149 997 200 067 40-49 år 18 496 63 221 150 114 138 506 168 610 201 727 50-64 år 19 353 53 521 146 707 131 761 166 060 185 282 65- år 6 364 10 091 96 435 122 507 102 799 132 598

Jordbruksverket och SCB 19 JO 42 SM 0401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2002 - bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringar Hushåll och hushållsmedlemmar I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTBhushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer ansetts ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling har ändå ansetts komma närmare de faktiska förhållandena än att helt gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m. Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Jordbruksverket och SCB 20 JO 42 SM 0401 Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag. Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2002. Den som vid 2002 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 11 200 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 313 116, kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften var för inkomståret 2002 avdragsgill till 25 % medan resterande 75 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter. Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat underskott av näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2002 har (för de aktuella personerna år 2002) det ackumulerade underskottet för 2002 jämförts med motsvarande belopp för 2001. En ökning av beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år 2002. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning kallad Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kapitalinkomster m.m. Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster. Skatter och övriga transfereringar Från och med 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedelsskatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2002 ingår i Skattereduktioner är skattereduktion på förvärvsinkomsten, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för sjöinkomster, skattereduktion för bredbandsanslutning samt skattereduktion för allmän pensionsavgift (75 procent av avgiften). Åter-

Jordbruksverket och SCB 21 JO 42 SM 0401 betalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar. Hushållsinkomster Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats. Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten. Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla positiva och negativa transfereringarna har beaktats. Så görs statistiken Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållen inkomster 2002 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR ) 2002 och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för inkomståret 2002. Statistikens tillförlitlighet Eftersom LBR 2002 i princip är en totalundersökning och IoT bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta Under de senaste tre åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 1995 1999 finns i korthet beskrivna i JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regelförändringar för åren 1991 1998 återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM. Inkomståret 2002 Övrigt Skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes. Reduktion medges med 25 procent av fackföreningsavgift om den uppgår till minst 400 kronor. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa infördes och medges med 40 procent av den erlagda avgiften till arbetslöshetskassa. 75 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 25 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes till 273 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes till 414 200 kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till 1 500 000 kr för ensamstående och 2 000 000 kr för sambeskattade.

Jordbruksverket och SCB 22 JO 42 SM 0401 Inkomståret 2001 Övrigt Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan 280 000 och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till 600 000 kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion. Skattereduktion för anslutning till bredband infördes. Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill. 50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes till 252 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes till 390 400 kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och 1 500 000 kr för sambeskattade. Inkomståret 2000 Övrigt Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift. 25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från 219 300 kr till 232 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 360 000 kr till 374 000 kr. Annan statistik Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM 9901. Uppgifter för åren 2001, 2000 och 1999 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i JO 42 SM 0301, JO 42 SM 0201 respektive JO 42 SM 0101. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter nu föreliggande statistiska meddelande till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik & fakta samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser och användningen är kostnadsfri.

Jordbruksverket och SCB 23 JO 42 SM 0401 Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se. Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas från Marjatta Niemi tfn: 036-15 59 34, fax: 036-34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Jordbruksverket och SCB 24 JO 42 SM 0401 In English Summary The results provided in this report are not directly comparable with results from 1998 and earlier on Net receipts etc. for farmers. The main reason for that is that from 1999 a wider household concept is used. Between 1999 and 2000 a change in the way of collecting the information to the Farm Register (LBR) has caused a considerable decrease in the number of older farmers. That has led to a higher increase between the years of about two percent for the averages for the whole population than it would have been if the old method for collection had been used. For a few variables like Pensions, Surplus from capital and Net income from capital it has led to lower results. The impact is supposed to vary between different subgroups. The average household income before tax-free positive transfers and taxes was for all agricultural households SEK 313 900 in year 2002, an increase with SEK 7 700 or 3 per cent. As the tax-free positive transfers increased while the negative transfers decreased the household income after transfers increased more SEK 9 400 or 4 per cent - than income before transfers and amounted to SEK 225 400. Households in which the farmer was 65 years or older had the lowest average income both before transfers (SEK 229 100) and after transfers (SEK 168 300). For farmers and spouses the income from business and employment has been calculated for women and men since 1996. For women income from business in year 2002 increased SEK 800 and income from employment increased SEK 6 400 so that total income from employment and business increased SEK 7 200 or 5 per cent to SEK152 600. For men the corresponding changes were increases with SEK 2 400 and 5 800 so that total income from employment and business increased SEK 8 200 or 5 per cent to SEK 180 800. The results from the calculations for the Eurostat statistics Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) are not finished yet due to difficulties to calculate the net operating surplus from imputed rental value of owner dwellings. List of tables Explanation of symbols 9 A. Calculated incomes 10 1. Household incomes after transfers 1999-2002. SEK per household 10 2. Household income after transfers 1999-2002. SEK per household 11 3. Household income after transfers in year 2002. SEK per household 13 4. Household income before transfers in year 2002. SEK per household 14 5. Number of farmers and spouses, household members and households in year 2002 15 B. Assessed incomes etc 17 6. Assessed incomes from business and employment etc. in year 2002. SEK per household 17 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in year 2002 distributed on women and men. SEK per household 18

Jordbruksverket och SCB 25 JO 42 SM 0401 List of terms ackumulerad allmänna avdrag allmän pensionsavgift andra husdjur antal avdrag avdragsgill belopp beskattningsbar blandat bostad brukare djur driftsinriktning egenavgifter expansionsmedel familjeinkomst fastighet fastighetsskatt fördela företag förmögenhet förmögenhetsskatt förvärvsinkomst förändring gifta grundavdrag hektar (ha) hela riket husdjur husdjursskötsel hushåll hushållsmedlem inkomst inkomstskatt inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet accumulated general deductions compulsory pension contribution paid by the employees other animals number deduction deductible amount taxable mixed dwelling farmer, holder animal type of farming the holders duties for social insurance expansion funds family income real estate real estate tax distribute holding, business enterprise wealth, property property tax income from employment and business change married tax free allowance hectare the whole country domestic animal animal husbandry household household member income income tax income from capital income from business

Jordbruksverket och SCB 26 JO 42 SM 0401 inkomst av tjänst inkomstslag inkomstår jordbruk jordbruksväxter kalkylerad kapital kapitalinkomst kapitalutgift kronor, (kr) kvinnor köttdjur län maka, make minskning mjölkko män negativ netto nettoförändring nettoinkomst näringsverksamhet nötkreatur pension pensionsavgift pensionsförsäkring person positiva procent, (%) reaförlust reavinst riket riksområde räntefördelning samtliga sammanräknad förvärvsinkomst skatt skattefri skattereduktion income from employment type of income income year agriculture field crops calculated capital income from capital capital expenditure SEK women beef cattle county spouse decrease dairy cow men negative net net change net income business cattle pension pension contribution pension insurance person positive per cent capital loss capital gain the whole country major region interest adjustment for self-employed all total income from employment tax non taxable tax reduction

Jordbruksverket och SCB 27 JO 42 SM 0401 socialbidrag storleksgrupp summa tabell taxerad tjänst totalt transfereringar trädgårdsväxter underskott utdelning växtodling åker ålder år ökning överskott övrig social assistance size group total table assessed employment totally transfers horticultural plants deficit dividend cropping arable land age year increase surplus other