Avfallsplan för Gotlands kommun

Avfallsplan för Gotlands kommun

Förord 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Avfall och miljömål... 7 Hushållnings- och kretsloppsprincipen... 7 EU:s avfallshierarki... 7 Styrmedel...8 Lagar och förordningar... 8 Nationella miljömål... 9 Avfallsaktörer... 9 Ansvarsfördelning... 9 Producentansvar... 9 Avsättning för källsorterade avfallsslag... 9 Batteriinsamlingen... 10 Avfallshanteringen i Sveriges kommuner... 10 Lokala förutsättningar på Gotland... 11 Gotland i siffror... 11 Befolkning och boende... 11 Näringsliv... 11 Förutsättningar för Gotlands avfallshantering... 12 Ekokommun... 12 Övergripande lokala mål... 12 Avfallstyper på Gotland... 12 Avfall som hanteras av kommunen... 12 Industriavfall... 13 Avfallsmängder och behandling på Gotland... 13 Hushållsavfall och avfall med producentansvar... 13 Årstidsvariationer... 14 Organiskt avfall/köksavfall... 14 Verksamhetsavfall... 15 Behandling av avfall... 15 Kärl- och säckavfall... 15 Grovavfall och verksamhetsavfall... 15 Deponering... 16 Avfallsplan 2000-2005... 17 Utveckling avfallshantering 2000 2005... 17 Genomgång av avfallsplan 2000-2005... 19 Mål för avfallshanteringen på Gotland... 19 Vision... 19 Mål... 19 Åtgärder... 20 Avfallshanteringssystem från 2007 - Insamling... 20 Förpackningar och returpapper enligt producentansvaret... 20 Återvinningscentraler och miljöstationer... 20 Fastighetshämtning... 21 Avfallshanteringssystem från 2007 - behandling... 21 Behandling av hushållssopor... 21 3

Insamlingssystemet på Gotland - nuvarande... 22 Organisation... 22 Föreskrifter om avfallshantering... 22 Avgifter och taxor... 23 Renhållningsavgiften... 23 Insamling av hushållsavfall... 24 Kärl och säckavfall... 25 Källsorteringen på Gotland... 25 Grindhämtning av tidningar och förpackningar... 25 Återvinningscentraler... 26 Farligt avfall... 26 Matavfall och annat organiskt avfall... 26 Avloppsfraktioner... 27 Enskilda avloppsanläggningar... 27 Slamprojektet på Fårö... 27 Latrin... 27 Turister och besökare... 28 Hamnavfall... 28 Avfall från företag... 28 Information... 28 Syfte... 28 Informationsinsatser... 28 Strategier... 29 Ansvar... 30 Avfallsanläggningar på Gotland... 30 Slite avfallsanläggning... 30 Roma avfallsanläggning... 30 Verksamheten på Skarphäll... 31 Spilloljedepån i Visby... 31 Återvinningscentralerna... 32 Gamla deponier på Gotland... 32 Lagstiftning inom avfallsområdet... 32 Avfallslagstiftning... 32 EG-förordningar och direktiv... 32 Miljöbalken... 33 Producentansvar... 33 Insamlingsmål för förpackningar... 33 Renhållningsordning... 34 Avfallsplan... 34 Föreskrifter om avfallshanteringen... 34 Renhållningstaxa... 34 Ordlista... 35 Hemsidor och telefonnummer... 37 Bilagor Bilaga a Övergripande lokala och regionala mål för Gotland Bilaga b Avfallshantering på Gotland 1997-2005 Bilaga c Genomgång av avfallsplan 2000-2005 4

Bilaga d Bilaga e Bilaga f Bilaga g Bilaga h Bilaga i Bilaga j Bilaga k Historik om källsorteringen på Gotland Placering av återvinningscentraler, miljöstationer och igloos Slamregler i korthet Avfallets slutdestination Avfallsbehandling hushållsavfall Inriktnings- och effektmål för avfallshanteringen Nyckeltal avfallshanteringen Gamla deponier 5

Sammanfattning Alla kommuner ska ha en avfallsplan. Den första avfallsplanen för Gotland antogs år 1995. Detta är den andra revideringen av denna avfallsplan. Avfallsplanen är ett underlag för kommunens planering och arbetet med avfallsfrågorna på Gotland. Avfallsplanen visar hur avfallshanteringen sker idag och planer för den framtida avfallshanteringen på Gotland. Den ger också en tillbakablick hur det har gått för de mål och åtgärder som sattes upp vid den förra revideringen av avfallsplanen. Avfallshanteringen är en viktig fråga i ett uthålligt samhälle. Gotlands kommun har i egenskap av ekokommun åtagit sig att kommunen inom loppet av en generation bli ett uthålligt samhälle. I ett uthålligt och kretsloppsanpassat samhälle ska material återanvändas och återvinnas i stället för att läggas på deponi. Kommunen ska därför medverka och stimulera till en avfallshantering där resurserna i avfallet så lång som möjligt tas tillvara, farligt avfall sorteras ut från annat avfall samt där deponering av avfall minimeras. Idealet vore att undvika att avfall uppstår från första början genom medveten och genomtänkt konsumtion och produktion av varor. När avfallet väl har uppstått finns det möjligheter att källsortera återvinningsbara material, produkter och förpackningar samt att kompostera organiskt avfall/matavfall. Detta kräver dock en arbetsinsats av alla som bor och verkar på Gotland. Gotlänningarna är bra på att källsortera och insamlingsnivån ligger över genomsnittet för landet för flera förpackningsslag. Informations- och kommunikationsinsatser i kombination med miljöstyrande avfallstaxor är viktiga åtgärder för att ytterligare öka källsortering och återvinning av avfall. För att avfall som läggs på deponi ska fortsätta minska även i framtiden krävs det ytterligare åtgärder för både källsortering och central sortering av avfall. Med tanke på miljön är det särskilt viktigt att farligt avfall inte sprids i omgivningen utan tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Gotland bör även fortsättningsvis ha en hög ambitionsnivå för insamlingen av farligt avfall och hålla en hög insamlingsnivån för farligt avfall från både hushåll och företag. 6

Inledning Alla kommuner skall enligt lag upprätta en avfallsplan för kommunen. Den 1 oktober 1995 antogs den första avfallsplanen för Gotlands kommun av kommunfullmäktige. En reviderad plan antogs den 14 oktober 2002 och innehåller bl.a. mål och åtgärder för perioden 2000-2005. En av målsättningarna i avfallsplanen från 2002 är att årligen göra en uppföljning av målen och revidera planen vid behov. Planen utgör ett underlag för det fortsatta arbetet med och beslut om avfallsfrågorna på Gotland. Utgångspunkterna är främst de nationella och lokala miljömål som berör avfallsarbetet, lagstiftningen inom avfallsområdet samt de lokala förutsättningarna för avfallshanteringen. Innehållet i planen har anpassats till de nya föreskrifterna om innehåll i en kommunal avfallsplan som gäller sedan den 1 augusti 2006. Avfallsplanen beskriver nuvarande förutsättningar för avfallshanteringen samt reviderade mål och hur dessa har fallit ut från förra revideringen. Den innehåller konkreta mål och åtgärder för nästkommande period. Nuvarande insamling och behandling av hushållsavfall beskrivs. Sådant avfall som inte faller under det kommunala renhållningsansvaret berörs däremot endast översiktligt i planen. Resurshushållning och kretsloppstänkande är en viktig utgångspunkt för dagens avfallshanteringssystem. Avfall som uppkommer ska så långt som det är möjligt återvinnas, återanvändas eller förbrännas med energiutvinning. Brännbart respektive organiskt avfall får därför inte längre läggas på deponi. Det finns ett lagstadgat producentansvar som idag gäller för förpackningar, däck, bilar och elavfall. Därutöver har alla avfallsproducenter ansvar för återvinnig och omhändertagande av avfall som uppkommer av en verksamhet som bedrivs. Kommunen har som tidigare ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som inte omfattas av producentansvar. Avfall och miljömål Hushållnings- och kretsloppsprincipen Principen om hållbar utveckling definieras som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Den skrevs in i EG: s grundlagar år 1997 som ett av målen för den europeiska unionen. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna som återfinns i 2 kapitlet i miljöbalken, innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning. Principerna gäller från konstruktion och tillverkning till omhändertagande av uttjänta produkter. EU:s avfallshierarki Inom EU fins en avfallshierarki som medlemsländerna ska lägga upp sin avfallshantering efter. Den brukar illustreras som en trappa som avfallet ska följa. Man ska i första hand minska avfallets farlighet och mängd och i sista hand ska avfallet deponeras, se bild 1. 7

Bild 1 EU:s avfallshierarki Styrmedel Olika styrmedel har varit och är ett viktigt verktyg för att främja kretslopps- och resurshushållningssamhället och styra samhällsutvecklingen i önskad riktning. Idag läggs det dessutom ett större ansvar på den enskilde konsumenten, industrin, handeln och övriga samhällssektorer. Styrmedel kan införas genom lagstiftning eller genom utbildning och information. Ett exempel på frivilliga åtgärder är miljömärkning av varor. Styrmedel kan även vara rent ekonomiska. Staten kan införa skatter som ett styrmedel, t.ex. skatt på avfall som läggs på deponi. Skatten innebär ett incitament att minska deponeringen av avfall och öka motivationen för sortering av avfall. Kommunen har möjlighet att styra avfallshanteringen genom differentierade renhållningsavgifter, t.ex. för att åstadkomma bättre sortering avfall. Lagar och förordningar Avfallshanteringen regleras genom en mängd lagar och förordningar. Några förändringar i lagstiftningen inom avfallsområdet av stor vikt för avfallshanteringen som införts de senaste åren kan nämnas. Avfallsskatt; skatt på avfall som läggs på deponi gäller sedan år 2000 (lag 1999:673 om skatt på avfall), skatt på avfall som förbränns infördes från den 1 juli 2006. Förbud mot deponering av brännbart avfall infördes den 1 januari 2002 (förordning 2001:512) Förbud mot deponering av organiskt material infördes den 1 januari 2005 (förordning 2001:512) Nya regler för avfall som ska deponeras infördes den 1 januari 2005 (föreskrift NFS 2005:10) Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter finns sedan den 1 juli 2001. Ett nytt producentansvar infördes den 13 augusti 2005 (förordning 2005:209). Kommunens skyldighet att samla in och bortskaffa kyl och frys har övergått till producentansvaret. 8

Nationella miljömål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål 1, femton antogs redan 1999 och det sextonde miljökvalitetsmålet lades till hösten 2005. Avfallshanteringen berörs av flera av dessa mål, bl.a. God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet samt Giftfri miljö. Riksdagen har hösten 2001 även antagit mer preciserade delmål som gällde fram till november 2005, nya delmål har beslutats och gäller från november 2005. Delmålen ska vara utgångspunkt för sektorsmål för olika samhällssektorer samt regionala och kommunala miljökvalitetsmål. Miljömålen ska vara vägledande vid tillämpningen av bestämmelserna i miljöbalken. Regionala miljömål för Gotland har tagits fram utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen antog Gotlands miljömål den 26 maj 2004, se bilaga a. Avfallsaktörer Ansvarsfördelning Ansvaret för avfallshanteringen delas i princip av tre huvudaktörer kommuner, producenter och avfallsproducenter. De aktörer som yrkesmässigt hanterar avfall har också ett ansvar för sin del av hanteringen. Särskild tillståndsplikt 2 erfordras i vissa fall även för avfallstransportörerna. Producentansvar Producentansvar är den gemensamma benämningen på de bestämmelser som reglerar producenternas ansvar för avfallshanteringen av de produkter eller det avfall som deras verksamheter ger upphov till. Producentansvar gäller idag förpackningar av plast, glas, metall, papp, papper, kartong och wellpapp, trä, dryckesförpackningar av plast (PET) respektive aluminium. Det finns också producentansvar för returpapper, däck, bilar samt elektriska och elektroniska produkter (EEP). Insamlingen av förpackningar och returpapper förväntas uppfylla de fastställda nationella nivåerna. Målet för elektroniska och elektriska produkter är nytt, då producentansvaret började gälla från den 13 augusti 2005. Inom producentansvaret kan kommunen påverka insamlingssystemet lokalt genom samarbete med materialbolagen och genom medverkan som entreprenör för insamlingen. Förutsättning för höga insamlingsnivåer är ett insamlingssystem med hög servicenivå och tillgänglighet i kombination med information. Avsättning för källsorterade avfallsslag Det producentansvarsmaterial som inte sorteras ut och lämnas i producenternas insamlingssystem, ingår som en del av hushållsavfallet och omhändertas i stället i kommunens avfallssystem. 1 Länsstyrelsens hemsida om miljömålen. http://www.i.lst.se, se s. 37 2 Se avfallsförordningen SFS (2001:1063) 26-36 för vilka transporter som kräver tillstånd eller anmälan. http://www.naturvardsverket.se, se s. 37 9

Insamlat material kan avsättas på marknaden på en rad olika vis. Papper kan bli till bl.a. nya tidningar eller toalettpapper. Plast kan materialåtervinnas eller energiutvinnas och PETflaskor blir t.ex. fleecetröjor. Metall- och glasförpackningar smälts ned och blir till nya förpackningar. Elavfall omhändertas så att miljöfarliga komponenter tas bort och återvinningsbara material sorteras ut. Kyl- och frysmöbler hanteras på sådant sätt att freoner och andra ämnen som bryter ned ozonskiktet inte släpps ut. Batteriinsamlingen Kasserade batterier och produkter med inbyggda miljöfarliga batterier ska inte kastas i hushållssoporna eller förvaras tillsammans med annat avfall. Kommunen har ansvar för insamling, sortering och vidare transport av alla så kallade småbatterier. Affärer som säljer batterier ska informera var kasserade batterier ska lämnas och om de tar emot kasserade batterier ska de lämna batterierna vidare till kommunens insamlingssystem. Inbyggda batterier som kan tas ur ska lämnas till kommunens insamling. De som säljer produkter med inbyggda miljöfarliga batterier där batterierna inte lätt kan tas ur är skyldig att skicka med information om att produkten innehåller miljöfarliga batterier och hur de kan tas ur på ett säkert sätt. Källsortering Källsortering innebär att hålla isär olika typer av avfall där avfallet uppstår, vid källan. Det som oftast förknippas med källsortering är producentansvaret och förpackningsinsamlingen. Men källsorteringen innebär t.ex. också att hålla farligt avfall skilt från annat hushållsavfall och sortering av organiskt avfall. Organiskt avfall blir till näringsrik jord eller biogas. Syftet med källsortering är att öka möjligheten att uppnå en effektiv återvinning och en miljöriktig behandling. Avfallshanteringen i Sveriges kommuner Kommunerna i Sverige har skilda förutsättningar då det gäller avfallshanteringen. Förutsättningarna beror på transportavstånd till behandlingsanläggningar, vägnät, avsättning för återvunna material, befolkningstäthet, andel villor/flerfamiljshus/fritidshus, geografiskt läge och en rad andra faktorer. Detta gör att en lösning som fungerar för en kommun inte kan överföras direkt till en annan kommun. Renhållningsorganisation, insamlingssystem, och behandlingssystem skiljer därför mellan kommuner. Svenska Renhållningsverksföreningen RVF eller Avfall Sverige från den 1 januari 2007, är en intresse- och branschorganisation inom avfallshantering och återvinning med kommuner och företag som medlemmar. Avfall Sverige sammanställer årligen utvecklingen inom svensk avfallshantering och redovisar aktuell avfallsstatistik för hushållsavfall. För att se aktuella uppgifter om avfallshanteringen i Sveriges kommuner har Avfall Sverige en hemsida 3, där de 3 Avfall Sveriges hemsida www.rvf.se 10

bl.a. har en årsskrift som heter Svensk avfallshantering där utvecklingen av svensk avfallshantering kan följas. Lokala förutsättningar på Gotland Gotland i siffror Gotlands kommun har en landyta på 3 150 km 3. Av denna areal är ca 32 % jordbruksmark och 40 % skog. Befolkning och boende Befolkningen på Gotland har varierat sedan 1950, se diagram 1. Vid årsskiftet 2005/2006 var befolkningen 57 488 personer. Det är ca 0,6 % av Sveriges befolkning. 57 % av befolkningen bor i tätorter med mer än 200 boende, ca 39 %, 22 600 personer, bor i Visby. Gotland (innevånare) 60 000 59 000 58 000 57 000 56 000 55 000 54 000 53 000 52 000 51 000 59 054 56 927 54 196 53 742 53 835 54 400 55 346 56 144 57 108 58 120 57 313 57488 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Diagram 1. Folkmängd på Gotland 1950-2005 Antalet permanentboende hushåll är ca 27 000. Gotland är ett populärt semestermål, det kommer årligen upp till omkring 800 000 besökare. Majoriteten kommer under sommarmånaderna. Antalet fritidshus (ca 7 600 st) är stort i förhållande till folkmängden och bebos främst sommartid och delvis av fastlänningar. Den totala avfallsmängden på ön är därför större än den mängd som produceras av de permanentboende. Bostadsbyggandet på Gotland har ökat under de senaste åren, främst i Visbyområdet. Näringsliv Turism, jordbruk och livsmedelsindustri är viktiga näringar. Den tunga industrin omfattar cement, kalk och trävaror. Gotlands kommun är den största arbetsgivaren. Gotland är samtidigt bland de företagstätaste länen i landet med drygt 7 000 företag. 11

Förutsättningar för Gotlands avfallshantering Gotlands har genom sitt geografiska läge ca 9 mil från fastlandet, begränsade möjligheter att samarbeta om avfallshanteringen med andra regioner. Transporter till anläggningar på fastlandet innebär omlastning och särskilda transportlösningar. Kommunen bör därför medverka och stimulera till en avfallshantering där avfallet så lång som möjligt kan tas till vara lokalt med tillfredsställande lösningar utifrån miljö- och resurshushållningshänseende. Ekokommun Gotlands Kommun är en ekokommun och har åtagit sig att inom loppet av en generation ska kommunen bli ett uthålligt samhälle, se bild 2. Detta har bl.a. lett till en översiktsplan Vision Gotland 2010 och en kretsloppsplan inom arbetet med agenda 21, vilka har båda lokala mål. Bild 2. Ekokommunens logo Övergripande lokala mål I planer och strategiska dokument som antagits, finns ett flertal lokala/regionala målsättningar och intentioner som berör avfallsområdet, se bilaga a. Vision Gotland 2010 är översiktsplanen antagen 1995. Kommunen har en kretsloppsplan från 1998 med inriktningsmål och effektmål, den är under revidering och kommer att ersättas av ett nytt miljöprogram. Regionala miljömål har antagits av länsstyrelsen på Gotland utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallstyper på Gotland Avfall som hanteras av kommunen Kommunen har ansvar för hanteringen av hushållsavfall samt avloppsprodukter från enskilda avloppsanläggningar. Kommunen medverkar även i hanteringen av olika typer av verksamhetsavfall, t.ex. farligt avfall från företag. Inom producentansvaret samlas in varor och material med producentansvar. Kommunen medverkar som entreprenör för insamlingen för flera materialslag. Kommunen är även avfallsproducent eftersom olika typer av avfall uppkommer i de verksamheter som kommunen bedriver. Avloppsslam och annat avfall från kommunala 12

avloppsanläggningar utgör t.ex. stora avfallsmängder som kommunen hanterar. Andra typer av avfall som uppkommer i kommunens verksamheter är t.ex. park- och trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, avfall från energiutvinning och andra verksamhetsavfall. Industriavfall På Gotland finns flera större industrier som ger upphov till stora mängder branschspecifikt avfall. Den dominerande avfallstypen från industrier är kalk, kalkslam, filterstoft och bypassdamm från cementvaruindustrier. Andra förekommande branschspecifika avfall kommer från industrier som trävaruindustrier, gummi- och plastindustrier och olika typer av livsmedelsindustrier. Avfall från jordbruket och avfall som flygaska och slagg från energiproduktionen är andra exempel på branschspecifika avfall. En mindre del av detta avfall omhändertas av kommunen. Den större delen av det branschspecifika avfallet hanteras av industrierna själva genom återvinning eller bortskaffning till industriernas egna anläggningar. För att få en helhetsbild av allt avfall som uppkommer på Gotland finns behov av en övergripande inventering av industrins avfall. Avfallsmängder och behandling på Gotland Hushållsavfall och avfall med producentansvar I hushållsavfallet ingår avfall från hushåll och jämförligt avfall som uppstår på arbetsplatser, restauranger, storkök, offentliga lokaler och liknande. Hushållsavfallet kan delas in olika grupper utifrån hur insamling och hantering sker. Avfall från kärl och säckar Grovavfall Farligt avfall Slam från enskilda avloppsanläggningar Latrin Avfall med producentansvar I tabellerna 1och 2 redovisas hanteringen av olika grupper av hushållsavfallet 2005 och 2006, indelning enligt naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifter om innehållet i kommunala avfallsplaner. Kyl/frys, vitvaror samt övriga elprodukter redovisas under producentansvar. Fördelningen mellan behandlingsformer för hushållsavfallet redovisas i bilaga h. Mängd (ton) 2005 Mängd (ton) 2006 Hur avfallet återvinns eller bortskaffas 1. Kärl- och säckavfall 12 844 12 497 Energiutvinning 2. Grovavfall 9 617 9 033 Materialåtervinning av metaller, energiåtervinning av flisat träavfall, kompostering av trädgårdsavfall, sortering och förbränning av brännbar fraktion, deponering av deponirest 3. Matavfall Ingår i kärl- och säckavfallet, ingen uppgift för hemkompostering eller utsortering till lokal kompostering 13

4. Latrinavfall 231 171 Till entreprenör/ragn-sells 5. Slam 43 801 34 838 Rötning och torkning till slampellets, energiutvinning 6. Farligt avfall 108 115 Lev. till Ragn-Sells m.fl. entreprenörer 7. Småbatterier 5,9 8,2 Sortering, omhändertas som farligt avfall Tabell 1. Hushållsavfall Mängd (ton) 2005 Mängd (ton) 2006 1. Tidningar 3 096 3 289 2. Wellpapp- och kartongförpackningar 3 132 2 928 3. Plastförpackningar 733 1 346 4. Träförpackningar Ingen insamling Ingen insamling 5. Metallförpackningar 220 220 6. Glasförpackningar 1 375 1 343 7. Däck i.u. i.u. 8. Blybatterier tyngre än 3 kg 93 98 9. Bilar i.u. i.u. 10. Elektriska och elektroniska produkter 1 107 1 157 Tabell 2. Avfall som omfattas av producentansvar Årstidsvariationer Avfallsmängderna som samlas in varierar kraftigt under året. Avfallsmängderna ökar under sommaren då majoriteten av de ca 800 000 besökarna kommer hit. I diagram 2 visas statistik för kärl- och säckavfallet år 2005 där variationen av mängden kan följas månadsvis. Kärl- och säckavfall 2005 1 800 1 698 1 702 1 600 1 400 (ton) 1 200 1 000 800 931 805 918 940 963 1 138 1 031 950 927 925 600 400 200 0 jan. feb. mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Diagram 2. Kärl- och säckavfall 2005 Organiskt avfall/köksavfall Det sker även en hemkompostering av köksavfall främst hos villahushåll, men även vissa bostadsbolag har komposteringsmöjligheter för sina hyresgäster. I mera organiserad form tar 14

Halners gård emot och komposterar biologiskt lättnedbrytbart avfall från några livsmedelsbutiker på ön, flera av kommunens skolor samt från några storkök. Båda exemplen utgör en del av hushållsavfallet som inte redovisas i kommunens avfallshantering. Verksamhetsavfall Avfall med producentansvar som ligger utanför den kommunala renhållningsskyldigheten finns med i tabell 2. De branscher som kan särredovisas finns i tabell 3 nedan, mängder mottagna vis Slite avfallsanläggning 2005. Mängd som kommunen tar hand om 15. Byggverksamhet 2 090 ton 17. Återvinning Energiutvinning: 2 100 ton 18. Partihandel med avfallsprodukter och skrot 2 204 ton 19. Avloppsrening, avfallshantering, renhållning och liknande 214 ton Tabell 3. Avfall som ligger utanför den kommunala renhållningsskyldigheten. Behandling av avfall Kärl- och säckavfall Sedan år 2000 transporteras hushållsavfall som samlas in i kärl och säckar till behandlingsanläggningar på fastlandet. Sedan 2003 transporteras hushållsavfallet till Norrköping för förbränning med energiutvinning vid Sydkrafts förbränningsanläggning. Sedan den 1 januari 2007, då Ragn-Sells AB tog över ansvaret för behandlingen av hushållssoporna, levereras avfallet till Högdalens förbränningsanläggning. 2006 skedde efter beslut av kommunfullmäktige upphandling av omhändertagandet av hushållsavfall inkl. grovavfall. I antaget system för avfallshanteringen ingår dels behandling av brännbart avfall, dels behandling av en källsorterad fraktion biologiskt lättnedbrytbart avfall. När källsortering av komposterbart avfall införts i hushållen ska detta avfall behandlas genom storskalig kompostering. När en komposteringsanläggning byggts ut innebär det att den största delen av hushållsavfallet, förutom material och förpackningar enligt producentansvaret samt farligt avfall, kommer att behandlas lokalt på Gotland. Grovavfall och verksamhetsavfall Grovavfall återvinns i huvudsak genom materialåtervinning av metaller energiutvinning av rent trä och flisat avfall, kompostering av trädgårdsavfall, förbränning av brännbara material samt deponering av deponirest bestående av ej återvinningsbart avfall. Farligt avfall, batterier och elavfall sorteras och sänds till särskilda anläggningar för återvinning och särskilt omhändertagande. 15

Grovavfall och verksamhetsavfall som inte är sorterat måste sorteras maskinellt i återvinningsbara metaller och brännbara fraktioner. De brännbarra fraktionerna som sorterats ut vid Slite avfallsanläggning har levereras till Sydkraft eller Cementa i Slite. Sorteringsrester samt material som inte är återvinningsbara läggs på deponi. Ragn-Sells kommer att ta över driften av Roma avfallsanläggning och bygga ut en ny sorteringsanläggning under 2007. Verksamheten kommer där att anpassas för sortering av en brännbar fraktion som kan förbrännas lokalt vid Cementa i Slite. Deponering Grovavfall som är osorterat transporteras till Slite avfallsanläggning där även verksamhetsavfall mottas. Avfallet krossas och sorteras i fraktionerna metall, brännbar och icke brännbart. Restavfallet d.v.s. den icke brännbara fraktionen läggs på deponi vid Slite avfallsanläggning. Hanteringen kommer att övergå till Roma-Dalhem avfallsanläggning under 2007 när Ragn-Sells byggt upp en ny sorteringsanläggning på platsen. Mängden avfall som läggs på deponi har minskat betydligt sedan 1993, se tabell 4. Mellan år 2000 och 2005 har den årliga mängden som deponerats vid Slite avfallsupplag minskat med nästan 10 000 ton. År 1993 År 2000 År 2005 Ca 37 700 ton Ca 14 400 ton Ca 4 900 ton Tabell 4. Mängd deponerat avfall vid Visby och Slite avfallsanläggningar, alla avfallstyper Minskningen beror bl.a. på att källsortering av avfall för återvinning har ökat samt att deponeringen av kärl- och säckavfall upphörde från den 1 juli 2000. Sortering av mottaget avfall påbörjades 2003. De senaste åren har sorteringen av avfall ökat samtidigt som invägda mängder har minskat. Minskningen av invägda mängder för verksamhetsavfallet 2005 och 2006 kan förklaras med att det finns andra entreprenörer som hanterar detta avfall. Antalet aktiva deponier har även minskat från 12 deponier 1992 till två stycken 1999, se bild 3. Sedan 2000 då Visby deponi stängdes finns bara en aktiv deponi som ligger i Slite. Vid Slite avfallsanläggning finns tillstånd för fortsatt deponering av vissa avfallsslag som inte kan återvinnas. Idag pågår arbete med att sluttäcka de äldre stängda deponierna. 16

1992 1999 2005 Bild 3. Antal aktiva deponier på Gotland 1992, 1999 och 2005 Avfallsplan 2000-2005 Utveckling avfallshantering 2000 2005 Diagram 3-6 visar utvecklingen för avfall som Gotlands kommun hanterar, d.v.s. hushållsavfallet, producentansvarsmaterial och viss verksamhetsavfall, mellan år 2000 och 2005. Den visar en betydande minskning av avfall som går på deponi samtidigt som andelen som återvinns ökar antingen via energiutvinning eller via materialåtervinning. Insamlingen av farligt avfall har också ökat under perioden vilket minskar spridning av farliga ämnen till miljön. Avfallshanteringen på Gotland för de avfallsmängder som kommunen hanterar kan också följas i diagram b1 i bilaga b. I bilaga j redovisas renhållningens årliga nyckeltal för avfallshanteringen. 25000 20000 (ton) 15000 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Energutvinning Diagram 3. Avfall som förbränns 17

(ton) 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Hushållets del Verksamheternas del Diagram 4. Avfall som deponeras, Slite deponi 7000 6000 5000 (ton) 4000 3000 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 metall glas plast papper Diagram 5. Återvinning producentansvar tidningar och förpackningar 400 350 300 250 (ton) 200 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Miljöstationer (ton) Verksamheter (ton) Diagram 6. Farligt avfall 18

Genomgång av avfallsplan 2000-2005 I avfallsplanen 2000 2005 fanns en rad mål och åtgärder som syftade till att uppfylla planens inriktningsmål och effektmål som kommunfullmäktige beslutat. Dessa mål och åtgärder samt resultat redovisas i bilaga c. I bilaga h redovisas mängder och behandling för hushållsavfallet 2005 jämfört med uppställda mål och avfallshanteringen i Sverige. Mål för avfallshanteringen på Gotland Tekniska nämnden har antagit balanserade styrkort för 2007 för avfallshanteringen inom Gotlands kommun, se bilaga i. Åtta av målen avser avfallshantering. Dessa avser hushållsavfall och farligt avfall från hushåll samt tidningar och förpackningar bl.a. vad gäller mängder, insamling, återvinning, finansiering samt kundnöjdhet. Nedan redovisas kompletterande mål och åtgärder för avfallshanteringen år 2010. Vision För avfallshanteringen i framtiden är visionen att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar och Gotland ska vara i framkanten i Sverige. Mål Kommunen ska verka för att komposterbart avfall sorteras ut för biologisk behandling i rena fraktioner samt att mull och näringsämnen i kompostjord kan återföras till kretsloppet. Den sammanlagda mängden kärl- och säckavfall (insamlade fraktioner exkl. PA-material) ska minska ca 10 % jämfört med 2005 års nivå i kg per person. Minst 30 procent av den totala mängden kärl- och säckavfall ska sorteras ut i den komposterbara fraktionen. Mängden grovavfall som läggs på deponi ska minimeras. Mängden insamlat osorterat grovavfall ska inte öka jämfört med 2005 års nivå räknat i kg per person. Källsorteringen av tidningar och förpackningar inom producentansvaret ska öka varje år jämfört med 2005 års nivå räknat i kg per person. Källsorteringen av elavfall inom producentansvaret ska öka varje år jämfört med 2005 års nivå räknat i kg per person. Mängden farligt avfall från hushåll som samlas in ska öka till 5 kg per person. Sammanställning av mängder hushållsavfall 2005 och mål 2010, se tabell 5. 2005 (kg/person) Mål 2010 (kg/person) Brännbar fraktion kärl och säckavfall 223 4 140 Avfall till biologisk behandling 0 5 60 Grovavfall samt elavfall till återvinning 125 175 Grovavfall till sortering/deponi 67 25 4 Kärl- och säckavfall 2005. 5 Ingick i kärl- och säckavfallet år 2005. 19

Tidningar och förpackningar till återvinning 149 175 Farligt avfall från hushåll 3,6 5,0 Tabell 5. Hushållsavfall inom kommunens ansvarsområde samt producentansvaret. Åtgärder För att uppnå målen bör följande åtgärder genomföras. Satsning på informations- och kommunikationsinsatser, exempelvis Satsning på informationsmaterial och förbättringar av hemsida. Informationskampanjer riktat till allmänheten om källsortering och farligt avfall. Underlätta sorteringen vid återvinningscentralerna bl.a. genom enhetlig information och skyltning. Projekt för verksamheters avfall. Utveckling av miljöstyrande taxor, exempelvis Införande av vägning av hushållsavfallet vid hämtning så att hushållen betalar efter vikt istället för volym. Differentierade avgifter för källsorterat avfall och blandat avfall. Avfallshanteringssystem från 2007 - Insamling Förpackningar och returpapper enligt producentansvaret Renhållningen har som ambition att fortsätta vara entreprenör för insamlingen av förpackningar och returpapper enligt producentansvaret om ekonomiska förutsättningar finns. Hushållen bör ha möjlighet att kunna lämna både grovavfall, farligt avfall och producentansvarsmaterial på en och samma plats, d.v.s. vid kommunens återvinningscentraler. Bemannade återvinningscentraler ger en bättre sortering av avfall än obemannade återvinningsstationer. Återvinningsstationer bör därför ses som ett möjligt komplement till återvinningscentralerna. Återvinningscentraler och miljöstationer Återvinningscentralerna i Hamra och Ljugarn som ligger vid gamla grovtippar kommer att stängas när grovtipparna ska sluttäckas. Det innebär det kommer att finnas fem återvinningscentraler (ÅVC) med miljöstationer samt två miljöstationer på Gotland. Kostnaden för att bygga en ny ÅVC samt driftkostnaden för de återvinningscentraler som har låg besöksfrekvens blir för hög för att motivera att nya byggs upp. De stängda ÅVC kommer därför inte att ersättas med nylokaliserade. En möjlighet är att i stället anordna obemannade återvinningsstationer för förpackningar och returpapper enligt producentansvaret på lämpliga platser. 20

Fastighetshämtning Dagens kärl- och säckavfall kommer med start hösten 2007 att hämtas vid fastighet i två fraktioner, en komposterbar och en brännbar fraktion. Kärl för båda fraktionerna kommer att delas ut. Möjligheten att hemkompostera kommer att finnas kvar. Grovavfall hämtas inte regelbundet vid fastighet, hämtning kan beställas mot avgift enligt taxa för de fastighetsägare som inte har möjlighet att transportera sitt avfall till en återvinningscentral. Tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar och plastförpackningar kommer så länge de ekonomiska förutsättningarna finns och/eller att renhållning är entreprenör fortsättningsvis att hämtas vid fastighet, den så kallade grindhämtningen. Detta styrs av de avtal som materialbolagen erbjuder. Avfallshanteringssystem från 2007 - behandling Behandling av hushållssopor Ragn-Sells har från den 1 januari 2007 övertagit ansvaret för behandlingen av hushållssoporna inkl grovavfall. De brännbara fraktionerna ska sorteras till ett avfallsbränsle som levereras till förbränning på Cementa. Metaller och deponirest från sorteringen omhändertas separat. När källsortering av matavfall och annat lättnedbrytbart organiskt införts kommer denna fraktion inledningsvis att transporteras till Ragn-Sells anläggning på fastlandet för kompostering. Ragn-Sells kommer att ta över driften av Roma avfallsanläggning. Anläggningen kommer att byggas ur för maskinell sortering av brännbart avfall samt biologisk behandling av hushållsavfall genom kompostering. Sorteringen av avfallet på Slite avfallsanläggning kommer därför inte längre att behövas. Inom några år kommer huvuddelen av hushållsavfall utom material och förpackningar enligt producentansvaret och farligt avfall att kunna behandlas lokalt på Gotland. Biologisk behandling Syftet med åtgärder som avfallsskatt och deponiförbud är bl.a. att styra omhändertagandet från deponering samt att öka andelen organiskt avfall till biologisk behandling. Mat- och köksavfall från hushåll och liknande är sådant biologiskt lättnedbrytbart avfall och brukar även kallas bioavfall. En stor del av hushållsavfallet kan källsorteras för biologisk behandling genom hemkompostering, d.v.s. kompostering på den egna fastigheten då lämpliga förutsättningar finns, eller storskalig central behandling. Det finns två huvudmetoder för biologisk behandling i större skala, kompostering och rötning. Vid komposteringen, som är mest utbredd i Sverige, sker nedbrytningen med hjälp av syre medan rötning sker under syrefria förhållanden. Utbyggnaden av rötningsanläggningar pågår i Sverige och väntas öka i framtiden. 21

Insamlingssystemet på Gotland - nuvarande Organisation Verksamhetsansvaret för kommunens renhållningsverksamhet och avfallsanläggningar ligger hos tekniska nämnden utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Verksamheten verkställs av tekniska förvaltningen, som även ansvarar för bl.a. gator, parker, och allmänna platser, fastigheter, hamnar, vatten- och avloppsanläggningar och kollektivtrafik. Insamling och behandling av avfall samt drift av återvinningscentraler, miljöstationer och andra avfallsanläggningar sker dels i egen regi, dels av anlitade entreprenörer. Ragn-Sells AB samlar in kärl- och säckavfall från fastigheter sedan den 1 januari 2006. Det finns drygt 22200 abonnemang för fastighetshämtning av hushållsavfall från arbetsplatser, bostäder och fritidshus. Från 2007 sker även leverans av insamlat avfall till Ragn-Sells för behandling. Insamling Hushållsavfall och latrin samlas in av Ragn-Sells AB fr.o.m. 2006-01-01. Slam från enskilda avloppsanläggningar hämtas fr.o.m. 2006-01-01 av tekniska förvaltningen över hela Gotland förutom på Fårö där hämtningen för närvarande utförs av en lokal entreprenör, Fårö slamsugnings HB. Returpapper, well och pappersförpackningar samt förpackningar av metall och plast, utom dryckesförpackningar, hanteras av tekniska förvaltningen i egenskap av entreprenör för respektive materialbolag. Det genomförs via grindhämtning och återvinningscentralerna. Insamling av glas i glasigloos sker av tekniska förvaltningen i egenskap av entreprenör för Svensk Glasåtervinning AB. Transport av farligt avfall från miljöstationerna till mottagningsstationen för farligt avfall i Visby sker genom tekniska förvaltningen. Drift av återvinningscentraler och miljöstationer sker dels i egen regi, dels genom entreprenad. Behandling, avfallsanläggningar Drift av Slite avfallsanläggning samt mottagningsstationen för farligt avfall sker i egen regi. Hushållsavfall levereras till Ragn-Sells AB för behandling fr.o.m. 2007-01-01. Avfallsanläggningen i Roma-Dalhem för omlastning och mellanlagring av avfall drivs av avfallsentreprenören från den 1 mars 2007. Föreskrifter om avfallshantering Föreskrifter om avfallshanteringen för Gotlands kommun samt taxa kan laddas ner från hemsidan eller beställas från tekniska förvaltningen 6. I föreskrifterna regleras hur avfall ska samlas in och vilka skyldighet kommunen respektive fastighetsinnehavare har. Den reglerar också vilka undantag som finns för eget omhändertagande av avfall som uppstår inom den egna fastigheten t.ex. hemkompostering av 6 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 eller ring kundtjänst tel: 26 91 00 22

köksavfall. Möjlighet finns även för att omhänderta slam, latrin och urin inom jordbruksfastigheter. Avgifter och taxor Renhållningsavgiften ska täcka kostnader för insamling, transporter och behandling av hushållsavfall, för återvinningscentraler, insamling av farligt avfall, hantering av batterier samt för information, planering och administration. Kostnaderna för renhållningen har ökat bl.a. till följd av två höjningar av deponiskatten, den nya förbränningsskatten som infördes den 1 juli 2006 samt ändring av avfallshanteringen mot källsortering. Renhållningsavgiften används även för kostnader som gamla tippar medför. Driften av dagens deponier är mer rättvis, då kostnaderna inte läggs på framtiden. Producenternas kostnader för den insamling som åligger dem enligt lag betalas av konsumenterna. Förpackningsavgiften för ett hushåll uppskattas ligga i intervallet 220 400 kr per år. Avgifterna bestäms av producenterna och styrs av marknadsvärdet för de olika materialslagen. Återvinning av annat avfall kan till viss del finansieras med intäkter för material och minskad deponering som innebär en kostnadsminskning. Detta kommer dock inte att vara nog för att täcka merkostnaderna för t.ex. sortering av avfall och energiutvinning. Med tanke på miljöoch resursskäl måste åtgärder ändå genomföras för att inte skjuta upp kostnaderna på framtiden. Hanteringen kommer också att fortsättningsvis ge en bättre kontroll av farligt avfall, minskade avfallsmängder till deponi och bättre behandling av avfallet. Renhållningsavgiften Renhållningsavgiften för hushållen på Gotland ligger över genomsnittet jämfört med övriga kommuner i landet. Enligt den senaste undersökningen av renhållningsavgiften i landets kommuner som Svenska Renhållningsverksföreningen gjort ligger den i genomsnitt på 1 600 kr per år för hämtning varannan vecka för en villafastighet. På Gotland är avgiften för en villafastighet 2 174 kr per år med hämtning enligt det vanligaste alternativet, hämtning av säck varannan vecka (taxa 2006-04-01). Ändringar i avgiften för latrinhämtning infördes 2006-04-01. Renhållningstaxan höjdes även 2006-07-01 då den nya förbränningsskatten infördes. En ny miljöstyrande taxa kommer att införas samtidigt med den nya källsorteringen och insamlingen av komposterbart avfall. Det betyder bl.a. att den som lämnar blandat avfall i stället för att sortera i kompost och brännbart avfall kommer att betala mer. För att hushållen, företagen och andra verksamheter ska kunna påverka sina avfallskostnader kommer taxorna även fortsättningsvis vara differentierade. Principen bör vara att tjänster utöver basabonnemanget betalas av den som önskar en högre servicegrad. För aktuella priser se renhållningstaxan 7 samt prislista för renhållningstjänster 8 på hemsidan eller beställ den från Tekniska förvaltningen. 7 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 eller ring kundtjänst tel: 26 91 00 23

Insamling av hushållsavfall Tabellerna 6 8 visar hur fastighetsägare kan återvinna sitt avfall och åskådliggör var respektive avfallsslag ska läggas, i kärl- och säckavfallet, om det är grindhämtning m.m. För att få veta detaljnivån på avfallsslaget visas det i återvinningsguiden som kan laddas ner från hemsidan eller beställas från tekniska förvaltningen 9. Papper, pappersförpackningar och well Producentansvar Grindhämtning Kärloch säck ÅVC X X Miljöstation eller miljöbilen Metallförpackningar X X Plast (hård och mjuk) X X Glas X X El- och elektronikavfall X Lysrör X X Glödlampor X X Vitvaror (utom kyl/frys) X X Tabell 6. Igloos Hushållsavfall Grindhämtning Kärloch säck ÅVC X X Miljöstation eller miljöbilen Brännbart hushållsavfall Icke brännbart hushållsavfall Farligt avfall X Batterier (små) X 10 Tabell 7. Skrymmande hushållsavfall/grovavfall Grindhämtning Kärloch säck ÅVC Miljöstation eller miljöbilen Kyl/frys X 11 X Trädgårdsavfall X Metallskrot X Rent trä X Övrigt grovavfall X Tabell 8. Igloos Igloos 8 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 eller ring kundtjänst tel: 26 91 00 9 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 eller ring kundtjänst tel: 26 91 00 10 Kan lämnas i batteriholkar och hos vissa återförsäljare 11 Hämtas mot avgift efter beställning, se renhållningens hemsida http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 24

Kärl och säckavfall Nedan följer en beskrivning av vilka alternativ det finns för hämtning av hushållsavfallet i kärl och säckar vid fastighet enligt gällande föreskrifter 2006. För aktuell information se hemsidan 12. Normalhämtningen av hushållsavfall är var fjortonde dag, året runt för permanentboende och under sommarperioden för fritidshus. Hämtning varje vecka kan fås efter anmälan till renhållningen för permanentboende och fritidshus i vissa tätorter och områden. Om hemkompostering av köksavfall, som ska anmälas till miljö och hälsoskyddsnämnden, sker på den egna fastigheten kan hämtning fås var fjärde vecka för permanentboende efter anmälan till tekniska nämnden. Hämtning en gång per kvartal eller halvår kräver dispens från miljö och hälsoskyddsnämnden. Tillfällig hämtning utom ordinarie abonnemang vid t.ex. idrottstävlingar, marknadsdagar eller liknande liksom hämtning under icke ordinarie hämtningsperiod för fritidshus, utförs mot avgift per hämtningstillfälle samt avgift enligt taxa för extra behållare/container. Hämtningen av avfall från hushåll sker via kärl eller säck. Säckar tillhandahålls och skiftas av personalen som hämtar hushållsavfallet. Från företag sker hämtningen även från container. Samgående om hämtning kan medges efter ansökan till tekniska nämnden. Källsorteringen på Gotland Källsorteringen startade tidigt på Gotland och insamlingsnivån av förpackningar, produkter och material enligt producentansvaret, farligt avfall m.m. ligger för flera kategorier över genomsnittet för Sverige. För historiken bakom källsorteringen se bilaga d. Grindhämtning av tidningar och förpackningar Hushållen har möjligheten att få papper, well samt förpackningar av metall, papper och plast hämtade vid grind, så kallad grindhämtning, med olika hämtningsintervall. Förpackningar av glas lämnas vid igloos som är placerade vid de flesta livsmedelsaffärer, se bilaga e för placering. Hushållen har också möjligheten att lämna förpackningarna på de sju återvinningscentralerna. 12 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 25

Återvinningscentraler De sju återvinningscentralerna runt om på Gotland tar förutom tidningar och förpackningar emot elavfall och grovavfall i olika fraktioner, t.ex. trädgårdsavfall, metaller/skrot och trä. Farligt avfall Farligt avfall från hushåll kan lämnas vid sju miljöstationer som finns vid återvinningscentralerna eller vissa bensinstationer. För de återvinningscentraler som inte har en stationär miljöstation ställs miljöbilen upp för mottagning av farligt avfall, tider annonseras i lokaltidningarna. Farligt avfall Även mycket små mängder av farligt avfall kan orsaka stor skada för miljön och i slutändan skadar det också människor och djur. Därför är det viktigt att farligt avfall inte slängs med övriga sopor, i naturen, spolas ned i toaletten eller hälls ut i avloppet utan samlas in och tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Använd miljövänliga produkter och lämna in det farliga avfall som uppstår till miljöstationen. Det vinner både miljön och din hälsa på! Mer information om Farligt avfall från hushåll finns i en guide som kan hämtas från hemsidan eller beställas från tekniska förvaltningen. Matavfall och annat organiskt avfall Köksavfall kan hemkomposteras vilket är vanligast för villaägare. Vissa större fastighetsägare som Gotlandshem har även infört sortering och kompostering av köksavfallet för sina hyresgäster i vissa bostadsområden. Övriga hushåll sorterar köksavfall till säck- och kärlavfallet som går till förbränning med energiutvinning. 26

Hemkompostering av köksavfall måste anmälas till Miljö och hälsoskyddsnämnden. Kompostering av trädgårdsavfall kan däremot göras utan anmälan. Information till hushållen finns i komposteringsguiden som kan hämtas från hemsidan eller beställas från tekniska förvaltningen 13. Med start i oktober 2007 kommer källsortering och insamling av matavfall och annat komposterbart avfall att införas på Gotland. Den nya källsorteringen innebär att alla hushåll och andra kommer att få möjlighet att sortera sitt hushållsavfall i kompost och brännbart avfall. Insamlingen kommer att ske i två separata avfallskärl. Avloppsfraktioner Enskilda avloppsanläggningar Slam från enskilda och mindre avloppsanläggningar hämtas efter särskild beställning med fastställda hämtningsintervaller, se hemsida 14. Slammet transporteras till de kommunala reningsverken för avvattning. Slam från de mindre verken transporteras till Klintehamns och Visbys reningsverk där det hanteras tillsammans med det slam som produceras inom anläggningarna. Vid Visby avloppsreningsverk rötas slam i en rötgaskammare. Den biogas som produceras vid rötningen levereras sedan tidigare till GEAB och används till bl.a. fjärrvärme. Från 2006 används energin för torkning av slam till slampellets. Slampellets återvinns genom förbränning. Slamprojektet på Fårö Slammet som hämtas på Fårö töms i två behållare, en på 1 200 m 3 vid Austers och en på 1 000 m 3 vid Kalbjärga. Det finns tillstånd för verksamheten och slammet lagras minst 6 månader för att sedan spridas på åkermark. Mängd som inte har kunnat lagras eller spridas har förts till kommunalt reningsverk. Det finns lagar som reglerar utspridning av slam, se bilaga f. Latrin Latrin hämtas regelbundet från fastighet efter hämtningsschema, se hemsida 15 och bilaga g. 13 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 eller ring kundtjänst tel: 26 91 00 14 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 15 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 27

Turister och besökare Turister och besökare på Gotland kan utnyttja återvinningscentralerna, glasigloos och miljöstationer på samma vis som de permanentboende. Det finns en avlämningsplats innan färjeterminalen där hushållsavfall (en påse) kan slängas i samband med att turister och besökare lämnar Gotland. Hamnavfall Kommunen har skyldighet att transportera bort olje-, toalett- och fast avfall samt rester av andra skadliga ämnen från fartyg i hamn. Detta gäller inte för oljehaltigt eller annat förorenat barlast- eller tankspolvatten. Fartyg är sedan 2001 skyldiga att lämna sitt avfall innan de lämnar svensk hamn och hamnarna är i sin tur skyldiga att motta avfallet. Sjöfartsverket meddelar närmare föreskrifter om hamnarnas skyldighet att motta avfall från fartyg. Avfall från företag Företag kan välja abonnemang för hushållsavfall enligt kommunens föreskrifter om avfallshantering och renhållningstaxa. Företag kan även lämna returpapper och förpackningar på återvinningscentralerna eller mot avgift få det hämtat av renhållningen/entreprenör för materialbolagen. För verksamhetsavfall svarar verksamhetsutövaren för att anlita en entreprenör för att omhänderta avfall som uppstår i verksamheten. Renhållningen erbjuder vissa avfallstjänster för farligt avfall från företag och annat verksamhetsavfall enligt prislista för renhållningstjänster. Dessa kan laddas ner från hemsidan eller beställas från tekniska förvaltningen 16. Information Syfte Information är ett medel som kan användas för att styra avfallshanteringen mot ett kretsloppanpassat och mer resurssnålt samhälle. Det är också ett viktigt verktyg för att uppfylla avfallsplanens mål samt verksamhetsmål för avfallshanteringen. Hushållen, företagen, besökare m.fl. behöver information om hur de ska källsortera för att öka andelen avfall som går till återvinning och minska andelen avfall som går till deponering. Särskilt vid förändringar, t.ex. när man inför nya fraktioner i källsorteringen, är information i god tid viktig för att hushållen ska kunna ta till sig nya rutiner. Informationsinsatser Renhållningen arbetar kontinuerligt med olika former av information mot allmänheten och abonnenter. Samtliga hushåll på Gotland har senast 2004 fått utskick med en aktuell återvinningsguide med sorteringsanvisningar. En guide för sortering av farligt avfall från 16 http://www.gotland.se klicka på bygga och bo i vänster kolumn, därefter på renhållningen, se s. 37 eller ring kundtjänst tel: 26 91 00 28