Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 inför anläggandet av VA-ledning

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:61 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 inför anläggandet av VA-ledning Säby 2:4, Vintrosa socken, Örebro kommun och län, Närke Johnny Rönngren

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:61 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 inför anläggandet av VA-ledning Säby 2:4, Vintrosa socken, Örebro kommun och län, Närke Johnny Rönngren Lst dnr 431-3452-2016

ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.se Översiktskarta över Örebro län med platsen för förundersökningen markerad med en röd prick. 2017 Arkeologgruppen AB Arkeologgruppen rapport 2017:61 Författare Johnny Rönngren Grafisk form Nina Balknäs@Högtorps Diverse Omslagsfoto Morgondagg i undersökningsområdet. Foto Om inte annat anges är fotografierna tagna av Arkeologgruppen AB. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Dnr R50223371_170001

Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Inledning...5 Bakgrund och kulturmiljö...5 Syfte och frågeställningar...9 Metod och genomförande...10 Resultat...10 Tolkning...15 Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen...17 Bilagor...20 Bilaga 1. Schakttabell...20 Bilaga 2. Anläggningstabell...21 Bilaga 3. 14 C-analys...22

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 Figur 1. Karta över trakten kring Säby med den aktuella undersökningsplatsen markerad med en svart cirkel. Skala 1:250 000. 4

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 Sammanfattning En förundersökning av en nypåträffad fornlämning utfördes av Arkeologgruppen AB. Vid en utredning år 2015 påträffades fem stolphål, vilka tolkades utgöra del av en större boplats, möjligen den intilliggande boplatsen Vintrosa 93:1. Resultaten från förundersökningen kunde inte påvisa någon boplatsförekomst inom området. Påträffade lämningar såsom lager med kol, åkerdiken och ett överplöjt röjningsröse kunde istället kopplas till jordbruksverksamhet under historisk tid. Därmed kunde ingen fornlämning av boplatskaraktär konstateras inom området. Inledning Örebro kommun och WSP Sverige AB planerade att anlägga en överföringsledning för vatten mellan Örebro och Fjugesta, vilken kommer att beröra den nypåträffade boplatslämningen. Boplatslämningen hade påträffat vid en utredning etapp 2 år 2015 då fem stycken stolphål påträffades vid sökschaktning i fastigheten Säby 2:4, Vintrosa socken. Platsen gavs objektsnummer 6 och tolkades kunna höra samman med en stor, tidigare känd boplatslokal (Vintrosa 93:1) som undersöktes åren 2004 2005 och som ligger sig 150 meter norr om objektet. För att bedöma om en slutundersökning behövde utföras genomfördes en förundersökning i syfte att klargöra den nypåträffade lämningens karaktär och datering. Arkeologgruppen AB fick i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län att utföra den arkeologiska förundersökningen, vilken utfördes av Johnny Rönngren och Leif Karlenby mellan den 8 och 12 september 2016. Beslut i ärendet fattades den 26 augusti 2016. Arbetet bekostades av Örebro kommun. Bakgrund och kulturmiljö Säby befinner sig omkring 14 kilometer väster om Örebro och påträffas på den så kallade Närkeslätten i ett landskap som domineras av öppen odlingsbygd. Under åren 2004 och 2005 utfördes ett flertal arkeologiska undersökningar i samband med anläggandet av E18 mellan Örebro och Lekhyttan. Omkring 150 meter norr om den aktuella undersökningsplatsen fanns en svag förhöjning i landskapet med ett registrerat gravoch boplatsområde (Vintrosa 93:1). Vid undersökningarna påträffades lämningar som till äldsta delen daterades till 4000 f.kr. (se Graner 2008). Främst påträffades boplatslämningar från äldre järnålder, vilka utgjordes av huslämningar från förromersk- och romersk järnålder. Byggnaderna bestod av större långhus och mindre byggnader såsom grophus, vilket antyder att en gård tidigare hade legat på platsen. Utöver detta påträffades även inslag från stenålder, bronsålder, medeltid 5

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 6 Figur 2. Undersökningsområdet är markerat med en svart ram och befinner sig strax söder om gamla E18-vägen. I norr påträffas fornlämningen Vintrosa 32:2 som utgör tomtplats för Säby by. Vintrosa 93:1 undersöktes i samband med nydragningen av E18 och resulterade i påträffade gravar och boplatslämningar. Skala 1:5 000.

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 Figur 3. Storskifteskarta från år 1777. Undersökningsområdet utgjordes under denna tid av hagmark och i närheten fanns även en backstuga och ett soldattorp (LMS 1777 akt: S70-47:2). Skala 1:5 000. 7

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 Figur 4. Laga skifteskartan från år 1851. Undersökningsområdet bestod av åkermark och röjningsrösen (LMA 1851 akt: 18-vin-52). Skala 1:5 000. 8

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 och efterreformatorisk tid. Analyser av röjningsrösen och äldre odlingsytor kunde påvisa att odling pågått kontinuerligt alltsedan äldre järnålder och även förekommit dessförinnan. Marken i Säby hade således plöjts och odlats under en lång period. Vid undersökningarna noterades även att anläggningarna ofta lakats ur i den moränrika marken och var dåligt bevarade. Byn Säby ligger omkring 300 meter nordöst om förundersökningsområdet. Under 1770-talet var platsen för undersökningsområdet beläget på mark som bestod av hagmark. En backstuga och ett soldattorp till en ryttare fanns öster om undersökningsytan (Vintrosa 73:1 2) (se LMS 1777 akt: S70-47:2). I markbeskrivningen för laga skifteskartan år 1851 beskrevs marken vara åker till gamla husar torpet (se LMA 1851 akt: 18-vin-52). Flera små utritade prickar på åkermarken markerar även att röjningsrösen förekommit inom ytan. Syfte och frågeställningar Uppdraget innebar att utföra en arkeologisk förundersökning av den nypåträffade fornlämningen (objekt 6) inom fastigheten Säby 2:4 i Örebro kommun och beskriva dess karaktär, tidsställning, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet med hjälp av ett vetenskapligt arbetssätt. Undersökningen skulle ligga till grund för att avgöra om det fanns ett behov av en avslutande arkeologisk undersökning. För att uppnå ovanstående syfte kom följande frågeställningar att ligga till grund för arbetet: förekomst av anläggningar med bedömning av deras typ, antal och ålder eventuell förekomst av kulturlager, deras karaktär och ålder bedömning av lämningarnas komplexitet inklusive eventuell stratigrafi eventuellt fyndinnehåll i form av bedömning av fyndens typ, antal och åldersbedömning av fornlämningens bevarandegrad på aktuell plats rumslig avgränsning av fornlämningen inom exploateringsområdet ett försök till bedömning av vilken typ av aktiviteter som ligger bakom de anläggningar, kulturlager och fynd som påträffas vid förundersökningen. Den arkeologiska förundersökningen skulle genomföras med god kvalitet så att den kunde ligga till grund för bedömningen av fornlämningens kunskapspotential inför ett eventuellt beslut om arkeologisk undersökning och för kommunens fortsatta planering. 9

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 Figur 5. Översikt över den östra delen av schakt 253. Till höger i bild syns ett stenfyllt åkerdike samt de svartfläckiga resterna efter kol-lager A238. Lämningarna tolkades ha tillkommit under 1700 1800-tal i samband med att platsen övergick från att vara hagmark till att bli åkermark. Foto från sydväst. Metod och genomförande Inledningsvis skulle undersökningsområdet avsökas med metallsökare. Dessvärre passerade en kraftig elledning ovanför undersökningsområdet som innebar att störningarna från ledningen omöjliggjorde användandet av metallsökaren. Inom undersökningsområdet grävdes schakt och sammanhängande ytor med utgångspunkt i de vid utredningen påträffade anläggningarna. Detta gjordes på ett sätt som var tänkt att fysiskt fastställa lämningarnas utbredning samt att möjliggöra en bedömning av deras karaktär och bevarandegrad. Då förhållandevis få anläggningar påträffades handgrävdes samtliga för att bedöma deras karaktär och bevarandegrad. Påträffade objekt mättes in med RTK-GPS och registrerades i GIS-programmet Intrasis 3 samt redigerades i ArcGIS 10.3.1. Resultat Resultatet från den arkeologiska undersökningen kunde inte påvisa att en förhistorisk boplats förekommit inom ytan. Lämningar som påträffades vid utredningen och vid den aktuella förundersökningen kan närmast karakteriseras som ett fåtal lämningar, vilka tillkommit samband med jordbruksverksamhet under historisk tid. Sammanlagt grävdes sju schakt om totalt 540 kvadratmeter. Två större schakt (S253, S289) om vardera 150 kvadratmeter öppnades där stolphål tidigare påträffats vid utredningsskedet. 10

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 Figur 6. Inom ytan grävdes sju schakt om sammanlagt 540 kvadratmeter. En kraftledning passerade över ytan (se schakt 390), vilket störde ut metalldetektorn. Skala 1:1 000. 11

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 Figur 7. Schaktplan med påträffade anläggningar. Lämningarna var få till antalet och inget pekade på att de ingick i en boplatslämning inom området. Flertalet lämningar kunde istället kopplas till 1700- och 1800-talets jordbruk. Skala 1: 500. Figur 8. Schaktplanen från förundersökningen i relation till resultatet från utredningen som utfördes år 2015. Utredningens lämningar är markerade med blått. Skala 1:500. 12

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 Figur 9. Översikt över schakt 289 från väster. I schaktet fanns två gropar och ett överplöjt röjningsröse. I schakt 253 som mätte 10x14 meter låg lämningarna vid 0,3 0,4 meters djup i den siltiga moränbotten. Två stolphål (A200, A209) lokaliserades. Ett tredje stolphål som påträffats vid utredningen visade sig vara ett stenlyft (se utredning A268). En större yta runt stolphålen öppnades upp och i slutändan var schaktet 150 kvadratmeter stort utan att fler stolphål eller dylikt påträffades. I södra delen av schaktet fanns ett omfattande kol-lager (A238) som var 10x5 meter stort och 0,03 0,05 meter tjockt. Lagret fortsatte söder om schaktkanten mot förundersökningsområdets södra begränsning. Det var svart, och vitfläckigt med spridda koncentrationer av kol. Ett kolprov togs från lagret och en bit bark daterades till 2400 2200 f.kr. (se bilaga 3). Genom kollagret fanns en 8,2 meter lång stenfylld ränna (A219). Rännan var 0,2 meter djup och var grävd genom kol-lagret (A238). Den var fylld med 0,05 0,2 meter stora stenar. Troligen rör det sig om ett dräneringsdike. En liknande ränna (A427) påträffades i schakt 420, och utgör fortsättningen på dräneringsdiket, vilket tillsammans ger en längd på minst 18 meter. I övrigt var den underliggande moränen mycket stenbunden med flera 0,3 0,4 meter stora, sköra skifferstenar vilka ofta färgat jorden i en mörkare brunfärgad ton. Flera observerade runda mörkfärgningar som först tolkades som stolphål omtolkades efter handgrävning som stenlyft efter skifferstenar. Schakt 286 mätte 20x 5 14 meter och innehöll två avlånga gropar och ett överplöjt odlingsröse. Den södra gropen A360 hade påträffats redan vid utredningen och tolkades i samband med detta som ett stolphål. Då schaktet grävdes och utvidgades visade det sig att stolphålet utgjorde den norra änden 13

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 Figur 10. Grop A314. Den var 0,15 meter djup och hade en fyllning med sand, skiffer och enstaka fragment av kol. Foto från sydväst. av en grop som mätte 1,8 x0,6 meter och var 0,15 meter djup. Formen var oregelbunden men något oval med nordvästlig-sydöstlig riktning. Den var djupast i den norra änden i vad som vid utredningen tolkats som ett stolphål. I resterande del av gropen var den 0,05 0,1 meter djup. Fyllningen utgjordes av omrörd silt och moränsand med enstaka fragment av kol. Även i norr påträffades en långsmal grop med likartad fyllning och karaktär. Den mätte 2,8x0,6 1,9 meter och låg i nordöstlig- sydvästlig riktning. Anläggningen hade tolkats som ett stolphål (se utredning A309) vid utredningen. Kolprov togs ur båda groparna. Vedartsanalysen gav enbart 0,2 millimeter stora fragment av lövträd med kraftig beläggning av humus och silt. Proverna var dessvärre för små och dåligt bevarade för att kunna användas vid 14 C-analys. I norra delen av schaktet påträffades resterna av ett överplöjt och skadat odlingsröse (A307). Röset mätte 3,3x2,9 och bestod i de yttersta delarna av utspridda stenar som förflyttats ur sitt ursprungliga läge. Röset låg ovanpå ett 0,1 tjockt lager odlingsjord som överlagrade den naturliga marknivån. Det har troligen anlagts i ett skede då marken nyttjats som åker eller äng. Stenarnas storlek varierade mellan 0,1 0,4 meter. Trots att röset var skadat kunde en svagt välvd form observeras hos röset. I schakt 390 som mätte 13x6 meter påträffades en grop (A402) som var 1x0,45 meter stor, 0,15 meter djup, och innehöll morän blandat med matjord. 14

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 Figur 11. Schakt 289 sedd från nordöst. Till höger om doktor Karlenby syns resterna efter det överplöjda röjningsröset. Tolkning Förundersökningen kunde inte påvisa någon boplats inom förundersökningsområdet. De lämningar som påträffades vid utredningen och förundersökningen utgjordes av enstaka stolphål, gropar, kol-lager, ett stenfyllt dike och ett röjningsröse. Lämningarna pekar på att jordbruksverksamhet förekommit inom ytan. Enligt storskifteskartan från år 1777 har en backstuga och ett soldattorp funnits invid förundersökningsområdets nordöstra hörn. I laga skiftes markbeskrivning över platsen anges att den var åkermark till det gamla soldattorpet, vilket troligen innebär att marken varit odlad sedan slutet av 1700-talet. När en av Säbys gårdar, i och med laga skifte år 1851, flyttas till platsen 160 meter söder om undersökningsområdet innebär det att marken runt undersökningsområdet odlades upp då de tidigare utmarkerna omvandlades från ängsmark till odlingsjord. Det är troligen under denna period från sent 1700-tal och framåt som det stenfyllda dräneringsdiket och röjningsröset anläggs. Vid förundersökningen togs tre 14 C-prov på anläggningarna A314, A360 och A238. Proverna som togs från groparna (A314 och A360) kunde inte analyseras då kolfragmenten var för små och skadade av beläggningar av humus och silt. Kolet från lager A238 daterades till 2400 2200 f.kr. 15

Arkeologisk förundersökning i Säby 2:4 Figur 12. Schakt 390 sett från väster. I schaktet påträffades enbart en grop med matjord i fyllningen, vilket talar för en sen tillkomst. Kollagret innehöll även tegelfragment och skärvor av rödgods, vilket betyder att lagret består av ett omrört material. Inslaget av det gamla kolet kan ändå inte visa på att en äldre boplats funnits inom ytan då förundersökningen resulterade i såpass få lämningar av boplatskaraktär. Man hade i sådana fall velat finna fler lämningar såsom härdar, kokgropar eller flera stolphål, gärna med dateringar till samma tidsperiod. De två groparna som påträffades och inte kunde dateras kan inte ges någon förklaring vad gäller funktion och ålder. De var dessutom urlakade och dåligt bevarade. 16

Arkeologgruppen AB rapport 2017:61 Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen Syftet med förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. För att uppnå ovanstående syfte ställdes ett antal frågeställningar upp i undersökningsplanen (utgående från Länsstyrelsens förfrågningsunderlag). Resultatet från förundersökningen visade att lämningarna som påträffades vid utredningen inte härrör från en boplats. Vid utredningen påträffades lämningar som kan kopplas till jordbruksverksamhet under historisk tid. I övrigt påträffades ett fåtal lämningar vars tillkomst inte med säkerhet kan avgöras. En fortsatt undersökning i området kan därmed inte anses ge vidare svar på detta då de påträffade anläggningarnas är alltför få. Det var inte möjligt att, i enlighet med undersökningsplanen, använda metalldetektorn vid fältarbetet då en kraftledning passerade undersökningsområdet. Metalldetektorn reagerade mot kraftledningen genom att ge konstanta och oregelbundna signaler. Arkeologgruppen AB bedömer att de i undersökningsplanen uppställda frågeställningarna har besvarats och syftet uppfyllts. 17

Referenser Tryckta källor Graner, G., Knabe, E., & Thorsberg, K. 2008. Arkeologisk undersökning. 6 000 år på Säby. Närke, Vintrosa socken, Säby 2:19 och 3:1, RAÄ 93. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, Rapport 2008:13 (RAÄ dnr 321-322-2009). Kartor och arkivmaterial HISTORISKA LANTMÄTERIAKTER Storskifte på inägor, 1777. Vintrosa socken, Säby 1-3 Lantmäteristyrelsens arkiv, akt S70-47:1. Laga skifte, 1851. Vintrosa socken, Säby 1-3. Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 18-vin-52. 18

Tekniska och administrativa uppgifter Län Kommun Landskap Socken Örebro Örebro Örebro Säby Fastighet Säby 2:4 Fornlämningsnummer Lämningstyp boplats Datering stenålder historisk tid Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens beslutsdatum 2016-08-26 Länsstyrelsens diarienummer 431-3452-2016 Arkeologgruppens projektnummer Ag2017_70 Projektledning Personal Johnny Rönngren Johnny Rönngren, Leif Karlenby Undersökningstid 2016-09-08 till 2016-09-12 Exploateringsyta 2100 m 2 Undersökt yta Inmätningsteknik Koordinatsystem 540 m 2, 91 löpmeter RTK-GPS SWEREF 99 TM Höjdsystem RH 2000 Arkiv Arkivmaterial förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB. Digitalt arkiv Digitala data förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB. Fynd Inga fynd omhändertogs. 19

Bilagor Bilaga 1. Schakttabell S-nr Storlek/m Djup/m Beskrivning 253 10x14 0,5 Schakt som grävdes där lämningar påträffats vid utredning. Vegetationsskikt 0,05 Matjord 0,2 Siltig morän >0,2 Moränen var rik på stenar 0,05-0,3 meter stora. Sporadiskt förekom flertalet stenlyft, troligen efter röjda stenar. I schaktets syd-östra del påträffades en stenfylld ränna som fungerat som täckdike. I söder påträffades ett äldre odlingsskikt. 263 3,2x11 0,3-0,4 Matjord 0,2 meter. Sandig morän 0,2 meter. Två hästskor påträffades i matjorden. 274 3,1x11 0,3-0,4 Matjord 0,2 meter. Sandig morän 0,2 meter. 285 3x12 0,3 Matjord 0,2 meter. Sandig morän 0,1 meter. 289 5-12x19 0,4 Matjord 0,2 meter. Sandig morän 0,2 meter. Större schakt som öppnades för att lokalisera stolphål som påträffats vid utredningen. Två gropar och ett röjningsröse påträffades. 390 14x6 0,3 Matjord 0,2 meter. Sandig morän 0,1 420 13x3,5 0,3-0,4 Matjord 0,2 meter. Sandig morän 0,1 I schaktet påträffades dike A427 som var en fortsättning på dike 219 i schakt 253. 20

Bilaga 2. Anläggningstabell Anr Storlek/m Djup/m Typ Beskrivning 200 0,4 0,1 Stolphål Överst var lager 238. Rund stolphål med fyllning av kol och sot. Skålformad botten. 209 0,5 0,1 Stolphål Överst var lager 238. Rund stolphål med fyllning av kol och sot. Skålformad botten. 219 8x0,5 0,2 Dike Stenfyllt dike, löst packad i nedgrävning som skurit genom kollager 238. Täckdike. Hör samman med A427. 238 9x5,5 0,05-0,07 Kollager Lager med kol och bränd sand. Spridda koncentrationer med kolfragment. Innehöll tegel och rödgods. 307 3,4x3,1 0,2 Röjningsröse Överplöjt röjningsröse som bestod av stenar med en storlek om 0,1-0,3 meter. Välvd form, enskiktat,, överlagrade ett äldre odlingslager som var 0,05 meter tjockt, Röset överlagrat av 0,1-0,15 meter tjock matjord. 314 2,8x0,6 0,15 Grop Oregelbunden grop med två utbuktningar mot öster. Gropen var 0,15 meter djup och innehöll, sand, skiffergrus och enstaka kolfragment. 360 1,9x0,6 0,15 Grop Oval grop som vid utredningen tolkats som stolphål (Se A298 utredning). Gropen var 0,15 meter djup och innehöll, sand, skiffergrus och enstaka kolfragment. 402 1x0,45 0,15 Grop Rund grop med flammig mörkbrun fyllning med innehåll av matjord och morän. Skålformad botten. Inslag av kol. Troligen sentida. 427 3,5x0,5 0,2 Dike Stenfyllt dike, löst packad i nedgrävning. Täckdike. Hör samman med A219. 21

Bilaga 3. 14 C-analys REPORT OF RADIOCARBON DATING ANALYSES Mr. Johnny Ronngren Arkeologgruppen AB Rerport Date: July 14, 2017 Material Received: June 23, 2017 Sample Information and Data Sample Code Number Conventional Radiocarbon Age (BP) or Percent Modern Carbon (pmc) & Stable Isotopes Calendar Calibrated Results: 95.4 % Probability High Probability Density Range Method (HPD) Beta - 468047 AG2016-70 419 3870 +/- 30 BP IRMS δ13c: -30.3 o/oo Submitter Material: Charcoal (bark) Analyzed Material: Pretreatment: Charred material (charred material) acid/alkali/acid (89.7%) ( 4.3%) ( 1.4%) 2465-2278 cal BC 2251-2229 cal BC 2220-2211 cal BC (4414-4227 cal BP) (4200-4178 cal BP) (4169-4160 cal BP) Analysis Service: Percent Modern Carbon: Fraction Modern Carbon: D14C: 14C: Measured Radiocarbon Age: Calibration: AMS-Standard delivery 61.77 +/- 0.23 pmc 0.6177 +/- 0.0023-382.31 +/- 2.31 o/oo -387.29 +/- 2.31 o/oo(1950:2017) (without d13c correction): 3960 +/- 30 BP BetaCal3.21: HPD method: INTCAL13 Results are ISO/IEC-17025:2005 accredited. No sub-contracting or student labor was used in the analyses. All work was done at Beta in 4 in-house NEC accelerator mass spectrometers and 4 Thermo IRMSs. The "Conventional Radiocarbon Age" was calculated using the Libby half-life (5568 years), is corrected for total isotopic fraction and was used for calendar calibration where applicable. The Age is rounded to the nearest 10 years and is reported as radiocarbon years before present (BP), present" = AD 1950. Results greater than the modern reference are reported as percent modern carbon (pmc). The modern reference standard was 95% the 14C signature of NIST SRM-4990C (oxalic acid). Quoted errors are 1 sigma counting statistics. Calculated sigmas less than 30 BP on the Conventional Radiocarbon Age are conservatively rounded up to 30. d13c values are on the material itself (not the AMS d13c). d13c and d15n values are relative to VPDB-1. References for calendar calibrations are cited at the bottom of calibration graph pages. Page 2 of 3 22

BetaCal 3.21 Calibration of Radiocarbon Age to Calendar Years (High Probability Density Range Method (HPD): INTCAL13) (Variables: d13c = -30.3 o/oo) Laboratory number Conventional radiocarbon age Beta-468047 3870 ± 30 BP 95.4% probability (89.7%) (4.3%) (1.4%) 2465-2278 cal BC 2251-2229 cal BC 2220-2211 cal BC (4414-4227 cal BP) (4200-4178 cal BP) (4169-4160 cal BP) 68.2% probability (33.3%) (18%) (16.9%) 2351-2293 cal BC 2454-2419 cal BC 2407-2376 cal BC (4300-4242 cal BP) (4403-4368 cal BP) (4356-4325 cal BP) 4100 AG2016-70 419 3870 ± 30 BP Charred material Radiocarbon determination (BP) 4000 3900 3800 3700 3600 3500 2550 2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 Calibrated date (cal BC) Database used INTCAL13 References References to Probability Method Bronk Ramsey, C. (2009). Bayesian analysis of radiocarbon dates. Radiocarbon, 51(1), 337-360. References to Database INTCAL13 Reimer, et.al., 2013, Radiocarbon55(4). Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida 33155 Tel: (305)667-5167 Fax: (305)663-0964 Email: beta@radiocarbon.com Page 3 of 3 23

Quality Assurance Report This report provides the results of reference materials used to validate radiocarbon analyses prior to reporting. Known-value reference materials were analyzed quasi-simultaneously with the unknowns. Results are reported as expected values vs measured values. Reported values are calculated relative to NIST SRM-4990B and corrected for isotopic fractionation. Results are reported using the direct analytical measure percent modern carbon (pmc) with one relative standard deviation. Agreement between expected and measured values is taken as being within 2 sigma agreement (error x 2) to account for total laboratory error. Report Date: July 14, 2017 Submitter: Mr. Johnny Ronngren QA MEASUREMENTS Reference 1 Expected Value: Measured Value: Agreement: 0.44 +/- 0.10 pmc 0.46 +/- 0.04 pmc Accepted Reference 2 Expected Value: Measured Value: Agreement: 129.41 +/- 0.06 pmc 129.75 +/- 0.39 pmc Accepted Reference 3 Expected Value: Measured Value: Agreement: 96.69 +/- 0.50 pmc 96.68 +/- 0.30 pmc Accepted COMMENT: All measurements passed acceptance tests. Validation: Date: July 14, 2017 24

25

RAPPORT 2017:61