Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund

Inspektionsrapport från Skolinspektionen Dnr:53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Beslut Skolrapporter

Beslut 2008-11-13 1 (12) Dnr: 53-2008:1771 LKS gymnasieförbund Box 39 261 22 LANDSKRONA Genomförd regelbunden tillsyn i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Skolinspektionen är ny myndighet för tillsyn, kvalitetsgranskning och tillståndsprövning sedan den 1 oktober 2008. Det innebär att Skolinspektionen svarar för de frågor som Skolverket tidigare svarade för inom detta område. Inspektioner som påbörjats under Skolverkets ansvar drivs vidare och rapporteras av Skolinspektionen. Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund av ungdomsutbildningen. Besök gjordes i gymnasieförbundets skolor under perioden 2 till den 19 september 2008. Vid regelbunden tillsyn tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för ungdomar i gymnasieförbundet att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om gymnasieförbundet uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns publicerade på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn) Av bilagda rapporter framgår vilka skolor som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för gymnasieförbundet och skolorna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av gymnasieförbundets ansvarstagande är dels dokument från gymnasieförbundet och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om gymnasieförbundet och skolorna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I gymnasieförbundet genomfördes intervjuer med representanter för direktionen och cen-

Beslut 2008-11-13 2 (12) Dnr: 53-2008:1771 trala tjänstemän. Samtliga gymnasieskolor har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Företrädare för gymnasieförbundet har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporterna.

Beslut 2008-11-13 3 (12) Dnr: 53-2008:1771 Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Antal elever 1904 96 Källa: Uppgifter från gymnasieförbundet 2008-10-16 Gymnasieförbundets verksamhet leds politiskt av en direktion som väljs av medlemskommunernas fullmäktige. Direktionen har också ett arbetsutskott som fungerar som facknämnd. Direktionen utser arbetsutskottets ledamöter. Chef för gymnasieförbundets verksamhet är en utbildningsdirektör. Som stöd i sitt arbete har utbildningsdirektören ett kansli med ansvar för intagning, utveckling, personal, ekonomi, informationsteknik samt skolbibliotek. Gymnasieförbundet startade 1992 och består av sju gymnasieskolor: Allvar Gullstrandsgymnasiet Elise Malmrosgymnasiet Enoch Thulingymnasiet Frans Möllergymnasiet Justus Tranchellgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Svalöfs gymnasium Gymnasieförbundet erbjuder utbildning inom 15 nationella program, ett specialutformat program samt individuella programmet. Vidare erbjuder gymnasieförbundet fyra nationella program samt ett specialutformat program och individuella programmet inom gymnasiesärskolan. Helhetsbedömning Det finns en politisk vilja inom gymnasieförbundet att ge skolorna goda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med de nationella målen. Detta sker bland annat genom en medveten styrning och ledning samt en hög andel behöriga lärare. Gymnasieförbundets verksamhet bedöms i stort vara av god kvalitet.

Beslut 2008-11-13 4 (12) Dnr: 53-2008:1771 Gymnasieförbundet har som mål i sin skolplan att eleven som påbörjar sina studier i högre grad än idag ska fullfölja sina studier med godkända resultat. Vidare ska andelen elever som når behörighet till högskolan vara på minst riksgenomsnittet. Elevernas totala resultat i gymnasieförbundet ligger något under riksgenomsnittet i samtliga redovisade variabler (se tabell 1). Den genomsnittliga betygspoängen har kontinuerligt ökat under femårsperioden medan övriga variabler varit relativt stabila. Det finns dock en variation i resultaten mellan program och år. Gymnasieförbundet har god kunskap om dessa resultat. Av intervjuer med arbetsutskottet samt utbildningsdirektören och utvecklingschefen framgår det att variationen i resultat mellan programmen och inom programmen över tid bland annat kan förklaras med lägre meritvärden hos de elever som påbörjat sina studier på en del program jämfört med tidigare år samt att då det är ett fåtal elever i en del avgångsklasser så påverkas den totala resultatbilden för programmet i högre utsträckning av varje enskild elevs resultat. I relation till resultaten för grundskolan i de kommuner vars elever genomgår sin gymnasieutbildning inom gymnasieförbundet framstår betygsresultaten som goda. En jämförelse mellan kommunernas resultat i grundskolan och förbundets resultat visar att elevernas samlade kunskapsresultat har närmat sig riksgenomsnittet under gymnasietiden. På förbundsnivå görs både en analys av meritvärdena hos de elever som börjar på de olika programmen inom förbundet och av resultaten för de elever som genomfört sin gymnasiala utbildning. Analyserna och bedömningen av måluppfyllelsen ligger till grund för beslut om övergripande utvecklingsarbete inom gymnasieförbundet. De senaste åren har övergripande insatser kring bland annat bedömning och betygssättning genomförts. Vidare har man inom gymnasieförbundet infört att varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan med syftet att denna ska stödja den enskilde elevens utveckling. Införandet av en individuell utvecklingsplan är ett initiativ där förbundet valt att gå längre i sin dokumentation av elevens kunskapsutveckling än de krav som ställs i gymnasieförordningen. Skolinspektionen bedömer att detta initiativ kan ge eleverna ökade förutsättningar för en individanpassad utbildning. Tillsammans med Landskrona, Kävlinge och Svalövs kommuner drivs vidare ett projekt, Ökad måluppfyllelse, som har som mål att öka andelen elever som slutar grundskolan med godkända betyg samt öka andelen elever som når ett slutbetyg. Gymnasieförbundet har som mål i sin skolplan att eleven ska känna sig trygg på sin skola samt att varje elev från alla skall mötas av en respektfull inställning och ges möjlighet att bearbeta rädsla, oro och misstänksamhet. Av genomförda intervjuer samt förbundets dokumentation framgår att gymnasieförbundets skolor i huvudsak utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Elevernas trygghet och trivsel följs upp och analyseras på förbundsnivå. Bedömningen av måluppfyllelsen ligger till grund för beslut om övergripande åtgärder inom gymnasieförbundet. För förbundet finns bland annat handlingsplaner för integration och etnisk mångfald och för arbetet med att stödja och hjälpa flickor som lever i familjer med starkt patriarkala värderingar. Ute på skolorna genomförs olika insatser, riktade såväl mot personal

Beslut 2008-11-13 5 (12) Dnr: 53-2008:1771 som mot elever, för att utveckla värdegrundsarbetet. Av inspektionen framgår dock att värdegrundsarbetet bör stärkas på ett par av gymnasieförbundets skolor. Skolorna upprättar likabehandlingsplaner men av inspektionen framgår att flertalet skolor behöver revidera planerna så att dessa uppfyller lagens krav. Skolinspektionen bedömer att gymnasieförbundet måste se till att det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarnas krav i gymnasieförbundets samtliga skolor. Styrningen av utbildningsverksamheten i gymnasieförbundet är, såväl politiskt som bland centrala tjänstemän, aktiv och medveten. Skolornas rektorer bedöms vara förtrogna med det dagliga arbetet samt ta det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. Enligt skollagen får bara den anställas som rektor som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. En av gymnasieförbundets rektorer hade vid den tidpunkt då han anställdes som rektor i förbundet en mycket begränsad pedagogisk utbildning. Denna inskränkte sig till ett halvårs aspirantutbildning för blivande rektorer genom Trygghetsstiftelsen. Gymnasieförbundet bedömde denna utbildning som tillräcklig i relation till skollagens krav. Skolinspektionen bedömer dock att denna utbildning inte motsvarar skollagens krav på en pedagogisk utbildning men kan ses som ett led i rektorns kompetensutveckling tillsammans med den statliga rektorsutbildning han för närvarande genomgår. Skolinspektionen vill peka på vikten att gymnasieförbundet, vid framtida anställningar av rektorer, försäkrar sig om att gymnasieförbundet uppfyller skollagens krav på att den som anställs ska ha förvärvat pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. Skolinspektionen bedömer att mål- och resultatstyrningen överlag fungerar väl i gymnasieförbundet. Det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i skolplanen. Det finns en fastställd kvalitetsplan för gymnasieförbundet. På skolorna finns upprättade arbetsplaner och skolornas verksamhet utvärderas med hjälp av certifieringsmodellen Qualis. Skolorna gör, utifrån Qualis, enkäter till personal, elever och föräldrar samt en självvärdering av den egna verksamheten. Inom förbundet brottas man dock med att svarsfrekvensen på enkäterna generellt är låg bland elever och föräldrar. Skolornas kvalitetsarbete följs upp genom kvalitetsdialoger där även politiker från direktionen deltar. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen för gymnasieförbundets verksamhet uppfyller förordningens krav. Skolinspektionen bedömer dock att samtliga skolors kvalitetsredovisningar i olika utsträckning måste utvecklas för att uppfylla förordningens krav. Vidare behöver det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas på några skolor. Gymnasieförbundet erbjuder flertalet nationella program samt ett specialutformat program inom gymnasieskolan. Av inspektionen har det framkommit att flertalet skolor måste se över hur de erbjuder kurser inom det valbara utrymmet samt på Svalöfs gymnasium inom ramen för det individuella valet. Vidare måste anordnandet av det individuella programmet på Elise Malmrosgymnasiet ses över så att omfattningen motsvarar heltidsstudier. Skolinspektionen bedömer utifrån dessa brister att gymnasieförbundet måste följa upp att eleverna erbjuds den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till.

Beslut 2008-11-13 6 (12) Dnr: 53-2008:1771 Inom gymnasieförbundet erbjuds ett antal lokala kurser vilka bedöms i skolrapporten för den skola som fattat beslut om dem. Den centralt fastställda lokala kursen trafikantkunskap uppfyller inte gymnasieförordningens krav. Kursens innehåll ryms inom det nationella utbudet av kurser för körkortsrelaterad utbildning. Sådan utbildning är dessutom endast motiverad för yrkesförare inom transportsektorn eller för förare av anläggningsmaskiner, i övrigt ligger inte körkortsutbildning inom ramen för gymnasieskolans uppdrag. I bedömningarna nedan samt i bilagda skolrapporter redovisas vilka åtgärder gymnasieförbundet ska vidta. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 13 februari 2009 ska Landskrona Kävlinge Svalövs gymnasieförbund redovisa till Skolinspektionen, Avdelningen i Lund, vilka åtgärder som vidtagits. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Inom detta granskningsområde behandlas skolornas kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas hur gymnasieförbundet följer upp och utvärderar resultaten. 1.1 Resultat som har uppnåtts i gymnasieförbundets verksamhet Kommentar och bedömning: Av den nationella statistiken för gymnasieförbundet framgår det att den genomsnittliga betygspoängen ökat från 13,1 till 13,6 mellan åren 2003 till 2007. Dock ligger den genomsnittliga betygspoängen för år 2007 fortfarande under genomsnittet för kommunala skolor i riket, 13,6 jämfört med 14,0. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier varierar mellan 82 och 86 procent under åren 2003 till 2007. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier ligger dock år 2007 under genomsnittet för kommunala skolor i riket. Den genomsnittliga betygspoängen år 2007 varierar mellan 10,7 på hotell- och restaurangprogrammet och 16,5 på naturvetenskapsprogrammet. Jämfört med genomsnittet för kommunala skolor ligger den genomsnittliga betygspoängen år 2007 över genomsnittet på några program, medan övriga program ligger i paritet med eller under genomsnittet. På några program, till exempel barn- och fritidsprogrammet, har den genomsnittliga betygspoängen stadigt

Beslut 2008-11-13 7 (12) Dnr: 53-2008:1771 ökat mellan åren 2003 och 2007. Den genomsnittliga betygspoängen varierar dock i olika utsträckning mellan åren på flertalet program. Andelen elever med grundläggande behörighet låg år 2007 över eller i paritet med genomsnittet för kommunala skolor i riket på några program. En tydlig nedgång i andelen med grundläggande behörighet år 2007 jämfört med 2006 kan noteras på hotell- och restaurangprogrammet och teknikprogrammet. Enligt gymnasieförbundets statistik för år 2007 gick 49 procent av eleverna på individuella programmet i Landskrona och 58 procent i Svalöv vidare till ett nationellt program inom ett år. Motsvarande siffra för riket var 38 procent år 2006. Av intervjuer med rektorer och personal framgår det att gymnasiesärskolans elever överlag når goda resultat. Tabell 1: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund Samtliga skolor i kommunen 1 Riket 2 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 13,1 13,2 13,2 13,5 13,6 13,6 14,1 84 82 86 85 84 84 89 Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra 65 70 69 70 68 68 76 år 3 Källa: Skolverkets officiella statistik, 2008-10-14. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 1.2 Uppföljning av kunskapsresultat 1.2.1 Gymnasieförbundet följer upp och utvärderar kunskapsresultaten. Styrdokumentens mål och krav 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 3 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

2 Normer och värden Beslut 2008-11-13 8 (12) Dnr: 53-2008:1771 Inom detta granskningsområde behandlas gymnasieförbundets arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Gymnasieförbundets samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. Styrdokumentens mål och krav 2.1.2 Gymnasieförbundet ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan kränkande behandling i alla verksamheter. Styrdokumentens mål och krav 2.1.3 Gymnasieförbundet ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna i alla verksamheter. Styrdokumentens mål och krav Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Samtliga skolor i gymnasieförbundet har upprättat likabehandlingsplaner. Inspektionen har visat att likabehandlingsplanen på flertalet skolor inte uppfyller författningarnas krav. En mer utförlig bedömning av likabehandlings-

Beslut 2008-11-13 9 (12) Dnr: 53-2008:1771 planen finns i respektive skolrapport. Skolinspektionen bedömer att gymnasieförbundet måste se till att det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarnas krav i gymnasieförbundets samtliga skolor. 2.1.4 Gymnasieförbundet ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön i samtliga verksamheter är trygg Styrdokumentens mål och krav 3 Gymnasieförbundets ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas gymnasieförbundets ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur gymnasieförbundets kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Den regelbundna tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal och hur gymnasieförbundet följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Gymnasieförbundet erbjuder den undervisning och de valmöjligheter elever har rätt till. Styrdokumentens mål och krav Enligt skollagen ansvarar gymnasieförbundet för att utbildningen genomfös i enlighet med bestämmelserna i de statliga styrdokumenten. Genomförda intervjuer och dokumentstudier visar att flertalet skolor inte erbjuder kurser inom det valbara utrymmet i enlighet med SKOLFS 2000:1 och SKOLFS 2008:70. Fordonsprogrammet på Svalöfs gymnasium erbjuder inte eleverna valmöjligheter inom det individuella valet. På Elise Malmrosgymnasiets individuella program erbjuds inte alla elever en utbildning motsvarande heltidsstudier. Skolinspektionen bedömer att gymnasieförbundet måste följa upp att eleverna erbjuds den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till.

Beslut 2008-11-13 10 (12) Dnr: 53-2008:1771 3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med författningarnas krav. Styrdokumentens mål och krav Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. För varje kurs skall det finnas en kursplan. Det skall av kursplanen framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut. Den centralt beslutade kursen trafikantkunskap är en kurs där innehållet ryms inom det nationella utbudet av kurser för körkortsrelaterad utbildning. Sådan utbildning är dessutom endast motiverad för yrkesförare inom transportsektorn eller för förare av anläggningsmaskiner, i övrigt ligger inte körkortsutbildning inom ramen för gymnasieskolans uppdrag. Skolinspektionen bedömer att kursen trafikantkunskap inte uppfyller författningarnas krav på en lokal kurs. 3.2 Resurser 3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i gymnasieförbundet har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Styrdokumentens mål och krav 3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov. Styrdokumentens mål och krav 3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. Styrdokumentens mål och krav

Beslut 2008-11-13 11 (12) Dnr: 53-2008:1771 3.3 Styrning och ledning 3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. Styrdokumentens mål och krav 3.3.2 Gymnasieförbundet ser till att lärare som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. Styrdokumentens mål och krav 3.3.3 Gymnasieförbundet har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder gymnasieförbundet avser att vidta för att uppnå nationella bestämmelser. Styrdokumentens mål och krav 3.3.4 Gymnasieförbundet följer upp att skolplikten fullgörs och att ungdomar 16 20 år, som inte fullgjort utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, har sysselsättning. Styrdokumentens mål och krav 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Gymnasieförbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Styrdokumentens mål och krav 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

Beslut 2008-11-13 12 (12) Dnr: 53-2008:1771 Styrdokumentens mål och krav På Skolinspektionens vägnar Björn Persson Avdelningschef Peter Ekborg Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också undervisningsrådet Cecilia Hanö deltagit. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilagor Skolrapporter

Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Allvar Gullstrandgymnasiet Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Allvar Gullstrandgymnasiet Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Allvar Gullstrandgymnasiet den 2-3 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Allvar Gullstrandgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Allvar Gullstrandgymnasiet intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

2 (14) Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Allvar Gullstrandgymnasiet Allvar Gullstrandgymnasiet Antal elever 286 Källa: Uppgifter från skolan, 2008-09-03 Allvar Gullstrandgymnasiet är lokaliserat till Landskrona och ligger i samma byggnad som Justus Tranchellgymnasiet och Elise Malmrosgymnasiet. Skolan har följande program: Estetiska programmet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program (DiNova) 54 elever 30 elever 116 elever 70 elever 13 elever Medieprogrammet startade på skolan läsåret 2007/2008 och det specialutformade programmet DiNova (med inriktning mot naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program) är under avveckling och har vid tiden för besöket endast elever i årskurs 3. Skolan leds av en rektor. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till cirka 30 procent. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål.

3 (14) Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Allvar Gullstrandgymnasiet Riket Fristående skolor Kommunala skolor 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 Estetiska programmet (ES) Genomsnittlig betygspoäng. 12,8 14,3.. 14,1 14,7 14,9. 54 94.. 87 89,9 90,8 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Naturvetenskapsprogrammet (NV) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. 14,8 15,3 15,2 16,5 16,7 16,2. 86 93 85 97 95,3 95,8 Teknikprogrammet (TE) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. 12,3 12,6 14,1 12,5 13,2 14,0. 65 84 85 53 88,4 89,4 Specialutformade program Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier..... 13,5. 14,4..... 86. 90,5 Totalt Genomsnittlig betygspoäng 14,7 13,8 14,4 14,7 14,8 14,2 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 85 75 92 85 86 88,9 89,6 Källa: Skolverkets officiella statistik, 2008-10-14. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer

4 (14) Kommentar och bedömning: Skolans kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna ligger i nivå med riksgenomsnittet för NV och ES programmen medan resultaten för teknikprogrammet ligger under riksgenomsnittet. Siffrorna för teknikprogrammet är dock baserade på ett litet antal elever vilket leder till att resultaten för få elever får stort genomslag i siffrorna. Utvecklingen över tid för skolan visar en relativt stabil nivå för den genomsnittliga betygspoängen medan andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan varierar mellan olika år och program. En närmare analys av kunskapsresultaten för skolan visar att skillnaderna i resultat mellan kvinnor och män är obetydliga. Skolan bör på ett mer strukturerat sätt använda den tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

5 (14) 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

6 (14) Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas och enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Enligt gymnasieförordningen ska det för varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan finnas ett klassråd. Klassrådet ska behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Eleverna tränas i representativa demokratiska beslutsformer genom elevråd och klassråd men genomförda intervjuer visar att det representativa elevinflytandet kan utvecklas. Elevrådets arbete är okänt för flertalet av de intervjuade eleverna. Klassråd genomförs i varierande omfattning och en skolgemensam struktur för hur klassrådsverksamheten ska genomföras saknas. Elevernas inflytande i den dagliga undervisningen och i den enskilda kursen varierar mellan olika lärare. Intervjuerna visar att eleverna ofta ges ett inflytande över planering av provtillfällen och redovisningstillfällen och i viss mån över arbetssätt och arbetsformer. Inflytande över kursens innehåll fungerar väl hos en del lärare och i en del kurser men det är också vanligt att läraren presenterar en färdig planering vid kursstart och elevernas inflytande över innehållet i dessa kurser blir närmast obefintligt. I flertalet kurser deltar eleverna endast i begränsad omfattning vid planeringen av kursen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att tränas i representativa demokratiska beslutsformer och klassråd måste genomföras i alla klasser. Inspektörerna bedömer vidare att skolan bör utveckla elevernas inflytande så att lärarna planerar undervisningen tillsammans med eleverna och att eleverna genom denna planering ges ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

7 (14) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

8 (14) 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och motverka annan kränkande behandling. Skolan genomför olika former av förebyggande värdegrundsarbete. Detta arbete saknar dock en skolövergripande struktur och utformningen av arbetet är i allt för hög grad beroende av den enskilde lärarens intresse och engagemang. Detta leder i sin tur till att värdegrundsarbetet med enskilda elever och grupper av elever varierar i omfattning och kvalitet. Inspektörerna bedömer att skolans förebyggande värdegrundsarbete bör stärkas och omfatta alla elever på lika villkor. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Utifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamheten ska konkreta planerade åtgärder för året redovisas i likabehandlingsplanen. Den ska upprättas, följas

9 (14) upp och ses över under medverkan av eleverna. Skolans likabehandlingsplan bygger inte på en tydlig och aktuell kartläggning av verksamhetens behov och saknar konkreta planerade åtgärder för året. Vid intervjuer med eleverna framkommer också att flertalet elever inte känner till innehållet i likabehandlingsplanen. Eleverna har inte heller medverkat vid utarbetandet av denna plan. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan måste revideras så att den uppfyller författningarnas krav. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas.

10 (14) Enligt skollagen har elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på övriga nationella program har rätt till 2 430 timmar om 60 minuter. Enligt gymnasieförordningen har elever på specialutformat program rätt till samma garanterade undervisningstid som gäller för elever på nationella program. Enligt gymnasieförordningen definieras undervisningstid som tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som genomförs under lärares ledning. Eleverna på det specialutformade programmet DiNova har ett mindre antal undervisningstimmar i skolan och mer hemarbete. Undervisningen bedrivs delvis på distans och en dag i veckan är undervisningsfri för eleverna. Eleverna erbjuds handledning och kommunikationen utanför klassrummet sker till stor del via e-post. Skolan räknar in denna tid i den garanterade undervisningstiden trots att distansundervisningen inte kan anses vara genomförd under lärares ledning. Programmet är under avveckling och hade vid tiden för besöket endast elever i årskurs tre. Inspektörerna bedömer att utformningen av det specialutformade programmet DiNova måste ses över så att alla elever erbjuds den garanterade undervisningstiden. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna. 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Se 3.1.1.

11 (14) 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Enligt skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Några av de kurser som finns att välja inom utrymmet för elevernas individuella val medför avgifter för eleverna som i några fall överstiger 1000 kronor per elev och kurs. Inspektörerna bedömer att skolan måste ge alla elever tillgång till en avgiftsfri utbildning i alla de kurser som är obligatoriska eller valbara för eleverna.

12 (14) 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Se huvudmannarapporten 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

13 (14) Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika former av utvärderingar och uppföljningar, bland annat genom centralt initierade Qualisenkäter. Qualis är ett kvalitetssäkringssystem som gymnasieförbundet valt att arbeta utifrån. Dessa uppföljningar och utvärderingar kombinerat med nationell statistik ger en god bild av skolans resultat men inom vissa områden saknas en skolövergripande resultatanalys som leder fram till konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse, detta är särskilt tydligt när det gäller skolans kunskapsresultat i form av betyg. Det kvalitetsarbete som bedrivs saknar i vissa fall en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas mot en tydligare koppling mellan resultat i förhållande till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans kvalitetsredovisning innehåller en självskattning i relation till ett an-

14 (14) tal av Qualis kvalitetsområden som i sin tur relaterar till några av målområdena i läroplanen men en bred bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, särskilt kunskapsmålen, saknas. Åtgärder för ökad måluppfyllelse finns i begränsad omfattning och är inte tydliga eller direkt kopplade till bedömningarna av måluppfyllelsen. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas inte i skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte är i enlighet med förordningen och måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska också redovisa en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 2008-11-13 Lund Peter Ekborg Ebba Svartz

Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Elise Malmrosgymnasiet Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Elise Malmrosgymnasiet Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Elise Malmrosgymnasiet den 18 19 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Elise Malmrosgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Elise Malmrosgymnasiet intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Elise Malmrosgymnasiet Elise Malmrosgymnasiet Antal elever 83 30 Källa: Uppgifter från skolan, 2008-09-19

2 (16) Elise Malmrosgymnasiet är lokaliserat till Landskrona och ligger i samma byggnad som Allvar Gullstrandgymnasiet och Justus Tranchellgymnasiet. Skolan erbjuder följande utbildningar: Individuella programmet (IV) Individuella programmet med inriktning industri, där karaktärsämneskurser läses på entreprenad hos Lernia Individuella programmet med inriktning hantverk, där karaktärsämneskurser läses på entreprenad hos TAU Learning Individuella programmet med inriktning lärling/energi, där lärlingsutbildningen genomförs på entreprenad hos Öresundsvarvet. IVIK (Individuella programmet introduktionskurs) Medieprogrammet inom gymnasiesärskolan Specialutformat program med inriktning mot Barn- och fritidsprogrammet inom gymnasiesärskolan Individuella programmet inom gymnasiesärskolan. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till cirka 60 procent. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Skolans personal är organiserad i arbetslag.

3 (16) 1 KUNSKAPER BEDÖMNINGAR Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Kommentar och bedömning: Av skolans egna uppgifter framgår det att andelen elever som blir behöriga till ett nationellt program har minskat de senaste åren, från 62 procent 2005 till 49 procent 2007. Av intervjuer med skolledning och lärare framgår det att en förklaring till minskningen är att andelen elever som gått in på ett programinriktat individuellt program (PRIV) har ökat de senaste åren. Detta har lett till att en större andel av skolans elever har flera behörighetsämnen från grundskolan att läsa in innan de blir behöriga till ett nationellt program. Vidare nämns som förklaringar i intervjuerna en hög frånvarofrekvens bland eleverna samt arbetssätt som inte alltid varit anpassade till elevernas behov. Inom gymnasiesärskolan har, då programmen inte varit igång så många år, hittills endast ett fåtal elever slutfört sina studier. Inspektörerna bedömer att skolan, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, mer strukturerat bör analysera kunskapsresultaten för att identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.

4 (16) 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation/skolsituation. 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Av läroplanen framgår det att läraren vid betygsättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Skolan har påbörjat ett arbete kring kunskapssyn för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjuer med skolledningen och lärare visar dock på stor variation mellan lärarna på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. En gemensam syn bland lärarna kring bedömning och betygsättning finns i dagsläget inte på skolan. Av intervjuerna framgår det att det förekommer att bedömningen och betygsättningen snarare utgår från en avprickning av kunskapsmoment än en samlad bedömning av elevens kunskaper utifrån kunskapsmålen i kursplanen och betygskriterierna. Inspektörerna bedömer att arbetet med likvärdig bedömning och betygsättning bör intensifieras så att bedömningen och betygsättningen av elevernas prestationer tydligare utgår från de nationella målen i kursplanerna och betygskriterierna.

5 (16) 1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. Enligt läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling. Av intervjuer med skolledningen och lärarna framgår att det behövs en tydligare fokusering på läroplanens mål att sträva mot i skolans arbete så att dessa i större utsträckning än i dag utgör inriktningen för skolans utbildning. Av intervjuerna framgår vidare att kursplanernas mål inte alltid anger inriktningen för utbildningen utan det varierar mellan lärarna i vilken utsträckning deras undervisning utgår från målen i kursplanerna. Inspektörerna har i intervjuerna tagit del av exempel på undervisning som snarare är momentstyrd än målstyrd. Inspektörerna bedömer att läroplanens och kursplanernas mål i högre utsträckning måste ange inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

6 (16) Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas och enligt läroplanen ska läraren se till att alla oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Eleverna tränas i representativa demokratiska beslutsformer genom elevråd och skolkonferens. Skolledningen upplever det dock som svårt att engagera eleverna i skolkonferensen. Inspektörerna har tagit del av goda exempel på väl fungerande elevinflytande över innehåll och arbetsformer på skolan. Av intervjuer med skolledning, lärare och elever framgår det dock att variationen är stor mellan lärare och ämnen i vilken utsträckning eleven ges möjlighet till inflytande över arbetsformer och innehåll. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande i undervisningen är att de har kännedom om kursplanernas mål och betygskriterier. Inspektörerna har också tagit del av goda exempel där lärare presenterar och går igenom målen och betygskriterierna i början av kursen samt återkopplar regelbundet till dessa under kursens gång samt vid betygsättningen av elevens prestation. Det varierar dock i vilken utsträckning lärarna går igenom målen och betygskriterierna i början av utbildningen samt återkopplar till dem under utbildningens gång och vid betygsättningen av elevens prestationer. Fokus tenderar att ligga mer på att presentera och prata om betygskriterierna än om målen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetsformerna så att samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till inflytande över såväl innehåll som arbetsformer i undervisningen. Skolan bör vidare säkerställa att elever ges kännedom om målen och betygskriterierna i samtliga ämnen/kurser samt att de får en återkoppling till målen och betygskriterierna under utbildningens gång och vid betygsättningen. 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering.

7 (16) 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Av läroplanen för de frivilliga skolformerna framgår det att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Vidare framgår det att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. Av intervjuer med skolledningen samt lärare undervisande på individuella programmet framgår det att det inte finns en tillräcklig samverkan mellan lärarna kring ett antal centrala områden i utbildningen. I stor utsträckning tolkar och löser den enskilde läraren på egen hand delar av det för skolan gemensamma uppdraget. Intervjuerna visar på behov av samverkan mellan lärarna kring bland annat elevernas inflytande i undervisningen, värdegrundsarbetet samt bedömning och betygsättning. Intervjuade lärare på individuella programmet uppger att arbetslagsmötena i huvudsak används till att lösa praktiska frågor i det dagliga arbetet och inte i någon högre utsträckning till pedagogiska diskussioner. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan lärarna på det individuella programmet bör förbättras. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

8 (16) 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Enligt skollagen ska ett individuellt program först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt eller ett specialutformat program. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier och utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som ska fastställas av styrelsen för utbildningen. Av intervjuer med skolledningen framgår det att det finns elever, inskrivna på Elise Malmrosgymnasiet, som inom ramen för detta program har praktik på heltid. Någon plan för utbildning under praktiktiden, till exempel i form av lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning, finns inte för dessa elever. Inspektörerna bedömer att alla elever på individuella program inte får tillgång till de utbildningsinslag som krävs för att nå skollagens syfte med programmet.

9 (16) 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns- och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och motverka annan kränkande behandling. Skolan har sedan ett år tillbaka bedrivit en kompetensutveckling kring värdegrunden i syfte att nå en gemensam värdegrund bland personalen. Av intervjuer med skolledning, lärare och elever framgår det att olika former av förebyggande arbete genomförs, men att lärarna i varierande grad tar ansvar för det gemensamma värdegrundsarbetet på skolan. Detta leder i sin tur till att värdegrundsarbetet med enskilda elever och grupper varierar i omfattning och kvalitet. Inspektörerna bedömer att skolans förebyggande värdegrundsarbete bör stärkas och omfatta alla elever.

10 (16) 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Utifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamheten ska konkreta planerade åtgärder för året redovisas i likabehandlingsplanen. Den ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Skolans likabehandlingsplan innehåller en nulägesanalys samt planerade åtgärder för år 2007. Inspektörerna har inte tagit del av en reviderad plan för 2008 baserad på en aktuell kartläggning. I skolans likabehandlingsplan görs ingen tydlig avgränsning mellan vilka åtgärder som är av mer återkommande generell karaktär och vilka åtgärder som är planerade att genomföras under det kommande året. Av intervjuer med skolledning och elever framgår det att flertalet elever inte känner till likabehandlingsplanen. Vidare framgår det att eleverna inte heller har medverkat vid utarbetandet av denna plan. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan måste revideras så att den uppfyller författningarnas krav. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

11 (16) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas. Enligt skollagen ska utbildningen på individuellt program bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen. Av intervjuerna framgår det att många av skolans elever genomgår en utbildning vars omfattning inte kan anses motsvara heltidsstudier. Omfattningen av studierna varierar alltifrån ett fåtal timmar per vecka till över tjugo timmar per vecka. Exempelvis omfattar utbildningen för elever på IVIK endast cirka tio timmar per vecka trots att intervjuade elever efterlyser mer undervisningstid. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över anordnandet av individuellt program så att omfattningen motsvarar heltidsstudier. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.

12 (16) 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. Enligt gymnasiesärskoleförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. För varje kurs ska det finnas en kursplan. Det ska av kursplanen framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever ska ha uppnått vid kursens slut. Skolan har upprättat lokala kurser för sitt specialutformade Barn- och fritidsprogram. Kursplanerna innehåller mål samt betygskriterier för betyget Godkänt. Kursplanerna saknar dock betygskriterier för betyget Väl godkänt. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över kursplanerna för de lokala kurserna så att dessa uppfyller gymnasiesärskoleförordningens krav. 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. Ej relevant. 3.1.6 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

13 (16) 3.1.7 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet. 3.1.8 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Se huvudmannarapporten

14 (16) 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. Av gymnasieförordningen framgår det att det för behandling av elevvårdsfrågor ska finnas en elevvårdskonferens (EVK) Ledamöter i elevvårdskonferensen är rektorn, företrädare för elevvården, berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den rektorn utser är ordförande. Av intervjuerna på skolan framgår det att biträdande rektorn regelmässigt ersätter rektorn i elevvårdskonferensen. Inspektörerna vill peka på att möjligheten att hålla sammanträde med elevvårdskonferensen utan att rektorn är närvarande inte får brukas i en sådan omfattning att skolan i praktiken kringgår förbudet för rektorn att sätta annan i sitt ställe. Inspektörerna bedömer att rektorn delegerat ansvaret avseende elevvårdskonferensen till biträdanden rektorn vilket strider mot författningarna. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

15 (16) Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika former av utvärderingar och uppföljningar, bland annat genom centralt initierade Qualisenkäter. Qualis är ett kvalitetssäkringssystem som gymnasieförbundet valt att arbeta utifrån. Av intervjuerna med skolledning och lärare framgår det att strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete finns men att fokus i arbetslagens utvärderingar inte alltid blir på skolans huvuduppdrag. Skolledningen bedömer att utvärderingarna i framtiden bör centreras mer kring lärarnas och arbetslagens eget arbete än vad som görs i dagsläget. Lärarintervjuerna visar på att det i allt för hög grad saknas en strukturerad analys och diskussion kring resultaten för att identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas mot en tydligare koppling mellan resultat i förhållande till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningen främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla en

16 (16) bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökas måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamheten förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans kvalitetsredovisning innehåller en självskattning i relation till ett antal av Qualis kvalitetsområden. En analys av resultaten samt bedömning av måluppfyllelsen görs i kvalitetsredovisningen. Konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse finns endast i begränsad omfattning och är i varierande utsträckning tydligt kopplade till de bedömningar av måluppfyllelsen som görs. Skolan följer upp likabehandlingsplanen i kvalitetsredovisningen. Dock redovisas i huvudsak vilka av planens åtgärder som genomförts under året i kvalitetsredovisningen och inte en utvärdering av likabehandlingsplanen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen bör utvecklas avseende vilka konkreta åtgärder skolan avser vidta kopplade till bedömningarna av måluppfyllelsen. Vidare bedömer inspektörerna att utvärderingen av likabehandlingsplanen bör utvecklas. 2008-11-13 Lund Michael Erenius Peter Ekborg

Utbildningsinspektion i Landskrona- Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Enoch Thulingymnasiet Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Enoch Thulingymnasiet Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Enoch Thulingymnasiet den 2-3 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Enoch Thulingymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Enoch Thulingymnasiet intervjuades rektorn, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Enoch Thulingymnasiet Enoch Thulingymnasiet Antal elever 219 Källa: Uppgifter från skolan, 2008-09-23

2 (12) Enoch Thulingymnasiet ligger i Landskrona och är en av sju gymnasieskolor i gymnasieförbundet Landskrona - Kävlinge - och Svalöv. Idag erbjuder skolan följande nationella program: Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Industriprogrammet (IP), Teknikprogrammet (TE) samt individuellt program (IV). Teknikprogrammet genomförs inte innevarande läsår på grund av bristande elevunderlag. Skolan har ett fåtal elever som går på programinriktat individuellt program (PRIV). Eleverna på byggprogrammet, industriprogrammet och elprogrammet får till största delen sin undervisning i separata byggnader som ligger åtskilda från varandra. Undervisningen i karaktärsämnen bedrivs i huvudsak på entreprenad av lärare anställda av Lernia. Bedömningar 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Enoch Thulingymnasiet Riket Fristående skolor Kommunala skolor 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 Byggprogrammet (BP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier... 11,6 11,2 12,5 12,1 12,4... 88 78 84 90,9 91,5 Elprogrammet (EC) Genomsnittlig betygspoäng. 13,9 12,2 11,6 12,7 12,4 12,3

3 (12) Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. 100 80 80 83 86,3 89,7 Industriprogrammet (IP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier..... 11.. 15,0 11,7..... 67.. 83,3 77,3 Totalt Genomsnittlig betygspoäng. 13,2 11,9 11,3 12,4 14,2 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. 98 81 77 81 88,9 89,6 Källa: Skolverkets officiella statistik, 2008-10-14. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Sammanställningen av resultaten från Enoch Thulingymnasiet utgår från nationell statistik. Statistiken visar utvecklingen mellan åren 2004 och 2007 gällande elprogrammet. Byggprogrammet visar utvecklingen mellan åren 2005 och 2007. Resultat från industriprogrammet finns endast redovisat för år 2006, då det övriga år varit färre än tio elever. Enligt skolans redovisning går de flesta av PRIV - eleverna över till nationellt program. På elprogrammet finns skolans enda kvinnliga elev. Nationell statistik visar att den genomsnittliga betygspoängen för Enoch Thulingymnasiet som helhet ligger under värdet för hela riket. Byggprogrammet ligger på samma nivå som riket medan elprogrammet ligger något över motsvarande program i riket. Som helhet kan inspektörerna konstatera att programmen visar en relativt jämn utveckling över åren och har en stigande tendens, både vad gäller genomsnittliga betygspoäng och behörighet till högskolestudier. En jämförelse mellan genomsnittlig betygspoäng och män med utländsk bakgrund visar att värdet ligger i nivå med elever med svensk bakgrund..

4 (12) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.

5 (12) 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

6 (12) 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Om det genom uppgift från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn enligt gymnasieförordningen se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I Enoch Thulingymnasiet visar inspektionsbesöket att åtgärdsprogram upprättas. Innehållet i åtgärdsprogrammen är av skiftande kvalitet, vissa kan fungera som utgångspunkt för en ökad måluppfyllelse medan andra saknar information om vad skolan ska vidta för åtgärder. Inspektörerna gör bedömningen att Enoch Thulingymnasiet behöver arbeta mer med hur innehållet i åtgärdsprogrammen ska vara utformat för att vara utgångspunkt för ökad måluppfyllelse. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.

7 (12) 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enoch Thulingymasiet har en likabehandlingsplan. Planen utgår inte från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov och den innehåller inte heller planerade åtgärder för det kommande året. Vidare framkommer vid elevintervjuer att planen och dess innehåll inte är känd av flertalet elever. Inspektörerna gör bedömningen att likabehandlingsplanen måste utformas så att den uppfyller lagens krav. Vidare behöver skolan öka elevernas delaktighet och information om likabehandlingsplanen så att skolans förhållningssätt och rutiner inom detta område blir kända av alla elever i Enoch Thulin-

8 (12) gymnasiet 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna. Enligt gymnasieförordningen beslutar styrelsen för utbildningen vilka valbara kurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval kurser som tillsammans kan ge en breddning och en fördjupning av elevernas kunskaper. Se också Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2000:1 och SKOLFS 2008:70. Av skolans poängplan framkommer att valbara kurser saknas på samtliga program, då de gjorts obligatoriska genom skolans val. El- och byggprogrammet saknar valbara kurser. Inspektörerna gör bedömningen att skolan måste erbjuda kurser alternativt sådana kurskombinationer att programmålen uppfylls i den omfattning som anges i Skolverkets föreskrifter. Vidare måste Enoch Thulingymnasiet, inom samtliga program, följa den programstruktur och poängplan som anges i gymnasieskolans nationella program (SKOLFS 2000:1).

9 (12) 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Ej relevant. 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

10 (12) 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nys metoder. Enoch Thulingymnasiet har en arbetsplan som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas under året. Arbetsplanen följs upp och utvärderas i respektive arbetslag på de olika programmen. Arbetsplanen utgör sedan ett underlag för kvalitetsredovisningen. Det varierar dock i vilken grad dessa arbetspla-

11 (12) nemål är förankrade i de olika programmen och hur styrande effekt de har. Skolan saknar en systematisk, dokumenterad uppföljning och utvärdering av verksamheten som kan utgöra en helhetsbild av skolans samlade resultat. För att göra en mer övergripande utvärdering av skolan som helhet har enkäter, i form av självvärdering använts. Dess enkäter ingår i ett kvalitetssystem som benämns Qualis. Av intervjuade elever framkommer dock att de i varierande grad känner till resultaten från enkäten. Inspektörerna kan konstatera att det i skolans beskrivning av kvalitetsarbetet framgår att skolan strävar efter att göra en övergripande utvärdering som ska omfatta hela utbildningen. Inspektörerna vill dock framhålla vikten av att skolans kvalitetsarbete utvecklas ytterligare så att det i högre grad ligger till grund för skolans samlade måluppfyllelse.. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Enoch Thulingymnasiet har en kvalitetsredovisning gemensam för skolan som helhet. Under rubriken Kvalitetskriterier och enkäter beskrivs i kvalitetsredovisningen värden från enkäter, vilka i första hand omfattar läroplanens mål att sträva mot. Kunskapsresultaten redovisas i form av slutbetyg. Där anges genomsnittligt betygspoäng, andel behöriga till högskolan och en särskild redovisning av de nationella proven. Det saknas dock en samlad bedömning av måluppfyllelsen av såväl kärnämnes- som karaktärsämneskurser. På Enoch Thulingymnasiet saknas en tydlig koppling mellan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Det blir därför svårt att knyta ihop mål resultat analys med konkreta åtgärder, så att en bedömning av skolans måluppfyllelse synliggörs. Skolans personal är till största delen bekanta med innehållet i kvalitetsredovisningen. Däremot känner eleverna inte till den eller om de medverkat i

12 (12) utarbetandet. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens krav. 2008-11-13 Lund Birgitta Knutsson Rohdin Helena Plantin

Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Frans Möllergymnasiet Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Frans Möllergymnasiet Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Frans Möllergymnasiet den 4-5 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen./tillsyn). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Frans Möllergymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Frans Möllergymnasiet intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Frans Möllergymnasiet Frans Möllergymnasiet Antal elever 348 11 Källa: Uppgifter från skolan 2008-09-23

2 (11) Frans Möllergymnasiet ligger i Kävlinge och är samlokaliserat med Lernia och kommunal vuxenutbildning. Skolan har följande program: Barn- och fritidsprogrammet (BF) Byggprogrammet (BP) Energiprogrammet (EN) Fordonsprogrammet (FP) Handelsprogrammet (HP) Hotell och restaurangprogrammet (HR) Hotell och restaurangprogrammet, fyraårigt (HR) Individuella programmet (IV) inkl. programinriktat individuellt program (PRIV) 37 elever 152 elever 9 elever 51 elever 8 elever 23 elever 11 elever 68 elever Verksamheten vid Frans Möllergymnasiet startade läsåret 2005/06 och antalet program har utökats efter hand. Skolan hade vid inspektionstillfället nyligen startat försöksverksamhet med lärlingsutbildningar inom Energiprogrammet och Handelsprogrammet, efter att Myndigheten för skolutveckling beviljat skolan platser för sådan utbildning. Eleverna på skolan kommer huvudsakligen från förbundets ägarkommuner, men det finns också elever från andra kommuner. Utbildningen inom IV (dock ej PRIV) bedrivs på uppdrag av Landskrona kommun. Skolan strävar efter att i så hög grad som möjligt integrera verksamheten för eleverna på de nationella och individuella programmen i gymnasieskolan och det fyraåriga nationella hotell- och restaurangprogrammet inom gymnasiesärskolan. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Andelen elever med annat modersmål än svenska uppgår till cirka 11 procent. Elever och personal arbetade vid inspektionstillfället i arbetslag bestående av kärn- och karaktärsämneslärare från olika program. Undervisningen i karaktärsämnen bedrivs i huvudsak på entreprenad av lärare anställda av Lernia respektive Hotel Öresund.

3 (11) 1 KUNSKAPER BEDÖMNINGAR Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Kommentar och bedömning: De första eleverna på Frans Möllergymnasiet med slutbetyg från nationellt program lämnade skolan vårterminen 2008 (med undantag för ett litet antal elever på Byggprogrammet som fördes över till skolan från en annan av gymnasieförbundets skolor när skolan startade). Inspektörerna har därför inget underlag som kan jämföras med den nationella statistiken vad gäller skolans kunskapsresultat i form av genomsnittlig betygspoäng respektive andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Skolans egen preliminära betygsstatistik för vårterminen 2008 tyder enligt intervjuerna inte på några nämnvärda avvikelser avseende behörighet till högskolestudier per program på skolan läsåret 2007/08 i förhållande till den nationella statistiken för respektive program läsåret 2006/07. Enligt vad som framkommit i intervjuerna och enligt skolans kvalitetsredovisning behöver ytterligare ansträngningar göras för att få fler elever inom det individuella programmet (IV) behöriga till studier på nationellt program. De elever på IV som undervisas inom ramen för PRIV bedöms dock ha goda möjligheter att fullfölja en fullständig gymnasieutbildning. Enligt intervjuerna med personal i gymnasiesärskolan når eleverna goda kunskapsresultat utifrån sina individuella förutsättningar. Skolan arbetade vid inspektionstillfället med att sammanställa betygsstatistik samt resultat från nationella ämnesprov, i syfte att utveckla skolans pedagogiska diskussioner kring kunskapsresultat, betyg och bedömning. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.

4 (11) 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation/skolsituation. 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt författningarnas krav.

5 (11) 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. x 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

6 (11) 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

7 (11) 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna Enligt gymnasieförordningen beslutar styrelsen för utbildningen om vilka valbara kurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en

8 (11) breddning och en fördjupning av elevernas kunskaper. Se också Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2000:1 och SKOLFS 2008:70. På skolan är utrymmet för valbara kurser, enligt de tim/poängplaner som Skolinspektionen tagit del av, begränsade på barn- och fritidsprogrammet. Intervjuade elever på samtliga program är också osäkra på vad som menas med valbara kurser och uppfattar att vissa kurser är obligatoriska genom att de kallas skolans val. Inspektörerna bedömer att skolan måste erbjuda valbara kurser alternativt paketerade valbara profiler inom inriktningen i den omfattning som anges i Skolverkets föreskrifter, i syfte att erbjuda eleverna ett allsidigt urval som kan ge en breddning och fördjupning av kunskaperna. Det är också av vikt att skolan säkerställer att eleverna inom både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är medvetna om att de har reella valmöjligheter. 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Ej relevant. 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. Ej relevant.

9 (11) 3.1.6 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. 3.1.7 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet. 3.1.8 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. x 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

10 (11) 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att

11 (11) ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Frans Möllergymnasiets kvalitetsredovisning för år 2007 innehåller bedömningar av måluppfyllelsen inom bland annat skolplanens områden, de områden som ingår i certifieringsmodellen Qualis som används av alla skolor inom gymnasieförbundet samt andra områden som skolan velat redovisa. I Qualis-systemet ingår bland annat enkäter som årligen fylls i av elever, personal och föräldrar och som ligger till underlag för kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning är informativ och i huvudsak av god kvalitet. Det finns också en tydlig koppling mellan mål, resultat, analys och åtgärder för förbättrad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen saknas emellertid sammanställningar av betygsresultat, resultat på nationella prov eller en samlad bedömning av elevernas kunskapsresultat. Som förklaring anges bland annat att skolan inte haft några avgångselever. Kvalitetsredovisningen innehåller inte heller någon bedömning av måluppfyllelsen inom den egna skolform som gymnasiesärskolan utgör. Av kvalitetsredovisningen framgår att skolan avser att arbeta vidare med bedömningsfrågor och analys av elevernas kunskapsresultat, i syfte att vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Enligt intervjuerna pågår också ett sådant arbete. Inspektörerna bedömer att skolan i kommande kvalitetsredovisningar måste redovisa bedömningar av måluppfyllelsen i form av kunskapsresultat i samtliga skolformer. 2008-11- 13 Lund Helena Plantin Birgitta Knutsson Rohdin

Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Justus Tranchellgymnasiet Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Justus Tranchellgymnasiet Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i skolan och besökt skolan den 2 och 3 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Justus Tranchellgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Justus Tranchellgymnasiet intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Justus Tranchellgymnasiet Beskrivning av skolan Antal elever 365 Källa: Justus Tranchellgymnasiet 2008-09-30 I Justus Tranchellgymnasiet genomförs två nationella program, samhällsvetenskapsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Skolan är samlokaliserad med Allvar Gullstrandsgymnasiet och Elise Malmrosgymnasiet.

2 (11) 1 KUNSKAPER Bedömningar Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Justus Tranchellgymnasiet Riket Handels- och administrationsprogrammet (HP) Genomsnittlig betygspoäng Fristående skolor Kommunala skolor 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 10,8 12,0 12,9 13,9 12,6 12,8 12,7 61 67 92 94 82 81,2 81,8 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 13,3 13,5 13,3 13,9 14,0 15,1 14,7 85 89 90 84 85 91,1 91,6 Totalt Genomsnittlig betygspoäng 13,2 13,2 13,2 13,9 13,7 14,2 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Källa: Skolverkets officiella statistik, 2008-10-14 82 83 90 87 84 88,9 89,6

3 (11) Kommentar och bedömning: Resultaten visar på en jämn trend utan större avvikelser mellan åren. Målet för skolan är att minst komma upp till riksgenomsnittet för de genomsnittliga betygspoängen för avgångseleverna. Detta mål är skolan på väg att uppnå för handels-och administrationsprogrammet medan differensen är högre i samhällsvetenskapsprogrammet. Männen har något lägre värde i de genomsnittliga betygspoängen medan männen har ett något högre värde än kvinnorna vad avser grundläggande behörighet till universitets- och högskoleutbildningar. Skillnaden mellan män och kvinnor är förhållandevis små. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

4 (11) 1.3.3 Betyg sätts och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas och enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Läroplanen anger att elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer. Av intervjuerna på Justus Tranchellgymnasiet framgår det att eleverna i regel får kursmålen presenterade för sig när kursen eller terminen börjar. Däremot är det en mindre andel lärare som kontinuerligt stämmer av arbetet mot kursmålen och betygskriterierna så att sambandet framgår för eleverna. Detta gör att målen och betygskriterierna får en begränsad relevans för eleverna. Inspektörerna bedömer att skolan bör öka sina ansträngningar för att ge eleverna kännedom om utbildningens mål och betygskriterierna och att dessa

5 (11) mer aktivt används i diskussioner med eleverna. Detta gör att eleverna kan påverka, vara delaktiga samt ta ett större ansvar för sin utbildning. 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt gymnasieförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskil-

6 (11) da stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare, ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. De åtgärdsprogram inspektörerna har tagit del av beskriver till stor del elevers problem. Vidare beskriver de vad eleven ska genomföra och mer sällan vilka åtgärder skolan avser att vidta. Elevernas starka sidor berörs i liten omfattning och åtgärderna tar inte heller fasta på elevernas starka sidor. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen bör bli mer lösningsfokuserade där elevernas starka sidor mer tillvaratas. De åtgärder skolan avser att vidta bör även mer beskrivas och inte bara vad eleven ska göra. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. Ej relevant 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

7 (11) 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Utifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamheten ska konkreta planerade åtgärder för året redovisas i likabehandlingsplanen. Den ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Skolans likabehandlingsplan bygger inte på en tydlig och aktuell kartläggning av verksamhetens behov och saknar konkreta planerade åtgärder för året. Vid intervjuer med eleverna framkommer också att flertalet elever inte känner till innehållet i likabehandlingsplanen. Eleverna har inte heller medverkat vid utarbetandet av denna plan. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan måste revideras så att den uppfyller författningarnas krav. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas.

8 (11) 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna. Enligt gymnasieförordningen beslutar styrelsen för utbildningen om vilka valbara kurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en breddning och en fördjupning av elevernas kunskaper. Se också Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2000:1 och SKOLFS 2008:70. Vid intervjuer och vid dokumentstudier framkommer att eleverna inte erbjuds valbara kurser enligt författningen. I Handels- och administrationsprogrammet, inriktningen turism och resor, samt Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningen ekonomi, är elevernas valmöjligheter inom det valbara utrymmet mycket begränsade. Inspektörerna bedömer att skolan måste erbjuda eleverna valbara kurser i enlighet med författningen och i den omfattning som anges i de nationella programplanerna. 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Ej relevant. 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

9 (11) Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. För varje kurs ska det finnas en kursplan. Det ska av kursplanen framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid kursens slut. Skolan har ett antal lokala kurser inom ramen för det individuella valet. Några av dessa kurser har betygskriterier som inte är tydligt kopplade till målen för kursen, exempelvis kursen Tillämpad europakunskap. I några kursplaner framgår inte vilken kunskapsnivå eleverna minst ska ha uppnått vid kursens slut, exempelvis kursen Innovation. Innehållet i några av skolans lokala kurser ryms inom ramen för nationella kurser. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över utbudet av och innehållet i lokala kurser så att dessa uppfyller gymnasieförordningens krav. 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. Ej relevant. 3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

10 (11) 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

11 (11) 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans kvalitetsredovisning innehåller en självskattning i relation till ett antal av kvalitetssäkringssystemet Qualis kvalitetsområden. Dessa målområden relaterar till några av målområdena i läroplanen men en bred bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, särskilt kunskapsmålen, saknas. Åtgärder för ökad måluppfyllelse finns i begränsad omfattning och är inte tydliga eller direkt kopplade till bedömningarna av måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte är i enlighet med förordningen och måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. 2008-11-13 Lund Per Joel Jarlunger Michael Erenius

Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Selma Lagerlöfgymnasiet Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Selma Lagerlöfgymnasiet Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund och besökt Selma Lagerlöfgymnasiet den 4 5 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Selma Lagerlöfgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Selma Lagerlöfgymnasiet intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Antal elever 283 Källa: Uppgifter från skolan 2008-09-25 Selma Lagerlöfgymnasiet är beläget i de centrala delarna av Landskrona i Landskrona Lasaretts sjukhusområde.

2 (12) Skolan har följande program: Barn- och fritidsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet 84 elever 88 elever 111 elever Hotell- och restaurangprogrammet har samarbete med Hotel Öresund, där den praktiska delen av utbildningen genomförs. Utöver elever på de nationella programmen har skolan vid besökstillfället 34 elever på Programinriktat individuellt program (PRIV). Från och med höstterminen 2008 deltar skolan i försöksverksamhet med lärlingsutbildning med 15 platser. Av de tilldelade platserna är 12 tillsatta, samtliga med elever på omvårdnadsprogrammet. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Lärarna är organiserade i programarbetslag om 6 8 personer. Programarbetslagen består av karaktärsämneslärare och kärnämneslärare. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till cirka 30 procent.

3 (12) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Selma Lagerlöfgymnasiet Riket Fristående skolor Kommunala skolor 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 Barn- och fritidsprogrammet (BF) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 12,3 12,8 13,4 13,9 14,0 14,4 12,6 89 91 80 89 87 83,9 84,2 Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Genomsnittlig betygspoäng 11,9 13,1 11,6 12,3 10,7 13,2 12,8 68 91 72 77 63 86,1 85,9 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Omvårdnadsprogrammet (OP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 13,6 13,4 13,2 14,8 14,3 13,9 13,2 92 80 100 94 93 92,9 87,0 Totalt

4 (12) Genomsnittlig betygspoäng 12,6 13,1 12,5 13,4 12,7 14,2 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 83 88 80 85 79 88,9 89,6 Källa: Skolverket officiella statistik, 2008-11-14. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Skolans kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna ligger något högre än riksgenomsnittet för barn- och fritidsprogrammet samt omvårdnadsprogrammet medan resultatet för hotell- och restaurangprogrammet ligger under riksgenomsnittet. Utvecklingen över tid för skolan totalt visar att resultaten varierar mellan olika år både när det gäller genomsnittlig betygspoäng och andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Genom att studera den tillgängliga statistiken kan konstateras att kvinnorna ligger högre än män när det gäller kunskapsresultaten. Vidare visar statistiken att resultaten i matematik generellt är låga på skolan. Skolledning och personal uppger att de diskuterar och analyserar elevernas resultat och genomför olika insatser för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Inspektörerna förutsätter att skolan fortsätter att använda den tillgängliga statistiken på ett strukturerat sätt som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare att skolan identifierar faktorer som behöver åtgärdas i syfte att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation.

5 (12) 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

6 (12) 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Studiehandledning på modersmålet ska, enligt gymnasieförordningen, ges till alla elever som behöver det. Skolans resurslärare ansvarar för att undersöka vilka elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet. I samtalen med personalen framkommer dock att det finns elever på skolan som är i behov av detta stöd och som inte får det. Skolledningen uppger att de inte fått kännedom om att det finns elever med behov av studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer att rektorn måste se till att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet också får det.

7 (12) 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvud-

8 (12) mannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Utifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamheten ska konkreta planerade åtgärder för året redovisas i likabehandlingsplanen. Den ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Skolans likabehandlingsplan utgår inte från en tydlig och aktuell kartläggning av verksamhetens behov. De insatser som ingår i likabehandlingsplanen har mer karaktären av generella långsiktiga åtgärder. Således saknas konkreta insatser, som avses påbörjas och genomföras under det kommande året för att ytterligare förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. Likabehandlingsplanen diskuteras tillsammans med eleverna i elevrådet och i skolkonferensen. Men i intervjuerna med elever framkommer att de inte har kännedom om skolans likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan bör utvecklas genom att ange konkreta insatser för det närmaste året utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser som pågår kontinuerligt. Vidare måste likabehandlingsplanen göras känd för alla elever. I detta arbete kan Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling utgöra ett stöd. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas.

9 (12) 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning och valmöjligheter i enlighet med författningarna. Enligt gymnasieförordningen beslutar styrelsen för utbildningen om vilka valbara kurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en breddning och en fördjupning av elevernas kunskaper. Se också Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2000:1 och SKOLFS 2008:70. Utrymmet för valbara kurser saknas helt på Hotell- och restaurangprogrammet där kurserna inom detta utrymme gjorts obligatoriska genom skolans val. Inom Barn- och fritidsprogrammet har kursen Historia A gjorts obligatorisk för alla elever vilket minskar det valbara utrymmet för eleverna med 100 poäng. Inspektörerna bedömer att skolan måste erbjuda valbara kurser alternativt paketerade valbara profiler inom inriktningen i den omfattning som anges i Skolverkets föreskrifter. 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Ej relevant 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

10 (12) 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.

11 (12) 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. Enligt gymnasieförordningen ska för behandling av elevvårdsfrågor finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola. Ledamöter i elevvårdskonferensen är rektorn, företrädare för elevvården, berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. I intervjuerna med personal och skolledning uppger de att biträdande rektorn till största del leder och fattar beslut i elevvårdskonferenserna. Endast vid mycket speciella ärenden deltar rektorn. Inspektörerna bedömer att rektorn måste ingå i elevvårdskonferensen och fatta beslut om åtgärder. Möjligheten att hålla sammanträde med elevvårdskonferensen utan att rektorn är närvarande får inte brukas i en sådan omfattning att skolan i praktiken kringgår föreskrifterna för rektorn att sätta annan i sitt ställe. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

12 (12) Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Den ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans kvalitetsredovisning bygger på en självskattning i relation till ett antal av kvalitetssäkringssystemet Qualis kvalitetsområden. Dessa målområden relaterar till några av målområdena i läroplanen men en bred bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, särskilt kunskapsmålen, saknas. Av de resultat som redovisas i kvalitetsredovisningen görs ingen djupare analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse är inte formulerat på ett sådant sätt att kvalitetsredovisningen kan utgöra det utvecklingsinstrument för verksamheten som den är ämnad att vara. Någon uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas inte i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte är i enlighet med förordningen. Kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser vidta för en ökad måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska också redovisas. I arbetet med att förbättra kvalitetsredovisningen kan Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisning utgöra ett stöd. 2008-11-13 Lund Ebba Svartz Peter Ekborg

Utbildningsinspektion i Landskrona-Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Svalöfs gymnasium Dnr 53-2008:1771 Utbildningsinspektion i Svalöfs gymnasium Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Svalöfs gymnasium den 4 5 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen, bl.a. de bedömningsunderlag som har använts i inspektionen, finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se). För de bedömningspunkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektor ansvar för att relevanta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 februari 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från gymnasieförbundet och Svalöfs gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. I Svalöfs gymnasium intervjuades verksamhetschefen tillika rektorn, rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om gymnasieförbundet och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Svalöfs gymnasium Svalöfs gymnasium Antal elever 320 55 Källa: Uppgifter från skolan, 2008-09-23