BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling
BT Kemi En lång historia 1965 1977: Produktion och formulering av bekämpningsmedel, främst fenoxisyror 1975 1978: Miljöundersökningar 1975 1980: Skyddsåtgärder, omhändertagande av kemikalierester och rivning 1977 påg.: Pumpning och behandling av dräneringsvatten för skydd mot spridning 1998 påg.: Miljöundersökningar i omgångar 2008 2009: Sanering av förorenad jord inom det norra området (ca 80 000 ton) Pågående: Planering för sanering av det södra området Braån Flygbild, 1973
BT Kemi Kemikalier Framställning av 2,4-diklorfenol, 4-klor-2-metylfenol (råvaror för fenoxisyror) Framställning av fenoxisyror samt dinoseb (herbicider) Formulering och förpackning av färdiga produkter (av egentillverkade och inköpta produkter) Dominerande: di- och triklorfenoler, 4-klor-2- metylfenol samt fenoxisyror En lång rad orenheter från produktionen samt metaboliter Foto: Ingvar Andersson/ Pressens Bild.
BT Kemi Området Södra området BT Kemi s lokaler för produktion, lager etc. Betraktades som rent efter saneringen 1978 1980 Etablering av verksamheter Verksamheterna har flyttat och byggnaderna har rivits Braån Norra området Upplag för produktionsavfall och för lagring av processavlopp. Senare för rivningsavfall. Massorna betraktades som måttligt förorenade Uppsamling av dräneringsvatten som skydd mot föroreningsspridning till Braån Pumpstation Till ARV Nuvarande dräneringssystem inom norra området
BT Kemi Problemställning Förutsättningar Grundvatten och dräneringsvatten med en lång rad kemiska ämnen, främst fenoxisyror Projektets mål: Upphöra med pumpning och behandling av dräneringsvatten (Landskronas ARV) Braån kommer att belastas med föroreningar vid avslutad pumpning Braån är en tämligen liten recipient, redan belastad av bekämpningsmedel Braån Primärt skyddsobjekt Frågor Vilken ytterligare belastning tål ån? Vilken ytterligare belastning är acceptabel?
Braån Tämligen litet avrinningsområde, ca 80 km 2 uppströms BT Kemi Stor del jordbruksmark. Belastning från samhällen Mycket stora nivå- och flödesvariationer Medelflöde ca 700 l/s, lågvattenflöden <100 l/s Den ekologiska statusen har förbättrats, men fortfarande hög näringsbelastning Nivåer vid BT Kemi-området. Amplitud ca 3 m.
Braån Beskaffenhet uppströms BT Kemi Vanligast förekommande herbicidresterna ( 50 %) uppströms BT Kemi 2009 2013, exkl. bl.a. glyfosat och AMPA. Kursivt metabolit eller orenhet De tre vanligaste förekommande herbiciderna 2009-2013. Braån C Antal det (%) bentazon 94 MCPP (mekoprop) 85 kvinmerak 85 isoproturon 79 4-CPP 53 metamitron 50 Rapporteringsgräns Summa fenoxisyror 2005-2013.
Jämförelse dräneringsvatten - Braån Grupp Fenoxisyror Övriga herbicider Ämne Dränerings -vatten Braån C MCPP (mekoprop) 100 85 MCPA 82 40 2,4,5-TP 98 2 2,4-DP (diklorprop) 73 3 2,4,5-T 63 2 MCPB 75 0 2,4-D 29 2 2,4-DB 0 0 diuron 94 19 bentazon 79 94 klopyralid 29 23 kvinmerak 33 85 imazapyr 23 0 DNOBP (Dinoseb) 11 2 metamitron 6 50 isoproturon 4 79 ioxynil 2 0 fluroxipyr 0 13 bromoxynil 0 0 propyzamid 0 0 Andel påvisade 50 % 5 - <50 % <5 % Grupp Klorfenoler Klorkresoler Ämne Dräneringsvatten Braån C 2-monoklorfenol 88 0 4-monoklorfenol 96 0 2,4+2,5-diklorfenol 98 0 2,6-diklorfenol 95 0 3,4-diklorfenol 75 0 2,4,6-triklorfenol 77 0 2,4,5-triklorfenol 68 0 3-monoklorfenol 27 0 3,5-diklorfenol 5 0 2,3-diklorfenol 0 0 2,3,4-triklorfenol 0 0 2,3,5-triklorfenol 0 0 2,3,6-triklorfenol 0 0 3,4,5-triklorfenol 0 0 2,3,4,5-tetraklorfenol 0 0 2,3,4,6-tetraklorfenol 0 0 2,3,5,6-tetraklorfenol 0 0 pentaklorfenol 0 2 4-klor-2-metylfenol 100 20 6-klor-2-metylfenol 100 0 4-CPP 98 53 Metaboliter - fenoxisyror 2,6-DCPP 100 2 Övr. metabolit 2,6-diklorbenzamid 52 27 Månadsvisa analyser 2009-2013
Dräneringsvattnets beskaffenhet Dräneringsvatten Max Medel MCPP (mekoprop) 1000 263 4-CPP 410 148 4-klor-2-metylfenol 61 7,3 2,6-DCPP 28 9,6 4-monoklorfenol 5,4 1,4 2,4,5-TP 4,1 0,74 6-klor-2-metylfenol 2,7 0,76 MCPA 2,1 0,14 Dominerande ämnen i dräneringsvattnet 2009-2013. Påvisade i max 2 µg/l. Ämnen i lägre halter ger ingen mätbar påverkan (<0,01 µg/l) i ån. Kursivt metabolit eller orenhet Halttillskott i Braån vid utsläpp Stadigvarande >0,1 µg/l, enstaka tillfällen >1 µg/l Tidvis >0,01 ug/l, enstaka tillfällen >0,1 ug/l Påvisbara vid enstaka tillfällen (>0,01 ug/l) (Medelutspädning ca 1:1300, låg ca 1:200) Grundvattnet inom södra området har likartad sammansättning Fenoxisyrorna mecoprop och 4-CPP dominerande
Mecoprop 4-CPP Riskämnen Primära riskämnen mecoprop och 4-CPP på grund av att de klart högst halterna Likartad kemisk uppbyggnad Mycket begränsat ekotoxunderlag för 4-CPP Fler, ej analyserade ämnen? 4-klor-2-metylfenol Reitzel et al, 2004 Mecoprop 4-CPP
Påverkan på Braån sedan 2009 Minskad pumpning av dräneringsvatten E D C 0 Möjligtvis rivning av byggnader på södra området Haltökning C till D ca 0,08 µg/l Motsvarar ca 2 kg/år Endast MCPP (mekoprop) och 4-CPP
Tidigare riskbedömning Ämne Haltkriterie för Braån (μg/l) monoklorfenoler 6 diklorfenoler 3 triklorfenoler 3 4-klor-o-kresol 3 MCPP (mekoprop) 4 MCPA 4 2,4-DP (dikloroprop) 4 2,4-D 4 2,4,5-T 4 2,4,5-TP (fenoprop) 4 Kemakta, 2004, uppdaterad 2011 Åtgärdsmål: Max 0,4 µg/l halttillskott i Braån på årsbasis av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler Kriterierna bedömdes inte överskridas Max 9 kg/år Max 500 µg/l i dräneringsvattnet KemI, 2007: MCPP (mekoprop) 20 µg/l MCPA 1 µg/l 2,4-DP (diklorprop) 10 µg/l
Varför förnyad riskbedömning? Bättre underlag rörande: Dräneringsvattnets beskaffenhet. Grundvattnets beskaffenhet inom det södra området. Vilka ämnen som utgör riskämnen. Fler ekotoxikologiska studier och tester. Förekomsten bekämpningsmedel i Braån. Metodik för blandföroreningar. Syftet är att ge säkrare svar på frågorna: Finns det anledning att revidera tidigare bedömningar? Vilken belastning tål ån? Vilken belastning är acceptabel? EU, Guidance document No 27, kap. 7
Utmaningar Ett 20-tal (kända) bekämpningsmedel eller rester förekommer frekvent i Braån Flera tidvis i tämligen höga halter (>0,1 µg/l, ibland >1 µg/l) Haltvariationerna i Braån mycket stora och snabba, och inte synkrona Hur väger man samman effekten på det akvatiska livet av denna över tid varierande cocktail? Vad innebär ett påslag av BT Kemi-ämnena, primärt mecoprop och 4-CPP, på den samlade effekten? Vilka haltnivåer är kritiska? Vilka ämnen är kritiska? Hur följer man upp? EU, Guidance document No 27, kap. 7
Tillväxthämningstest Ämnen MCPA Bentazon Kloridazon Mecoprop Glyfosat Isoproturon Etofumesat Diflufenikan Terbutlazin Metazaklor Blandning i förhållanden för vad som är typiskt för Saxån-Braån Test på grönalger enligt standardförfarande Oklart vilka ämnen som ger effekten Misstänkt synergi eller åtminstone additiv effekt NOEC i nivå med Kemaktas ytvattenkriterier för enskilda fenoxisyror (4 ug/l) Toxicon, 2008 NOEC 4,3 ug/l LOEC 9,4 ug/l EC 50 34 ug/l