Letälvens utvecklingspotential

2016-01-04 Letälvens utvecklingspotential Visit Karlskoga- Degerfors har haft möten med markägare, befintliga fiskevårdsområdesföreningar, länsstyrelsen, Fortum generation AB, representanter från kommunen och från turistsidan för att utveckla fisket i vår region. Det finns ca 100 sjöar i närområdet och vi jobbar för att få hit fler besökare som kan bo, fiska, äta, handla, njuta och spendera pengar i våra kommuner. Fiskevårdsområdesföreningarna i området har diskuterat olika samverkansprojekt där hållbart fiske är en viktig del och Visit Karlskoga- Degerfors har för avsikt att ansöka om projektpengar från Region Örebro län med 750 000 kr för att utveckla fisket i vår region. Fiskevårdsområdesföreningar I syfte att samordna fisket och fiskevården samt främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen kan fiske som tillhör eller utgör två eller flera fastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde och fiskerättsägarna inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening (Lag (1981:533) om fiskevårdsområden). Den som äger fiske som ingår i ett fiskevårdsområde är medlem i fiskevårdsområdesföreningen. Ansökan om bildande av ett fiskevårdsområde får göras av den som äger fiske som avses ingå i området eller av kommunen. Ansökan skall göras hos länsstyrelsen, och det är länsstyrelsen som tar beslut om bildande av ett fiskevårdsområde. I samband med detta ska länsstyrelsen pröva och fastställa de föreslagna stadgarna för fiskevårdsområdesföreningen. Med fiskevård i denna mening avses åtgärder till skydd och stöd för fisk samt vattenlevande blöt- och kräftdjur. Våra sjöar och vattendrag är oersättliga naturtillgångar som bör vårdas och tas till vara. Oftast finns det flertalet fiskerättsägare i samma vattenområde, en god samverkan mellan dessa är en förutsättning för att uppnå en god förvaltning av fisket och fiskevården. Ett fiskevårdsområde som förvaltas av en fiskevårdsområdesförening är den mest lämpliga samarbetsformen, som gör det möjligt att på ett enkelt och rationellt sätt förvalta fisket. I fiskevårdsområdesföreningen kan man fatta gemensamma beslut om hur fisket får bedrivas, om hela eller del av fisket skall utarrenderas eller upplåtas genom kortförsäljning etc. En reglering av fisket kan vara nödvändig för att skydda en viss fiskart genom t ex bestämmelser om minimått, maskstorlek i fiskredskap, förbudsområde under fiskens lektider mm. Även gemensamma beslut i ekonomiska frågor är nödvändiga. De beslut som fiskerättsägarna gemensamt fattar är bindande och måste följas av alla. Detta är en stor fördel, när det gäller att t ex beivra olagligt eller olovligt fiske ( tjuvfiske ). 1

Letälven I dagsläget finns ingen fiskevårdsområdesförening för Letälven, vi bedömer att bildandet av ett fiskevårdsområde (som förvaltas av en fiskevårdsområdesförening) är en grundförutsättning för älvens utveckling. Det har inte gjorts någon skiftning eller utredning av fiskerätten i Letälven, och varje enskild markägare som har fastighet som angränsar till älven hanterar fiskerätten enligt eget förfarande. Det finns således ingen gemensam förvaltning eller möjlighet till samordnade regler, inte heller finns det möjlighet för besökare eller fiskeintresserad lokalbefolkning att köpa fiskekort eller på juridiskt laglig väg bedriva fritidsfiske i Letälven. Detta betyder att det idag förekommer ett relativt omfattande olagligt fiske där varken fisken lektider eller allmänt rekommenderade storleksmått och fångstuttag respekteras. Vi önskar söka pengar för att utveckla älven tillsammans för att skapa förutsättningar till ett attraktivt fritidsfiske. Förutom bildande av fiskeområde finns det även behov av att göra biotopförbättrande åtgärder i Letälven och de bäckar som rinner ner till älven. Biotopförbättrande åtgärder skapar bättre förutsättningar för naturligt förekommande och reproducerande arter, och är en bra investering på lång sikt. Man kan även skapa ett attraktivt fiske relativt omgående genom t.ex. utsättning av öring, vilket t.ex. sker i Möckeln. En viktig del är också att synliggöra och rent fysiskt göra Letälven mer tillgänglig för besökare och fiskeintresserade. Vår vision är att Letälven så småningom kan bli så attraktiv att även lokalt förankrade företag kan bedriva turistfiskeverksamhet. Brit-Marie Room-Östberg Entreprenörsutvecklare 2

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-18 KS 231-2015/1 1(2) Handläggare Britt-Marie Room-Östberg Tel: 0586-484 88 E-post: britt-marie.room-ostberg @degerfors.se Mottagare Kommunstyrelsen Delfinansiering till ansökan om Regionala tillväxtmedel för projektet Karlskoga-Degerfors en fiskedestination Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anslå 60 000 kr årligen under 3 år för att utveckla Karlskoga- Degerfors som fiskedestination fr.o.m. 1 februari 2016 till 31 januari 2019 som delfinansiering till Region Örebro län. Ärende Region Örebro län utlyser nu Regionala tillväxtmedel som finns att ansöka om. Visit Karlskoga - Degerfors har för avsikt att ansöka pengar, för att utveckla Karlskoga - Degerfors som fiskedestination. Projektets syfte är att: Utveckla och marknadsföra oss som en ny fiskedestination, öka antalet gästnätter i Karlskoga- Degerfors, öka kunskapen om hållbart fiske för fiskeföreningarna, synliggöra vårt fiske, kompetensutveckla entreprenörer och fiskenäringen. Karlskoga-Degerfors präglas idag av tung industri och vi på Visit Karlskoga Degerfors arbetar tillsammans för att få fler ben för kommunerna att stå på, där är besöksnäringen en mycket viktig del. Visit Karlskoga-Degerfors har nu gjort en projektansökan som vi kallar Karlskoga Degerfors som fiskedestination. Finansiering Projektstart 1 feb 2016 och avslutas 31 januari 2019. Degerfors kommun behöver delfinansiera projektet med 60 000 kr årligen. Karlskoga Näringsliv och turism delfinansierar med 3 x 60 000kr dvs. 180 000 kr/år. Detta projekt är ett 1/1 medelsprojekt som betyder att får vi vår ansökan beviljad så kommer vi att få lika mycket från Region Örebro län som vi själva satsar, dvs. 720 000 kr under 3 år. Bedömning Visit Karlskoga-Degerfors anser att det är en investering för framtiden att satsa på besöksnäringen. Detta kan ge kommunerna fler jobb genom att vi kan sälja fler fiskekort och fler gästnätter samt få hit människor som handlar, tankar, äter och roar sig. Besöksnäringen omsatte 2014-284 miljarder kr i Sverige och är sedan 2010 Sveriges största tjänsteexportnäring. Det är därför viktigt att vi tillsammans med Karlskoga jobbar för att få fler ben att stå på. Det är viktigt att vi tillsammans utvecklar vår besöksnäring för att bli starkare. 3

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-16 KS 231-2015/1 2(2) Karlskoga-Degerfors har i dag ca 100 sjöar som vi kan lyfta fram och jobba med. Sjöarna och fiskevårdsföreningarna finns, det vi behöver göra är att hjälpa till med att marknadsföra, paketera och utveckla och det kan vi göra genom detta projekt. Projektet kan leda till fler arbetstillfällen, fler besökare och merkonsumtion samt att fler utvecklingsområden inom besöksnäringen kommer igång. Beslutsunderlag Projektansökan Britt-Marie Room-Östberg Entreprenörsutvecklare Bilagor Projektansökan Expedieras till Britt-Marie Room-Östberg 4

KS 231-2015/2 Ansökan om Regionala tillväxtmedel Uppgifter om sökande Organisationens namn Karlskoga Näringsliv & Turism AB Juridisk form Bransch/SNI-kod AB 79900 Adress Kungsvägen 34 Postnummer Ort 69131 Karlskoga Behörig att företräda sökande/firmatecknare Dan-Åke Widenberg Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Martina Björck Telefonnummer Mobil nr. 0586-216101 070-5503037 e-postadress martina.bjorck@karlskogaturism.se Projektledare Visit Karlskoga Degerfors Telefonnummer 0586-216100 e-postadress info@karlskogaturism.se Organisationsnummer 556929-6998 CFAR-nummer 53441549 Telefonnummer 0586-216100 e-postadress info@karlskogaturism.se Kontaktperson ekonomi Ewa Thunberg Telefonnummer Mobil nr. 0586-216102 070-5501096 e-postadress ewa.thunberg@karlskogaturism.se Mobil nr. 070-5503037 Allmänna uppgifter Projektets namn Fiskedestinationen Karlskoga Degerfors Datum för projektstart Datum för projektslut Sökt belopp 16-02-01 19-01-31 720 000 Län som omfattas av projektets verksamhet Örebro Län Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskoga Degerfors Stöd söks från målområde inom Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandes (ange endast ett alternativ): Plusgiro nr: Bankgiro nr: 434-0402 Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? En förutsättning för att stöd ska betalas ut är att LOU följts. Ja Nej Ej aktuellt 2015-05-29 Ansökan om Regionala tillväxtmedel 1 5

KS 231-2015/2 Projektbeskrivning Sammanfattande projektbeskrivning Öka intresset för fiske i områden runt Karlskoga-Degerfors samt utveckla Karlskoga Degerfors till en uttalad fiskedestination. Bakgrund/problemställning (skäl för projektet) I området finns bra infrastruktur för fiske, bra entreprenörer, bra fiskevatten och ett stort intresse för fiske. Det finns ett stort utrymme för utveckling och intresset från utlandet ökar. För att kunna öka inkommande fisketurism behöver vi jobba för ett hållbart fiske. Projektets syfte Utveckla och marknadsföra Karlskoga Degerfors som fiskedestination. Öka kunskapen om hållbart fiske för fiskeföreningarna. Synliggöra vårt fiske för nya målgrupper. Kompetensutveckla entreprenörer inom fiskenäringen att de är en viktig del av besöksnäringen. Öka antalet gästnätter. Projektets resultatmål (mätbara utifrån SMART-kriterierna och i möjligaste mån könsuppdelade) 3-års mål: Fördubbla omsättningen av fiskekort. Öka antalet gästnätter. Öka antalet turister inkommande från prioriterade utländska marknader. Erbjuda ett 14-dagars fiskekort som gäller olika fiskevatten. Projektets effektmål (kopplat till aktuellt målområde i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen) Kunskap och kompetens. Ökad medvetenhet om ekosystemet och hållbar utveckling Innovationer och entreprenörskap. Fler som har fisket som en del i sin sysselsättning. Lustfyllda möten och upplevelser, både inom och utanför projektet. Öppna upp regionen. Samarbeten över läns- och landskapsgränser. Utbyten med andra fiskedestinationer. Öka medvetenheten hos lokalbefolkningen att Karlskoga Degerfors är en fiskedestination. 2015-05-29 Ansökan om Regionala tillväxtmedel 2 6

KS 231-2015/2 Projektets målgrupp Målgrupperna finns inom olika geografiska och demografiska områden. -Fiskeintresserade och resebenägna från de prioriterade utländska marknaderna. -Fiskeintresserade från svenska marknaden. -Lokalbefolkningen. Viktigt att känna till sin egen marknad. Projektets innehåll (aktiviteter) -Fiskefolder på svenska och engelska -Mässor och material till den utländska marknaden -Utbildningar och kompetensutveckling för fiskeföreningar och entreprenörer. -Fiskeapp -Reklamfilm på svenska och engelska -Bygga fiskepaket med boende, aktiviteter och fiskekort -Nätverkande med företag och företagsmässor Tids- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Fiskefolder, ny varje år jan -19 Mässor och tillhörande material jan -19 Utbildningar jan -19 Reklamfilm jan -19 Fiskepaket jan -19 Nätverkande mellan fiskeföreningarna jan -19 Fiskeapp jan-19 Studieresor jan-19 Uppföljning Regional samverkan (idémässig, finansiell och geografisk förankring i regionen) Karlskoga och Degerfors Genomsyrande perspektiv - Beskriv projektets aktiviteter inom följande områden: Ekologiskt hållbart Utbildningar inom hållbart fiske. Studieresor 2015-05-29 Ansökan om Regionala tillväxtmedel 3 7

KS 231-2015/2 Mångfald och integration Eftersom en målgrupp för projektet är lokalbefolkningen så är mångfalden en naturlig del av målgruppen. Projektet kommer att riktas mot alla i lokalbefolkningen. Barn och unga Eftersom en målgrupp för projektet är lokalbefolkningen så är mångfalden en naturlig del av målgruppen. Projektet kommer att riktas mot alla i lokalbefolkningen. En jämställd region Inga aktiviteter kommer att utföras med jämställdhet som fokus eftersom detta inte anses som en fråga som särskilt behöver utvecklas. En god folkhälsa Erbjuda fler grupper och nationaliteter möjligheten att uppleva naturen runt Karlskoga-Degerfors och dess fiskevatten. Utevistelser i naturen främjar folkhälsan. Långsiktighet Öka kunskapen för alla som på något sätt berör fiskenäringen i området. Uppföljning Avstämning kontinuerligt med alla inblandade. Uppdatera materialet efter behov. 2015-05-29 Ansökan om Regionala tillväxtmedel 4 8

KS 231-2015/2 Resultatspridning (hur sprids resultatet till projektets målgrupp/er?) Fiskeapp, mässor, marknadsföringsmaterial. Projektorganisation (befattningar, styrgrupper och eventuella referensgrupper) Arbetsgrupp turismansvarig, turismutvecklare och näringslivsutvecklare Styrgrupp ordförande fiskevårdsförening, entreprenör inom fiske och medlem fiskeförening. Referensgrupp Fiskegruppen, bestående av aktörer från fiskebranschen. Avgränsning från ordinarie verksamhet (ange hur projektet skiljer sig från er ordinarie verksamhet) Utbildningar och kompetensutveckling Nya samarbetspartners/destinationer Lyfta en näring vi i normal verksamhet inte kunnat fokusera på. Budget och finansieringsplan Fylls i på särskild budgetblankett! Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - Sökanden har tagit del av Anvisningar för Ansökan om regionala tillväxtmedel, Allmänna villkor för medfinansiering och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt beviljas. Datum 15-12-18 Behörig att företräda den sökande organisationen Namnförtydligande Martina Björck 2015-05-29 Ansökan om Regionala tillväxtmedel 5 9

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 158 Dnr 00224-2015 Revidering av informationssäkerhetspolicy Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Reviderad informationssäkerhetspolicy antas. 2. Susanna Göransdotter utses till informationssäkerhetssamordnare. Sammanfattning av ärendet Degerfors kommun har en informationssäkerhetspolicy som antogs KF 26/2011-04-26. Den behöver uppdateras då ytterligare en informationssäkerhetsinstruktion för systemsäkerhetsplaner behöver upprättas. Policyn bygger på förslag till informationssäkerhetspolicy från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet. Policyn konkretiseras i informationssäkerhetsinstruktioner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

KS 224-2015/1 Informationssäkerhetspolicy Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige KF 26/2011-04-26 Reviderad KF XX/ÅÅÅÅ-MM-DD 11

Informationssäkerhetspolicy KS 224-2015/1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet... 3 2. Allmänt om informationssäkerhet... 3 3. Mål... 4 4. Roller och ansvar... 4 5. Generella krav... 5 5.1 Myndighetens informationssystem... 5 5.2 In formationssäkerhetsutbildning... 5 5.3 Informationsklassning... 5 5.4 Distansarbete... 5 5.5 Användning av Internet... 5 5.6 Elektronisk post... 5 5.7 Kontinuitetsplanering... 5 6 Revidering och uppföljning... 6 2 12

Informationssäkerhetspolicy KS 224-2015/1 Informationssäkerhet är den del i organisationens lednings- och kvalitetsprocess som avser hantering av verksamhetens information. Informationssäkerhetspolicyn och särskilda informationssäkerhetsinstruktioner styr myndighetens informationssäkerhetsarbete. 1. Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet. Policyn konkretiseras i informationssäkerhetsinstruktioner. 2. Allmänt om informationssäkerhet Information är en av våra viktigaste tillgångar och hanteringen av den är en viktig del i arbetet med myndighetens risk- och sårbarhetsanalys. Utgångspunkter i vårt arbete med informationssäkerhet är: Lagar, förordningar och föreskrifter Våra egna krav Avtal Med informationstillgångar avses all information oavsett om den behandlas manuellt eller automatiserat och oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer. Informationssäkerheten omfattar myndighetens informationstillgångar utan undantag. Med informationssäkerhet avses: Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Informationssäkerhets -instruktion Användare (Infosäk A) Målgrupp: Samtliga medarbetare Målgrupp: ITdriftansvariga Informationssäkerhetsinstruktion Systemsäkerhetsplaner att rätt information är tillgänglig för rätt person när den behövs och på ett spårbart sätt att informationen är och förblir riktig 3 13

Informationssäkerhetspolicy KS 224-2015/1 Informationssäkerheten är en integrerad del av vår verksamhet. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att upprätthålla informationssäkerheten. Det är också ett ansvar för chefer på alla nivåer att aktivt verka för en positiv attityd till säkerhetsarbetet. Var och en ska vara uppmärksam på och rapportera händelser som kan påverka säkerheten för våra informationstillgångar. Alla delar inom myndigheten är bundna av denna informationssäkerhetspolicy vilket medför att det inte finns utrymme att besluta om lokala regler som avviker från denna. Den som använder våra informationstillgångar på ett sätt som strider mot denna policy kan bli föremål för disciplinära åtgärder. 3. Mål För vårt informationssäkerhetsarbete ska gälla att: all personal har kunskap om gällande informationssäkerhetsregler att informationsförsörjningen är säker, effektiv och bidrar till ökat skydd och stöd för medarbetare, samverkande partners och tredje man ingångna avtal är kända och följs krishanteringsförmågan upprätthålls alla investeringar både i form av information och teknisk utrustning har skydd i tillräcklig grad det finns tillgång till en gemensam, säker och väl definierad infrastruktur för extern och intern datakommunikation hotbilden för varje enskilt informationssystem som är av vikt för vår verksamhet analyseras fortlöpande händelser i informationssystemen som kan leda till negativa konsekvenser förebyggs årliga mål för arbetet beslutas i och framgår av verksamhetsplaneringen. För de årliga målen anges: - vad som ska göras under året och hur - tidplan - behov av personella och ekonomiska resurser - när och hur uppföljning, utvärdering och avrapportering ska ske - när och hur våra medarbetare ska informeras och utbildas 4. Roller och ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för infomationssäkerheten inom kommunkoncernen. Systemägare är den inom respektive nämnd eller bolag som har ansvaret för den verksamhet som aktuellt informationssystem stödjer. Systemförvaltare utses av respektive systemägare och ansvarar för den dagliga användningen av informationssystemen. 4 14

Informationssäkerhetspolicy KS 224-2015/1 IT -ansvarig har det operativa ansvaret för samordning av informationssäkerheten samt ansvarar för att uppfylla kommunens kontinuitetsplan (lnfosäk KD) för IT-stödet. Beskrivning av roller och ansvar framgår av Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (lnfosäk F). 5. Generella krav 5.1 Myndighetens informationssystem Samtliga informationssystem ska vara identifierade och förtecknade. Av förteckningen ska framgå vem som är systemägare. Alla informationssystem ska minst klara den basnivå för informationssäkerhet som myndigheten rekommenderar. Vissa informationssystem är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet. För dessa ska en riskanalys upprättas med stöd av myndighetens verktyg för analys av informationssäkerhet. Analysen ska utgöra underlag för driftgodkännande. 5.2 Informationssäkerhetsutbildning All personal ska regelbundet få den utbildning som behövs för att informationssäkerheten ska upprätthållas. 5.3 Informationsklassning Information som hanteras inom kommunkoncernen ska klassificeras med avseende på sekretess, riktighet och tillgänglighet enligt klassningsmodell. 5.4 Distansarbete För att personalen ska kunna arbeta effektivt ska möjlighet finnas att arbeta mobilt eller stationärt på distans. Förutsättningar och restriktioner för detta ska dokumenteras. 5.5 Användning av Internet Vid användning av Internet exponeras kommunens namn. Bland annat av detta skäl kan det därför vara av vikt att lägga restriktioner på vilka webbplatser som får besökas. Webbplatser med exempelvis rasistiskt, våldsinriktat eller sexuellt innehåll får inte besökas. Undantag från detta kan beviljas av chef om informationen på sådana sidor kan ha relevans för arbetsuppgifterna. 5.6 Elektronisk post Sekretessbelagd information får inte skickas via e-post. 5.7 Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplaneringen är av central betydelse för att bedriva verksamheten på en acceptabel nivå under såväl normala förhållanden som vid extraordinära händelser. En kontinuitetsplan ska finnas för driften av IT-verksamheten baserad på de olika informationssystemens samlade krav och vara integrerade med kommunens gemensamma kontinuitetsplan. 5 15

Informationssäkerhetspolicy KS 224-2015/1 6 Revidering och uppföljning Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att bevaka att: beslutade åtgärder är genomförda årliga mål är uppfyllda regler följs att policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras. Informationssäkerhetspolicyn med säkerhetsinstruktioner ska löpande följas upp och revideras vid behov 6 16

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 159 Dnr 00182-2015 Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltningar (Infosäk F) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltningar (Infosäk F) antas och gäller för samtliga förvaltningar i Degerfors kommun. Sammanfattning av ärendet Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informations-säkerhetsarbetet. Infosäk F utgår från policyn och syftar till att redovisa: den interna organisationen för informationssäkerhetsarbetet omfattningen av det ansvar som vilar på myndighetens organisation för informationssäkerhetsarbetet hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas de generella krav som är aktuella För att uppfylla krav på insyn, tillgänglighet och säkerhet samt för att bedriva en effektiv och rationell verksamhet ska varje system som används i kommunen ha en organisation för ägande och förvaltning. Förslag till Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltningar (Infosäk F) utgår från ett förslag på instruktion som tagit fram av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

KS 182-2015/1 Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) Antagen av kommunfullmäktige KF XX/ÅÅÅÅ-MM-DD 18

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 Innehållsförteckning 1. Instruktionens roll i informationssäkerhetsarbetet... 3 2. Organisation och ansvar... 3 2.1 Ledningen... 3 2.2 IT-beredningsgrupp... 3 2.3 Informationssäkerhetssamordnaren... 4 2.4 Systemägare... 4 2.5 Informationsägare... 4 2.6 Systemförvaltare... 5 2.7 Systemadministratör... 6 2.8 IT-chef... 6 2.9 Systemdriftsansvarig... 6 2.10 Systemanvändare... 7 3. Regler och rutiner... 7 3.1 Ansvar för tillgångar... 7 3.2 Klassificering av information... 7 3.3 Under anställningen... 7 3.4 Säkrade utrymmen... 8 3.5 Kontroll av utomstående tjänsteleverantör... 8 3.6 Hantering av datamedia... 8 3.7 Utbyte av information... 8 3.8 Övervakning... 8 3.9 Styrning av användares åtkomst... 8 3.10 Styrning av åtkomst till nätverk... 9 3.11 Styrning av åtkomst till operativsystem... 9 3.12 Mobil datoranvändning och distansarbete... 9 3.13 Säkerhetskrav på informationssystem... 9 3.14 Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser... 10 3.15 Hantering av informationssäkerhetsincidenter och förbättringar... 11 3.16 Efterlevnad av rättsliga krav... 11 2 19

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 1. Instruktionens roll i informationssäkerhetsarbetet Styrande dokument för informationssäkerhetsarbetet är myndighetens informationssäkerhetspolicy och informationssäkerhetsinstruktionerna Förvaltning, Kontinuitet och Drift, Användare samt Systemsäkerhetsplaner: Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Informationssäkerhets -instruktion Användare (Infosäk A) Informationssäkerhetsinstruktion Systemsäkerhetsplaner Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Målgrupp: ITdriftansvariga Målgrupp: Samtliga medarbetare Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet. Infosäk F utgår från policyn och syftar till att redovisa: 3 den interna organisationen för informationssäkerhetsarbetet omfattningen av det ansvar som vilar på myndighetens organisation för informationssäkerhetsarbetet hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas de generella krav som är aktuella 2. Organisation och ansvar Informationsägarskap och systemägarskap av Degerfors kommun använder olika informationssystem som stöd för att genomföra verksamhetsuppdrag. För att uppfylla krav på insyn, tillgänglighet och säkerhet samt för att bedriva en effektiv och rationell verksamhet ska varje system som används i kommunen ha en organisation för ägande och förvaltning. Ägarskapet är uppdelat i två delar med olika ansvarsområden. Oaktat detta operativa ansvar så är nämnd eller styrelse för kommunalt bolag juridisk informationsägare och juridisk ägare av systemet enligt 6 kap 7 Kommunallagen: 2.1 Ledningen Ledningen fattar de avgörande besluten hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas. Besluten ska framgå av den årliga planeringen. 2.2 IT-beredningsgrupp Gruppen utses av ledningen och på uppdrag av ledningen för att hantera och utreda generella frågor avseende anskaffning, drift, förvaltning och avveckling av informationshanteringsresurser. Inom ramen för detta ingår frågor som avser informationssäkerhet. Ansvariga för olika 20

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 verksamhetsdelar ska vara representerade i gruppen liksom även IT-chef och informationssäkerhetsansvarig. 2.3 Informationssäkerhetssamordnaren Informationssäkerhetssamordnaren stödjer arbetet med att uppnå informationssäkerhetspolicyns mål och ansvarar för analyser av de delar av IT-stödet som är gemensamma för hela verksamheten. Analyserna ska genomföras med stöd av LIS, Ledningssystem för informationssäkerhet. Informationssäkerhetssamordnaren initierar och stödjer systemägarnas arbete med att genomföra enskilda systemsäkerhetsanalyser. Om inte informationssäkerhetssamordnar-rollen finns så läggs ansvaret på IT-chef. 2.4 Systemägare Inom ramen för antagna mål och resurser fattar systemägaren beslut om de egna informationssystemens införande, drift, förvaltning och avveckling. Systemägaren ansvarar för att systemsäkerhetsanalyser för de egna informationssystemen genomförs med stöd av LIS, Ledningssystem för informationssäkerhet. 4 Oavsett en eller flera informationsägare och om det är ett kommunövergripande system, så kan det bara finnas en namngiven systemägare. Ansvarar för systemförvaltning och att systemförvaltningsplan upprättas samt att planer beslutas årligen. Ansvarar för utveckling av systemet, beslut om avveckling samt att teckna avtal med leverantör vid nyanskaffning Ansvarar för driften av systemet med betoning på god tillgänglighet samt att resurser för kontinuerlig drift och förvaltning tillskapats. Har det yttersta ansvaret för att systemdesign och systemanvändning följer lagar och förordningar samt de riktlinjer som gäller för Degerfors kommun Godkänner drifts- support- och serviceavtal Utser systemförvaltare och övriga funktioner/roller som behövs för att upprätthålla god systemförvaltning. Förvaltningschef eller verksamhetsansvarig chef är operativ systemägare 2.5 Informationsägare Informationsägarskapet utövas oftast av en förvaltning, men kan också vara delat på flera ägare beroende på hur systemet används och informationen lagras. Om förhållandet är det senare, så ska det finnas huvudägare för gemensamma delar såsom behörighetskontrollsystem, datalager och gallring/arkivering. Ansvarar för riktigheten i all information som finns i systemet Ansvarar för hur, var och vilken information som får lagras Ansvarar för hur systemet får användas i verksamheten, av vem/vilka Ansvarar för att dokumenthanteringsplan och arkivplan upprättas Ansvarar för att beslutad gallring av information verkställs enligt dokumenthanteringsplan Personuppgiftsansvar inom myndighetsområdet Ansvarar för att personuppgiftsombud utses enligt personuppgiftslagen samt att denne innehar kompetens att agera som ombud 21

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 Bemyndigande att vägra lämna ut allmän handling (kan delegeras) Ansvarar för att definiera vilket skydd informationen ska ha med tillhörande informationsklassificering och beslutar om acceptabel nivå Ansvarar för merkostnader som kan uppstå vid förändrat skyddsbehov Ansvarar för uppföljning av beslutade åtgärder och insatser utifrån kommunens informationssäkerhetspolicy och riktlinjer samt att åtgärder vidtas utifrån genomförda systemsäkerhetsanalyser Förvaltningschef eller verksamhetsansvarig chef är informationsägare 2.6 Systemförvaltare Systemförvaltaren utses av systemägaren och ansvarar, i samverkan med IT-enheten, för den dagliga driften och förvaltningen av aktuellt informationssystem. Ansvarar för att förvaltningsorganisation upprättas och fungerar för aktuellt system alternativt förvaltningsobjektet. Förvaltningsobjekt kan omfatta fler än ett system och används i fortsättningen synonymt med system Initierar och, inom ramen för tilldelade resurser, beslutar om vidareutveckling av systemet samt föreslår systemägaren ny- eller avveckling av system baserad på dokumenterad verksamhetsanalys Ansvarar för att drifts-, support- och serviceavtal för aktuellt system upprättas och är aktuella Ansvarar för att dokumentation om systemet förs, upprätthålls, aktualiseras, kompletteras med beslut samt att komplett dokumentation är enkelt tillgänglig Upprätthåller kontakter med systemleverantörer Upprättar och ajóurhåller systemförvaltningsplan inkluderande tidplan för nya realeaser/versioner Ansvarar för att tester genomförs vid nya funktioner, releaser/versioner och tillbehör som kvalitetssäkrar systemet samt att testprotokoll upprättats och distribuerats innan driftsgodkännande överlämnas Ansvarar för att systemsäkerhetsanalys genomförs för informationssystemet med hjälp av den metod för säkerhetsanalys som tillämpas i kommunen Ansvarar för att informationssäkerhetsklassning görs i samband med analys grundat på systemägarens uppfattning Säkerställer att informationen som lagras i systemet har en sådan struktur och utformning att det lätt går att urskilja handlingars status. ( Allmänna offentliga och icke offentliga handlingar, övriga handlingar) Säkrar att behörighetsrutiner finns (behörighetsrutiner = besluta om och tilldela roller/behörigheter i system) Säkerställer att administrativa rutiner för beställning/borttag finns och är kända av ITenheten och/eller extern driftsleverantör Registrerar avtal, systembeskrivning och systemförvaltningsorganisation i kommunens gemensamma förteckning för ändamålet Upprätthåller aktualitet i kommunens gemensamma förteckning över verksamhetssystem Initierar och kallar aktuella representanter till systemförvaltningsträffar/användarträffar 5 22

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 Ansvarar för att rutiner och utbildningsprogram finns för användare med behov av kännedom om hur systemet ska och får användas Ansvarar för att utbildningsmöjligheter anordnas samt att eventuell användarhandledning eller annat instruktionsmaterial finns och underhålls Ser till att gallringsutredningar utförs för den information som finns lagrad, att gallringsfrister fastställs samt att systemet klarar arkiveringskrav 2.7 Systemadministratör Ansvarar för det dagliga operativa användandet av systemet inom en berörd verksamhet Ansvarar för att den dagliga driften upprätthålls i enlighet med driftsavtal Ansvarar för att starta och avsluta integrationskörningar enligt driftsplanering Upprätthåller vardaglig kontakt med systemdriftsansvarig på Degerfors IT-enhet i förekommande fall direktkontakter med leverantören av systemet Verkställer beslut om systemets innehåll som tagits av systemförvaltare eller systemägare Dokumenterar ändrings- och utvecklingsförslag från verksamheten till gemensamt tillgänglig idé-förteckning Ger användarsupport i verksamhetsrelaterade systemfrågor Svarar för registrering och bevakning av riktigheten i systeminställningar/driftsparametrar samt viss operativ användar- och behörighetsadministration Deltar i säkerhetsarbete som rör systemet Svarar för, efter uppdrag från systemförvaltare, att ändra eller avregistrera användare i system med angivna roller och behörigheter Ansvarar för att dokumentera informationssäkerhetsincidenter i därtill avsett formulär så snart de blivit kända och kommit till systemansvarigs kännedom. Uppgiften innebär också att aktivt medverka till allmän spridning av kunskaper om hur användare anmäler incidenter. 2.8 IT-chef IT-chef är operativ systemägare för den interna IT-infrastrukturen och har ansvaret för att detta och informationssystemens tekniska delar fungerar. IT-chef ansvarar för att identifiera de delar som ingår i den interna IT-infrastrukturen och för att en analys av detta genomförs med stöd av LIS, Ledningssystem för informationssäkerhet. IT-chef ansvarar också för att Infosäk KD upprättas och att den samordnas med myndighetens gemensamma kontinuitetsplan. 2.9 Systemdriftsansvarig Utses på funktionsnivå och namnges när driftsavtal upprättas mellan systemförvaltare och drift. Systemdriftsansvarig utses av kommunens IT-chef. I fall driften av systemet helt och hållet sker utanför kommunens regi (som webbapplikation) är leverantören ensamt systemdriftsansvarig 6 Ansvarar för installation, drift, underhåll, release/versionsbyte ur teknisk synvinkel för systemet Ansvarar för att rutiner för säkerhetskopiering och andra säkerhetsrelaterade delar uppfyller de krav som systemägaren ställer 23

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 Ansvarar för att säkerhetskopierat material förvaras på ett betryggande sätt och att återläsningsrutiner fungerar Ansvarar för att reservrutiner, UPS, serviceavtal mm finns, så att systemförvaltarens krav på längsta tillåtna avbrottstid kan tillgodoses Ansvarar för att drifts- och annan teknisk systemdokumentation finns och är aktuell Ansvarar för att beslutade och ändamålsenliga metoder, standarder och teknik används Ansvarar för att åtkomst, lagring och förvaring sker under säkra former med den säkerhetsnivå som fastställts för systemet Ansvarar för att genomföra test av nya funktioner, releaser-/versioner och tillbehör Ansvarar för underhåll av databaser Följer upp driftsavbrott och rapporterar dessa till systemförvaltaren Ansvarar för systemets tekniska säkerhet Biträder systemförvaltaren med teknisk rådgivning då förändringar i systemet är aktuellt Biträder systemförvaltaren i avbrottsplanering Tillhandahåller teknisk support för användare via helpdesk eller systemsupport Deltar i säkerhetsarbete som rör enskilt system Verkställer föreskriven gallring på uppdrag av systemförvaltaren (i de fall där inte systemförvaltaren/systemansvarig själv utför momentet) 2.10 Systemanvändare Varje systemanvändare ansvarar för att känna till de riktlinjer som gäller för IT-användning i Degerfors kommun samt följa dessa riktlinjer. 3. Regler och rutiner 3.1 Ansvar för tillgångar Varje fysisk informationsbehandlingstillgång ska vara förtecknad och märkt Tillhör Degerfors kommun samt ha ett unikt nummer. Av en förteckning ska framgå var tillgångarna är placerade samt vem som ansvarar för tillgången. Omflyttning och överlåtelse av tillgång får inte ske utan samråd med IT-enheten. 3.2 Klassificering av information Degerfors kommuns modell för klassning av information är avstämd mot LIS. Regler för klassning av information ska framgå av Infosäk A. 3.3 Under anställningen Information och utbildning av anställda ska omfatta: Informationssäkerhetens betydelse för verksamheten Innehållet i Informationssäkerhetspolicyn Infosäk A Nya användare ska ges grundläggande informationssäkerhetsutbildning vid tilldelning av behörighet i nätverket. 7 24

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 Systemägare ansvarar för att: användarhandledning för aktuellt system finns medarbetare har tillräckliga kunskaper om säkerhetsreglerna för de informationssystem de behöver för de egna arbetsuppgifterna. 3.4 Säkrade utrymmen Känslig information från informationssystem ska lagras på resurser i datorhallar som ska vara försedda med kontrollsystem för in- och utpassering. Utrymmen med konsolutrustning ska vara låsta när de är obemannade. Utrymmen med kopplingspunkter ska vara låsta. Känslig information som inte hanteras i informationssystem ska förvaras i brandklassade säkerhetsskåp. Övervakning av servicepersonal, städpersonal m.fl. ska ske och beslut ska tas av IT-chefen om och när tillträde till säkrade utrymmen tillåts. 3.5 Kontroll av utomstående tjänsteleverantör Beställare av utomstående leverantörers tjänster ska följas upp och granskas så att säkerhetsöverenskommelser följs. 3.6 Hantering av datamedia Datamedia med sekretessbelagd information som ska avvecklas överlämnas till IT-enheten som hanterar avvecklingen. 3.7 Utbyte av information Om media som innehåller känslig information måste transporteras fysiskt ska informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt. 3.8 Övervakning För informationssystems loggar ska systemägaren besluta: Hur ofta de ska analyseras Vem som ansvarar för analyser av dem Hur länge de ska sparas Hur de ska förvaras Detaljerad information samt anvisningar för användning och övervakning av loggfiler framgår av separat dokument 3.9 Styrning av användares åtkomst För att säkerställa att endast behöriga användare förekommer i informationssystemen ska beställning och borttagande av åtkomst till informationssystem ske på elektronisk blankett/formulär. Systemägare eller systemförvaltare fyller i och skickar blanketten/formuläret elektroniskt till IT-enheten. Blanketten/formuläret ska sparas hos både beställaren och ITenheten. Samma blankett ska användas när konsulter eller andra utför arbete i informationssystem. Leverantörslösenord och behörigheter ska förvaras inlåsta. 8 25

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 3.10 Styrning av åtkomst till nätverk IT-chefen ska i anvisningar reglera: autentisering vid externa anslutningar anslutning av utrustning till interna och externa nätverk anslutning av externa nätverk till kommunens eget nät med ingående säkerhetsfunktioner, autentisering etc. anslutning av trådlösa nät säkerhet vid Internetanslutning. IT-chefen ska ansvara för att en översikt av säkerhetsarkitekturer för interna nätverket och kommunikationsanslutningar upprättas administrationen av brandväggen samt besluta om vad som ska loggas i den, vem som ansvarar för uppföljningen av loggarna, hur ofta uppföljning ska ske och hur länge loggarna ska sparas att upprätta underlag för ledningens beslut om kommunikationstjänster 3.11 Styrning av åtkomst till operativsystem IT-chefen beslutar i vilken utsträckning användning av administrationsverktyg eller systemhjälpmedel som kan förbigå system- och tillämpningsspärrar ska användas. 3.12 Mobil datoranvändning och distansarbete Verksamhetsansvarig chef beslutar om ett informationssystems information ska få hanteras på distans med stationär eller mobil utrustning. Distansarbete ska vara reglerat i avtal mellan myndigheten och den anställde. 3.13 Säkerhetskrav på informationssystem För att uppnå krav kring IT-effektivitet krävs att arbetet med upphandling sker samordnat och strukturerat. Arbete med upphandling och införande av nya system ska därför ske med utgångspunkt från följande metod: 9 26

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 Arbetet sker i samarbete mellan verksamheterna och IT-enheten där IT-enheten bistår verksamheterna med stöd genom hela arbetet från planering och förberedande utredningar, analys, kravarbete, upphandling och införande. I kravarbetet identifieras och fastställs verksamhetens krav liksom de tekniska krav som i nästa steg utgör formella krav i upphandlingsunderlaget. Upphandlingsenheten har som uppgift att kvalitetssäkra framställda krav så att upphandlingen i alla delar uppfyller de juridiska krav som ställs genom LOU, Lagen om offentlig upphandling. Kravarbete, upphandling och införande ska ske enligt ett projektorienterat arbetssätt. Planering ska ske för överföring av systemet till förvaltning. Här ingår även att planera för erforderliga utbildningsinsatser. Inför nyanskaffning och införande av ett informationssystem ska verksamhetsansvarig chef i samråd med IT-beredningsgruppen utforma en projektplan för införandet. Denna plan ska minst omfatta: verksamhetens beskrivning av behov och mål med anskaffningen, se även förvaltningens IT-plan en inledande systemsäkerhetsanalys med stöd av LIS. Analysen syftar till att klarlägga säkerhetskraven på det system som planeras införas och den utökas därefter med en kravspecifikation som minst omfattar: integrationskrav med andra system krav på test tidplan personella och ekonomiska resurser klarlägga behov av användarutbildning Krav på acceptans Ansvarig för nyanskaffningsprojekt förbereder överlämnandet från test och utveckling till drift och förvaltning tillsammans med den tilltänkte systemägaren. Beslut om tidpunkt från vilken systemet övergår från projekt till förvaltning fattas av systemägaren. I och med detta övergår ansvaret till systemägaren som då också övertar all dokumentation och upprättar en systemsäkerhetsanalys. Leveransgodkännande avser den process som syftar till att fastställa om ett informationssystem uppfyller ställda säkerhetskrav. Denna process omfattar följande steg: systemägare driftgodkänner sina informationssystem efter genomförd systemsäkerhetsanalys systemägaren koordinerar sina krav med informationssäkerhetssamordnare och ITenheten informationssäkerhetssamordnaren ansvarar för att underlag för beslut av ledningen om införande av informationssystemet i kommunen 3.14 Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser Förslag om önskemål på förändringar i systemet lämnas till verksamhetsansvarige för vidare befordran till systemägaren och IT-beredningsgruppen. Arbetet bedrivs enligt myndighetens modell för införande och utveckling av informationssystemen. 10 27

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning KS 182-2015/1 3.15 Hantering av informationssäkerhetsincidenter och förbättringar Vid misstanke om intrång eller andra incidenter ska användare agera enligt informationssäkerhetsinstruktion användare (Infosäk A) Informationssäkerhetssamordnaren ska sammanställa och rapportera till ledningen intrång och försök till intrång brott mot lagstiftning och internt regelverk incidenter som orsakar eller skulle kunna orsaka betydande avbrott och störningar konsekvenser och förslag till åtgärder efter intrång eller funktionsfel. 3.16 Efterlevnad av rättsliga krav Anvisningar för skydd av register och handlingar ska följas. (Se Infosäk A bilaga). 11 28

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 160 Dnr 00223-2015 Kommungemensam rutin för PuL-säkring Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Den kommungemensamma rutinen för PuL-säkring antas och gäller från och med 2016-02-01. Sammanfattning av ärendet I kommunen hanterar vi dagligen stora mängder information med uppgifter om människor. Vår hantering måste vara förenlig med bestämmelser som reglerar skyddet för den personliga integriteten. Personuppgiftslagen (PUL) är den centrala författningen på området och därmed en viktig lag i våra verksamheter. Respektive nämnd är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas inom nämndens verksamhetsområde. Personuppgiftsombud För att kunna sköta sitt ansvar har varje nämnd utsett ett personuppgiftsombud, Kaj Laerum (konsult). Ombudet granskar behandlingar av personuppgifter, ska ha en förteckning över personregister och ger råd och stöd till de ansvariga/verksamheterna. Ombudet tar givetvis inte över de former av ansvar som åvilar de personuppgiftsansvariga nämnderna eller chefer och verksamhetsansvariga. För att underlätta hantering av PUL-frågor och effektivisera vårt PULsäkringsarbete finnas det ett s.k. kontaktombud (PUL-kontaktombud) per nämnd. För att underlätta inrapportering och för att kunna skapa en aktuell och korrekt förteckning över personregister behöver en rutin tas fram som klargör roller och ansvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

Rutin för registrering av personuppgifter Degerfors kommun Antagen av kommunstyrelsen KS XX/ÅÅÅÅ-MM-DD Gäller för samtliga nämnder och deras förvaltningar i Degerfors kommun 30

Skriv titeln här också Allmänt Under 2015 förväntas EU fatta beslut om nya regler för behandling av personuppgifter. De nya reglerna blir tillämpliga inom hela EU och ersätter nationella regler. För Sveriges del kommer de nya reglerna att ersätta reglerna i PuL (personuppgiftslagen). Oavsett regelverk gäller denna lokala rutinbeskrivning. För att kunna efterleva krav i PuL behöver vi dokumentera information om våra personregister. Det är därför som befintliga och nya personregister alltid ska anmälas, vilket görs i IT-stödet Prima. Dokumentation görs genom att en anmälan av personregistret görs i Prima. Ansvarig för att anmälan blir gjord åligger förvaltningschef. Många gånger kan det vara praktiskt att låta en användare av personregistret/informationen göra en anmälan, såsom när det aktuella personregistret i huvudsak används av en enda handläggare eller när det finns en handläggare som har en roll som superanvändare. Om det inte är chef/ansvarig som själv gör anmälan bör denne dock i särskild ordning verifiera anmälan. Syfte Rutinen ska ge ett stöd i hur förvaltningarna hanterar register innehållande personuppgifter. Rutinen utgår ifrån den organisation som finns inom kommunen, förvaltningen och utifrån den lagstiftning som gäller. Personregister ska anmälas för att tillgodose författnings- och insynskrav samt för att ge information/vägledning internt och externt. Därför måste vi anmäla nya personregister. Och givetvis ska vi även anmäla personregister som redan är i bruk, men som vi av förbiseende inte har anmält. Organisation Organisation gällande de system kommunen har och vem eller vilken funktion/roll som ansvarar för de olika delarna regleras i Informationssäkerhetspolicy för Degerfors kommun (KS 224-2015). 2 Systemägare är nämnden för de system förvaltningen äger. Systemägaransvaret är delegerat till förvaltningschef. I de fall systemet ägs av annan förvaltning, men där informationen ägs av flera förvaltningar är respektive förvaltningschef informationsägare. Respektive nämnd är personuppgiftsansvarig, ett ansvar som inte går att delegera. För att kunna sköta sitt ansvar har varje nämnd utsett ett personuppgiftsombud, i dagsläget en konsult. Ombudet granskar behandlingar av personuppgifter, ska ha en förteckning över personregister och ger råd och stöd till de ansvariga/verksamheterna. 31

Skriv titeln här också För att underlätta hantering av PUL-frågor och effektivisera vårt PULsäkringsarbete finnas det ett s.k. kontaktombud (PUL-kontaktombud) per nämnd. Flödesbeskrivning Rutinen ska tillämpas när ett system innehållande personuppgifter som efter erforderlig behovs-, risk- och sårbarhetsanalys ska implementeras i verksamheten. Rutinen ska tillämpas när förvaltningen äger systemet eller är informationsägare. 1. Förvaltningschefen ansvarar för att en föranmälan av registret görs till förvaltningens kontaktombud. Föranmälan bör göras av utpekad medarbetare som väl känner till personregistret och den aktuella informationshanteringen. Föranmälan görs via det webgränssnitt som finns tillgängligt på kommunens intranät. Föranmälan föregås gärna av en direkt kontakt mellan anmälare och kontaktombud. 2. Kontaktombudet granskar och gör vid behov justeringar i föranmälan. 3. Kontaktombudet gör en formell anmälan av registret till nämndens personuppgiftsombud via särskilt webgränssnitt som kräver inloggningsuppgifter. 4. Ombudet granskar anmälan och godkänner inrapporteringen. 5. Ändringar i registret ex. ändring av ändamål, kontaktperson, målgrupp eller liknande ska omgående anmälas. Förfarandet är detsamma som vid första registreringen. 3 32

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 166 Dnr 00228-2015 Internbudget för kommunstyrelsen 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsens internbudget för 2016 fastställs. Sammanfattning av ärendet Några större verksamhetsförändringar vad gäller verksamheters omfattning och inriktning finns inte mellan åren 2015 och 2016. Det har dock skett några förändringar som beslutats genom ramförstärkningar samt att utrymme har frigjorts för kostnader som tidigare inte funnits budgeterade. Redogörelse för de ramförstärkningar som skett och de förändringar som föreslås lämnas under respektive rubrik. Övergripande för kommunstyrelseförvaltningen Ramförstärkningen om 250 tkr avseende Fiber- bredband är tänkt att användas som en resursförstärkning för att arbeta med utökning av fiber på landsbygd. Den ursprungliga tanken var att en tjänst skulle delas mellan kommunen och Degerfors Energi. Detta arbete och rollfördelning är ej ännu klar. Arbete pågår för att skapa en organisation tillsammans med Degerfors Energi för att lägga upp en plan för hur det nationella målet om fiberutbyggnad ska uppnås. Ökningen avseende arrangemang och anslag om 159 tkr avser indexuppräkning för kommunens del av citybanepengar. Det finns 4 000 tkr avsatt sedan tidigare. Den låga räntenivån medför att det kommer uppstå ett glapp mellan kommunens internränta och den ränta som ligger till grund för hyressättningen till BRT. Skillnaden mellan internräntan och den hyresgrundande räntan uppgår ca 167 tkr. Det finns fortfarande en viss osäkerhet hur mycket Karlskogas och Degerfors kommuns nya stationer kommer påverka den totala kostnaden för räddningstjänsten. Kansliavdelning Ökningen på verksamheten avseende kommunstyrelsen består till viss del av ökade kostnader för förlorad arbetsförtjänst samt att den löpande kostnaden för surfplattor flyttats fån administration (vsh 92110). Engångsanslaget för inköp av surfplattor till förtroendevalda fanns under 2015 i verksamheten för administration. Kommunstyrelsen har dessutom beslutat föreslå kommunfullmäktige att två fullmäktigesammanträden ska sändas i radio per år. Det medför en ökad kostnad om 16 tkr. Ekonomiavdelning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 33

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 2(2) Anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader har en stor ökning jämfört med 2015. Skälet till detta är att de ekonomiska planeringsförutsättningarna förbättras efter det att ramarna antogs i juni. Det finns dock farhågor att budgeten för vissa verksamheter inte är tillräcklig för 2016. Det gäller exempelvis kostnaderna interkommunala ersättning inom kultur- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsens beredande organ har i sitt resonemang valt att ta höjd för oförutsedda kostnader istället för att minska sparbeting eller ökning av resultatet. Nivån på anslaget till Gymnasieskola (eg. de frivilliga skolformerna) var känt redan i våras och inför ramberäkning. Det största skälet till den minskade kostnaden är att fördelningstalet förändrats, dvs. Degerfors kommuns andelar av ungdomar i gymnasieålder har minskat i förhållande till Karlskoga kommuns andel. En större del av ungdomarna har även valt Möckelngymnasiet istället för att gå sin utbildning i andra kommuner. Kommunstyrelsens del av den centrala utvecklingsledaren, 106 tkr, har arbetats in i verksamheten administration (vsh 92210) Anslaget till Övr kulturell verksamhet har ökat något. Den största anledningen är att Föreningen Berget fått ett tillskott om 100 tkr. Skälet till detta är att den kommunalt anställde som var placerad på Berget och bekostades av kommunen gått i pension och istället för en återbesättning föreslås att Föreningen Berget erhåller ett ökat kommunalt bidrag. Inom ekonomiavdelningen finns en ny post för att täcka upp underskott för kommunfastigheter. Likande anslag finns inte i dagsläget. Alternativ till budgetposten är att en fördelning sker till de nämnder som hyr verksamhetslokaler vid bokslutsarbetet. Miljö- och samhällsbyggnadsavdelning Inom miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen sker inga förändringar mellan åren. Med tanke på bristen på bostäder som för närvarande råder kan det finnas ett framtida behöv att förstärka byggnadsinspektörssidan. Näringslivsavdelningen De förändringar som skett inom näringslivsavdelningen är att innehavaren av tjänsten som var placerad på Berget har gått pension. Överenskommelse har träffats med Föreningen Berget om utökat bidrag istället för återbesättning av tjänsten. Se även text under ekonomiavdelningen. I övrigt föreslås viss utökning inom turistbyrån med anledning av skyltningen behöver förbättras samt lite medel inom näringslivskontoret för förbättring av kontorslokalerna. Personalavdelning Den största kostnadsökningen inom bemanningsenheten beror på licenskostnad. Kostnaden har funnits men ej upptagen i budget. Revisorerna I budgetförslaget är det inlagt ett ökat anslag. Det ökade anslaget är för att täcka behovet av revision av våra gemensamma nämnder. Beloppet uppgår till 25 tkr. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 34

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 3(2) Finansiering Kommunstyrelseförvaltningens förslag till internbudget håller sig inom den tilldelade ramen som föreslagits av kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-14 Förslag på internbudget för kommunstyrelsen 2016, 2015-12-14 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 35

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-14 KS 228-2015/4 1(2) Handläggare Max Tolf Tel: 0586-48 234 E-post: max.tolf@degerfors.se Internbudget 2016 - kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens internbudget för 2016 fastställs. Mottagare Kommunstyrelsen Ärendet Några större verksamhetsförändringar vad gäller verksamheters omfattning och inriktning finns inte mellan åren 2015 och 2016. Det har dock skett några förändringar som beslutats genom ramförstärkningar samt att utrymme har frigjorts för kostnader som tidigare inte funnits budgeterade. Redogörelse för de ramförstärkningar som skett och de förändringar som föreslås lämnas under respektive rubrik. Övergripande KS-förvaltning Ramförstärkningen om 250 tkr avseende Fiber- bredband är tänkt att användas som en resursförstärkning för att arbeta med utökning av fiber på landsbygd. Den ursprungliga tanken var att en tjänst skulle delas mellan kommunen och Degerfors Energi. Detta arbete och rollfördelning är ej ännu klar. Arbete pågår för att skapa en organisation tillsammans med Degerfors Energi för att lägga upp en plan för hur det nationella målet om fiberutbyggnad ska uppnås. Ökningen avseende arrangemang och anslag om 159 tkr avser indexuppräkning för kommunens del av citybanepengar. Det finns 4 000 tkr avsatt sedan tidigare. Den låga räntenivån medför att det kommer uppstå ett glapp mellan kommunens internränta och den ränta som ligger till grund för hyressättningen till BRT. Skillnaden mellan internräntan och den hyresgrundande räntan uppgår ca 167 tkr. Det finns fortfarande en viss osäkerhet hur mycket Karlskogas och Degerfors kommuns nya stationer kommer påverka den totala kostnaden för räddningstjänsten. Kansliavdelning Ökningen på verksamheten avseende kommunstyrelsen består till viss del av ökade kostnader för förlorad arbetsförtjänst samt att den löpande kostnaden för surfplattor flyttats fån administration (vsh 92110). Engångsanslaget för inköp av surfplattor till förtroendevalda fanns under 2015 i verksamheten för administration. Kommunstyrelsen har dessutom beslutat föreslå kommunfullmäktige att två fullmäktigesammanträden ska sändas i radio per år. Det medför en ökad kostnad om 16 tkr. Ekonomiavdelning Anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader har en stor ökning jämfört med 2015. Skälet till detta är att de ekonomiska planeringsförutsättningarna förbättras efter det att ramarna antogs i juni. Det finns dock farhågor att budgeten för vissa verksamheter inte är 36

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-14 228-2015/4 2(2) tillräcklig för 2016. Det gäller exempelvis kostnaderna interkommunala ersättning inom kulturoch utbildningsnämnden. Kommunstyrelsens beredande organ har i sitt resonemang valt att ta höjd för oförutsedda kostnader istället för att minska sparbeting eller ökning av resultatet. Nivån på anslaget till Gymnasieskola (eg. de frivilliga skolformerna) var känt redan i våras och inför ramberäkning. Det största skälet till den minskade kostnaden är att fördelningstalet förändrats, dvs. Degerfors kommuns andelar av ungdomar i gymnasieålder har minskat i förhållande till Karlskoga kommuns andel. En större del av ungdomarna har även valt Möckelngymnasiet istället för att gå sin utbildning i andra kommuner. Kommunstyrelsens del av den centrala utvecklingsledaren, 106 tkr, har arbetats in i verksamheten administration (vsh 92210) Anslaget till Övr kulturell verksamhet har ökat något. Den största anledningen är att Föreningen Berget fått ett tillskott om 100 tkr. Skälet till detta är att den kommunalt anställde som var placerad på Berget och bekostades av kommunen gått i pension och istället för en återbesättning föreslås att Föreningen Berget erhåller ett ökat kommunalt bidrag. Inom ekonomiavdelningen finns en ny post för att täcka upp underskott för kommunfastigheter. Likande anslag finns inte i dagsläget. Alternativ till budgetposten är att en fördelning sker till de nämnder som hyr verksamhetslokaler vid bokslutsarbetet. Miljö- och samhällsbyggnadsavdelning Inom miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen sker inga förändringar mellan åren. Med tanke på bristen på bostäder som för närvarande råder kan det finnas ett framtida behöv att förstärka byggnadsinspektörssidan. Näringslivsavdelningen De förändringar som skett inom näringslivsavdelningen är att innehavaren av tjänsten som var placerad på Berget har gått pension. Överenskommelse har träffats med Föreningen Berget om utökat bidrag istället för återbesättning av tjänsten. Se även text under ekonomiavdelningen. I övrigt föreslås viss utökning inom turistbyrån med anledning av skyltningen behöver förbättras samt lite medel inom näringslivskontoret för förbättring av kontorslokalerna. Personalavdelning Den största kostnadsökningen inom bemanningsenheten beror på licenskostnad. Kostnaden har funnits men ej upptagen i budget. Revisorerna I budgetförslaget är det inlagt ett ökat anslag. Det ökade anslaget är för att täcka behovet av revision av våra gemensamma nämnder. Beloppet uppgår till 25 tkr. Finansiering Kommunstyrelseförvaltningens förslag till internbudget håller sig inom den tilldelade ramen som föreslagits av kommunstyrelsens arbetsutskott. Max Tolf Ekonomichef 37

Ansvar Vht Ktext Budget 2015 Budget 2016 Förändring 10000000 21580 FIBER-BREDBAND 0 250 250,0 10000000 22230 ARRANGEMANG OCH ANSLAG 100 259 159,0 10000000 26320 FOLKHÄLSOARBETE 130 135 5,0 10000000 27000 BRANDFÖRSVAR 9 518 9 902 384,0 10000000 92010 ADMINISTR ÖVERGR AVDELN 290 290 0,0 10000000 92030 FINANSIELL SAMVERKAN 310 385 75,0 10000000 92343 STIFTELSEN ACTIVA 170 175 5,0 ÖVERGRIPANDE KS-FÖRVALTNING 10 518 11 396 10060000 52420 BIDRAG BOSTADSANPASSNING 1 200 1 250 50,0 BIDRAG BOSTADSANPASSNING 1 200 1 250 10100000 10110 KOMMUNFULLMÄKTIGE 408 338-70,0 10100000 10210 KOMMUNSTYRELSE 1 506 1 873 367,0 10100000 11100 PARTISTÖD 481 492 11,0 10100000 131xx NÄMND OCH SAMMANTRÄDES ADM 1 523 1 568 45,0 10100000 13200 ALLMÄNNA VAL 15 0-15,0 10100000 22500 KONSUMENTRÅDGIVNING 222 240 18,0 10100000 92110 ADMINISTRATION 1 909 1 423-486,0 10100000 92143 BONUSRABATTER -84-84 0,0 10100000 92170 ARKIV 271 282 11,0 10150000 27511 SÄKERHET, MSB 127 90-37,0 10150000 27513 SÄKERHET INTERNT 0 0 0,0 10150000 92180 FÖRSÄKRINGAR 298 298 0,0 10160000 92130 POST OCH BUD 266 266 0,0 KANSLIAVDELNING 6 942 6 786 10200000 10220 KOMMUNSTYRELSE OFÖRUTSEDD 850 4 192 3 342,0 10200000 13400 ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET 1 174 1 215 41,0 10200000 30550 DEGERFORS IDROTTSPL FÖREN 0 0 0,0 10200000 34330 BOLLPLANER 0 0 0,0 10200000 45000 GYMNASIESKOLA 52 000 50 700-1 300,0 10200000 53000 FÄRDTJÄNST 2 800 2 800 0,0 10200000 91000 U-SKOTT KOMMUNFASTIGHETER 0 150 150,0 10200000 92210 ADMINISTRATION 2 281 2 459 178,0 10200000 92XXX EKONOMIADM NÄMNDER 1 034 1 121 87,0 10200000 92233 SMÅKOM 25 25 0,0 10200000 92330 KOMPETENSUTVECKLING 155 155 0,0 10200000 92540 FASTIGH.AVD LEDN GEMENSAM 100 125 25,0 10220000 31512 ÖVR KULTURELL VERKSAMHET 560 720 160,0 10220000 31513 NOLLTAXA SAML LOKALER 320 350 30,0 10220000 92220 EKONOMISK REDOVISNING 741 756 15,0 10220000 92231 SKL 233 240 7,0 10220000 92232 REGION ÖREBRO 0 0 0,0 10240000 9XXX HYROR 1 416 1 432 16,0 10290000 92225 KRAVVERKSAMHET -1 0 1,0 EKONOMIAVDELNING 63 688 66 440 10300000 21501 FYSISK PLANERING 648 655 7,0 10300000 21510 MBK-VERKSAMHET 600 614 14,0 10300000 21520 DIGITALT ARKIV 132 135 3,0 38

Ansvar Vht Ktext Budget 2015 Budget 2016 Förändring 10300000 24600 BIDRAG T ENSKILDA VÄGAR 245 245 0,0 10300000 24700 TRAFIKFRÅGOR 257 263 6,0 10300000 26300 BYGG- OCH MILJÖKONTOR 2 167 2 208 41,0 10300000 26310 SJÖKALKNING 31 31 0,0 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 4 080 4 151 10400000 22000 NÄRINGSLIVSARBETE 2 099 2 217 118,0 10400000 22010 NÄRINGSLIV I SAMVERKAN 70 70 0,0 10400000 22020 NYFÖRETAGARCENTRUM 11 46 35,0 10400000 22030 FÖRENINGEN BERGSLAGET 29 29 0,0 10400000 23200 TURISTBYRÅ 584 625 41,0 10400000 23220 INFO-SKYLTAR 55 60 5,0 10400000 23510 STIFT FRITIDSOMR ÖREBRO L 7 9 2,0 10400000 23520 ÖSTRA VÄRMLANDS TURISM 42 45 3,0 10400000 23600 BERGET 312 0-312,0 10400000 73100 LÄNSTRAFIK 0 0 0,0 10400000 73210 ANROPSTRAFIK 87 87 0,0 10400000 92040 FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE -2 0 2,0 10400000 92111 INFORMATION 554 761 207,0 NÄRINGSLIVSAVDELING 3 848 3 949 10500000 59200 BEMANNINGSENHET 434 580 146,0 10500000 92310 PERSONAL-LÖNEENHET 3 097 3 172 75,0 10500000 92340 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 35 50 15,0 10500000 92345 CHEFSUTV OCH SAMVERKAN 50 50 0,0 10500000 92347 PA-ÅTGÄRDER -100-100 0,0 10500000 92350 FACKLIG TID 1 300 1 260-40,0 10500000 92372 MINNESGÅVOR 77 77 0,0 10500000 92373 FRISKVÅRD 0 0 0,0 10510000 92320 LÖNEENHET 355 390 35,0 PERSONALAVDELNNG 5 248 5 479 10900000 12000 REVISION 522 554 32,0 REVISION 522 554 SUMMA KOMMUNSTYRESLEFÖRV 96 046 100 005 3 959,0 39

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2016-01-04 KS 2-2016/1 1(1) Handläggare Max Tolf Tel: 0586-482 34 E-post: max.tolf@degerfors.se Mottagare Kommunstyrelsen Firmatecknare avseende kommunens skatte- och momsdeklarationer Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser från och med 2016-01-20 ekonomichef Max Tolf, biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Anneli Möller, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt kanslichef Maria Eriksson två i förening teckna Degerfors kommuns firma avseende kommunens skatte- och mervärdeskattedeklarationer. Ärendet På grund av personalförändringar inom kommunstyrelseförvaltningen behöver kommunstyrelsen utse nya personer att teckna kommunens skatte- och mervärdeskattedeklarationer. Bedömning Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att ekonomichef Max Tolf, biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Anneli Möller, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt kanslichef Maria Eriksson två i förening ska teckna Degerfors kommuns firma avseende kommunens skatte- och mervärdeskattedeklarationer. Max Tolf Ekonomichef 40

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2016-01-04 KS 3-2016/1 1(1) Handläggare Max Tolf Tel: 0586-482 34 E-post: max.tolf@degerfors.se Mottagare Kommunstyrelsen Anvisningar på kommunens bankgiroräkningar samt kvittering av värdepost Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser från och med 2016-01-20 ekonomichef Max Tolf, biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Anneli Möller, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt kanslichef Maria Eriksson två i förening att underteckna checkar och utbetalningsavier. Kommunstyrelsen utser från och med 2016-01-20 ekonomichef Max Tolf, biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Anneli Möller, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt kanslichef Maria Eriksson två i förening att underteckna värdepostförsändelser. Ärendet På grund av personalförändringar inom kommunstyrelseförvaltningen behöver kommunstyrelsen utse nya personer att underteckna värdepost försändelser, checkar och utbetalningsavier. Bedömning Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att: Ekonomichef Max Tolf, biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Anneli Möller, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt kanslichef Maria Eriksson två i förening ska underteckna checkar och utbetalningsavier. Ekonomichef Max Tolf, biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Anneli Möller, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt kanslichef Maria Eriksson två i förening ska underteckna checkar och utbetalningsavier. Max Tolf Ekonomichef 41

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-17 KS 232-2015/2 1(1) Handläggare Max Tolf Tel: 0586-48 234 E-post: max.tolf@degerfors.se Mottagare Kommunstyrelsen Förlusttäckningsgaranti Riksteatern i Degerfors Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar Riksteatern i Degerfors förlusttäckningsgaranti om maximalt 35 000 kr. Förlusttäckningsgarantin gäller som längst till och med 2016-06-30 och finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader. Ärendet Skrivelse inkom från Riksteatern i Degerfors 2015-12-14 med en begäran om förlusttäckningsgaranti under våren 2016 på maximalt 50 000 tkr. Skälet till föreningens begäran är vikande publiksiffror vilket medfört minskade intäkter och att föreningen står med ett tomt bankkonto. Förlusttäckningsgarantin avser två föreställningar samt en barnföreställning under våren 2016. Kultur- och utbildningsnämndens föreningsutskott beslutade på sammanträde 2015-12-16 om ett extra bidrag till om 15 000 till Riksteatern i Degerfors. Detta bidrag var inte känt hos föreningen när deras begäran om förlusttäckningsgaranti skrevs. Bidrag till kulturföreningar hanteras normalt av kultur- och utbildningsnämnden men med tanke på ärendets brådskande karaktär och att det rör sig om en förslusttäckningsgaranti bedömer kommunstyrelseförvaltningen att frågan bör behandlas av kommunstyrelsen. Finansiering Någon budget för förlusttäckningsgarantier finns inte inom kommunstyrelseförvaltningen. Om förlusttäckningsgarantin behöver verkställas föreslås detta ske genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader. Beslutsunderlag Skrivelse från Riksteatern i Degerfors, 2015-12-14 Max Tolf Ekonomichef Bilagor Skrivelse från Riksteatern i Degerfors, 2015-12-14 42

43

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 168 Dnr 00208-2015 Svar på återremiss: Återbesättning av tjänst samordnare för Finskt förvaltningsområde Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet tackar Sören Hedberg, näringslivschef, för informationen. Sammanfattning av ärendet Ärendet om att återbesätta tjänsten som samordnare för det finska förvaltningsområdet återremitterades av kommunstyrelsen KS 223/2015-12- 07. Förvaltningen fick i uppdrag att utreda fördelar och nackdelar med att ha en tjänst på 0,75 ssg jämfört med 1,0 ssg och hur mycket medel som då kvarstår till verksamhet av statsanslaget. Eventuella möjligheter till kombinationstjänster skulle också utredas. Sören Hedberg, näringslivschef, presenterar de olika alternativens för- och nackdelar. Utredningen ska lämnas till kommunstyrelsen på sammanträdet 11 januari 2016. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 44

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-14 KS 208-2015/3 1(3) Handläggare Sören Hedberg Tel: 0586-486 15 E-post: soren.hedberg@degerfors.se Mottagare Kommunstyrelsen Beträffande återbesättning av tjänsten som samordnare för Finskt förvaltningsområde (FFO) Tjänsten som samordnare för Finskt förvaltningsområde tillsattes i juli 2014 efter beslut av KS, 75 och 124, där det bland annat framgår att tjänsten ska finansieras fullt ut via stadsbidrag. Med anledning av att tjänsten skall återbesättas fattade kommunstyrelsen beslut vid sammanträde 2015-12-07 att först utreda: 1. För- och nackdelar om tjänsten ligger på 0,75 eller 1,0 ssg? 2. Går det att kombinera tjänsten som samordnare FFO med andra arbetsuppgifter? 3. Hur mycket medel av statsbidraget finns kvar till verksamhetens aktiviteter om tjänsten läggs på 1,0 ssg? Fördelar och nackdelar med en sysselsättningsgrad omfattande 0,75 eller 1,0 Fördelar 0,75 ssg Ingen kommunal kostnad. Nackdelar 0,75 ssg Svårare att rekrytera innehavare av tjänsten, lägre urval av sökande. Tjänsten riskerar att bli en ingångstjänst i väntan på möjligheten att söka och få heltidsjobb. Innehavaren av tjänsten blir mindre tillgänglig för målgruppen. Påverkar ambitionsnivån negativt jämfört med innevarande år, innehavaren av tjänsten får mindre tid att utveckla verksamheten. Fördelar 1,0 ssg Lättare rekrytera, större urval av sökande. Kontinuitet risken att innehavaren av tjänsten ser detta som en ingångstjänst minskar. Innehavaren av tjänsten mer tillgänglig för målgruppen. Under förutsättning att kommunala medel tillskjuts ges förutsättningar för en högre ambitionsnivå att utveckla verksamheten, jämfört om tjänsten är 0,75 ssg. Nackdelar 1,0 ssg Om det fortsatta arbetet med FFO läggs på den ambitionsnivå som innevarande års verksamhet lagt grunden till krävs att kommunala med tillskjuts. Om inte kommunala medel tillskjuts tar kostnaden för arbetskraft så stor del av statsbidraget att utrymmet för verksamhetsutveckling begränsas. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 45

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-14 KS 208-2015/3 2(3) Kombinationstjänst fördelad med 0,75 på FFO och 0,25 med andra arbetsuppgifter Det går alltid att inrätta kombinationstjänster. Och behovet av att fylla upp med tjänster finns på flera håll i organisationen. För att gå vidare med kombinationstjänstspåret krävs en utredning var vi anser att den del av tjänsten ska ligga som inte hör till FFO, samt hur den finansieras. Fördelar med en kombinationstjänst på 1,0 ssg. Kan vara lättare att rekrytera till en heltidstjänst. Endast 0,75 lönekostnad belastar FFO varför det är möjligt att med statsbidraget täcka kostnaderna för den verksamheten, men fortfarande med den lägre ambitionsnivån. Nackdelar med en kombinationstjänst på 1,0 ssg. Kan vara svårare att rekrytera då en kombinationstjänst kräver två olika kompetenser. Tjänsten inom FFO är fortfarande 0,75 och ambitionsnivån påverkas negativt jämfört med en sysselsättningsgrad på 1,0 FFO. Generellt sett är det svårare att inneha en kombinationstjänst. Det är svårt att hålla den ena arbetsuppgiften ren från den andra. Innehavaren kan lätt bli splittrad och känna sig otillräcklig och de olika verksamheternas målgrupp kan uppleva otydlighet i utövningen. Tjänsten inrättas som heltidstjänst för FFO Med en heltidstjänst tar lönekostnaden en större del av statsbidraget och det blir mindre pengar över till aktiviteter. Sedan tjänsten inrättades hösten 2014 har sysselsättningsgraden varit 1,0 då det bedömdes nödvändigt under ett uppbyggnadsskede. Detta möjliggjordes också genom att en del av statsbidraget för 2014 kunde överföras till 2015. För 2016 är statsbidraget högst 660 tkr och för att täcka kostnaderna för de påbörjade aktiviteterna gjordes bedömningen att sänka kostnaden för arbetskraft genom att sänka sysselsättningsgraden till 0,75. Detta scenario skulle kunna innebära att de totala kostnaderna inte överstiger statsbidraget och att aktivitetsnivån under närtid kunde behållas. De aktiviteter som utgjort större kostnadsposter under innevarande år och som beräknas löpa under 2016 är översättningar och utbildning i vårdfinska, som under 2015 belastar budgeten med c:a 150 tkr. Dessa kostnader kan dock sänkas något om 1/fortsatt utbildning i vårdfinska sker på fritiden och att 2/innehavaren av tjänsten som samordnare har så goda kunskaper i finska att kostnaderna för översättningar kan minskas. Om vi väljer att även fortsättningsvis inrätta tjänsten som samordnare för FFO på heltid krävs enligt nedanstående beräkning avseende 2016, en kommunal medfinansiering på 65 tkr. Redovisning 2015 Budget 2016 Arbetskraft 525 525 Verksamhet 200 200 725 725 Statsbidrag 730* 660 +5-65 Tjänst 0,75 ssg Arbetskraft 400 Verksamhet 200 Statsbidrag 660 + 60 46

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-12-14 KS 208-2015/3 3(3) *= Statsbidraget är 660 tkr. Från 2014 godkändes en överföring av överskott på 58 tkr till 2015. I posten finns också försäljning av vht och taxor och avgifter på 12 tkr. Sören Hedberg 47

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-07 Sida 1(2) 223 Dnr 00208-2015 Återbesättning av tjänst: Samordnare för Finskt förvaltningsområde Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras för att ytterligare utreda följande: Vilka fördelar eller nackdelar finns det med att tjänsten är på 0,75 eller 1,0 ssg. Hur mycket medel beräknas finnas kvar och behövas till verksamhet om tjänstgöringsgraden ökar? Går det att kombinera tjänsten med andra arbetsuppgifter.. Sammanfattning av ärendet 2015-11-30 slutar på egen begäran nuvarande innehavare av tjänsten som samordnare för Finskt förvaltningsområde sin anställning. Organisatoriskt tillhör verksamheten näringslivsavdelningen. 2013 beviljades Degerfors kommun att bli Finskt förvaltningsområde. Tjänsten som samordnare för Finskt förvaltningsområde tillsattes i augusti 2014. Då gjordes bedömningen att insatsen i uppstarten av verksamheten krävde en heltidstjänst fram till 2015-11-30. Därefter, på grund av att statsbidraget enligt beslut i KS ska täcka verksamhetens kostnader fullt ut, skulle tjänsten övergå i en tillsvidaretjänst på 0,75 ssg. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att tjänsten som samordnare för Finskt förvaltningsområde ska återbesättas med en sysselsättningsgrad på 0,75. Förvaltningens förslag till beslut Tjänsten som samordnare för Finskt förvaltningsområde återbesätts. Yrkanden Peter Pedersen (V) yrkar att ärendet återremitteras för att ytterligare utreda följande: Vilka fördelar eller nackdelar finns det med att tjänsten är på 0,75 eller 1,0 ssg. Hur mycket medel beräknas finnas kvar och behövas till verksamhet om tjänstgöringsgraden ökar? Går det att kombinera tjänsten med andra arbetsuppgifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-11-23 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 48

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-07 Sida 2(2) Skickas till Näringslivschef Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 154 Dnr 00217-2015 Ansökan ur sociala investeringsfonden för social insatsgrupp - försöksverksamhet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Under en försöksperiod om två år inrättas en social insatsgrupp i kommunen i samverkan mellan socialtjänsten, grundskolan, gymnasieskolan, folkhälsoförvaltningen och polisen. 2. 600 000 kronor anslås från den sociala investeringsfonden till försöksverksamheten. Sammanfattning av ärendet I en tjänsteskrivelse från folkhälsoförvaltningen lämnas förslag till inrättande av en social insatsgrupp i kommunen. Syftet med gruppen är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. De mål som anges är: Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer En socioekonomisk kalkyl har gjorts. Finansiering Finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten placerad inom socialförvaltningen samt vissa utbildningsinsatser. Beslutsunderlag Kultur- och utbildningsnämnden 138/2015-11-11 Socialnämnden 150/2015-11-25 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 50

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-10-29 KUN 106-2015/3 1(3) 2015-12-07 KS 217-2015/3 Handläggare Anna-Lena Sandell Tel: 0586-482 67 E-post: anna-lena.sandell@degerfors.se Mottagare Socioekonomisk beräkning - Socialt insatsteam i Degerfors Enligt beslut fattat av kommunfullmäktige ska till varje ansökan om medel ur kommunens sociala investeringsfond fogas en socioekonomisk beräkning. Då projektet redan presenterats i ansökan görs ingen vidare sådan i denna skrivelse utan här redovisas endast vilka parametrar beräkningen bygger på. Projektet ska pågå i två år och antalet deltagare är beräknat till 5 ungdomar i åldern 13-19 år. I en socioekonomisk beräkning placeras deltagarna in i olika framtida scenarier, sk karriärer i utanförskap. De olika karriärerna kommer att kosta olika delar i samhället olika mycket. Vissa karriärtyper som t.ex. tyngre missbrukare kommer att kosta både landsting och rättsväsende ansenliga summor pengar, medan psykiskt sjuka inte kommer att kosta rättsväsendet något, men istället både landsting och försäkringskassa. De flesta karriärgrupperna i utanförskap kostar kommunen pengar i olika perioder, framför allt genom försörjningsstöd men också genom andra insatser av t.ex. socialtjänstens individ- och familjeomsorg. De olika karriärtyperna ligger till grund för beräkningen av framtida uteblivna kostnader i de delar projektet får önskat resultat. De valda karriärtyperna i detta projekt är fördelade i en heroinmissbrukare - man, två alkoholmissbrukare en man och en kvinna, två personer i lättare utanförskap en man och en kvinna. Bedömningen är att av de fem deltagarna kommer två, dvs 40%, efter projektets slut tack vare insatsen ha undgått utanförskap och att en av deltagarna även utan insatsen skulle ha undgått utanförskap. Beräkningen visar resultatet efter projektets slut. Kommunens kostnader kommer inte att minska utifrån nuvarande kostnadsläge, utan en socioekonomisk beräkning är egentligen en beräkning av alternativkostnader, dvs vilka kostnader som förväntas uppstå om inte projektet genomförs. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 51

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-10-29 KUN 106-2015/3 2(3) 2015-12-07 KS 217-2015/3 Ovanstående bild från beräkningen visar att kommunen ekonomiskt får tillbaka insatsen först efter åtta år. Det handlar om att det är då de 600 tkr som satsats har kommit tillbaka i form av minskade kostnader. Återbetalningen börjar direkt vid avslutad insats men i början är återbetalningen liten, bl.a. beroende på att försörjningsstöd mm inte är aktuellt förrän individen är i övre tonåren. Att det sedan ökar ganska kraftigt beror både på att kommunens skatteintäkter uteblir/minskar från en person i utanförskap samtidigt som försörjningsstödet sannolikt ökar. Ovanstående bild visar det totala samhällets kostnadsutveckling. I denna ingår också kommunen. Här ligger brytpunkten redan efter fem år, och rent krasst börjar övriga samhället tjäna på projektet redan från dag 1 eftersom det är kommunen som tar hela projektkostnaden. Att brytpunkten kommer redan efter fem år beror bl.a. på att om det negativa utanförskapet rullar på kopplas ganska snart både polis och annat rättsväsende in. Att den ökar snabbare ju längre tiden går har samma orsaker som inom kommunen, men också att övriga aktörer i samhället börjar få kostnader, exempelvis sjukvård, försäkringskassa etc. Sammanfattning Kommunens brytpunkt avseende kostnader nås efter ca åtta år. I kommunens riktlinjer för sociala investeringar framgår att en återbetalningstid inom sex år ska eftersträvas. Detta uppfylls inte i detta fall. Det står också i riktlinjerna: Syftet med investeringsfonden är att genom ett aktivt förebyggande arbete göra så att de framtida kostnaderna kan minska jämfört med om inga åtgärder alls vidtas. Tanken är främst att fonden ska användas för att förhindra framtida utanförskap och även minska kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetet med sociala investeringar ska stimulera nytänkande i det förebyggande arbetet för grupper av medborgare. Genom insatserna ska möjlig negativ utveckling brytas i tidigt skede, positiva möjligheter stärkas och framtida stora kostnader undvikas eller minska. Sådana kan gälla ex vis insatser inom förskola, skola, placeringar av barn- och unga eller arbetsmarknadsinsatser. Detta projekt involverar både skola och socialtjänst, är förebyggande och syftet är bl.a. att undvika utanförskap. Målet som formulerats i projektansökan är också bl.a. att nå ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, vilket är ett av kommunens prioriterade mål. Alla elevers rätt till utbildning är formulerat i skollagen och något som skolinspektionen har starkt fokus på. Detta är svårt att sätta pengar på, mer än som framtida uteblivna kostnader i form av exempelvis försörjningsstöd för kommunens del. 52

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-10-29 KUN 106-2015/3 3(3) 2015-12-07 KS 217-2015/3 Anna-Lena Sandell Bitr ekonomichef 53

Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-11-11 Handläggare Julia Åhlgren KS 217-2015/6 Folkhälsonämnden Social insatsgrupp Sammanfattning Ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp i Degerfors har tagits fram. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Degerfors kommunen har en väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Finansieringen föreslås ske genom ansökan i den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 november 2012 Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Socioekonomisk beräkning socialt insatsteam i Degerfors. Bakgrund På uppdrag av styrgruppen för Degerforsmodellen har ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp (SIG) i Degerfors tagits fram. Underlaget har utformats av en arbetsgrupp bestående av representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. De mål som anges är: Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil 54

Tjänsteskrivelse 2 (3) 2015-11-11 KS 217-2015/6 Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Degerfors kommunen har väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn genom arbetssätten IOR och Pinocchio i samverkan mellan socialtjänst och förskola respektive år F-6 inom grundskolan. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Förslaget medför tillskapandet av ett sådant och bygger på erfarenheter från ett flertal andra kommuner. En socioekonomisk kalkyl visar att arbetssättet kommer att ha en ekonomisk återbetalningstid för kommunen på åtta år. Eftersom de kommunala kostnaderna för insatser för barn i huvudsak uppstår i vuxen ålder är återbetalningstiden längre än vid insatser för vuxna. Finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors samt vissa utbildningsinsatser. Beskrivning av förslag Under en försöksperiod om två år inrätta en social insatsgrupp i Degerfors kommun i samverkan mellan socialtjänst, grundskola, gymnasieskola, folkhälsoförvaltningen och polisen. Hos kommunstyrelsen kommer en ansökan ske om sammanlagt 600 000 kronor till försöksverksamheten. Ansökan görs av socialnämnden. Överväganden Förslaget bygger på erfarenheter från ett flertal andra kommuner som arbetat med sociala insatsgrupper. Överväganden som skett i flera delar, främst med vilken funktion samordnaren har i arbetet utifrån tillgänglighet och roll i att fånga upp ungdomar, med övervägande ur ett ekonomiskt perspektiv. Konsekvensbeskrivning Att upprätta ett arbete med social insatsgrupp är ett viktigt förebyggande arbete för äldre barn vilket idag saknas i Degerfors. Arbetet innebär främst en positiv satsning ur ett socialt perspektiv utifrån bland annat psykisk hälsa och trygghet. Ur ett ekonomiskt perspektiv bidrar beslutet till en positiv påverkan då finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden i Degerfors med en ekonomisk återbetalningstid för kommunen på åtta år. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden ställer sig bakom upprättande av en social insatsgrupp i Degerfors. Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare 55

Tjänsteskrivelse 3 (3) 2015-11-11 KS 217-2015/6 Expedieras till Socialnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen i Degerfors kommun. 56

1 (9) Handläggare Julia Åhlgren, Folkhälsoförvaltningen KS 217-2015/7 Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Uppdrag På uppdrag av styrgruppen för Degerforsmodellen utforma ett underlag och förslag till beslut i socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden gällande upprättande av social insatsgrupp (SIG) i Degerfors. Arbetsgrupp Representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Bakgrund Under våren/sommaren 2015 uppmärksammades hos såväl socialtjänst, skolan samt polis att ungdomar samlades i grupp på torget, bakom folkets hus och utanför Coop i Degerfors. Ungdomarna orsakade skadegörelse/inbrott och etablerade kontakt och handel med vuxna missbrukare. Detta skedde under skoltid och på kvällstid. I Degerfors finns Degerforsmodellen vilket är en familjestöd -och samverkansmodell. Grundtanken är att det stöd som ges till föräldrarna blir bättre om olika aktörer deltar utifrån sina perspektiv och utgångspunkter. Målgrupp för arbetet med Degerforsmodellen är Degerforsfamiljer med barn 0-20 år. Något som uppmärksammats är att det saknas ett organiserat arbetssätt för samverkan kring äldre barn. Utifrån denna problematik tillsattes av styrgruppen för Degerforsmodellen en arbetsgrupp för att skapa ett tydligt arbetssätt i samverkan mellan socialtjänst, grundskola, gymnasieskola och polis för att ge ungdomar, föräldrar och anhöriga till barn i åldern 13-20 år en möjlighet till stöd. I samband med detta identifierades behovet av en utveckling av former för samverkan i det förebyggande arbete i kommunen. Arbetsgruppens plan var att rikta in sig på särskilt utvalda nyckelpersoner och arbeta individinriktat med dessa för att hindra utvecklingen med ungdomssamlingar. Målet var att få till samordnade, snabbare och effektivare insatser för den tilltänkta målgruppen. I samband med detta gjordes en översyn av liknande arbete i andra kommuner och arbetet med sociala insatsgrupper identifierades. Sociala insatsgrupper På uppdrag av regeringen initierade Rikspolisstyrelsen under våren 2011 försöksverksamheter för Sociala Insatsgrupper (SIG). Projektet bygger på en samverkan mellan myndigheter runt individer som är eller riskeraratt 57 POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 Karlskoga Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 Malmö 0586-619 83 www.karlskoga.se 212000-1991

2 (9) KS 217-2015/7 hamna i kriminalitet som livsstil och underlätta avhopp från kriminella nätverk. Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samarbetsform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Aktuella aktörer i arbetet är framför allt socialtjänst, polis och skola. Därutöver kan arbetsförmedlingen, barn- och ungdomspsykiatrin och olika frivilligorganisationer bli betydelsefulla i det praktiska arbetet med ungdomen. Ersta Sköndal högskola har genomfört en utvärdering av det nationella projektet. Utvärderingen visar att pilotkommunerna upplevde framgång med målgruppen genom strukturerat samarbete runt individer på ett effektivt sätt. Efter pilotprojektet har alla pilotområden valt att fortsätta med SIG i någon form, även fler kommuner har påbörjat ett SIG arbete. Styrdokument Socialnämndens ansvar Arbetet med sociala insatsgrupper ligger i linje med socialnämndens ansvar enligt följande utdrag ur socialtjänstlagen: Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver (2 kap. 2 SoL). Socialnämnden ska bl.a. verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på en ogynnsam utveckling. Nämnden ska också i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver (5 kap. 1 SoL). Nämnden har alltså ett ansvar för att uppmärksamma dessa barn och ungdomar och vid behov motivera dem och deras föräldrar att ta emot erbjudna insatser. Bestämmelsen syftar till att lyfta fram socialtjänstens ansvar för barn och ungdomar, framförallt för ungdomar med missbruksproblem och för unga lagöverträdare. Syftet är också att motverka tendenser till att ungdomar i ökande utsträckning döms till påföljder inom kriminalvården. Socialnämnden ska också i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (5 kap. 1a SoL). När det gäller frågan om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. SoL och sekretesslagen (1980:100). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Skolans ansvar Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns 58

3 (9) KS 217-2015/7 och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att, i samarbete med hemmen, främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap. 4 ). Skolan är en betydelsefull miljö för alla elever, och sambanden mellan skolframgång och psykosocial situation har bland annat lyfts fram i Social rapport 2010. De resultat som presenterades där visar att utbildning är en viktig faktor för ungdomars framtida möjligheter: ju tidigare en elev avslutar sina studier, desto sämre är framtidsutsikterna, och elevgrupper med låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. (Vägledning för elevhälsa, 2014) Syfte Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Mål Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Målgrupp och dess identifiering Målgrupp är ungdomar från 13 år till de som avslutat gymnasieskolan och som påbörjat en ogynnsam utveckling och där följande riskfaktorer identifierats: kommer från en socialt och ekonomiskt utsatt situation har familj och vänner som begår brott tidigt uppvisar normbrytande beteende presterar dåligt i skolan skolkar regelbundet tidigare har dömts för brott har begått sitt första brott i ung ålder har begått strategiska brott vid debut uppvisar flera riskfaktorer samtidig 59

4 (9) Metod KS 217-2015/7 Organisation och bemanning Organisering av arbetet sker på tre nivåer Styrgrupp Beredningsgrupp Arbetsgrupp Styrgruppen utgörs av styrgruppen för Degerforsmodellen. Styrgruppens uppgifter är att förankra arbetet på alla nivåer i organisationen, tydliggöra mål och prioriteringar, tillsätta resurser, klargöra ansvar och befogenheter och efterfråga resultat. Beredningsgruppen utgörs av en representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Beredningsgruppens uppgifter är att klargöra målsättningen med arbetet och vem det ska rikta sig till, förmedla de gemensamma utgångspunkterna som ska gälla för arbetet samt följa och utvärdera arbetet. Arbetsgruppen utgörs av samordnare anställd av socialtjänsten, representant från gymnasieförvaltningen, kultur -och utbildningsförvaltningen samt polisen. Arbetsgruppens uppgifter är att föra diskussioner vilka behov av stöd en enskild ungdom kan ha, vilka insatser som kan vara lämpliga att erbjuda ungdomen samt vilka aktörer och personal som kan vara lämpliga att involvera i arbetet. Sociala insatsgrupper innefattar en samordnare, anställd av socialtjänsten som samordnar och skapar förutsättningar för samarbete. I arbetet med social insatsgrupp har samordnaren ett övergripande ansvar att: Hitta fungerande samverkansformer för myndigheter som har ansvar för och kan hjälpa ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka till den rätta vägen igen Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet Ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut Följa upp att åtagandena i planen genomförs Erbjuda föräldrastöd 60

5 (9) Arbetsgång KS 217-2015/7 Erbjudande till ungdom information om samtycke Arbetsgrupp Analys utifrån riskfaktorer Samtyckesblankett Ungdom och föräldrar Uppstartsmöte Samordnare bjude in ungdom, föräldrar och arbetsgrupp Åtgärdsplan Uppföljningsmöte Vid start ca varannan vecka Erbjudande till ungdom Urvalet av vilka som ska erbjudas social insatsgrupp kan gå till på två sätt: Representanterna för arbetsgruppen kan i sina respektive verksamheter informera om och erbjuda socialt insatsteam i kontakt med ungdomar. Om man får muntligt samtycke av ungdomen att informera om situationen runt omkring ungdomen tar man med sig detta till arbetsgruppens möte. Utifrån riskfaktorerna diskuterar man om ungdomen är aktuell för socialt insatsgrupp. Arbetsgruppen tar med sig avidentifierade ärenden och väljer tillsammans ut vilka som kan vara aktuella för socialt insatsteam. När man bestämt sig för en ungdom får ungdomen information om vad socialt insatsteam är och möjlighet att tacka ja eller nej till insatsen. Om ungdomen tackar ja får hen skriva under samtyckesblankett med information om att sekretessen upphör inom arbetsgruppen. Inget strukturerat bedömningsinstrument används, en gemensam bedömning utifrån det avidentifierade ärendet kopplat till riskfaktorerna ligger till grund för urvalet. 61

6 (9) KS 217-2015/7 Uppstartsmöte När en ungdom valts ut att ingå i SIG kallar samordnaren till ett uppstartsmöte med ungdomen, föräldrarna och de av representanterna från arbetsgruppen som är involverade kring ungdomen. Under uppstartsmötet får ungdomen och föräldrarna information om syftet med SIG. Vi informerar om att ett samtycke till informationsutbyte krävs av ungdomen och föräldrarna för att de ska kunna delta i SIG. Detta eftersom samverkan i SIG bygger på att vi har en helhetsbild av situationen runt omkring ungdomen. Vi går igenom ungdomens och föräldrarnas önskemål och mål med sitt deltagande i SIG för att kunna upprätta en individuell åtgärdsplan för ungdomen. Vi kommer överens om vilka aktörer som behöver knytas till åtgärdsplanen. Åtgärdsplan Nästa steg är att samordnaren bjuder in de aktörer som kommer vara delaktiga i åtgärdsplanen, tillsammans med ungdomen och dennes föräldrar. Under detta möte upprättas en åtgärdsplan för ungdomen med specifika mål och insatser för att nå dessa mål. I åtgärdsplanen är det tydligt definierat vem/vilka som ansvarar för vilket mål och vad som förväntas av ungdomen och föräldrarna (se bifogat exempel på åtgärdsplan). Mötet avslutas med att datum och tid beslutas för att följa upp åtgärdsplanen. Uppföljningsmöte Samordnaren håller i planeringen och har till uppdrag att följa upp de beslut som fattas. Samordnaren upprättar, reviderar och följer upp åtgärdsplanen på uppföljningsmötena. Samordnaren för protokoll under uppföljningsmötena samt dokumenterar de kontakter samordnaren har under insatsens gång. Samordnaren ansvarar för att sammanställa ungdomens och föräldrarnas utveckling och uppfyllda mål vid avslutad insats. Övrigt Samordnaren ansvarar för att ungdomens föräldrar erbjuds föräldrastöd av diplomerad vägledare med utgångspunkt från förhållningssättet Vägledande Samspel (ICDP). Syftet med SIG är att få till en snabb samverkan kring ungdomen utifrån en helhetsbild av situationen. SIG är ej kopplat till socialtjänsten på det sättet att det krävs en utredning och beviljat bistånd i form av SIG som insats för att få tillgång till insatsen. SIG ligger utanför socialtjänstens myndighetsutövning. Ungdom och föräldrar som deltar i SIG blir inte registrerade i socialregistret i samband med insatsen. Däremot kan en ungdom som redan är aktuell för utredning hos socialtjänsten erbjudas SIG som en insats och då registreras det i datasystemet. 62

7 (9) KS 217-2015/7 Projektperiod Starttid för projektet är våren 2016. Projektperioden är två år med målet att permanenta verksamheten inom ramen för kommunens förebyggande arbete i Degerforsmodellen. Projektdelaktighet internt Socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Projektdelaktighet externt Eventuella externa samverkande organisationer är Arbetsförmedlingen, Ungdomsmottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin samt föreningsliv. Projektkostnad Projektets kostnader beräknas till 600 000 kr för två år. Utöver denna summa tillkommer kostnader för respektive representants arbetstid. Kostnad för projektsamordnare på 50 % beräknas till 250 000 kr per år. Efter projektperiodens slut är målet att samordnarens arbetsuppgifter blivit en del av ordinarie arbete inom ramen för socialförvaltningens individ och familjeomsorg. Utbildningskostnader i samband med projektstart samt övriga kostnader (dokumentation, resor, utvärdering mm.) beräknas till 50 000 per år. Bedömda sociala effekter Att tidigt förhindra att ungdomar hamnar i missbruk och/eller kriminalitet sparar både resurser och mänskligt lidande. Bedömda ekonomiska effekter En ekonomisk effekt som bedöms kunna uppnås med SIG är att i vissa fall kunna förebygga dyra kostnader för omfattande insatser. Genom att tidigt fånga upp ungdomar som är på glid och tillsätta rätt insats i ett tidigt skede skulle man i en del fall kunna undvika omfattande insatser som exempelvis familjehemsplacering/placering på institution, som både är kostsamt och som innebär ett stort intrång i den enskildes liv. Kostnaden för en familjehemsplacering för ett barn/ungdom beräknad med högsta omkostnad och arvode är ca 227 000 kronor per år. Kostnaden för en placering på institution varierar beroende på avtal, högsta kostnaden/dygn cirka 4500 kr. Detta är kostnader som man i vissa fall skulle kunna undvika om man samverkade kring ungdomen i ett tidigt skede. Kostnader för skadegörelse (torget, folkets hus) skulle kunna minskas. Resurser inom kriminalvården om brottsligheten utvecklas, kan eventuellt besparas. 63

8 (9) KS 217-2015/7 Kostnad för utanförskap Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 procent i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10 15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets kostnad per årskull i Degerfors är 167 000 000 kr. År 2015 börjar 89 sexåringar grundskolan i Degerfors. Enligt statistiken hamnar 11 av dem utanför samhället senare i live. 167 000 000 kr har utanförskapet kostat samhället när de 11 barnen fyllt 65 år. Det här går pengarna till: 5 % Arbetsförmedling (3 miljoner) 31 % Landsting (20 miljoner) 4,5 % Försäkringskassan (3 miljoner) 13 % Rättsväsende (8 miljoner) 38,5% Kommun (25 miljoner) 8 % Övrigt (5 miljoner) Detta är kostnader fördelat på olika aktörer i samhället. Produktionsförluster på 79 miljoner kronor och försörjningskostnader på 24 miljoner kronor tillkommer för totala utanförskapets kostnader i Degerfors 1. I vilka verksamheter och organisationer sker kostnadsminskningar med anledning av projektet De verksamheter och organisationer som berörs av satsningen är grundoch gymnasieskola inklusive elevhälsa, socialtjänst, rättsväsende, försäkringskassa och landsting. Hur ska effekterna mätas? Förslag är att ungdom och vårdnadshavare deltar i en inskrivningsintervju innan insatsen påbörjas. Under intervjun besvaras en särskilt utformad enkät med skalfrågor gällande ungdomens situation och deras syn på situationen som den är idag. Inför avslutandet av insatsen sker en uppföljande intervju för att stämma av om situationen förbättrats. Samordnaren ansvarar för att denna mätning genomförs med ungdomen och vårdnadshavarna. Uppgifter gällande antalet brottsmisstankar från polisens register kan användas för att mäta effekt. Skolans frånvarorapportering kan användas 1 www.utanforskapetspris.se 64

9 (9) KS 217-2015/7 för att mäta resultat tillsammans med uppnådda läroplansmål. Resultat i form av en ökad samverkan för målgruppen kan mätas genom verksamheternas personal. Plan för utvärdering/uppföljning/analys av arbetet Förslag att en projektrapport skrivs inför projekttidens avslut för att analysera utfallet av arbetsmetoden. Har arbetsmetoden bidragit till en förbättrad livssituation för den deltagande ungdomen? Har situationen med stora ungdomssamlingar på torget och bakom folkets hus minskat? Innebär arbetsmetoden en möjlighet till en effektivare samverkan mellan olika myndigheter/aktörer som finns runt omkring ungdomarna? 65

Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden 2015-12-09 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2015-12-16 Dnr KS 217-2015/5 FHN 161 FHN 2015.0105 Social insatsgrupp Sammanfattning Ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp i Degerfors har tagits fram. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Degerfors kommunen har en väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Finansieringen föreslås ske genom ansökan i den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 november 2012 Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Socioekonomisk beräkning socialt insatsteam i Degerfors Förvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden ställer sig bakom upprättande av en social insatsgrupp i Degerfors Folkhälsonämndens beslut Folkhälsonämnden beslutade att ställa sig bakom upprättande av en social insatsgrupp i Degerfors Expedieras till Socialnämnden, Degerfors kommun Kultur- och utbildningsnämnden, Degerfors kommun Gymnasienämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Kommunstyrelsen, Degerfors kommun Justerande 66 Utdragsbestyrkande

67

68

Kultur- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-11-11 Sida 1(2) Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2015-12-04 Dnr KS 217-2015/2 138 Dnr 00106-2015 Social insatsgrupp Kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Under en försöksperiod om två år inrättas en social insatsgrupp i kommunen i samverkan mellan socialtjänsten, grundskolan, gymnasieskolan, folkhälsoförvaltningen och polisen. 2. Hos kommunstyrelsen ansöka om sammanlagt 600 000 kronor till försöksverksamheten. Sammanfattning av ärendet Utdrag ur tf förvaltningschefens tjänsteskrivelse 2015-11-04: I tjänsteskrivelse från folkhälsoförvaltningen lämnas förslag till inrättande av en social insatsgrupp i kommunen. Syftet med gruppen är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. De mål som anges är: Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Beslutsunderlag Tf förvaltningschefens tjänsteskrivelse 2015-11-04 Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Bitr ekonomichefens tjänsteskrivelse 2015-10-29 Socioekonomisk beräkning- Social insatsteam i Degerfors. Skickas till Kommunstyrelsen, tf förvaltningschef. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 69

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 157 Dnr 00167-2015 Begäran från socialnämnden att få använda medel från verksamheten med ensamkommande barn för finansiering av insats individuellt boende inom omsorgen om funktionshindrade Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Socialnämnden får ianspråkta maximalt 400 tkr från verksamheten med ensamkommande barn till verksamheten individuellt boende inom omsorgen om funktionshindrade. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade KS 196/2015-11-02 att inrätta fyra tjänster inom socialförvaltningen, omsorgen om funktionshindrade för ett individuellt boende. Tjänsterna var vid beslutstillfället bara delvis finansierade och socialnämndens arbetsutskott hade återremitterat finansieringsfrågan till förvaltningen. Kommunstyrelsen beslutade att svaret på återremissen skulle överlämnas även till kommunstyrelsen. Socialnämnden har nu fattat beslut SN 153/2015-11-25 om att hos kommunfullmäktige begära att få ianspråkta 400 tkr från överskottet i verksamheten med ensamkommande för att finansiera tjänsterna i verksamheten individuellt boende inom omsorgen om funktionshindrade. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Socialnämnden 196/2015-11-25 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 70

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-11-02 Sida 1(2) 196 Dnr 00167-2015 Inrättande av tjänster inom socialförvaltningen, omsorgen om funktionshindrade på individuellt boende Kommunstyrelsens beslut 1. Fyra tillsvidaretjänster på heltid inrättas inom socialförvaltningen, omsorgen om funktionshindrade. 2. Svaret på socialnämndens arbetsutskotts återremiss om finansiering av verksamheten ska snarast överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden beslutade (SN 76/2015-05-06) i enlighet med socialförvaltningens förslag att inrätta ett individuellt boende med stöd och därtill inrätta fyra heltidstjänster som blir tidsbegränsade (provanställningar). Verksamheten har fungerat väl och behöver fortsätta under 2016 för att kunna tillgodose den enskildes behov. Av arbetsrättsliga skäl måste de anställningar som finns övergå till tillsvidare tjänster från 1 december 2015. Kommunstyrelsen fattar beslut om inrättande av tillsvidaretjänster. När boendet kan avvecklas eller insatsen minskas i omfattning anpassas verksamhetens omfattning till de nya förhållandena. För boendet finns finansiering på motsvarande 1 500 tkr inom befintlig budget för 2016. Ytterligare 400 tkr behöver tillföras för att täcka de totala kostnaderna för boendet för hela 2016. Socialnämndens arbetsutskott beslutade, SN AU 57/2015-09-09 att finansieringsfrågan återremitteras för vidare utredning. Fler alternativ till finansiering som inryms i 2016 års budgetram ska tas fram. De mycket kostsamma insatser som gjorts för för den aktuella personen har hela tiden finansierats av medel från överskott i verksamheten med ensamkommande barn. Socialförvaltningens förslag, som återremitterades av socialnämndens arbetsutskott, var att den del som inte ryms inom de 1 500 tkr också skulle finansieas med dessa medel. Det enskilda ärendet har behandlats i socialutskottet där enighet har funnits kring behovet av den pågående insatsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ärendet om att inrätta tjänsterna till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. Till kommunstyrelsens sammanträde behöver frågor om vad som händer om/när behovet av tjänsterna på det individuella boendet minskar, att besvaras. Alternativt hur en Justerandes sign Utdragsbestyrkande 71

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-11-02 Sida 2(2) eventuell finasiering av tjänsterna som överstiger befintliga 1 500 tkr om behovet kvarstår, att besvaras. Yrkanden Roland Halvarsson (V) yrkar att fyra tillsvidaretjänster på heltid inrättas inom socialförvaltningen, omsorgen om funktionshindrade. Svaret på socialnämndens arbetsutskotts återremiss om finansiering av verksamheten ska snarast överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Socialnämnden 113/2015-09-16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 132/2015-10-19 Skickas till Socialnämnden Personalavdelningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 72

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2015-11-04 SN 83-2015/1 1(3) Handläggare Ingmar Ångman Tel: 0586-482 40 E-post: ingmar.angman@degerfors.se Mottagare Socialnämnden Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2015-12-14 Dnr KS 167-2015/7 Alternativa finansieringar utökningar enskilt boende Förslag till beslut Hos Kommunstyrelsen begära att under 2016 få använda ytterligare 400 000 kronor av beräknat överskott från verksamheten med ensamkommande barn för insatsen individuellt boende inom Omsorgen om Funktionshindrade. Förslagna principer för användning av beräknat överskott från verksamheten med ensamkommande barn antas. Ärendet Till socialnämnden i september månad fanns förslag om att inrätta fyra nya heltidstjänster vid det enskilda boendet som drivs inom Omsorgen om Funktionshindrade. Inom budget fanns 1,5 miljoner avsatt för denna verksamhet. Kostnaden beräknades till 1,9 miljoner per år. Förslag till finansiering lämnades i form av ökat anspråkstagande av överskott från verksamheten med ensamkommande barn med 400 000 kr. Motivet var att detta individärende under ett antal år finansierats med dessa medel. Socialnämndens arbetsutskott beslutade 2015-09-09: Finansieringsfrågan återremitteras för vidare utredning. Fler alternativ till finansiering som inryms i 2016 års budgetram ska tas fram. Socialnämnden beslutade 2015-09-16 ansöka hos Kommunstyrelsen om inrättande av de aktuella tjänsterna. Tjänsterna beslöts tillsättas vid Kommunstyrelsens sammanträde 2015-11- 02. Förvaltningen återkom i ärendet i samband med behandlingen av budget för 2016 och återupprepade då sitt tidigare förslag om finansiering. Budgeten innehöll en genomgång av föreslagna möjliga åtgärder för finansiering av 2016 års budget. Av underlaget framgick att utrymme inte lyckats skapas i budget 2016 för den för boendet extra kostnaden om 400 000 kronor som inte rymdes inom befintlig budget 2016. Vid det extra budgetmöte som hölls i socialnämnden 2015-10-07 diskuterades förslaget och förvaltningen fick i uppdrag att: Formulera en princip för när överskottet från Vida Världen kan nyttjas för placeringar inom individ och familjeomsorgen. Det aktuella ärendet avser insatser inom Omsorgen om Funktionshindrade. Förslaget om finansiering av den del av kostnaden som inte ryms inom nuvarande budget återkom därför oförändrat i förvaltningens budgetförslag. Detta behandlades i Socialnämndens arbetsutskott 2015-10-14 och där beslöts följande: Lyfts ur förslaget för separat behandling: Framställan om att under 2016 få disponera ytterligare 0,4 miljoner för insatser före enskilda brukare inom omsorgen om funktionshindrade av förväntat överskott i Vida Världens verksamhet. Det förslaget ska behandlas som ett separat ärende i enlighet med det beslut om återremiss som togs av arbetsutskottet 2015-09-09, 57. (Dnr SN 69-2015). 73

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2015-11-04 SN 83-2015/1 2(3) Förvaltningen menar att budgeten inom socialförvaltningen måste ses och behandlas som en helhet. I budgethandlingen 2016 har möjliga åtgärder för finansiering av nämndens verksamhet presenterats. Av budgethandlingen framgår att denna utökade kostnad inte ryms inom i socialnämnden antagen budget. Alternativa förslag Förslag 1: Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta om ytterligare finansiering från beräknat överskott i verksamheten med ensamkommande barn om 400 000 kronor. Förslaget innebär att den finansieringsform som gällt tidigare i ärendet även gäller denna kostnad. Förslag 2: I budget finns endast de ursprungliga 1,5 miljonerna för finansiering av insatsen. Förvaltningen får i uppdrag att anpassa insatsens omfattning utifrån dessa förutsättningar. Under 2016 finns förhoppningar om att kunna minska denna. I vilken takt är dock osäkert. Det långsiktiga målet med insatsen är att den enskilde i framtiden ska klara sig mer självständigt och så småningom få en normaliserad livssituation. Om det visar sig att insatsen inte kan reduceras i sådan omfattning att budgeten är tillräcklig får förvaltningen återkomma med förslag i finansieringsfrågan. Förslag 3: Socialnämnden beslutar ändra i antagen budget och reducera verksamhet. Närmast till hands är att återaktualisera diskussionen med reducering av föreningsbidrag och/eller feriearbeten. Inom Omsorgen om Funktionshindrade har följande reduceringar utretts: Åtgärd Chefstjänst Stödassistent Daglig verksamhet Stödassistent Muttern Konsekvens En chef har då ansvar för sex boenden (gruppbostäder LSS, stödboenden), korttidsboendet, daglig verksamhet, personlig assistans plus verkställighet av kontaktpersoner och ledsagning. 16 praktikplatser kan inte upprätthållas på sikt. Ytterligare 16 deltagare ska utifrån detta beredas plats inom de egna verksamheterna. Ytterligare handledarinsatser krävs inom de egna verksamheterna. Svårighet finns att klara bemanning av boendet enligt de krav som ställts från Arbetsmiljöverket. Antalet personer med boendestöd utanför boendet är idag 25 stycken. Verkställigheten av dessa kommer inte att klaras av. Väljer nämnden något av dessa alternativ behöver konsekvenser utredas ytterligare innan beslut kan fattas. Bedömning Förslag 1 är det förslag som är mest realistiskt. Förslag 2 innehåller en större grad av osäkerhet. Förslag 3 innebär större negativa konsekvenser för personal, brukare och verksamhet. 74

DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2015-11-04 SN 83-2015/1 3(3) Ingmar Ångman Socialchef Bilagor Förslag till principer för användning av överskott från verksamheten med ensamkommande barn Expedieras till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen 75

76

77

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 156 Dnr 00218-2015 Inrättade av tjänster, inom socialnämnden, området ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Tillsvidaretjänster inom socialnämnden, området ensamkommande flyktingbarn inrättas enligt följande fördelning: 1,0 ssg socialsekreterare 0,8 ssg assistent 1,0 ssg samordnare boende 20,0 ssg boendehandledare Sammanfattning av ärendet Under hösten 2015 har det skett en dramatisk ökning av antalet ensamkommande barn som kommunen har en skyldighet att ordna boende till. I oktober 2015 fanns 64 ensamkommande, Vida Världen som öppnades 2011 har plats för 14. För att klara av den ökade verksamheten behöver dels nya lokaler för boende tillskapas, men även nya tjänster inrättas. Tjänsterna finansieras av ökade statsanslag för flyktingmottagande. 16 av tjänsterna finns redan idag, men som tidsbegränsade anställningar. Kommunstyrelsen ska besluta om inrättande av nya tillsvidaretjänster. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Socialnämnden 151/2015-11-25 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 78

79

80

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 155 Dnr 00219-2015 Inrättande av tjänster inom socialnämnden för riktat stimulansbidrag för bemanning inom äldreomsorgen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Tre tjänster inrättas inom socialen (äldreomsorgen), arbetsterapeut 0,5 ssg och 2 st. underskötersketjänst vid korttidsboendet 0,75 ssg/tjänst. 2. Tjänsterna finansieras av stimulansbidrag från regeringen för ökad bemanning inom äldreomsorgen. 3. Socialnämnden ska återkomma med begäran om att inrätta tjänsten som undersköterska hemtjänsten 0,75 ssg när finansiering av tjänsterna finns Sammanfattning av ärendet För 2016 har Degerfors kommun beviljats 2,5 miljoner kronor i stimulansbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Socialnämnden har fått 1,8 miljoner av dessa medel. Socialnämnden har tittat på flera alternativ för hur medlen ska användas och beslutat om följande alternativ: Sjuksköterska bemanning (utökning av befintliga tjänster) Undersköterska korttidsboende 0,75 ssg x2 Arbetsterapeut 0,5 ssg Undersköterska hemtjänsten 0,75 ssg Summa 700 tkr 790 tkr 260 tkr 360 tkr 2 110 tkr Stimulansmedlen täcker bara tjänsterna arbetsterapeut 0,5 ssg och 2 st. underskötersketjänst vid korttidsboendet 0,75 ssg/tjänst. Utökningen avseende sjuksköterska bemanningen och undersköterska i hemtjänsten ska beslutas först när budgetförutsättningarna i socialnämndens internbudget är klarlagda. Beslutsunderlag Socialnämnden 149/2015-11-25 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-12-07 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 81

82

83

84 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2016-01-04 Dnr KS 1-2016/1

85

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 164 Dnr 00018-2015 Svar på medborgarförslag: Farthinder/väghinder Herrgårdsgatan mellan "fotbollsrondellen" och infarten Vallakyrkan Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Medborgarförslaget avslås. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats med önskan om farthinder/väghinder på Herrgårdsgatan mellan "fotbollsrodellen" och infarten Vallakyrkan. En hastighetsmätning har genomförts som visar att ingen åtgärd är motiverad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-10-22 Medborgarförslag, 2015-01-26 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 86

87

Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-14 Sida 1(2) 165 Dnr 00165-2013 Svar på medborgarförslag: Montera upp en webbkamera över Medborgarplatsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Medborgarförslaget avslås då tekniska lösningar och finansiering för inköp av utrustning saknas. Sammanfattning av ärendet Det finns inga tekniska lösningar för att ha en webbkamera över Medborgarplatsen. I dagsläget bedöms att efterfrågan heller inte är så stor att det motiverar de kostnader det skulle medföra att lösa detta. Kommunen har tidigare haft en webbkamera i Folkets hus som var riktad över Medborgarplatsen. Detta var i samband med att projekt Nystart hade sitt kontor i den så kallade konsthallen. Efter att projekt Nystart avslutades drogs internetanslutningarna över till annan verksamhet, så det finns idag ingen teknisk lösning för en webbkamera i den lokalen. Vid en inventering av övriga huset för eventuell annan placering hittades inte någon bra lösning. Via kommunens hemsida kan man idag nå webbkameror på Stora Valla, konstgräsplanen och golfbanan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2015-10-22 Medborgarförslag, 2015-01-26 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 88

89

Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2016-01-11 1(1) Handläggare Susanna Göransdotter Tel: 0586-481 85 E-post: susanna.goransdotter@degerfors.se Mottagare Kommunstyrelsen Kurser och konferenser Följande inbjudningar till kurser/konferenser har inkommit till kommunstyrelsen. För att ev deltagaravgift ska betalas och deltagare ska erhålla arvode och ersättningar krävs beslut om deltagande på kommunstyrelsens sammanträde. Kurs/konferens Arrangör Datum Plats Kommunalt barnrättsnätverk SKL 3-4 mars Stockholm Mötesplats ensamkommande flyktingbarn Rädda barnen 2016-01-21 Karlstad Politikerluncher 2016 Folkhälsonämnden Karlskoga/ Degerfors Trygghetsdag SKL 2016-01-27 Stockholm Tvärsektoriella råd Folkhälsonämnden Karlskoga Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 90

BEKRÄFTELSE Vårt dnr: 15/06383 2015-12-21 Vård och omsorg Elizabeth Englundh Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2015-12-22 Dnr KS 235-2015/1 Kommunalt barnrättsnätverk Det är väldigt roligt att kunna meddela att ni har en plats i SKL:s kommunala barnrättsnätverk som startar 2016. Första träffen är bokad till den 3 och 4 mars. Den fjärde mars är en fredag, men vi slutar runt 15 så att ni ska hinna hem till kvällen. Inbjudan med program kommer om ett tag. Vi kommer att hålla till i SKL:s lokaler på Hornsgatan 20. Hotell bokar ni själva. Om ni vill ha tips om hotell i närheten kan ni höra av er till mig. Inför det första mötet vill vi att ni tar ställning till tre frågor och skickar in svaret till mig senast 29 januari. Svaren kommer att vara utgångspunkt för programmet. Frågorna vi önskar svar på är följande: 1. Vad hoppas du att nätverket ska bidra till för din kommuns barnrättsarbete? 2. Beskriv några frågor du tycker är av betydelse för nätverket att diskutera och problematisera. 3. Tycker du att du har tillräckliga kunskaper om konventionen för det arbete du förväntas göra i din kommun. I samband med att ni skickar in svaren får ni en inbjudan till project place och då är det bra om ni loggar in så att hela gruppen kan kommunicera om ni vill. Med detta mail följer också en bifogad fil med ett antal frågor som rör den generella implementeringen i era organisationer. Fyll i dem och ta med till nätverksträffen. Vi kommer att göra en gemensam karta så att vi ser hur läget är. I dagsläget är det 17 kommuner och Kommunförbundet Skåne som uppfyller de förutsättningar som fanns i inbjudan. Vi hoppas att fler kommuner ska ansluta vartefter. Hör av er om ni har några frågor. Sveriges Kommuner och Landsting Vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elizabeth Englundh elizabeth.enlgundh@skl.se Tfn: 08 452 77 39 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se 91

Susanna Göransdotter Från: kommun Skickat: den 1 december 2015 10:42 Till: dl-alla Nämndhuset Ämne: VB: Lyssna på oss! Från: Britt Arvidsson [mailto:britt.arvidsson@rb.se] Skickat: den 1 december 2015 10:14 Ämne: Lyssna på oss! Sprid vidare i er verksamhet! Lyssna på oss! Välkommen att ta del av en sammanställning av barns och ungas röster från Mötesplats för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Värmland 2015! Vi träffas på Värmlands Museum den 21 januari kl. 17.00! Läs mer och anmäl dig HÄR! Med vänlig hälsning Anna Beata Ekström Anna Beata Ekström Verksamhetsutvecklare, Region Väst, Sverigeprogrammet +46 8 698 92 16 annabeata.ekstrom@rb.se IDROTTENS HUS Industrigatan 1 Karlstad Postadress: Box 10 651 02 Karlstad Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Rädda Barnen 107 88 Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg T + 46 8 698 90 00 F + 46 8 698 90 10 www.raddabarnen.se 1 92

Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden 2015-12-09 FHN 164 FHN 2015.0106 Politikerluncher 2016 Sammanfattning Förslag på nya datum för politikerluncher har planerats för 2016. Luncherna pågår ca 1 timma. Datum och plats för politikerluncher 2016 är: Onsdag 2 mars, Bregårdsskolan Onsdag 6 april, Österledsskolan Onsdag 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors Torsdag 22 september, Stora Vallaskolan Tisdag 18 oktober, Möckelngymnasiet Karlskoga Tisdag 8 november, Skrantaskolan Torsdag 8 december, Bregårdsskolan Folkhälsonämnden föreslås godkänna föreslagna datum för politikerluncher under 2016 och utse en representant till respektive politikerlunch under 2016, samt föreslå övriga nämnder att besluta om representanter från respektive nämnd. Processen för politikerluncher har beskrivits med roller och ansvar för berörda. Politiker ansvarar för att föra dialog med ungdomarna, dokumentera dialogen och återkoppla dialogen till sin respektive nämnd. Varje nämnd/förvaltning ansvarar för att förvalta det som framkommer under dialogen. En folder med kort information om upplägg och syfte med politikerluncherna arbetas fram för att fungera som ett redskap för de politiker som ska delta. Respektive nämnd/styrelse står för kostnaderna för sin valda politiker som deltar på politikerlunchen. Den enskilde politikern ansvarar själv för att arvode utbetalas. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 november 2015 Förvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Godkänna föreslagna datum för politikerluncher under 2016 2. Föreslå övriga nämnder/styrelser att utse representanter till politikerluncherna 2016 Justerande 93 Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden 2015-12-09 Folkhälsonämndens beslut Folkhälsonämnden beslutade att: 1. Politikerlunchen torsdag den 4 februari på Skrantaskolan utgår 2. Godkänna övriga föreslagna datum för politikerluncher under 2016 3. Föreslå övriga nämnder/styrelser att utse representanter till politikerluncherna 2016 Expedieras till Samtliga nämnder i Karlskoga och Degerfors Justerande 94 Utdragsbestyrkande

VÄLKOMMEN TILL TRYGGHETSDAG 2016 Konferens om samverkan mellan kommun och polis nu även med medborgarlöften Att kommun och polis samverkar i brottsförebyggande- och trygghetsskapande frågor är inget nytt. De flesta kommuner har väl fungerande samverkan och har även överenskommelser med polisen om hur man ska jobba tillsammans mot lokala problem. När polisen blev en myndighet den 1 januari 2015 förändrades förutsättningarna för det lokala arbetet. Polisen ska jobba mer lokalt förankrat utifrån lokala lägesbilder och komma närmare medborgaren. Ett led i detta är att medborgardialog, medarbetardialog och medborgarlöften blev en del av polisens nya styrmodell. Vad innebär det här för kommunen? Hur påverkar det samverkan? Ska kommunen också avge medborgarlöften? Under Trygghetsdagen den 27 januari 2016 med tema Samverkan mellan kommun och polis ska vi få svar på alla dessa frågor och lite till. Vi kommer att få träffa Polisen och Brottsförebyggande rådet, höra om utveckling av samverkan mellan kommun och polis och få den nya samverkansboken presenterad. Konferensen hålls i SKLs lokaler på Hornsgatan i Stockholm men kan även följas via webben var som helst i Sverige. Varmt välkomna till SKL:s trygghetsdag om Samverkan mellan kommun och polis nu även med medborgarlöften. Datum 27 januari 2016, 09:30-16:00. Fika från 09:00. Plats Målgrupp Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20 i Stockholm Lokal: Torget. Tjänstemän och förtroendevalda inom kommun, landsting och region. Kostnad Anmälan Information 1500 kr exkl. moms för deltagande på plats i Stockholm. 800 kr exkl. moms för deltagande via webbsändning. Anmälan görs senast den 28 december. Anmäl dig via denna länk Anmälan är bindande men kan överlåtas på annan person. Frågor kring anmälan besvaras av Konstella, 08-452 72 86, konferens@konstella.se Frågor om konferensens innehåll besvaras av Greta Berg, 08-452 79 58, greta.berg@skl.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se 95