Bestämmelser för schaktning/tryckning m.m. i allmän platsmark som Örebro kommun är ägare till

Bestämmelser för schaktning/tryckning m.m. i allmän platsmark som Örebro kommun är ägare till Örebro kommun 2017-02-16 Tn 5/2017 orebro.se ÖREBRO

2 Bestämmelser för schaktning/tryckning m.m 1. i allmän platsmark som Örebro kommun är ägare till Enskilda företag har ibland ett behov av att anlägga ledningar i allmän platsmark som kommunen äger. Med allmän plats avses gator, vägar, torg, park och andra områden som enligt gällande detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Tekniska nämnden företräder kommunen som ägare för den allmänna platsmark som kommunen äger. I detta dokument avses med ledningar även kanalisation, tillbehör till ledningar såsom transformatorstationer, antenner för fjärravläsning, stolpar, kabelskydd, block, kabelbrunnar, kabelskåp och liknande. Kommunen sluter s.k. markavtal med företag som har behov av att anlägga ledningar i allmän platsmark. Dessa markavtal innebär en generell rätt för respektive företag att anlägga ledningar i allmän platsmark samt en rätt att serva och reparera dessa ledningar. För att sådana åtgärder ska få äga rum krävs dessutom i varje enskilt fall, om inte annat särskilt framgår nedan, att samtliga följande tre förutsättningar föreligger: 1. Schaktremiss/Ledningsläge En upplåtelse/medgivande, efter ett remissförfarande inom kommunen, om att ledningen får anläggas, repareras, servas etc. på viss plats, utan att det i denna upplåtelse/medgivande närmare anges vid vilken tidpunkt åtgärden ska äga rum. 2. Öppningsanmälan/Starttillstånd Ett tillstånd som innebär en rätt att, efter öppningsanmälan inkommit, påbörja schaktningsarbete/tryckning vid en viss bestämd tidpunkt. 3. Trafikanordningsplan (TA-plan) En godkänd trafikanordningsplan (nedan kallad TA-plan). Prövningen av punkterna 1-3 ovan görs av tjänstemän inom Tekniska förvaltningen genom delegation från Tekniska nämnden. Det finns allmän platsmark som kommunen äger men där kommunen inte är huvudman på det sätt som avses i plan- och bygglagen. Även om kommunen i enlighet med markavtalet och detta dokument upplåter en rätt för en ledningsägare att anlägga en viss ledning och/eller en rätt att vidta en åtgärd avseende en sådan ledning erinras om att det även kan behövas medgivande från den enskilda huvudmannen får sådana åtgärder. 1 Gäller (i hela dokumentet) även för andra, alternativa metoder som kan vara aktuella.

3 Att disponera allmän platsmark för verksamhet som inte är vägarbete, exempelvis uppställning av manskaps-/ verktygsbodar/vagnar, eller att utnyttja marken som ligger utanför arbetsområdet faller under ordningslagen. Ansökan för sådan disposition ställs till polismyndigheten, som inhämtar kommunens yttrande. Kommunen är obligatorisk remissinstans med vetorätt. Om kommunen ställer villkor eller avstyrker upplåtelse kan inte polismyndigheten besluta annat. Vid arbeten som ska utföras i närheten av och/eller i direkt anslutning till kommunens järnväg/industrispår föreligger andra förutsättningar än vad som framkommer i detta dokument. I förekommande fall fastslås i samband med remissförfarandet förutsättningarna. Extra kostnader för till exempel besiktningar kan uppkomma. De företag som har markavtal och som har behov av att schakta och anlägga ledningar kallas i detta dokument för ledningsägare. Dessa schaktningsbestämmelser är indelade i tre avsnitt: 1. Bestämmelser avseende åtgärder innan schaktning/tryckning påbörjas 2. Bestämmelser avseende åtgärder då arbetet pågår 3. Bestämmelser avseende åtgärder efter att arbetet slutförts Till dessa schaktningsbestämmelser hör även den prissättning som framgår av bilaga och som anger priset för tjänster enligt dessa schaktningsbestämmelser. Antagen av Tekniska nämnden 2017-02-16

4 Innehållsförteckning Bestämmelser för schaktning/tryckning m.m. i allmän platsmark som Örebro kommun är ägare till... 2 1. Bestämmelser avseende åtgärder innan schaktning/tryckning påbörjas... 6 1.1 Upplåtelse/medgivande, efter remissförfarande inom kommunen, om att ledning får anläggas, repareras eller servas på viss plats utan att det i denna upplåtelse/medgivande närmare anges vid vilken tidpunkt detta ska äga rum...6 1.2 Tillstånd som medges efter att öppningsanmälan inkommit och som innebär en rätt att påbörja schaktningsarbete/tryckning vid en viss bestämd tidpunkt, under förutsättning att det finns en godkänd TA-plan.7 1.3 Godkänd trafikanordningsplan, TA-plan...8 1.4 Skyldighet att betala vite om upplåtelse/medgivande, tillstånd och godkännande enligt 1.1-1.3 inte föreligger samt rätt för kommunen att avbryta arbetet...9 1.5 Skyldighet för ledningsägare att dokumentera innan schaktning äger rum...9 1.6 Utsättning av ledningar m.m....9 1.7 Skyldighet för ledningsägare att informera myndigheter, fastighetsägare m.m...10 1.8 Skyldighet för ledningsägare att planera schaktning /tryckningsarbeten...10 1.9 Speciella bestämmelser för förberedande åtgärder m.m. innan schaktning/tryckning i park- och grönytor...11 2. Bestämmelser avseende åtgärder då arbetet pågår... 11 2.1 Skyldighet för ledningsägare att dokumentera under schaktningens/tryckningens gång...11 2.2 Skyldighet för ledningsägaren att röja snö och sanda...11 2.3 Skyldighet att bära skyddskläder samt skyldighet att på plats ange vilket företag som bedriver schaktningsarbetet m.m...13 2.4 Rätt för kommunen att avbryta arbetet...13 2.5 Skyldighet att svara för underhåll och skyltning...13 2.6 Skyldighet för ledningsägare att ersätta kommunen för kostnader med anledning av utryckning från Tekniska förvaltningen...13 2.7 Speciella bestämmelser för schaktning i gata, gång- och cykelväg och torg...14 2.8 Speciella bestämmelser för schaktning/tryckning i park- och grönytor...16 2.9 Skyldighet att betala vite om anordningar inte är utformade på det sätt som framgår av godkänd TA-plan...18 3. Bestämmelser avseende den tid efter att arbetet utförts... 18 3.1 Skyldighet för ledningsägaren att göra rent nedsmutsade ytor...18

5 3.2 Slutbesiktning...18 3.3 Registrering i det webbaserade systemet efter att schaktningen/tryckningen avslutats...18 Bilagor... 19 BILAGA 1...19 PRISSÄTTNING gällande ersättning för schaktning/tryckning i allmän platsmark...19 BILAGA 2...21 KABELFÖRLÄGGNING...21 BILAGA 3...21 Trädvärderingsmetoden...21 BILAGA 4...21 Standar för skyddande av träd vid byggnation...21 BILAGA 5 AMA Anläggning...21

6 1. Bestämmelser avseende åtgärder innan schaktning/tryckning påbörjas För att en ledningsägare ska ha rätt att utföra schaktning/tryckning och anlägga eller reparera en ledning eller utöva service på en ledning krävs att samtliga tre förutsättningar föreligger, om inte annat framgår nedan: 1. Schaktremiss/Ledningsläge En upplåtelse/medgivande, efter ett remissförfarande inom kommunen, om att ledningen får anläggas, repareras, servas etc. på viss plats, utan att det i denna upplåtelse/medgivande närmare anges vid vilken tidpunkt åtgärden ska äga rum, se vidare avsnitt 1.1 nedan. 2. Öppningsanmälan/Starttillstånd Ett tillstånd som innebär en rätt att, efter öppningsanmälan inkommit, påbörja schaktningsarbete/tryckning vid en viss bestämd tidpunkt, se vidare avsnitt 1.2 nedan. 3. Trafikanordningsplan (TA-plan) En godkänd TA-plan, se vidare avsnitt 1.3 nedan. För de åtgärder som inte är uppräknade under punkten 1.1 nedan räcker det dock med att, efter att öppningsanmälan lämnats in via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se, tillstånd enligt punkt 2 ovan erhålls för att åtgärden ska få äga rum vid en viss bestämd tidpunkt samt en sådan godkänd TA-plan som avses i punkt 3 ovan. 1.1 Upplåtelse/medgivande, efter remissförfarande inom kommunen, om att ledning får anläggas, repareras eller servas på viss plats utan att det i denna upplåtelse/medgivande närmare anges vid vilken tidpunkt detta ska äga rum För följande åtgärder krävs en upplåtelse/medgivande för att anlägga, reparera eller serva en ledning, som ska föregås av ett remissförfarande inom kommunen. Att anlägga en ledning på ny plats oavsett ledningens längd och oavsett på vilket sätt anläggandet sker. Till exempel avses även anläggande genom s.k. tryckning. Att vidta serviceåtgärd av ledningar när schaktningen innebär korsning av en gata, oavsett om åtgärden är en enstaka serviceåtgärd eller inte. Att vidta reparation av ledningar som innebär korsning av en gata, oavsett om åtgärden är en mindre reparation eller inte.

7 Observera att upplåtelsen/medgivandet enligt denna punkt 1.1. endast innebär ett medgivande om att ledning får anläggas på viss plats eller att viss ledning får repareras eller servas. Denna upplåtelse/medgivande anger dock inte vid vilken tidpunkt åtgärden får ske. För att åtgärden ska få påbörjas krävs även tillstånd enligt punkten 1.2 nedan där det fastställs när schaktningen/tryckningen får påbörjas och en godkänd TA-plan enligt punkten 1.3 nedan. 1.1.2 Undantag från kravet på upplåtelse/medgivande enligt 1.1 Oavsett bestämmelserna i avsnitt 1.1 om krav på upplåtelse/medgivande får vid akut behov schaktningsarbetet påbörjas omgående, d.v.s. utan att sådan upplåtelse/medgivande lämnats. Med akut behov avses t.ex. att reparation omedelbart måste utföras på grund av stopp i leverans, som t.ex. vid rör- eller kabelbrott. Av punkten 1.2 nedan framgår att öppningsanmälan i dessa fall ska äga rum senast första vardagen efter att arbetet påbörjats. Sådan upplåtelse/medgivande som avses i 1.1 krävs inte vid åtgärder i befintlig kulvert som inte föranleder schaktning och inte heller vid nyexploatering av ett område om anläggandet av ledningarna sker i samband med gatubyggnationen. 1.1.3 Uppgifter som ska lämnas och handlingar som ska bifogas vid en begäran från ledningsägaren om upplåtelse/medgivande enligt 1.1 Begäran om upplåtelse/medgivande som avses i 1.1 görs via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Handläggningstiden är ca tre-fem veckor från det att kompletta handlingar inkommit. 1.1.4 Syn För sådana åtgärder som kräver upplåtelse/medgivande enligt avsnitt 1.1 ska ledningsägaren senast fem dagar innan arbetet påbörjas kalla Tekniska förvaltningen till gemensam syn på den aktuella platsen. Kallelsen ska ske via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Vid underlåtenhet att kalla till syn inom ovan föreskriven tid kommer berörda ytor betraktas som om de vore felfria vid arbetets start, vilket innebär att kommunens kostnader för att åtgärda skador som kan påvisas efter arbetets slutförande ska erläggas av ledningsägaren. 1.2 Tillstånd som medges efter att öppningsanmälan inkommit och som innebär en rätt att påbörja schaktningsarbete/tryckning vid en viss bestämd tidpunkt, under förutsättning att det finns en godkänd TA-plan Oavsett om schaktningen/tryckningen kräver upplåtelse/medgivande enligt 1.1 ovan eller inte ska en öppningsanmälan alltid ges in till Tekniska förvaltningen innan en sådan åtgärd påbörjas. Öppningsanmälan ska ske av ledningsägaren eller av den av ledningsägaren anlitade entreprenören, men i ledningsägarens namn. Genom en sådan öppningsanmälan visar ledningsägaren att intresse föreligger om

8 att påbörja schaktningsarbetet. Öppningsanmälan sker via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. I öppningsanmälan ska anges beräknade schaktningsytor samt i övrigt lämna de uppgifter som framgår av E-tjänsten. Om öppningsanmälan godkänns genom att tjänsteman vid Tekniska förvaltningen meddelar tillstånd, underrättas ledningsägaren och/eller den av ledningsägaren anlitade entreprenören via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Prövningen av om öppningsanmälan kan godkännas görs normalt inom två veckor, från det att öppningsanmälan skett. Schaktningsarbetet/tryckningen inklusive anläggandet etc. får efter öppningsanmälan påbörjas när öppningsanmälan godkänts genom ett tillstånd, under förutsättning att det föreligger en godkänd TA-plan. Oavsett bestämmelserna i detta avsnitt om att schaktningen/tryckningen inte får påbörjas innan tillstånd enligt denna punkt 1.2 meddelats får vid akut behov schaktningen/tryckningen ändå påbörjas omgående, d.v.s. utan att sådant tillstånd lämnats. Med akut behov avses t.ex. att reparation omedelbart måste utföras på grund av stopp i leverans, som t.ex. vid rör- eller kabelbrott, samhällsfara eller skada på personlig egendom. Öppningsanmälan ska i sådant fall äga rum senast första vardagen efter att arbetet påbörjats via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. 1.3 Godkänd trafikanordningsplan, TA-plan Oavsett om åtgärden kräver upplåtelse/medgivande enligt 1.1 ovan eller inte krävs alltid en godkänd TA-plan innan schaktningen/tryckningen inklusive anläggandet etc. får påbörjas. TA-planen ska vara upprättad enligt gällande regelverk. Ledningsägarens förslag till TA-plan ska innehålla en redovisning av vilka vägmärken och anordningar som enligt ledningsägaren behövs för arbetsplatsens och trafikanternas säkerhet i samband med schaktningen/tryckningen. Ledningsägarens förslag till TA-plan redovisas via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Om bedömningen görs att TA-planen är lämplig så beslutar tjänsteman vid Tekniska förvaltningen om godkännande av TA-planen. Beslut meddelas via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Oavsett bestämmelserna i detta avsnitt om att schaktningen/tryckningen inte får påbörjas innan en TA-plan godkänts får vid akut behov schaktningen/tryckningen ändå påbörjas omgående, d.v.s. utan att sådant godkännande lämnats. Med akut behov avses t.ex. att reparation omedelbart måste utföras på grund av stopp i leverans, som t.ex. vid rör- eller kabelbrott, samhällsfara eller skada på personlig egendom. TA-plan ska i sådant fall redovisas

9 senast första vardagen efter att arbetet påbörjats via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. 1.4 Skyldighet att betala vite om upplåtelse/medgivande, tillstånd och godkännande enligt 1.1-1.3 inte föreligger samt rätt för kommunen att avbryta arbetet Om ledningsägaren, eller entreprenör som ledningsägaren anlitat, påbörjat schaktning/tryckning utan att samtliga upplåtelser/medgivanden, tillstånd och godkännanden som avses i 1.1-1.3 föreligger ska ledningsägaren betala vite till kommunen enligt gällande prislista. I sådant fall som avses i föregående stycke har kommunen förutom rätt till vite även rätt att kräva att schaktningen/tryckningen omedelbart avbryts och att ledningsägaren på egen bekostnad återställer marken. Om ledningsägaren inte återställt marken inom 14 dagar från det att kommunen krävt att så ska ske så har kommunen rätt att på ledningsägarens bekostnad återställa marken. 1.5 Skyldighet för ledningsägare att dokumentera innan schaktning äger rum För det fall schaktning/tryckning får äga rum utan att det föreligger en skyldighet för ledningsägaren att kalla till syn, som t.ex. vid akut behov av schaktning, har ledningsägaren en skyldighet att genom fotografering dokumentera eventuella skador och/eller brister innan tryckning/schaktning påbörjas. Denna dokumentation ska redovisas via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. inom fem arbetsdagar efter det att schaktningen/tryckningen påbörjats. Vid utebliven dokumentation ska ledningsägaren betala vite till kommunen enligt gällande prislista 2. Även om schaktning/tryckning ägt rum vid akut behov ska dokumentation lämnas enligt ovan i samband med anmälan om utfört arbete, senast första vardagen efter att arbetet påbörjats. Om sådan dokumentation inte inkommit till Tekniska förvaltningen inom föreskriven tid kommer berörda ytor betraktas som om de vore felfria vid arbetets start, vilket innebär att kommunens kostnader för att åtgärda skador som kan påvisas efter arbetets slutförande ska erläggas av ledningsägaren. 1.6 Utsättning av ledningar m.m. Innan schaktning/tryckning påbörjas ska ledningsägaren kontakta andra berörda ledningsägare för fysisk utsättning av befintliga kablar och ledningar 3. Vid behov av att utföra akuta arbeten ska ledningsägaren kontakta andra berörda ledningsägare för omedelbar utsättning. 2 Gäller all utebliven dokumentation som erfordras i denna skrivelse 3 Enligt förutsättningar i gällande markavtal

10 Ledningsägaren ansvarar, oavsett om oaktsamhet föreligger eller inte, för eventuella skador som uppkommer i samband med de åtgärder som ledningsägaren vidtar, t ex skador på andras ledningar, skadad och/eller överasfalterade betäckningar etc. Vid skadade och/eller överasfalterade betäckningar återställer kommunen betäckningarna på ledningsägarens bekostnad samt att det åligger ledningsägaren att betala vite till kommunen enligt gällande prislista. 1.7 Skyldighet för ledningsägare att informera myndigheter, fastighetsägare m.m. Schaktningen/tryckningen som avses att utföras under tiden 22.00-06.00 på dygnet ska anmälas till polismyndigheten. Om schaktningen/tryckningen ska utföras under tiden 22.00-06.00 på dygnet ska ledningsägaren innan arbetena påbörjas skriftligen informera berörda fastighetsägare, boende och övriga berörda om dessa arbeten. Om schaktningen/tryckningen berör en utfart från en fastighet ska ledningsägaren informera fastighetsägaren skriftligt senast fem arbetsdagar innan arbetet påbörjas samt se till att passage till och från fastigheten kan ske under den tid som schaktningen/tryckningen pågår. Även VA och avfallshämtning ska informeras. I alla de fall kollektivtrafiken berörs av arbetet ska kollektivtrafiken informeras minst 10 arbetsdagar innan arbetet påbörjas. 1.8 Skyldighet för ledningsägare att planera schaktning-/tryckningsarbeten Det är angeläget att schaktning inte vidtas i nyligen belagda gator, vägar och torg. Under första kvartalet varje år tas inom Tekniska förvaltningen fram förslag till beläggningsprogram för kommande beläggningssäsong. Beläggningsprogrammet sänds ut på remiss för synpunkter till berörda förvaltningar inom kommunen samt till ledningsägare. Därefter fastställs beläggningsprogrammet och sänds ut till berörda. Även efter fastställandet kan dock förändring i beläggningsprogrammet ske beroende på politiska beslut och rådande budget. Syftet med att beläggningsprogrammet översänds på remiss till ledningsägarna är bl.a. att ledningsägarna ska ges tillfälle att planera för anläggande av ledningar i marken vid samma tidpunkt som kommunen utför beläggningsarbetet. Det åligger ledningsägaren att planera för kommande schaktning/tryckning med sådan framförhållning att ingrepp i belagd gata, gång- och cykelväg samt gångbana och torg inte behöver ske inom minst tre år efter att ny beläggning utförts. Såvitt avser nyexploaterade områden åligger det dock ledningsägaren att planera för schaktning/tryckning på ett sådant sätt att schaktningen/tryckningen äger rum innan kommunen anlägger den aktuella gatan, gång- eller cykelvägen.

11 För det fall sådana ingrepp ändå sker tar kommunen ut ersättning i enlighet med avsnitt 2.7.5.1. 1.9 Speciella bestämmelser för förberedande åtgärder m.m. innan schaktning/tryckning i park- och grönytor Om avsikten är att schaktning/tryckning ska ske nära träd ska Tekniska förvaltningen ges tillfälle att på plats fastställa hur schaktning/tryckningen ska gå till. Det åligger ledningsdragande verk att dokumentera arbetet och redovisa via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Om ett träds kronor behöver beskäras av framkomlighetsskäl ska kontakt tas med Tekniska förvaltningen för samråd, minst tio arbetsdagar innan ingreppet ska utföras. Tekniska förvaltningen utför i sådant fall den eventuella beskärningen av träd på ledningsägarens bekostnad. Körning i grönytor får endast ske på körplåtar, vilka ska ligga på jämnt underlag (avjämnat material och duk), om inget annat överenskommits i schaktremissen eller vid öppningsanmälan. Om överenskommelse ej följs ska ledningsägaren betala vite till kommunen enligt gällande prislista. 2. Bestämmelser avseende åtgärder då arbetet pågår 2.1 Skyldighet för ledningsägare att dokumentera under schaktningens/tryckningens gång I samband med all schaktning/tryckning i park och/eller intill träd ska ledningsägaren under arbetets gång, genom fotografering, dokumentera öppet schakt. Dokumentationen redovisas via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. inom fem arbetsdagar efter det att schaktningen/tryckningen påbörjats. Om sådan dokumentation inte inkommit till Tekniska förvaltningen inom föreskriven tid kommer berörda ytor betraktas som om de vore felfria vid arbetets start, vilket innebär att kommunens kostnader för att åtgärda skador som kan påvisas efter arbetets slutförande ska erläggas av ledningsägaren. 2.2 Skyldighet för ledningsägaren att röja snö och sanda Ledningsägaren är skyldig att utföra snöröjning och halkbekämpning på provisoriska förbifarter i anslutning till arbetsplatsen, om inte annat beslutats av handläggande tjänsteman vid Tekniska förvaltningen i samband med remissförfarandet.

12

13 2.3 Skyldighet att bära skyddskläder samt skyldighet att på plats ange vilket företag som bedriver schaktningsarbetet m.m. Ledningsägaren ska vara väl förtrogen med de skydds- och säkerhetsföreskrifter som gäller vid arbete på väg. Ledningsägaren är ensamt ansvarig för att gällande föreskrifter efterlevs. I samband med schaktningen/tryckningen ska varselkläder klass 3 användas. Om schaktningen/tryckningen bedrivs utan att varselkläder klass 3 används ska ledningsägaren betala vite till kommunen enligt gällande prislista. Ledningsägaren ska innan schaktningen/tryckningen påbörjas, i direkt anslutning till den berörda platsen, på en skylt eller liknande på ett tydligt sätt ange tid för utförande av arbete, vilket företag som är ledningsägare för den aktuella ledningen samt ange vilket entreprenadföretag som rent faktiskt utför schaktningen/tryckningen. 2.4 Rätt för kommunen att avbryta arbetet Vid kontroll av Tekniska förvaltningen, eller annan myndighet, på arbetsplatsen ska sådan TA-plan som avses ovan under avsnitt 1.3 kunna uppvisas. Avstängning/skyltning ska, på arbetsplatsen, vara genomförd enligt godkänd TAplan. Om inte denna handling kan uppvisas och/eller avstängning/skyltning ej är korrekt utförd har kommunen, eller annan myndighet, rätt att kräva att arbetet omedelbart avbryts. 2.5 Skyldighet att svara för underhåll och skyltning Ledningsägaren svarar för underhåll och skyltning av berörd yta till dess godkänd slutbesiktning av arbetsområdet skett tillsammans med Tekniska förvaltningen. Om vägmärken, belysning inkl. fundament etc, har tagits ned under arbetet ska dessa återställas på ursprunglig plats och skick samt mätas in senast sista dag då TA-plan gäller, om inget annat meddelats i samband med remissförfarandet. Dokumentationen redovisas omgående via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Vid avvikelse ska ledningsägaren betala vite till kommunen enligt gällande prislista. 2.6 Skyldighet för ledningsägare att ersätta kommunen för kostnader med anledning av utryckning från Tekniska förvaltningen Om Tekniska förvaltningen måste avhjälpa eventuella fel och/eller brist som uppstått på den arbetsplats där ledningsägarens arbete pågår, med anledning av att ledningsägaren inte efterlevt bestämmelserna i detta avtal, utför Tekniska förvaltningen detta på ledningsägarens bekostnad.

14 2.7 Speciella bestämmelser för schaktning i gata, gång- och cykelväg och torg 2.7.1 Skyldighet för ledningsägare vad avser hantering av schaktmassor Schaktmassor ska under schaktningsarbetet av ledningsägaren transporteras bort från schaktplatsen, om inte Tekniska förvaltningen i det enskilda fallet bestämmer annat. Uppbrutna asfaltmassor ska särskiljas från övriga schaktmassor och transporteras till återvinning. 2.7.2 Skyldighet för ledningsägare vad avser hantering av uppbrutet beläggningsmaterial (platt- stenmaterial m.m.) Ledningsägaren ansvarar för uppbrutet beläggningsmaterial under hela arbetsperioden. Det åligger ledningsägaren att uppbrutet material återställs i befintligt läge innan slutbesiktning. Återställning ska ske med samma, likvärdigt eller bättre material om inget annat meddelats i samband med remissförfarandet. 2.7.3 Återställning efter slutfört schaktningsarbete All återställning efter avslutat arbete ska alltid ske i enighet med den vid remissförfarandets gällande utgåva av AMA Anläggning (bilaga 5). I samband med remissförfarandet framgår vilka ytterligare kvalitetskrav som eventuellt kan komma att ställas. Tekniska förvaltning kan, i samband med remissförfarandet, meddela att återställning av ytskikt ska utföras av Tekniska förvaltningen. Detta kommer att ske i de fall som Tekniska förvaltningen ska utföra t.ex. beläggningsarbete, eget arbete, ombyggnation etc i direkt anslutning till ledningsägarens schaktning. I dessa fall faktureras ledningsägaren för den faktiska kostnaden för återställning av schaktytan samt övriga kostnader enligt gällande prislista (UH-tillägg, fast ersättning etc)

15 2.7.4 Överbyggnad efter slutfört schaktningsarbete Återställning ska ske i enlighet med följande: YTA GRÄVNINGS /SCHAKTBREDD Körfältsbredd Mer än eller lika med 50 % Gång- och cykelväg Mer än eller lika Gångbana med 50 % Gångbana < 2 m Övriga ytor (sten, plattor etc) Vegetationsytor ÅTGÄRD Hela bredden beläggs på ledningsägarens bekostnad Hela bredden beläggs på ledningsägarens bekostnad Hela bredden beläggs på ledningsägarens bekostnad Samråd med Tekniska förvaltningen i samband med remissförfarandet Samråd med Tekniska förvaltningen i samband med remissförfarandet Minsta bredd på ej berörd yta ska alltid överstiga 1 m. Då bredden på befintligt körfält eller gång- och cykelbana understiger 4 m godkännes endast en längsgående skarv, d.v.s. asfaltering ska alltid att utföras till minst en kant. 2.7.5 Arbete under perioden 15 november - 15 april Vid arbeten, även akuta, utförda under perioden 15 november - 15 april ska provisorisk återställning utföras för att efter den 15 april ersättas med rätt ytbeläggning, om inget annat meddelats i samband med remissförfarandet eller öppningsanmälan. 2.7.6 Förhöjt underhållstillägg m.m. om schaktning utförs inom tre år från det att marken belagts med asfalt eller annan beläggning samt vid nyexploatering Om sådan upplåtelse/medgivande och sådant tillstånd meddelas som avses under avsnittet 1.1 och 1.2 ovan och schaktningen/tryckningen enligt tillståndet utförts inom tre år från det att marken belagts med asfalt eller annan beläggning ska ledningsägaren betala ett förhöjt underhållstillägg, enligt gällande prislista. Om sådan upplåtelse/medgivande och sådant tillstånd meddelas som avses under avsnittet 1.1 och 1.2 ovan och schaktningen/tryckningen utförts i ett nyexploaterat område, vid en tidpunkt efter att kommunen anlagt den aktuella gatan, gång-eller cykelvägen, ska ledningsägaren betala ett förhöjt underhållstillägg, enligt gällande prislista. 2.7.7 Skyldighet att ersätta s.k. sekundärskador Skador som förorsakats på beläggning med anledning av schaktning/tryckning som utförs i anslutning till sådan beläggning ska återställas av ledningsägaren. Samråd med Tekniska förvaltningen ska ske.

16 2.8 Speciella bestämmelser för schaktning/tryckning i park- och grönytor Återställning efter avslutat arbete ska alltid ske i samråd med Tekniska förvaltningen och i enighet med den vid remissförfarandets gällande utgåva av AMA Anläggning (bilaga 5) samt Standarden för skyddande av träd i byggnation (bilaga 4) om inget annat överenskommit i samband med schaktremissen eller vid öppningsanmälan. Om schaktning/tryckning har påverkat ett träds rotsystem ska Tekniska förvaltningen ges tillfälle att besikta att beskärningen av rötterna utförts på rätt sätt innan återfyllning av schakt kan ske. Fotodokumentation ska alltid ske och redovisas via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se. Schakt i nära anslutning till träds rotsystem ska fyllas igen så snart som möjligt för att förhindra uttorkning. Vid större schakt, som inte kan fyllas igen tillräckligt snabbt för att hindra skador på träds rotsystem, ska rotdraperi som ger skydd mot uttorkning och frostskador byggas. När och hur rotdraperi ska byggas bestäms specifikt för varje objekt av Tekniska förvaltningen i samband med schaktremissen eller öppningsanmälan. Isolermatta ska täcka rötterna från start av schakten speciellt under vintern. Vid försummelse ska ledningsägaren betala vite till kommunen enligt gällande prislista. Vid större schaktning/tryckning, där ett flertal träd kan utsättas för risk att skadas ska ledningsägaren upprätta en plan som anger för skydd av träd samt hur skyddet ska utformas och vidmakthållas. Planen ska utformas i samråd med Tekniska förvaltningen i samband med att öppningsanmälan sker. Om träd skadas ska ledningsägare erlägga ersättning till kommunen för denna skada i enlighet med Trädvärderingsmetoden (bilaga 3), antagen av Tekniska nämnden. Ledningsägaren ska återställa marken i enlighet med följande: Återställning Överbyggnader för vegetationsytor Växtbädd typ 1 Gäller gräsytor Befintlig jord återanvänds upp till 100 mm från omgivande mark. Därefter påföres matjord, fri från sten, med 30 mm överhöjning till omgivande mark. Finplanering, gödsling och sådd görs av ledningsägaren.

17 Växtbädd typ 2 Växtbädd typ 4 Gäller öppen naturmark, ängsmark Gäller naturmark huvudsakligen trädbevuxen och skogsmark Befintlig jord återanvänds upp till 50 mm från omgivande mark. Därefter påföres matjord, fri från sten, med 30 mm överhöjning till omgivande mark. Finplanering, gödsling och sådd görs av ledningsägaren. Befintlig matjord eller jordmån återanvänds. Likhet med omgivande orörda ytor eftersträvas. Återställande av ianspråktagen yta i anslutning till grävning/schakt i park Återställande av Vegetationsyta som packats skall kompakterad luckras till minst 200 mm. vegetationsyta Större djup, nertill 500 mm, kan krävas beroende på packningsgrad och närhet till befintliga eller planerade träd. Träd ska skyddas. Återställande av förorenad mark Förorenad jord skall bortschaktas och ersättas med ny. Återställande av gräsyta Gäller gräsytor Växtbädd skall återställas till förutvarande typ och tjocklek. Återställande av planteringsyta Växtbädd skall återställas till förutvarande typ och tjocklek. Tillfälligt flyttade växter skall återplanteras. Växtmaterial som skadats eller dött på grund av ledningsägarens arbete skall ersättas med nytt så att ytan får ett utseende som inte markant avviker från förutvarande. Växtinförskaffning och nyplantering sker genom Tekniska förvaltningens försorg. Kostnaden debiteras ledningsägaren. I samband med schaktremiss meddelas ansvarstid för vattning av nyplanterade träd. Återställande av Gäller Mark som berörts av arbeten eller naturmarksyta naturmarksytor där markvegetation skadats skall åtgärdas i samråd med Tekniska förvaltningen. Likhet med omgivande terräng ska eftersträvas. Grönytor får ej kompakteras i de översta 600 mm.

18 2.9 Skyldighet att betala vite om anordningar inte är utformade på det sätt som framgår av godkänd TA-plan Om schaktning/tryckning pågår utan att det finns de anordningar som ska finnas enligt godkänd TA-plan ska ledningsägaren betala ett vite till kommunen enligt gällande prislista. 3. Bestämmelser avseende den tid efter att arbetet utförts 3.1 Skyldighet för ledningsägaren att göra rent nedsmutsade ytor Ledningsägaren ansvarar för att göra rent på nedsmutsade ytor som orsakats av schaktningsarbetet. Om rengöring inte utförts inom fem arbetsdagar efter att schaktningsarbetet avslutats förbehåller sig kommunen genom Tekniska förvaltningen rätten att utföra rengöringen på ledningsägarens bekostnad. 3.2 Slutbesiktning När arbetet är färdigställt ska slutbesiktning äga rum. Ledningsägaren, eller entreprenör för ledningsägarens räkning, ansvarar för och kallar till slutbesiktning. Uppmätning av schaktad yta ska registreras av ledningsägaren, eller entreprenör för ledningsägares räkning, via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se, samtidigt som arbetet anmäls avslutat och att godkänd slutbesiktning genomförts. Registrerad uppmätning av ytor kommer att ligga till grund för fakturering av sådant underhållstillägg som avses i den vid varje tidpunkt gällande prislista. 3.3 Registrering i det webbaserade systemet efter att schaktningen/tryckningen avslutats I samband med registrering via den E-tjänst som Tekniska förvaltningen tillhandahåller på www.orebro.se om avslutat arbete, inklusive godkänd slutbesiktning återtar Tekniska förvaltningen över ansvaret för nyttjad yta.

19 Bilagor BILAGA 1 PRISSÄTTNING gällande ersättning för schaktning/tryckning i allmän platsmark FAST ERSÄTTNING En fast ersättning, enligt nedanstående, tas ut för administration, kontroll, besiktning, uppföljning etc som utförs efter att remiss lämnats in till Tekniska förvaltningen: 3 000 kr/öppningsanmälan vid arbeten upp till 10 m 2 4 000 kr/öppningsanmälan vid arbeten mellan 10,5-100 m 2 6 000 kr/öppningsanmälan vid arbeten mellan 100,5-200 m 2 10 000 kr/öppningsanmälan vid arbeten mellan 200,5-1 000 m 2 15 000 kr/öppningsanmälan vid arbeten större än 1 000,5 m 2 RÖRLIG ERSÄTTNING UH-Tillägg Ersättning Förhöjt UH-Tillägg Asfalt 250 kr/m 2 + 100% Grusytor 150 kr/m 2 + 100% Stensatt yta 500 kr/m 2 + 100% SMG/STG Marksten/Plattor 250 kr/m 2 + 100% Gräsyta 80 kr/m 2 + 100% Planteringsyta 115 kr/m 2 + 100% ÖVRIGT Vite vid start utan godkänd och/eller utebliven schaktremiss 10 000 kr samt omedelbar avetablering av arbetsplats Vite utebliven TA-Plan 10 000 kr samt omedelbar avetablering av arbetsplats Vite vid utebliven återställning av vägmärken, belysning, fundament etc 10 000 kr/enhet samt faktisk kostnad för återställning Vite vid utebliven fotodokumentation Vite avsaknad av varselklädsel Vite då information till allmänheten saknas Vite vid överasfalterad och/eller skadad betäckning Vite vid försummelse att skydda rotsystem, avsaknad av körplåtar etc enlig krav i detta dokument 10 000 kr för varje utebliven dokumentation det ställts krav på i detta dokument 10 000 kr, därefter löpande 1000 kr/dygn så länge bristen ej korrigeras 10 000 kr, därefter löpande 1 000 kr/dygn så länge bristen ej korrigeras 10 000 kr/betäckning samt faktisk kostnad för återställning 10 000 kr för varje försummelse av de krav som ställts i detta dokument.

20 Skador på och ersättning för träd och buskar Enlig Trädvärderingsmetoden (bilaga 3) antagen av Tekniska nämnden Yta belagd med specialprodukt. Vid återställning av yta belagd med specialprodukt meddelas UH-tillägget i samband med remissförfarandet. Kostnad för vägmarkering. Tekniska förvaltningen ansvara för och beställer återställning av vägmarkering (linjemarkering, symboler etc.). Ledningsägaren faktureras för återställning av vägmarkering. Kostnad för detektorer. Tekniska förvaltningen ansvara för och beställer återställning av detektorer. Ledningsägaren faktureras för återställning av detektorer.

21 BILAGA 2 KABELFÖRLÄGGNING Kabelband ska läggas ner 5 cm över nya ledningar så att de kan skyddas vid framtida arbeten. Kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ska märkas. Märkning ska utföras av varaktigt material och vara så uppfäst att den inte kan falla av. Generella anvisningar vid förläggning Minsta djup Minsta bredd Övriga anvisningar 60 cm 50 cm Fjärrvärme Anvisas i avtal/beslut 50 cm Fiber, El och tele På plats där ledningar 50 cm redan finns: 40 cm Nyanläggning: 60 cm VA Anvisas i avtal/beslut 50 cm Förläggning i grusväg Anvisas i avtal/beslut Förläggning i Inga enheter får förläggas i överbyggnaden hårdgjord yta Passage av Anvisas i avtal/beslut trummor Vid tillståndsprövning kan andra krav än ovanstående ställas på djup och bredd beroende på platsens förutsättningar. Speciella önskemål anges i ansökan och prövas vid handläggning. BILAGA 3 Trädvärderingsmetoden Återfinns på Örebro kommuns hemsida BILAGA 4 Standar för skyddande av träd vid byggnation Återfinns på Örebro kommuns hemsida BILAGA 5 AMA Anläggning Bifogas ej/tillhandahålls ej

Standard för skyddande av träd vid byggnation Johan Östberg & Örjan Stål Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Serienummer: 2015:15 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp ISBN-nr: 978-91-576-8905-4

Författare: Johan Östberg och Örjan Stål Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp Box 66 230 53 Alnarp Serienummer: 2015:15 ISBN-nr: 978-91-576-8905-4 2015 författarna och illustratören Layout och illustrationer: Katharina Henriksson Detta material får fritt citeras med angivande av källa. Bildmaterialet får användas med angivande av källa och illustratör. 2

Förord Träd är en av de viktigaste gröna resurserna i våra städer och det är därför viktigt att dessa kan skyddas på ett korrekt sätt. Denna standard är menad att fungera som en standard att följa vid skyddande av träd vid byggnation. Handboken är framtagen av: Gävle kommun, Linköping kommun, Bostads AB Poseidon, Skövde kommun, Stockholm stad Trafikkontoret, Svenska trädföreningen, Umeå kommun, Uppsala kommun, Örebro kommun och Movium Partnerskap. Standarden har till stora delar inspirerats av BS 5837:2012 Trees in relation to design, demolition and construction Recommendations, vilken är den brittiska standarden för skydd av träd vid byggnation. Den svenska standarden följer emellertid inte den brittiska standarden helt, bland annat har nya kapitel lagts till, andra stycken har strukits, stycken har flyttats om och bearbetningar har gjorts för att anpassa delarna till svenska förhållanden. För att säkerställa standardens kvalité kommer standarden uppdateras efter två år (2017). Vi ber er därför att återkomma med eventuella synpunkter. Johan Östberg Alnarp 2015-04-06 3

Innehållsförteckning Förord Inledning Vem riktar sig skriften till? Inställning Viktiga termer Disposition 1. Planeringen - Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar 3 6 6 6 6 6 8 1.1 Allmänt 8 1.2 Topografisk undersökning 8 1.3 Markbedömning 9 1.4 Trädinventering 9 1.5 Bevarandevärde 10 1.6 Vitesbelopp och skadereglering 11 1.7 Flytt av träd 11 1.8 Trädskyddsområde 12 2 Placering av byggnader, vägar och infrastruktur 13 2.1 Allmänt 13 2.2 Begränsningar vid bevarande av befintliga träd 13 2.3 Trädvårdsarbeten 15 3 Byggnation och kontroll 17 3.1 Allmänt 17 3.2 Skyddsplan 17 3.3 Barriärer och markskydd 18 3.4 Trädskydd vid rivning och ombyggnation 19 3.5 Skyddsåtgärder för åtgärder inom trädskyddsområdet 19 3.6 Temporär hård ytbeläggning inom trädskyddsområdet 20 3.7 Permanent hård ytbeläggning inom trädskyddsområdet 21 3.8 Ledningsdragning och ovanjordisk infrastruktur 22 3.9 Akuta schakter 22 3.10 Kontrollprogram 22 4 3.11 Åtgärder efter att byggnationen är färdigställd 23

4 Litteraturlista 24 Bilaga 1 - Förberedande undersökningar Möjligheter till bevarande Syn på plats Värdering av sakkunniga utifrån flera aspekter Rotkartering 25 25 25 26 26 Bilaga 2 - Markvitalisering 27 Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen Rötters utbredning Skyddszon för rötterna Olika schaktmetoder Akuta schakter 28 28 29 29 31 Bilaga 4 - Skyddskonstruktioner Vitaliseringsdike Rotbrygga, brokonstruktion Byggnation med plintar på berggrund 32 32 33 34 Bilaga 5 - Överbyggnader för hårdgjorda beläggningar Rotvänliga bär- och förstärkningslager 35 35 Bilaga 6 - Flytt av träd Flytt med specialmaskiner Flytt med mobilkran 36 36 38 Bilaga 7 Förändrade markvattenförhållanden 40 Bilaga 8 - Vitesbelopp och skadereglering 41 5

Standard för skyddande av träd vid byggnation Inledning Inledning Vem riktar sig skriften till? Denna standard riktar sig främst till förvaltare (exempelvis bostadsföretag, kommuner och kyrkogårdsförvaltningar), byggherrar och konsulter som arbetar med skyddande av träd vid byggnation. Vår förhoppning är även andra organisationer och myndigheter kan komma att använda standarden, exempelvis länsstyrelse, Trafikverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Inställning Några av de viktigaste faktorerna vid skyddande av träd vid byggnation är insikt i varandras verksamhetsområden och en vilja att samarbeta och kompromissa. Många gånger är det endast små justeringar som krävs för att träd ska kunna bevaras, men det är viktigt att dessa justeringar görs i samförstånd och i ett tidigt skede. Viktiga termer Vid framtagningen av Standard för skyddande av träd vid byggnation har Svensk standard SS 990000:2014 Trädvård Termer och definitioner används. Däremot finns det vissa termer som inte definierats i SS990000 och som är av stor vikt för Standard för skyddande av träd vid byggnation. Dessa termer är: Grön kompetens denna term syftar till personer som har utbildning och/ eller certifiering i trädvård och vars kunskap är dokumenterad exempelvis arborister (enligt SIS-definition), landskapsingenjörer, landskapsarkitekter och trädgårdsingenjörer. Personen ska vara tillsatt av projektledningen och ha mandat att fatta beslut kring trädens skydd. Trädägare Den förvaltare som är ansvarig för trädet. Bör eller Ska Standarden använder genomgående Ska för samtliga krav. Undantag från dessa ska-krav kan göras av projektledningen, exempelvis vid användning av lösningar som tillfredsställer trädets behov. Samtliga ändringar måste emellertid tydligt framgå i handlingarna. Disposition Inom planeringen av våra städer behandlas olika delar i översiktsplanen (ÖP) och detaljplanen (DP). Det finns däremot inga tydliga skiljelinjer för hur träden kommer in i dessa två planer och hur skyddsåtgärderna där ska beskrivas. Det finns även lokala skillnader kring hur detta arbete bedrivs. Av denna anledning finns det inte specificerat var de olika skyddsåtgärderna behandlas (i översiktsplanen respektive detaljplanen). Standarden är istället uppdelad i tre olika moment som skiljs åt kronologiskt. 6

Standard för skyddande av träd vid byggnation Inledning Det finns ett visst överlapp mellan de olika delarna, men i huvuddel innehåller de olika delarna följande: Planeringen I detta skede utvärderas vilka solitära träd eller trädgrupper som är skyddsvärda inom området. Utredningar görs även kring platsens geotekniska egenskaper, grundvatten m.m. Planeringsskedet sker innan byggnaderna och infrastruktur planeras. Placering av byggnader, vägar och infrastruktur I detta skede placeras byggnader, infrastruktur och vägar in på området. Baserat på den tidigare genomförda undersökningen kring vilka träd/trädgrupper som är skyddsvärda förs här en dialog kring hur utplaceringen kommer påverka trädens möjlighet att stå kvar på platsen. Här specificeras skyddsåtgärderna och i vissa fall kan träd/ trädgrupper behöva tas ned för att möjliggöra ett gott skydd för övriga träd. Byggnation och kontroll I detta skede beskrivs hur träden ska skyddas under själva byggprocessen, vilket bland annat inkluderar utformning och kontroll av staket och andra fysiska skyddsbarriärer. Vidare behandlas här hur byggarbetsplatsen ska fungera, exempelvis in- och utfarter till området, huruvida det kommer att krävas temporära installationer för att möjliggöra framkomst. Skedet behandlar även hur materialupplag och byggbodar ska placeras för att inte skada träden. Till sist finns här även hur kontroller ska ske och hur eventuell markkompaktering ska åtgärdas. 7

Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 Planeringen-Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar 1 Planeringen - Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar 1.1 Allmänt Alla planer och ritningar ska vara skalenliga och ska uppge vilken ISO-pappersformat skalan avser, samt visar en skalstock och en norrpil. Då planerna produceras i färg, ska detta noteras på planen, exempelvis genom följande skrivelse: Denna ritning har producerats i färg. 1.2 Topografisk undersökning 1.2.1 En noggrann topografisk undersökning ska genomföras, vilken ska visa alla relevanta förutsättningar, såsom: Höjdskillnader, berg och förekomst av ytligt vatten. ANM 1. Innan den topografiska undersökningen genomförs kan det vara lämpligt att rådfråga en person med grön kompetens om vilken omfattning som är lämplig. Detta gäller särskilt när området innehåller skogsmarker eller viktiga trädgrupper. 1.2.2 Undersökningen ska redovisas som ritningar 1.2.3 Punkter som är viktiga att ta med vid den topografiska undersökningen är: A. Placeringen av samtliga träd med en stamdiameter av 20 cm eller mer, uppmätt vid 1,3 meter över högsta intilliggande marknivå. Inmätningen ska göras för samtliga träd innanför området, samt för alla träd utanför områdets yttre gränser enligt 1.8.2. Vid förekomst av större träd utanför markanvisningsområde kan detta medföra restriktioner gällande uppförande och utformning av byggnation nära dessa träd. B. För solitära träd ska krondiametern mätas in. För träd i grupper mäts den totala kronutbredningen. ANM 1. Termen grupp är menad för träd som växer som sammanhängande enheter, exempelvis genom en sammanhängande krona, eller visuellt i form av alléer eller ridåer. 8

Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 Planeringen-Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar C. Andra relevanta landskapselement, såsom: Vattensamlingar eller synliga vattenflöden, berghällar, byggnader och andra strukturer, ovan- och underjordisk teknisk infrastruktur inklusive dränering och brunnar. Inmätningen ska inkludera höjdförhållandena. 1.3 Markbedömning 1.3.1 Markbedömningen ska utföras av person med kunskap om träds krav på växtförutsättning alternativt med stöd från person med grön kompetens. 1.3.2 Grundvattennivån ska fastställas. 1.3.3 Jordanalysen ska vara gjord enligt AL-metoden. 1.4 Trädinventering 1.4.1 Allmänt Innan en trädinventering påbörjas är det av stor vikt att eventuell lagstiftning som gäller träd undersöks. Detta kan bland annat vara: Biotopskydd (vilket inkluderar skydd för alléer), kulturminneslagen och detaljplan. 1.4.1.1 Träden ska inventeras av en person med grön kompetens och all dokumentation ska vara skriftligt. Inventeringen ska genomföras oberoende av eventuella planerade designförslag, utan denna bedömning görs i ett senare skede. 1.4.1.2 I de fall inventeringen genomförs efter att detaljplanen redan har fastställts är det viktigt att inventeringen visar på eventuella konflikter mellan träd och planerad infrastruktur. Då skyddsvärda träd riskerar att skadas ska det föras en diskussion kring om det går att göra justeringar i utformningen för att minimera skadan på träden och möjliggöra ett bevarande av träden. AMN 1. Vid särskilt värdefulla träd som kommer att skadas eller måste tas bort kan det var berättigat att ompröva gällande detaljplan. Att ändra en gällande detaljplan kan vara problematisk och ta lång tid och ska därför noga övervägas. 1.4.2 Parametrar 1.4.2.1 Trädinventeringen ska omfatta alla träd som ingår i den topografiska undersökningen (se 1.2). Träden ska vara numrerade i följd och inmätta på för ändamålet relevanta kartor. 1.4.2.2 Träd som växer i grupper eller skogsmark kan bedömas som enheter eller som solitära individer. Bedömning om vad som är lämpligast för den specifika platsen ska göras av person med grön kompetens. Det ska emellertid understrykas att det oftast är lämpligt att bedöma varje enskild individ för sig. 9

Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 Planeringen-Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar 1.4.2.3 Vid inventeringen ska Standard för trädinventering i urban miljö följas. Följande parametrar ska inventeras: A. trädnummer (vilket även ska noteras på ritningarna) B. vetenskapligt namn C. svensk namn D. stamdiameter (mätt på 1,3 meters höjd) E. krondiameter F. skadeklass G. vitalitet H. bevarandevärde (enligt 1.5) ANM 1. Det är inte alltid nödvändigt att registrera krondiameter för varje träd i en grupp eller skogsmark. Beslut huruvida krondiametern ska registreras för grupper eller solitära individer ska därför beslutas i samråd med person med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. ANM 2. Vid trädinventeringen kan det visa sig att vissa träd kräver någon typ av omedelbar åtgärd. Dessa träd ska noteras och personer med grön kompetens och/ eller projektledning med ansvar för trädens skyddska kontaktas så snart som möjligt. ANM 3. I vissa fall kan det vara lämpligt att redovisa uppgifter om framtida krondiameter. 1.5 Bevarandevärde 1.5.1 Träd som inkluderats i trädinventeringen ska bedömas efter deras bevarandevärde vid en framtida byggnation på platsen. Syftet med bedömningen ska vara att möjliggöra välgrundade beslut kring vilka träd som ska bevaras, samt möjliggöra en prioritering då detta anses nödvändigt. ANM 1. Om detaljplanen inte har antagits ska bedömningen göras efter trädens förutsättningar i dagsläget, utan påverkan av eventuell byggnation. 1.5.2 Träden ska kategoriseras enligt bevarandevärde beskrivit i Standard för trädinventering i urban miljö, vilket innebär att varje träd klassas på en skala från 1 till 4, där 1 är det högsta värdet. AMN 1. I bedömning ska: Trädens placering, vitalitet, eventuella skador samt biologisk, kulturhistoriska, sociala och dendrologiska värden ingå. 10

Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 Planeringen-Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar 1.5.3 Träd med höga bevarandevärden, och som anses kunna bevaras minst 20 år efter byggnationen, ska placeras i klass 1. 1.5.4 Befintliga sjukdomar på träden eller i trädens omedelbara närhet ska tas med i bedömningen av trädens bevarandevärde. Detsamma gäller eventuella strukturella svagheter som kan förkorta trädens livslängd och/eller värden. 1.5.5 För mindre träd, alltså träd som har en stamdiameter mindre än 20 cm mätt vid 1,3 meters stamhöjd, kan det vara acceptabelt att ta bort dessa och istället plantera nya träd efter byggnationen. Detta förutsätter att dessa träd inte innehar särskilda intressen för området som exempelvis dendrologiska, biologiska, kulturhistoriska eller sociala värden. ANM 1. Det är viktigt att tänka på successionen inom området och därmed låta beståndet bestå av både äldre, mogna och unga individer. 1.5.6 Om det finns särskilt skyddsvärda träd inom området (vilka följer Naturvårdsverkets definitioner av särskilt skyddsvärda träd) ska dessa få ett högt bevarandevärde. ANM 1. De träd som anses särskilt skyddsvärda enligt Naturvårdsverket har en hög sannolikhet att hysa arter som är rödlistade och/eller utrotningshotade. Av denna anledning är det av stor vikt att försöka bevara dessa träd. 1.6 Vitesbelopp och skadereglering 1.6.1 Ett vitesbelopp ska alltid sättas på träd som ska skyddas. 1.6.2 Vitesbeloppet ska beräknas genom en ekonomisk värderingsmodell som är avsedd för träd i urbana miljöer. Modellen ska innehålla tydliga kriterier för vitesreglering vid skador uppkomma på träden (Bilaga 8 Vitesbelopp och skadereglering). ANM 1. Modeller för produktionsskog ska inte användas då dessa inte tar hänsyn till urbana träds höga ersättningsvärde. 1.6.3 Det framtagna vitesbeloppet ska tydligt framkomma i bygghandlingar så att alla involverade har tillgång till denna information. 1.7 Flytt av träd 1.7.1 Flytt av träd ska godkännas av person med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd (Bilaga 6 - Flytt av träd). 11

Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 Planeringen-Genomförbarhet, undersökningar och eventuella begränsningar 1.7.2 Ett separat program ska tas fram för trädflytt. Detta ska inkludera markundersökning, tillgänglighet för transporter av trädet, skötsel före och efter flytten samt återställande av platsen. 1.8 Trädskyddsområde 1.8.1 För varje träd eller trädgrupp ska ett trädskyddsområde skapas som påverkar avspärrningarna kring träden. AMN 1. Inom trädskyddsområdet får ingen kompaktering eller annan negativ jordpåverkan ske, vilket bland annat inkluderar: Körning, lagring av material eller utrustning, gångvägar eller andra transportleder för gående. 1.8.2 Vid upprättandet av trädskyddsområdet ska trädens rotutbredning fastställas. Detta ska göras genom provgrävning. Om provgrävningar inte är möjliga kan person med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd istället välja att använda följande generella rekommendationer: träd upp till 20 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 5 meters radie mätt från stammens mitt. träd 20-65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 10 meter radie mätt från stammens mitt. träd över 65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt. ANM 1. Oavsett metod kommer trädskyddsområdet definiera arbetsområdets begränsningar genom hela skyddsprocessen. 12

Standard för skyddande av träd vid byggnation 2 Placering av byggnader, vägar och infrastruktur 2 Placering av byggnader, vägar och infrastruktur 2.1 Allmänt 2.1.1 Trädskyddsområdet (1.8) ska tas i beaktan vid placeringen av bland annat byggnader, vägar och infrastruktur. Vissa träd har ett så pass stort bevarandevärde att de kan motivera justeringar i föreslagna åtgärder. Det bör emellertid påpekas att det ofta är direkt olämpligt att behålla träd som inte ges förutsättningar för att kunna utvecklas på ett för arten typiskt sätt. ANM 1. I de fall en prioritering måste göras ska bedömningen i 1.5 användas. 2.1.2 En person med grön kompetens ska vara involverad i det löpande arbetet med utformning och planering av området. Alla medverkande ska göras medvetna om vilka förutsättningar som krävs för att trädens ska kunna bevaras. 2.2 Begränsningar vid bevarande av befintliga träd 2.2.1 Trädskyddsområdet (se 1.8) och ovanjordiska begränsningar ska ritas runt samtliga träd och trädgrupper. Detta inkluderar även detaljplaner och bygghandlingar. De ovanjordiska begräsningarna inkluderar följande parameter: A. nuvarande och slutliga kronutbredning B. förändrade ljusförhållande C. kraftigt förändrade vindförhållande 2.2.2 Följande faktorer ska beaktas under utformningsprocessen: A. förekomst av bevarandevärda träd (se 1.5) och bevarandevärda områden i form av trädgrupper eller skogsmark B. eventuella konflikter mellan planerad byggnation och bevarande av träd C. utrymme som krävs för att möjliggöra byggnation och infrastruktur, detta ska även inkludera transporter till och från platsen, rasvinklar och krav på upplag av material. D. information gällande förutsättningar om markutnyttjande vid tomtgräns. Hänsyn ska tas till vad som kan påverka träd som står nära tomtgräns. Dels skada på träd från markarbeten på annan mark och dels vilken skada trädet kan ge på annan mark (ex. inväxning i husfasad och rotinträngning). 13

Standard för skyddande av träd vid byggnation 2 Placering av byggnader, vägar och infrastruktur 2.2.3 Grundregeln är att ingen byggnation, inklusive vägar och annan infrastruktur, får placeras inom trädskyddsområdet (se 1.8). Det kan däremot finnas tillfällen då det inte finns möjlighet att tillgodose detta krav, och i dessa fall, då de är mycket välmotiverade, finns det tekniska lösningar som kan möjliggöra att träden bevaras samtidigt som viss byggnation sker inom trädskyddsområdet (Bilaga 4. Skyddskonstruktioner). Innan dessa tekniska lösningar sker ska emellertid följande tas i beaktan: A. kan trädet fortfarande förbli livskraftigt, trots att visst intrång görs i trädskyddsområdet? B. finns det möjlighet att kompensera skyddsområdet på annat håll, vilket gör att det totala trädskyddsområdet förblir detsamma? Detta kan exempelvis möjliggöras genom markvitalisering (Bilaga 2. Markvitalisering) och/eller utökat rotskyddsområde på sidor som ej påverkas av byggnationen. C. går det att förbättra det kvarvarande trädskyddsområdet för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för trädet? Exempelvis genom markvitalisering (Bilaga 2. Markvitalisering). ANM 1. Förändringar ska granskas och godkännas av person med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. 2.2.4 Intrång i trädskyddsområdet, exempelvis genom schaktning för infrastruktur, är skadliga och ska undvikas. Alternativa metoder till schakter ska utredas som t.ex. borrning, vakuumschakt eller brokonstruktioner (Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen). ANM 1. Skadorna är även succesivt adderande (kumulativa), vilket gör att flera olika intrång tillsammans ger upphov till betydligt större skador. Om det finns bevis för att ett träd tidigare utsatts för skador detta ska tas i beaktande vid bedömning av godkännande av ytterligare aktivitet inom trädskyddsområdet. 2.2.5 För att träden ska kunna bevaras ska följande tas i beaktan: A. Skuggan från träd kan påverka boendemiljön negativt, exempelvis om trädet skuggar fönster eller balkonger. Det är därför viktigt att nya byggnader utformas för att ta hänsyn till befintliga träd, deras slutliga storlek och täthet av bladverk, och den effekt som dessa kommer har på tillgängligheten av ljus. B. Öppna ytor såsom trädgårdar, lekplatser och sittplatser ska utformas så att dessa inte kommer i konflikt med trädens skugga. C. Förändrade ljusförhållanden kan kraftigt påverka trädens vitalitet och även markanvändningen runt träden. Föreslagna byggnader ska därför inte placeras så att de kraftigt förändrar trädens tillgång till solljus. 14

Standard för skyddande av träd vid byggnation 2 Placering av byggnader, vägar och infrastruktur ANM 1. Skuggning kan vara önskvärt under varma dagar. Kombinationen av skuggning, förändrade vindförhållanden och vattenavdunstning från träden kan utnyttjas i samband med utformning av byggnader och utrymmen för att positivt förändra mikroklimatet. D. Träd kan skapa välbehövliga ridåer för att skydda mot insyn, eller minska det upplevda bullret från exempelvis vägar eller järnvägar. För att träden ska kunna ge dessa positiva effekter ska byggnaderna placeras så att de inte inkräktar på trädens framtida utveckling. Detta görs främst genom att möjliggöra tillräckligt utrymme mellan träd och byggnader. E. Träd kan ge upphov till rotinträngning i VA-ledningar, rotuppträngning i asfaltsytor, samt skador på fasader genom inväxning av grenar. För att minska risken för att dessa skador uppkommer ska tillräckligt utrymme skapas mellan träd och infrastruktur/byggnader. Vidare ska infrastrukturen konstrueras så att risken för dessa skador minskas. 2.3 Trädvårdsarbeten 2.3.1 Planering och utförande av beskärning 2.3.1.1 När områdets utformning har fastställts ska förslaget granskas av en person med grön kompetens för att utarbeta en åtgärdsplan för de träd som kräver åtgärder. Planen ska innehålla information om samtliga träd som inventerats enligt 1.4.2. 2.3.1.2 Åtgärdsplanen för träden ska omfatta: A. träd för borttagning, både på grund av byggnationer och risk B. beskärningsåtgärder som behövs för byggnationen, inklusive de träd som kräver åtgärder för att minska risker i samband med den föreslagna markanvändningen C. normal underhållsbeskärning D. förebyggande rotbeskärning E. eventuella åtgärder för att gynna biologisk mångfald 2.4.1 Av framkomlighetsskäl kan det i vissa fall vara nödvändigt att genomföra beskärning av befintliga träd. Dessa beskärningsåtgärder ska alltid genomföras av personer med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. 2.4.2 Beskärningen ska genomföras på sådant sätt att trädets naturliga växtsätt inte förändras. Vidare ska åtgärden inte påverka trädets framtida vitalitet och åtgärden får heller inte innebära att trädet får strukturella svagheter eller på annat sätt riskerar att utvecklas till ett riskträd. 15

Standard för skyddande av träd vid byggnation 2 Placering av byggnader, vägar och infrastruktur 2.4.3 Utförande av trädvårdsinsatser inom trädskyddsområdet 2.4.3.1 Försiktighet ska vidtas för att minska risken att störningar sker innanför trädskyddsområdet, samt att skyddsvärda träd inte skadas då träd beskärs eller tas bort. 2.4.3.2 Om fordon för trädvårdsinsatser behöver användas innanför trädskyddsområdet, eller transporteras genom området, ska marken skyddas med hjälp av tillfälligt markskydd (Bilaga 5 - Överbyggnader till hårdgjorda beläggningar). ANM 1. All kompaktering är negativ för trädens utveckling och transporter innanför trädskyddsområdet måste därför godkännas av personer med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd (Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen). 16

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll 3 Byggnation och kontroll 3.1 Allmänt Genom hela byggprojektet ska en tydlig ansvarsfördelning finnas för samtliga moment. Då skyddsföreskrifterna inte följs eller då träd skadas ska vitesbelopp utfärdas enligt de överenskommenser som tagits fram enligt 1.6. 3.2 Skyddsplan 3.2.1 En separat trädskyddsplan ska tas fram för hela byggprocessen. I planen ska kartmaterial, inklusive den topografiska undersökningen och trädinventeringen ingå. Planen ska vidare inkludera all infrastruktur som kan påverka träden samt intilliggande områden som eventuellt berörs av byggprojektet. 3.2.2 Planen ska tydligt ange placering och typ av skyddsbarriärer som ska uppföras för att skydda träden (se 3.3). 3.2.3 För de fall där intrång i trädskyddsområdet har godkänts ska detta specificeras, samt vilka åtgärder som ska göras för att minska risken för skador på träden och dess rötter (Se Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen). 3.2.4 För att undvika att intrång sker i trädskyddsområdet är det viktigt att redogöra för all byggverksamhet som kan komma att genomföras i närheten av träden. Dessa verksamheter kan exempelvis vara: A. uppställningsplatser B. tillfälliga upplagsplatser, inklusive upplag för snö C. tillfälliga parkeringar D. det utrymme som behövs för schakt av fundament ledningar kablar etc, inklusive rasvinklar vid utförande av schakt för dessa. E. all tillfällig och befintlig infrastruktur, såsom: dagvattenbrunnar, avlopp, gas, olja, vatten, el, tele och andra kommunikationskablar F. alla förändringar i marken, bland annat placeringen av stödmurar, inklusive fundament G. arbetsutrymme för kranar, maskiner, byggnadsställningar, inklusive hur dessa ska transporteras under byggprocessen 17

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll 18 H. plats för bodar, tillfälliga toaletter (inklusive deras dränering) och andra tillfälliga konstruktioner I. utrymme för förvaring (oavsett om tillfälligt eller långvariga), exempelvis byggmaterial, bränsle, blandning av cement och betong J. tillfälliga uppfyllnader K. förvaring av träd som flyttats temporärt. ANM 1. Kontaktuppgifter till ansvariga personer ska anges för varje moment. ANM 2. En checklista med samtliga punkter bör användas, vilken även ska inkludera kontaktuppgifter. 3.2.5 I trädskyddsplanen ska alla skyddsåtgärder, samt förändringar i närheten av träden anges. Detta kan exempelvis vara: A. borttagande av befintliga byggnader och hårda beläggningar B. installation av skydd kring träden C. installation av markskydd (se Bilaga 4 Skyddskonstruktioner och Bilaga 5 - Överbyggnader till hårdgjorda beläggningar) D. grävning och krav på speciell grävteknik (se Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen) E. installation av överbyggnad och ytbeläggning - material, konstruktionskrav förändringar i markhöjder (ae Bilaga 5 - Överbyggnader till hårdgjorda beläggningar) F. stödkonstruktioner och förändringar i marknivåer, inklusive rasvinklar ANM 1. Kontaktuppgifter till ansvariga personer ska anges för varje moment. 3.3 Barriärer och markskydd 3.3.1 Hela trädskyddsområdet ska skyddas av barriärer innan entreprenaden påbörjas. ANM 1. När det av utrymmesskäl inte är möjligt att utestänga all verksamhet från hela eller delar av trädskyddsområdet ska lämpligt skydd installeras (se 3.3.5). ANM 2. För utförligare beskrivningar kring markskydd se Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen 3.3.2 Alla barriärer ska godkännas av projektets representant med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd innan arbete får påbörjas innanför området. 3.3.3 Trädskyddsområdet ska skyddas under hela byggprocessen. Barriärer får inte tas bort eller ändras utan godkännande av projektets representant med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd.

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll 3.3.4 Om så krävs får åtgärder genomföras innanför trädskyddsområdet, men dessa åtgärder måste godkännas i förväg av projektets representant med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. 3.3.5 Barriärer ska anpassas för det specifika byggprojektet. Dessa ska på ett effektivt sätt förhindra medvetna eller omedvetna intrång i trädskyddsområdet. ANM 1. Barriärer ska vara av kraftigt material, med en minimihöjd av 180 cm. 3.3.6 Barriärer ska kontrolleras regelbundet 3.4 Trädskydd vid rivning och ombyggnation 3.4.1 Om rivning och/eller ombyggnation av befintliga anläggningar sker i närhet av träd som ska bevaras kan det vara aktuellt med beskärning för att möjliggöra åtkomst till rivningsobjektet. 3.4.2 Om rivning och/eller ombyggnation av befintliga anläggningar sker inom trädskyddsområdet (inklusive underjordiska strukturer) ska barriärer upprättas och markskydd installeras (se Bilaga 4 - Skyddskonstruktioner). Åtgärden får inte äventyra trädets vitalitet och stabilitet. 3.4.3 Om en befintlig hårdgjord yta ska tas bort ska åtgärder vidtas för att inte skada trädrötter som kan finnas under ytan. Handhållna verktyg eller lämpliga maskiner ska användas (under uppsikt av person med grön kompetens) för att ta bort den befintliga ytan. Exponerade rötter ska skyddas enligt (3.5). 3.5 Skyddsåtgärder för åtgärder inom trädskyddsområdet 3.5.1 När alternativa designlösningar inte är möjliga kan det bli aktuellt med byggnation inom trädskyddsområdet. Potentiella effekterna av förslagen på trädet ska bedömas och åtgärderna ska beskrivas i skyddsplanen (3.2). 3.5.2 Rötter som friläggs ska alltid hållas fuktiga och vattnas tills återfyllning skett. Vid längre stillestånd, mer än en timme med fritt exponerade trädrötter, ska rötterna täckas för att behålla fuktigheten med. Täckningen ska göras med presenning, plast, geotextil, säckväv eller likvärdigt material. Täckningsmaterialet ska avlägsnas före återfyllning av för ändamålet lämpligt substrat, vilket ska ske så snart som möjligt. 3.5.3 Om större rötter påträffas (diameter större än 5 cm) eller om det förekommer en tät rotmatta ska schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt användas, till exempel vakuumschaktning (se Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen). Vid mindre schakt kan även handgrävning tillämpas. 19

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll 3.5.5 Rötter med en diameter över 5 cm får inte kapas utan godkännande av personer med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. 3.5.6 Vid mer omfattande schaktning/sprängningar där det finns risk att grövre rötter skadas kan ett längsgående vitaliseringsdike uppföras (Bilaga 4 Skyddskonstruktioner). 3.6 Temporär hård ytbeläggning inom trädskyddsområdet OBS Detta avsnitt gäller inte för särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner då det rekommenderas att ingen konstruktion, inklusive installation av ny hård ytbeläggning, sker inom trädskyddsområdet för dessa individer. 3.6.1 När det anses oundvikligt att skapa en temporär hårdgjord ytan innanför trädskyddsområdet ska först en utredning göras huruvida detta är möjligt utan att skada träden. Anläggandet av denna typ av konstruktion måste alltid godkännas av personer med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. ANM 1. När det anses oundvikligt att skapa en temporär hårdgjord yta innanför trädskyddsområdet ska först en utredning göras om detta är möjligt utan att skada trädet. 3.6.2 Vid anläggande av temporär hårdgjord yta får marknivån inte sänkas annat än för att avlägsna ytliga lager av växtlighet och humus. Om avsikten är att använda den hårdgjorda ytan för transporter är det viktigt att den kommande belastningen tas med i beräkningarna då eventuella skador på trädet beräknas. 3.6.2.1 Ytan ska utformas för att fördela belastningen jämnt över ytan för att på så sätt undvika packning. I beräkningarna ska alla fordon som kommer att använda ytan tas med i beräkningarna. 3.6.2.2 Den temporära hårdgjorda ytbeläggningen får inte överstiga 20 % av trädskyddsområdet. 3.6.2.3 Om en temporär genomsläpplig yta ska användas av fordonstrafik ska en geotextil användas vid basen av konstruktionen för att förhindra att materialet trycks ned i marken. 3.6.2.4 Marken innanför trädskyddsområdet ska skyddas från kompaktering under installationen. Detta kan uppnås genom att använda tillfälligt markskydd enligt Bilaga 4 - Skyddskonstruktioner 20

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll 3.7 Permanent hård ytbeläggning inom trädskyddsområdet OBS Detta avsnitt gäller inte för Särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner då det rekommenderas att ingen form av konstruktion, alltså inte heller installation av ny hård ytbeläggning, sker inom trädskyddsområdet för dessa individer. 3.7.1 På vissa platser kan det vara nödvändigt att anlägga en permanent hårdgjord yta innanför trädskyddsområdet. ANM 1. När det anses oundvikligt att skapa en permanent hårdgjord yta innanför trädskyddsområdet ska först en utredning göras om detta är möjligt utan att skada trädet. ANM 2. En rotkartering ska ligga till grund för val av metod (Bilaga 1. Förberedande undersökningar). 3.7.2 Vid anläggande av hårdgjord yta får marknivån inte sänkas annat än för att avlägsna ytliga lager av växtlighet och humus. Om avsikten är att använda den hårdgjorda ytan för transporter är det viktigt att den kommande belastningen tas med i beräkningarna då eventuella skador på trädet beräknas. 3.7.2.1 Ytan ska utformas för att fördela belastningen jämnt över ytan för att på så sätt undvika packning. I beräkningarna ska alla fordon som kommer att använda ytan tas med i beräkningarna. 3.7.2.2 Den permanenta hårdgjorda ytbeläggningen ska får inte överstiga 20 % av trädskyddsområdet. 3.7.2.3 Om en genomsläpplig yta ska användas av fordonstrafik ska ett geonät eller kokosnät användas vid basen av konstruktionen för att förhindra att materialet trycks ned i marken. 3.7.2.4 Marken innanför trädskyddsområdet ska skyddas från kompaktering under installationen. Detta uppnås genom att använda tillfälligt markskydd enligt Bilaga 4 - Skyddskonstruktioner Underjordiska konstruktioner inom trädskyddsområdet 3.7.3 Då underjordiska konstruktioner ska installeras innanför trädskyddsområdet ska detta göras på ett så skonsamt sätt som möjligt. Det är även viktigt att bibehålla så stor del av trädskyddsområdet som möjligt, samtidigt som den orörda ytan inte kompakteras eller kommer till skada. 3.7.4 Vid bedömningen av möjligheten att konstruera en underjordisk konstruktion innanför trädskyddsområdet ska följande punkter tas i beaktan: 21

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll A. hur stor del av det befintliga rotsystemet som kommer påverkas av schaktningen och den framtida konstruktionen? B. trädets framtida utvecklingsmöjligheter C. minimidjupet av det kvarvarande jordlagret (dvs. det som kommer ligger över taket på den föreslagna byggnationen) D. risk för förändrade markvattenförutsättningar eller dräneringsegenskaper. 3.8 Ledningsdragning och ovanjordisk infrastruktur 3.8.1 Schaktning för installation av underjordiska anordningar och dränering riskerar att allvarligt skada trädens rotsystem och kan även ändra den lokala hydrologin. Båda dessa skador kan leda till framtida vitalitetsförsämringar för träden. Om möjligt ska dessa schakter därför utföras utanför trädskyddsområdet. 3.8.2 Då schakt ska utföras innanför trädskyddsområdet ska den planeras i ett så tidigt skede som möjligt och av person med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. Vidare ska skyddsåtgärder upprättas enligt 3.2 samt ev. rotskärningen enligt 3.5 3.8.3 Ovanjordisk infrastruktur (inklusive skyltar och belysning) ska placeras så att behovet av beskärning undviks i så stor utsträckning som möjligt. Av denna anledning är det viktigt att ta med trädens nuvarande och framtida kronutbredning. 3.9 Akuta schakter 3.9.1 Vid akuta schakter, till exempel vid läckage på vattenledning, där rötter större än 3 cm i diameter skadas ska en anmälan till trädägaren göras så fort som möjligt. 3.9.2 Besiktning av uppkommen skada ska göras av person med grön kompetens, utsedd av trädägaren, innan schakten återfyllts. Därefter tas beslut vilka åtgärder som ska vidtas på trädet, exempelvis rotbeskärning eller om trädet måste tas bort. 3.9.3 Efter att en akut schakt har genomförts ska en åtgärdsbeskrivning tas fram. I denna kan följande punkter vara aktuella A. nyplantering, vilket ska genomföras om trädet fått stora skador B. beskärning av rötter och/eller ovanjordiska delar C. markvitalisering enligt Bilaga 2 - Markvitalisering 3.9.4 utbetalning av vite kan bli aktuellt om detta beräknats enligt 1.6. 3.10 Kontrollprogram 3.10.1 För att säkerställa att byggnationen uppfyller de krav som satts ska ett kontrollprogram tas fram enligt 3.10.2 3.10.4. 22

Standard för skyddande av träd vid byggnation 3 Byggnation och kontroll 3.10.2 Kontroll av material och kvalité, vilket bland annat kan inkludera korrekta fraktioner av krossmaterial. Kontroller av detta kan göras enligt: A. provtagning B. fotodokumentation C. platsbesök D. dagbok 3.10.3 Kontroll av metod och teknik, vilket bland annat kan inkludera utrustning och maskiner. Kontroller av detta kan göras enligt: A. specifikationer av maskiner B. specifikationer av tekniker och metoder 3.10.4 Kontroll av utförande, vilket bland annat kan inkludera beskärning av rötter, återfyllning och bevattning. Kontroller av detta kan göras enligt: A. fotodokumentation B. dagbok C. platsbesök D. markfuktighetsmätning 3.10.5 Ett beskärnings- och kontrollprogram ska tas fram, vilket ska innehålla följande: A. rekommendationer för kontrollfrekvensen B. beskärningsåtgärder C. kontaktuppgifter till ansvariga för dessa moment ANM 1. Det tar ibland flera år innan träds vitalitet förändras efter en skada, det är av denna anledning viktigt att ha kontinuerliga kontroller under byggprocessen, samt ett kontrollprogram efter att byggnationerna är klara. 3.11 Åtgärder efter att byggnationen är färdigställd 3.11.1 Byggnationer kan på olika sätt påverka platsens hydrologiska förutsättningar i marken. Dessa förändrade förhållanden kan ha stor påverkan på träden och det är av denna anledning av stor vikt att kontrollera markförhållandena efter byggnationen (Bilaga 7 Förändrade markvattenförhållanden) ANM 1. Då grundvattnet har förändrats kan det bli aktuellt med Markvitalisering (Bilaga 2). 3.11.2 Då jorden har packats ska en markvitalisering ske (Bilaga 2 Markvitalisering). 3.11.3 Då träd har skadats under byggprocessen ska reglering av vite ske enligt fastställda kriterier (1.6). 23

Standard för skyddande av träd vid byggnation 4 Litteraturlista 4 Litteraturlista Fria eller Fälla (2015). Fria eller Fälla - En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer. SS 990000:2014 Trädvård Termer och definitioner. 2014. Swedish Standards Institute (SIS), Stockholm. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Mål och åtgärder 2012 2016. 2012. Rapport 6496. Naturvårdsverket, Stockholm. http:// www.naturvardsverket.se/om Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6400/978-91620-6496-9/ Östberg, J., Delshammar, T., Fransson, A.M. & Busse Nielsen, A. 2012. Standard för trädinventering i urban miljö. Rapport 2012:7. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. www.inventering.nu http://pub.epsilon.slu.se/9038/7/ostberg_et_ al_120913.pdf 24

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 1 Bilagor Bilagorna ska endast ses som förtydligande och exempel på lösningar. Bilagorna är inte bindande om inte detta uttryckligen specificerats skriftligt. Bilaga 1 - Förberedande undersökningar Genom att i tidiga skeden ta reda på vitalitet, skador och växtförutsättningarna för trädgrupper eller solitära träd inom ett område som planeras för byggnation ges goda förutsättningarna till att kunna spara önskade träd med fortsatt bibehållen vitalitet och kondition. Inom detta kapitel ges förslag på några tillvägagångsätt som är användbara för bedömning och planering för att kunna spara träd vid en eventuell framtida byggnation. Möjligheter till bevarande Vid anläggande av byggnader och teknisk infrastruktur i naturmark och nära äldre värdefulla träd ska en utredning alltid genomföras för att fastställa om träden kan sparas med utgångspunkt utifrån flera aspekter såsom biologiska, kulturella och sociala värden. Ett träd som bedömts kunna bevaras på området ska kunna garanteras sådana växtbetingelser att trädet inte riskerar att få avsevärt förkortad livslängd eller förändrat växtsätt. Om detta inte kan garanteras bör träden tas bort och ersätts med nya eller om möjligheter finns ska det flyttas till en plats utanför byggområdet. Tyvärr ges en alltför stor tilltro att äldre träd ska kunna bevaras i samband med byggnation och det kan därför i många fall vara mer lämpligt att istället byta ut träd istället för att bevara dem. Det finns emellertid fall då träd ska bevaras, trots att deras vitalitet kraftigt försämras, exempelvis om trädet har ett stort kulturhistoriskt eller biologiskt värde. Vid sådana situationer är det däremot viktigt att en noggrann bedömning görs av riskaspekterna så att trädet inte riskerar att skada person eller egendom. Syn på plats I samband med utredning för detaljplan eller markupplåtelse gällande framtida byggnation där det finns befintliga träd ska en tidig syn eller fältvandring ske inom aktuellt område. Syftet med en sådan syn är att göra en översiktlig bedömning av träden eller trädgruppernas värde på platsen. Vid bedömningen gällande bevarande värdet av träden ska en bred hänsyn tas till olika intressen som, ekologiska, historiska och sociala värden. Helhetsbedömningen av trädens värde ska ställas mot planerade yta som kommer att tas i anspråk för byggnader, vägar och annan tillhörande infrastruktur. Resultatet av denna översiktliga syn kan ge ett bra underlag till om det finnas möjlighet att genomföra exploateringen enligt förslagna planer eller om den måste arbetas om eller att det inte går att genomföra en exploatering inom aktuellt område. 25

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 1 Värdering av sakkunniga utifrån flera aspekter För speciellt värdefulla område som ska exploateras där det finns flera olika intressen att kan flera kompetensområden kopplas till utredningen. Ett bra sätt att få fram en gemensam bedömning till vilken eller vilka träd som ska prioriteras utifrån flera olika aspekter är att två eller flera personer med olika yrkesbakgrund och särintressen utför en trädinventering. Fokus är enbart satt på trädets värde utifrån personens profession till exempel ekologi, landskapsvärde eller kulturhistoria. En poängbedömning för varje enskilt träd på tillexempel 1-4, där 1 bedöms som högsta värde. Summering görs för varje träd från de olika bedömningarna som sedan delas med antal personer som har utfört inventeringen. På så sätt ges ett medelvärde baserat på flera inbladade aspekter som det bedömts värdet av. Varje person delges sedan medevärdsresultatet och har möjlighet att korrigera sin bedömning. Efter eventuella korrigeringar av poängbedömningen kan en rangordning av trädbeståndet göras för prioritering för vilka träd som ska bevaras i samband med framtida byggnation. Det går även att utgå ifrån Fria eller Fälla för att på så sätt värdera områdets värden och sedan hur varje enskilt träd bidrar till dessa värden. Rotkartering Det är oftast väldigt svårt att bedöma rotutbredningen i marken bara genom att studera omgivningen där träden växer i. Rotutbredningen styrs till största delen av markförutsättningarna på platsen och med den anledningen är det också svårt att kunna förutsäga vilka skyddsavstånd som är relevanta vid en byggnation intill äldre träd. För att få fram ett mer korrekt underlagkan en provgrävning genomföras. I vissa fall kan enklare provgrävningar genom spadgrävning eller med en mindre grävare ge tillräckliga svar på hur ett markingrepp kommer att påverka befintliga träd. I andra fall kan det krävas mer omfattande undersökningar inom stora delar av området kring aktuellt träd (så kallad rotkartering). Denna typ av undersökning blottlägger rotsystemet i det översta markskiktet. Rotkarteringen utförs genom att jorden sugs bort mellan rötterna och på så sätt kan rötternas utbredning och form dokumenteras. Genom en rotkartering går det att med relativt stor säkerhet bedöma om trädet kommer att ta skada av planerade byggnation eller inte. Om en rotkartering görs som underlag till detaljplan finns det ofta stora chanser att kunna ändra placeringar för planerad bebyggelse vilket i sin tur kommer ge större chans till att kunna bevara trädet utan att det på verkas negativt. 26

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 2 Bilaga 2 - Markvitalisering På platser där marken fått försämrade växtegenskaper, antigen genom kompaktering eller att marken utarmats näringsmässigt, kan marken rehabiliteras. Markvitalisering går ut på att det översta vegetationsskicket tas bort (ofta grässvålen) och att ytan sedan täcks med humus- och näringsrik jord som sedan täcks med lövträflis. Syftet med denna åtgärd är att skapa bättre markförutsättningar för rottillväxt, vilket stimulerar nybildandet av finrötter som lättare kan ta upp vatten och näring och bidra till bättre gasutbyteskapacitet i marken. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av metoden: Befintlig grässvål tas bort till ett djup av max 10 cm. Ytan luckras sedan upp till ett djup på 20-40 cm. Om det inte förekommer några rötter eller om det är mycket få rötter, kan en mindre skopa eller tjältand användas för luckringen. På platser där det förekommer mycket rötter eller grova rötter ska en luckring med lufttryck eller handgrep användas. Efter luckringen läggs ett cirka 10 cm tjockt jordlager ut. Detta ska b estå av kompost och naturgödsel alternativt jord av typ Hasselfors R Dress eller likvärdigt. Efter att jorden lagts ut ska ytan vattnas rikligt så att jorden blir helt genomfuktad. Sedan läggs ytterligare ett 10 cm tjockt jordlager ut, och till sist grov träflis (fraktion 1 10 cm). För att rotutvecklingen ska ske optimalt ska träflisen finnas kvar på ytan minst 2 3 växtsäsonger efter att markvitaliseringen skett. Detta för att största delen av jorden som läggs ut efter sanering innehåller hög organiskt material kommer det ske en större sättning av markytan. Detta gör att gräs inte kan sås direkt eftersom jordmaterial succesivt måste läggas på markytan för att nå slutlig önskad marknivå. Grässådd bedöms därför kunna sås tidigast efter två växtsäsonger. Luckring inför en markvitalisering. 27

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 3 Bilaga 3 - Arbeten vid rotzonen Innan omfattande ingrepp i marken kan utföras nära skyddsvärda träd ska det ske en utredning av vilka konsekvenser ett sådant arbete kan få för trädet. En provgrävning på platsen för att kartera marken och rotutbredningen är många gånger det bästa sättet för att få reda på hur nära det går att gräva intill träd och vilken metod som är bäst lämpad för att kunna utföra aktuellt arbete. För att uppnå bästa möjliga resultat både ekonomiskt och biologiskt ska en planering göras med så lång framförhållning som möjligt. Inom detta kapitel tas exempel upp på olika metoder och tekniker som kan användas vid så väl planerade som oplanerade schakter intill träd för att bidra till så liten framtida skada som möjligt för drabbade träd. Rötters utbredning Konflikter mellan träd och byggnader i tätorter är oundvikliga då staden både ska ha en fungerande teknisk infrastruktur och en attraktiv utemiljö. Det blir oftast svårt att få fram helhetslösningar som helt tillgodoser alla intressen Ett träd kräver samma förutsättningar för att kunna leva, vare sig det växer i naturmark eller gatumiljö. Tyvärr glöms detta ofta bort för träd som planteras eller ska bevaras i urban miljö. För att möjliggöra en tillfredställande växtmiljö ska ett träd i stadsmiljö ha följande förutsättningar: växtbädd med väl tilltagen jordvolym för god rotutveckling ytbeläggning med bra genomsläpplighet, som möjliggör god gasutbyteskapacitet och vattenförsörjning till rötterna kontinuerlig näringstillförsel i form av organiskt material med förekomst av organismer och bakterier väldränerat samt god tillgång av växttillgängligt vatten Det förekommer fortfarande att rotsystemet hos ett träd beskrivs breda ut sig i det översta markskiktet (0-40 cm) och maximalt någon meter från den så kallade dropplinjen av trädkronan (Se illustration till höger). Markegenskaperna som träden växer i är helt avgörande hur trädets rotsystem kommer att formas på platsen, vilket gör att rötterna många gånger kan växa betydligt längre, både vertikalt och horisontellt. Träd som växer i miljöer med tjocka jordlager och i väldränerad jord får ofta sitt rotsystem väl representerat både grunt och djupt kring och en bra bit utanför trädkronan. På marker med antigen ytligt grundvatten eller berg som medför att trädens rötter får ett vitt och utsträckt rotsystem, kan rötterna nå 10-tals meter utanför trädkronan. Vid markförhållanden med mycket berg kan även rötterna växa väldigt djupt ner i bergssprickorna, ner till 10 20 meter är inte ovanligt vid sådana markförhållanden. 28

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 3 Äldre träd med en stor krona torkar oftast ut markytan under kronan, vilket leder till att merparten av de vatten- och näringsupptagande rötterna på äldre större träd ofta finns utanför dropplinjen av kronan. Illustration som visar en trädkronas dropplinje. Skyddszon för rötterna Det är mycket svårt att kunna förutspå var trädrötterna befinner sig i marken kring ett stort och äldre träd. För att kunna göra en analys innan byggnation intill befintliga stora träd ska en rad olika undersökningar utföras. Sådana undersökningar kan vara geotekniska, där jordarter och förekomsten av berg inom området karteras. Vidare ska de hydrologiska förutsättningarna på platsen undersökas, såsom grundvattennivåer och markens dränerande egenskaper. När dessa undersökningar genomförts ska eventuellt även en rotkartering utföras på de träd som blir aktuella att komma nära konstruktionen. En rotkartering går ut på att rötterna närmast träden friläggs genom skonsam schakt där förekomsten av rötter i det översta marklagret dokumenteras. För de träd som bedöms kunna bevaras intill nybyggnation ska följande förutsättningar säkerhetsställas: minimal förlust av rot- och jordmassor bibehålla goda förutsättningar för gasutbyte i marken goda förutsättningar för infiltration av regnvatten i närheten av trädet bibehålla möjligheter till kontinuerlig tillförsel av organiskt material 29

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 3 Olika schaktmetoder Vid schaktning där det finns rotförekomst skall all schakt utföras så skonsamt för rötterna som möjligt. Vid förekomst av mindre mängd finrötter i mindre dimensioner (mindre än 5 cm i diameter) kan konventionell grävteknik typ grävmaskin användas. Avlägsnandet av mindre rötter är inte så allvarligt eftersom dessa nybildas relativt fort. Där det däremot påträffas grövre rötter (diameter större än 5 cm i diameter) eller vid en tät rotmatta ska schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt på rotsystemet användas. Det finns idag utvecklad teknik som kan användas vid förekomst av rötter. Mobila vakuum- eller luftdrivna aggregat med tillhörande sugslangar har kapacitet att avlägsna jord och annat markmaterial utan att åstadkomma större skada på rötterna. Vid mindre schaktmängder kan även tryckluft och handschakt användas för att utföra skonsam schakt intill rötter. Vid kabel- eller ledningsschakt kan även så kallad schaktfri ledningsteknik användas. Vid sådana installationer krävs bara minder öppningsschakter mellan två punkter och därefter trycks eller borras utrymme under jorden för anpassad kabel eller ledning. Denna teknik är en beprövad och vanligen utnyttjad metodik som används frekvent i stadsmiljön för att undvika stillestånd i trafiken i form av öppna schakt. Tekniken har en stor potential till att kunna användas vid nödvändiga ledningsarbeten intill skyddsvärda träd Vakuumschakt vid en rotkartering. 30

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 3 Akuta schakter Vid vissa situationer är det emellertid omöjligt att planera omfattande och nödvändiga markingrepp nära träd. Som exempel kan nämnas akuta grävningar för att åtgärda läckage på vatten eller gasledning som är placerade nära stora träd. Vid sådana tillfällen är risken stor att grova stora rötter grävs av. Uppkomna skador ska därför anmälas till trädägaren så fort som möjligt. Besiktning av uppkommen skada görs av person med grön kompetens, utsedd av trädägaren, innan schakten återfyllts. Därefter tas beslut vilka åtgärder som ska vidtas på trädet, exempelvis rotbeskärning eller om trädet måste tas bort. 31

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 4 Bilaga 4 - Skyddskonstruktioner Vid byggnadskonstruktion väldigt nära träd kan speciella tekniker och metoder användas för att möjliggöra uppförandet av någon typ av anläggning intill ett bevarandevärt träd. Inom detta kapitel ges exempel på några metoder och konstruktioner som med fördel skulle kunna användas för att kunna bevara träd nära tekniska konstruktioner i marken. Vitaliseringsdike Vid mer omfattande schaktning/sprängningar där det finns risk att grövre rötter skadas uppförs ett längsgående så kallat vitaliseringsdike. Vitaliseringsdiket är ett förbyggande skydd som ska utföras innan schaktet/sprängningen för avsedd konstruktion utförs. Schakt för vitaliseringsdiket ska ha ett djup av ca 1,5 m eller tills fastberg påträffas, bredden ska vara 40 50cm räknat från ytterkanten av sponten till rotsystemet. Schaktutförandet ska utföras i enlighet med rekommendationer för arbeten i rotzonen (Kapitel 3 Byggnation och kontroll). Diket fylls med jord som är rik på organiskt material och näring. Vitaliseringsdiket ska vara intakt under hela entreprenadtiden och kan även vara kvar efter entreprenadtiden så vida barriären inte begränsar framtida möjlig rotutbredning. Sektioner av exempel för konstruktion av vitaliseringsdike 32

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 4 Vitaliseringsdike runt en lind. Rotbrygga, brokonstruktion För att undvika schaktningar för hårdgjorda beläggningar som kan skada rotsystemet, och inskränka rotvolymen nära träd, kan dessa i stället läggas ovanpå marken. Istället för traditionell överbyggnad för parkeringsytor, gång- och cykelvägar etc., som kräver utrymmen ner i marken kan bärigheten hållas upp genom balk- eller plintkonstruktion. Den hårdgjorda ytan närmast trädet kan liknas med en brygg- eller brokonstruktion. Förutom att större schakter undviks nära trädet så kompakteras heller inte marken under dessa konstruktioner samt att beläggningen även kan göras genomsläpplig bidrar detta till att de befintliga markförutsättningarna kan bibehållas. 33

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 4 Rotbrygga under en hästkastanj Byggnation med plintar på berggrund Vid byggnation där träden växer på berghällar med tunna jordlager och där byggnation kommer att uppföras krävs ofta omfattande sprängningar. Dessa riskerar att påverka växtförutsättningarna så att träden kommer att ges försämrad vitalitet. För att minska risken vid byggnation på ytligt berg nära träd kan grundläggningen av byggnader ske genom plintar som borras ner punktvis i berget för att undvika omfattande sprängningar. 34

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 5 Bilaga 5 - Överbyggnader för hårdgjorda beläggningar Vid exploatering inom områden där det finns befintliga träd tas ofta större markpartier i anspråk för byggnader, vägar och parkeringsplatser. Dessa markområden är också områden med förmodad rotförekomst eller för framtida rotutbredning. För att kunna bevara och även lyckas med nyplantering är det därför viktigt att det kommer att finnas tillräckligt med yta för rötterna att växa i efter uppförd byggnation. Inom detta kapitel ges exempel på en metod som bidrar till att träd kan få tillfredställande rotmiljöer även under hårdgjorda beläggningar. Rotvänliga bär- och förstärkningslager Vid anläggandet av hårdgjorda ytor under och intill trädkronan hos stora träd ska denna konstrueras på ett sådant sätt att djupa schakter undviks och att beläggningen och överbyggnaden är så genomsläpplig som möjligt. Befintlig grässvål eller jordlager banas ytligt 50-100 mm. Överbyggnaden av sorterad makadam byggs uppåt från avbanad mark för att undvika schakt ner i marken i rotzonen. Parkeringsyta med genomsläpplig förmåga 35

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 6 36 Bilaga 6 - Flytt av träd Ett alternativ för att kunna spara träd inom ett område där omfattande byggnation planeras är att flytta träden till en ny plats inom området. Att flytta träd för skydd vid exploatering är en vanligt förekommande metod i Syd- och Mellaneuropa. Det är emellertid alltid förenligt med risker att flytta ett stort träd då flytten innehåller flera fysiska moment. Det ska med den anledningen utföras flera och noggranna undersökningar innan en flytt utförs av ett träd. Inom detta kapitel beskrivs exempel på hur olika typer av hur träd kan flyttas och vad som krävs gällande förberedande arbeten och efterarbeten. Oavsett vilken metod som väljs är det viktigaste att trädet flyttas med så stor rotklump som möjligt och att skötseln av trädet fullföljs efter flytt. Bristande skötsel, främst i form av utebliven bevattning, är främsta orsaken till att flyttning av stora träd misslyckas. Flytt med specialmaskiner Specialmaskiner anpassade för trädflytt består av en maskin med grävaggregat som tar upp rotklumpar på mellan 1,3-3 meter i diameter. De största aggregaten ger en klumpvolym på >6,m3. Detta ger möjlighet att flytta träd med en stamdiameter upp till 30-40 cm. Upptagning och flyttning sker i ett moment med samma maskin. Vid mindre träd stamdiameter mindre än 10 cm kan även träden flyttas med gott resultat med grävmaskin eller hjullastare, förutsatt att hanteringen sker på ett fackmannamässigt sätt. Vid flytt av träd med trädflyttningsmaskin kan följande orsaker försvåra eller omöjliggöra flytt: förekomst av aktiva ledningar och kablar i marken som ej kan flyttas inom området för upptagning och placering av trädet. ytligt berg eller förekomst av större stenar och block (fraktioner > 300 mm). högtstående grundvatten på den nya växtplatsen (1,5 meter eller lägre från markytan) begränsad framkomlighet för transport av träd vid broar, viadukter, skyltar och luftledningar. Innan trädet flyttas ska följande åtgärder genomföras/undersökas: ytliga horisontella rötter friläggas och rotskäras > 1,5 meter räknats från stammens mittpunkt. trädets krona ska reduceras med cirka 10 % volymprocent. transportvägen kontrolleras så att det finns fritt utrymme för upptagning, transport och placering av trädet på ny plats eller tillfällig depå.

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 6 eventuell markbeläggning tas i god tid bort inom en radie på 3 meter runt trädet. Marken ska ha bärighet för avsedd maskin markavlastande skydd (till exempel körplåtar) ska användas vid upptag, transport och nedsättning av trädet. Vid direktflytt från befintlig till ny växtplats, grävs ett hål med maskinen på den nya växtplatsen. Därefter lyfts trädet upp med maskinen och transporteras till det uppgrävda hålet med samma passform och sätts ner. Då träd ska återplanteras inom området där öppen schakt sker tas träden upp och placeras i tillfällig depå och återplanteras när området är återslutit. Återflytt till permanent plats kan antingen ske med trädflyttningsmaskin eller med en större hjullastare. Efter nedsättning ska följande göras: en vitaliseringszon grävs ca 1 meter runt jordklumpen. I detta område beskärs skadade rötter och området jordförbättras med näringsrik jord. trädet förankras med trädstöd. lindning av stam med juteväv eller motsvarande material mot avdunstning ska användas. något år efter flytten tas mindre, döda, grenar bort. trädet ska vattnas kontinuerligt och beräkningen av bevattningsmängder ska ske med fuktighetsmätning av marken närmast rotklumpen. Flytt av träd med specialmaskin. 37

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 6 Flytt med mobilkran Mobilkran med en lyftkapacitet på ca 100 ton kan användas vid trädflytt. Dessa kan lyfta en rotklump av 4-6 meter i diameter, med ett djup av 0,8-1,0 meter. Detta möjliggör flytt av träd med en stamdiameter av 10-25 cm. Upptagning och flyttning sker i ett moment med samma maskin. Eventuellt kan transport med specialanpassad lastbilstrailer vara nödvändig. Vid flytt av träd med trädflyttningsmaskin kan följande orsaker försvåra eller omöjliggöra flytt: förekomst av aktiva ledningar och kablar i marken som ej kan flyttas inom området för upptagning och placering av trädet. ytligt berg eller förekomst av större stenar och block (fraktioner > 300 mm). högtstående grundvatten på den nya växtplatsen (1,5 meter eller lägre från markytan) begränsad framkomlighet för transport av träd vid broar, viadukter, skyltar och luftledningar. Innan trädet flyttas ska följande åtgärder genomföras/undersökas: ytliga horisontella rötter friläggas och rotskäras > 1,5 meter räknats f rån stammens mittpunkt. trädets krona ska reduceras med uppskattningsvis 10 % volymprocent. transportvägen kontrolleras så att det finns fritt utrymme för upptagning, transport och placering av trädet på ny plats. eventuell markbeläggning tas bort med i god tid innan upptagning sker en radie på 3 meter runt trädet. Marken måste klara bärighet för maskinen avsedd maskin. eventuellt kan markavlastande skydd (till exempel körplåtar) behövas på känslig mark vid upptag, transport och nedsättning av trädet. Vid direktflytt från befintlig till ny växtplats, grävs ett hål med maskinen på den nya växtplatsen. Därefter lyfts trädet upp med maskinen och transporteras till det uppgrävda hålet med samma passform och sätts ner. 38

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 6 Då träd ska återplanteras inom området där öppen schakt sker tas träden upp och placeras i tillfällig depå och återplanteras när området är återslutit. Återflytt till permanent plats kan antingen ske med trädflyttningsmaskin eller med en större hjullastare. Efter nedsättning ska följande göras: en vitaliseringszon grävs ca 1 meter runt jordklumpen. I detta område beskärs skadade rötter och området jordförbättras med näringsrik jord. trädet förankras med trädstöd. lindning av stam med juteväv eller motsvarande material mot avdunstning ska användas. något år efter flytten tas mindre, döda, grenar bort. trädet ska vattnas kontinuerligt och beräkningen av bevattningsmängder ska ske med genom fuktighetsmätning av marken närmast rotklumpen. 39

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 7 Bilaga 7 Förändrade markvattenförhållanden Vid schakt eller sprängning kan det uppstå förändrade förutsättningar för vattnet i marken. Förändrade markvattenförhålanden kan medföra att mängden växttillgängligt vatten minskas i det översta jordlagret (0 1 meter), som kan bidra till vattenbrist. I andra situationer kan det leda till att vatten blir stående och därmed ge upphov till syrebrist och lokalt kan anaeroba markförhållanden bildas, vilket i sin tur kan ge upphov till metangasbildning. Ändrade markvatttenförhållanden kan vara speciellt skadliga om en sprängning sker ovanför trädets placering då detta leder till att ytvattnet dräneras bort från trädet. Samma fenomen uppstår vid djupa schakter för till exempel VA- ledningar eller grundläggning av vägar och byggnader i lerjordar. Leran är känslig för kompaktering vilket gör att porvolymen förändras och att syresättningen och vattnets kapillära egenskaper försämras. 40

Standard för skyddande av träd vid byggnation Bilaga 8 Bilaga 8 - Vitesbelopp och skadereglering Vid ekonomisk värdering eller fastställande av vitesbelopp finns det ett stort antal metoder att välja bland. Huvuddraget i modellerna är emellertid ofta att redogöra för de kostnader som uppkommer vid en återställning av nedtagna träden, alltså återplantering och skötsel av träden. Den modell som är vanligast förekommande är Katalogmodellen, vilken använder de faktiska kostnaderna som ingår i ett återställande, vilka är: Inköp av träd av samma storlek och art. Frakt. Plantering och etableringsskötsel. Det är emellertid svårt att göra värderingar av större träd då dessa inte finns tillgängliga i plantskolornas sortiment. Av denna anledning kan modellen antingen justeras så att mindre träd används, alternativt kan en helt annan modell användas. Nedan är exempel på några modeller som förekommer i Sverige: Alnarpsmodellen Katalogmetoden Kochs metod Stritzkes metod VAT 03 Vid värdering i förebyggande syfte, alltså då kontrakt skrivs mellan trädägare/ förvaltare och entreprenör, finns det inga direkta regler för hur vitet tas fram. Om en modell används, exempelvis för att man inom en kommun valt att använda en viss modell, går det ofta att göra justeringar. En vanlig anledning till justeringar är att byggprojektets storlek är så stort att de ordinarie vitena inte har tillräcklig påverkan. I dessa speciella fall kan vitesbeloppet ökas med exempelvis 500 %. Det viktigaste är emellertid att beloppet är tillräckligt stort så att träden bevaras samt att vite och skaderegleringen tydligt framgår i handlingarna. 41

Ekonomisk värdering av återanskaffningskostnaden för träd - Alnarpsmodellen 2.2 Johan Östberg 1, Johan Sjögren 2, Anders Kristoffersson 1 1 Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, LTV-fakulteten Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp, Box 66, 230 53 Alnarp. 2 MAX IV Laboratoriet, Lunds Universitet, Box 118, 221 00 Lund.

Författare: Johan Östberg 1, Johan Sjögren 2, Anders Kristoffersson 1 1 Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, LTV-fakulteten Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp, Box 66, 230 53 Alnarp. 2 MAX IV Laboratoriet, Lunds Universitet, Box 118, 221 00 Lund. Omslagsbild och illustrationer: Hanna Fors, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, LTV-fakulteten, SLU. English title: Economic valuation of replacement cost for trees The Alnarp model. ISBN: 978-91-576-8914-6 LTV-rapport: 2015:24 2015 författarna och illustratören. Detta material får fritt citeras med angivande av källa. Bildmaterialet får användas med angivande av källa och illustratör.

Förord Denna skrift är utarbetad för att möjliggöra en ekonomisk värdering av träd som inte är planterade i produktionssyfte och utgår ifrån trädens marknadsvärden som representeras av priser från plantskolorna. Modellen är därför egentligen inte en trädvärderingsmodell utan en modell för att beräkna kostnaden för att reparera/återställa något som blivit skadat, vilket därmed är en förenklad modell för beräkning av återanskaffningskostnaden. Modellen är utvecklad av Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU Alnarp med samarbete från Lunds Universitet. Detta arbete hade inte varit möjligt utan de många partners som bistått med tid, finansiering och kunnande. Vi vill därför tacka: AB Svenska Bostäder, Bostads AB Poseidon, FSK (Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer), Gävle kommun, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Jönköpings kommun, Karlshamns kommun, Malmö stad, STAF (Trädgårdsanläggarna i Sverige), Trafikkontoret Stockholm stad, Svenska Trädföreningen, Umeå kommun, Växjö kommun, Örebro kommun och Movium partnerskap. Alnarpsmodellen version 2.0 - I denna uppdaterade version har fokus legat på att uppdatera rapportens terminologi och förtydliga trädens övriga värden. Alnarpsmodellen version 2.1 Denna mindre uppdatering består av att tabell 4 uppdaterats. Alnarpsmodellen version 2.2 I denna version har språket genomgått ytterligare bearbetning och förtydliganden gjorts kring modellens olika delar. En ny bilaga har även lagts till för att förtydliga att det är fullt möjligt att ersätta stora träd med likvärdiga exemplar. Alnarp, den 30 november, 2016 Johan Östberg Johan Sjögren Anders Kristoffersson 3

Sammanfattning Betydelsen av att kunna ekonomiskt värdera träd har alltid varit ett viktigt redskap för att kunna försvara trädens betydelse, och även för att hindra skadegörelse eller sätta viten vid byggnation. Denna rapport redogör för arbetet med en ny värderingsmodell, Alnarpsmodellen, som är tänkt att användas som en nationell värderingsmodell för träd som inte är planterade i produktionssyfte. Modellen baseras på den prisutveckling som finns för olika trädstorlekar i plantskolorna och värdet justeras sedan endast på grund av eventuella skador eller minskad vitalitet. Slutligen adderas ett schablonvärde för planterings- och etableringskostnaden. Modellen beräknar återanskaffningskostnaden för trädet utifrån ett fåtal parametrar som är väl förankrade i verkliga prissättningar av träd. Modellen fungerar för samtliga trädslag som finns att tillgå i plantskolor och bygger endast på objektiva värden. Förhoppningen är att Alnarpsmodellen ska fungera väl i rättsliga sammanhang där subjektiva värden ofta ifrågasätts.

Abstract The importance of being able to economically evaluate urban trees has always been an important tool in defending the importance of urban trees, and also to prevent vandalism or to calculate penalty payments. This report describes work on a new valuation model, the Alnarp model, which is meant to be used as a national valuation model for trees in urban environments. The model is based on the price trends for different tree sizes in nurseries and then adjusted solely on damages or loss of vitality. Lastly, a standard value for planting and establishment costs is added. The model estimates the replacement cost based on very few parameters, all of which are based on nursery prices. The model works for all species available in nurseries and it is based only on objective values. We therefore hope that the Alnarp model will work well in a legal context in which subjective values are often questioned. 1

Innehåll 1 Bakgrund...12 2 Inledning...13 3 Metod...14 3.1 Syfte och mål...14 3.2 Val av metod...14 3.3 Val av plantskolor...15 4 Modell för ekonomisk beräkning av återanskaffningskostnaden...16 5 Beräkning av trädets pris...18 5.1 Uppskalning av pris...18 5.2 Basvärde...18 5.3 Beräkning av area för barrträd...20 5.4 Undervärdering av trädens värde...21 5.5 Mätning av stamomfång/stamdiameter...22 6 Beräkning av planterings- och etableringskostnader under fem år...24 6.1 Kostnadsberäkning med kalkylprogram...24 6.2 Slutsats gällande planterings- och skötselkostnader under fem år...28 7 Skade- och vitalitetsregleringen...29 7.1 Befintliga skador och vitalitetsminskning...29 7.1.1 Trädets rötter, rothals och stambas...30 7.1.2 Trädets stam...31 7.1.3 Trädets krona...32 7.1.4 Vitalitet...33 7.2 Skadereglering på träd...34 7.3 Trädens övriga värden...35 7.3.1 Trädens placering och funktion...35 7.3.2 Trädens kulturella värden...36 7.3.3 Trädens biologiska värden...36 7.3.4 Trädens estetiska värden...36 8 Förtydliganden gällande modellen...37 8.1 Etablering av stora träd...37 8.2 Ändring av utgångsvärdet...37 8.3 Avdrag för eventuella rabatter...37 8.4 Trädvärdering och fastigheters taxeringsvärden...38 8.5 Värdering av ett större antal träd...38 8.6 Värdering av träd som redan tagits ned...39 8.7 Justering av trädets ålder...39 8.8 Avrundning av stamomkretsen till närmsta 5-tal...39 8.9 När är modellen mindre lämplig att använda...39 9 Slutsats...41 10 Referenser...42 Bilaga 1. Formulär för värdering av träd, fram och baksida...43 Bilaga 2. Redovisning KP-kalkyl...45 Bilaga 3. Sammanställning planterings- och etableringskostnader...46 Bilaga 4. Ersättning av stora träd...47 11

1 Bakgrund Arbetet med trädfrågor handlar inte bara om vilka trädarter som ska planteras och vilken jord dessa ska ha. Många gånger måste befintliga träd skyddas under byggprocesser och mot olika typer av åverkan av allmänheten eller vid byggnation. Ett viktigt redskap i detta arbete är att ha möjlighet att sätta ett vite på träden så att de verkligen skyddas under byggprocessen och att privatpersoner som skadar träden får betala ett skadestånd som gör det möjligt att ersätta det skadade trädet. I dagsläget finns det ett flertal värderingsmodeller för träd som används i både Sverige och internationellt. Detta tydliggörs ibland annat i Stjernberg (2011) där olika modeller presenteras och diskuteras. En viktig del i arbetet med att sätta ett ekonomiskt värde på träden är att få samma modell att användas i hela Sverige. För tillfället förekommer det flera olika modeller vilket gör att det finns en brist på rättsfall (prejudikat) för de olika modellerna. Detta gör det svårt för domstolarna att använda tidigare domslut som vägledning, samtidigt som det är svårt för branschen att göra eventuella korrigeringar i modellen efter dessa domslut. För att kunna samordna användandet av modeller till endast en värderingsmodell är det viktigt att samtliga intressenter kan enas om en modell som tillgodoser de enskilda intressenternas behov. Mot denna bakgrund har det skapats en nationell modell för beräkning av återanskaffningskostnaden för träd som inte är planterade i produktionssyfte, som fungerar för både skadeståndsärenden och för förebyggande arbete, till exempel vid byggande nära träd. Utgångspunkten är att värdet ska spegla kostnaden för att ersätta ett träd av jämförbar art och storlek på samma plats, den så kallade återanskaffningskostnaden. 12

2 Inledning Denna rapport ger en grundlig förklaring till utformningen av den ekonomiska modell som finns i bilaga 1 och som är avsedd att fungera för träd som inte är planterade i produktionssyfte. Under arbetet har tre grundprinciper använts som vägledning: 1. Enkelhet, både gällande förståelse för modellen och att uppdatera den med nya arter/sorters träd. 2. Modellen ska utgå från trädets återanskaffningskostnad. 3. Modellen ska inte övervärdera återanskaffningskostnaden för träden. Rapporten är uppbyggd av kapitel som beskriver olika delar av modellen, och för resonemang kring vilka avväganden som gjorts. Kapitlen avslutas sedan med en kort slutsats utifrån det förda resonemanget. I de flesta diagram används medelvärdet för de trädarter och plantskolor som framkommit genom den enkätundersökning som beskrivs i kapitlet nedan. Som jämförelse med medelvärdet redovisas även värdet för parklind (Tilia x europaea) då denna genom en undersökning visat sig vara det vanligaste trädslaget i Nordens urbana miljöer (Sjöman et al., 2012). 13

3 Metod 3.1 Syfte och mål Alnarpsmodellen ska fungera som en nationell modell för beräkning av återanskaffningskostnaden för träd som inte är planterade i produktionssyfte, både för träd som har tagits bort helt och för träd som har skadats. Modellen ska kunna användas vid exempelvis byggprocesser och skötselentreprenader där avtal finns skrivna, och i de fall där inget avtal finns, såsom vid åverkan av privatpersoner. Modellen ska även kunna beräkna trädens värdeminskning i de fall de fått partiella skador exempelvis vid påkörning eller vandalism. 3.2 Val av metod Som tidigare beskrivet baseras Alnarpsmodellen på tre grundprinciper: enkelhet, utgå från trädets marknadsvärdeavsikt och att ej övervärdera trädets återanskaffningskostnad. Därför användes dessa tre principer vid granskningen av ett stort antal befintliga modeller. Slutsatsen av denna granskning var att katalogmetoden (bruksvärdesmetoden) är lätt att förstå då den utgår ifrån de faktiska priserna i plantskolorna och för förvaltaren. Katalogmetoden innebär att det skadade/nedsågade trädets återanskaffningskostnad beräknas genom att ett träd av samma art och sort köps in från en plantskola, planteras och sköts på den specifika platsen fram till dess att ett nytt träd har etablerats. Metoden övervärderar därmed inte trädens värde då den utgår från de faktiska kostnaderna som är förknippade med att ersätta ett nedtaget/skadat träd. Metoden fungerar emellertid inte för träd som är större än de träd som finns till salu i plantskolorna och den har därför modifierats för att även fungera för större träd, utan att för den sakens skull mista sin enkelhet eller övervärdera trädens värde. Detta betyder att i olika valsituationer vid utformning av modellen har det lägre alternativet valts. Olika tester genomfördes för att undersöka hur marknadspriset, representerat av plantskolornas priser, förändras i och med ökande storlek för träden. En justering av trädets värde på grund av skador och minskad vitalitet formulerades även baserad på bland annat CAVAT (2010) och VAT03 (Randrup 2005). För skadereglering av partiella skador används Kochs metod (Bulíř 2009), vilken är en vedertagen och lättförståelig metod för att beräkna skador på träd. 14

3.3 Val av plantskolor Basvärdet för träden beräknas baserat på plantskolornas priser på ett liknande sätt som i VAT03 (Randrup 2005), CAVAT (2010) and Revised Burnley Method (Moore 1991). Data samlades in från sex plantskolor (tre tyska och tre svenska). Plantskolorna valdes ut baserat på en enkät till 14 organisationer där förvaltningarna bland annat tillfrågades om vilka plantskolor de vanligtvis handlade ifrån. Enkäten visade även på det stora intresse för värdering av träd och representerar parkförvaltningar i svenska städer, bostadsföretag och kyrkogårdsförvaltningar. Svarsfrekvensen blev 57 procent med åtta inkomna svar. De sex plantskolorna valdes ut bland svaren för att representera internationella plantskolor och de mest populära svenska plantskolorna. Plantskolorna presenteras nedan tillsammans med plantskolekatalogens tryckår. Billbäcks, (2012). Bruns Pflanzen, (2011). Lappen, (2012). Lorenz von Ehren, (2012). Splendor Plant, (2012). Stångby, (2012). 15

4 Modell för ekonomisk beräkning av återanskaffningskostnaden Modellen för ekonomisk beräkning av återanskaffningskostnaden bygger på det beräknade värdet av det nedtagna/skadade trädet, om denna storlek var möjlig att köpa från plantskolan, samt planteringsoch etableringskostnaden för det aktuella trädet. Kostnaden relateras sedan till de eventuella skador och/eller vitalitetsnedsättningar som trädet har eller kan ha fått. Varje del av modellen beskrivs i var sitt kapitel, men innan dessa beskrivningar vill vi visa hur modellen ser ut så att ni som läsare vet hur de olika delarna är relaterade till varandra. I exemplet har vi valt att avrunda π (pi) till 3,14. Om ökad noggrannhet önskas kan fler decimaler användas. Formeln är följande: Återanskaffningskostnaden = (Pris per cm 2 Area Vitalitet och skador) + Etableringskostnad. Varje del av formeln beskrivs utförligt i styckena nedan. Formeln för att beräkna trädets värde, baserat på det pris som finns i plantskolorna är: Kostnad för inköp från plantskolan=pris per cm 2 Area Beräkningen av kostnaden för större träd än de som finns att tillgå från plantskolorna utgår ifrån det skadade/nedtagna trädets tvärsnittarea på en meters höjd över marknivå. För att beräkna tvärsnittsarean kan någon av följande två formler användas. Den första formeln är anpassad för trädets omkrets i centimeter och den andra för trädets diameter i centimeter. Omkrets 2 Area = 4 π Exempel: För en parklind (Tilia x europaea) med en stamomkrets på 204 cm avrundas först stamomkretsen ner till närsmta 5-tal, vilket i detta fall blir 200 cm. Baserat på trädets omkrets (200 cm) har trädet en area på 200 200/(4 3,14) = 3 185 cm 2 Diameter 2 Area = 4 π Exempel: Använder vi istället en parklind (Tilia x europaea) med en stamdiameter på 63,7 cm (OBS! Tänk på att samma avrundning gäller som för det första exemplet, ett träd med stamdiameter 63,7 cm har alltså en stamomkrets på 200 cm) fås arean såhär (64 64) 3,14/4 = 3 185 cm 2. När väl trädets area i cm 2 är beräknad ska priset per cm 2 räknas ut med hjälp av gällande priser i plantskolorna. Då träd med stamomkrets 12-14 cm mätt på en meters höjd är den billigaste storleken räknat per cm 2 baseras modellen på priset för denna storlek. Trädet ska vara ett solitärträd, och om det finns flera olika omplanteringsalternativ ska alltid det billigaste väljas för att inte övervärdera trädets värde. Pris(Omkrets = 13) Pris per cm 2 = Area(Omkrets = 13) Därefter måste vi räkna ut tvärsnittsarean för ett träd av storlek 12-14. Vi använder 13 cm då detta ligger mitt emellan 12-14 cm, vilket ger arean 13,45 cm 2. Som tidigare visats räknas arean ut via 16

formeln (13 13)/(4 3,14)=13,45). Denna uträkning behöver vi endast göra en gång då ett träd med 13 cm i omkrets alltid har arean 13,45 cm 2. Exempel: Vi studerar återigen en parklind (Tilia x europaea) som enligt medelvärdet av tre plantskolor kostar 2 044 kronor för ett träd av som mäter 12-14 cm i stamomkrets mätt på 1 meters höjd, dvs. storlek 12-14. Arean för denna storlek är som beräknat ovan 13,45 cm 2 och nu kan vi räkna ut priset per cm 2. Det blir 2044/13,45 = 152 kr per cm 2. När vi väl har det nedtagna trädets stamarea i cm 2, samt det pris som ett träd av samma art kostar per cm 2 i storlek 12-14 från plantskolan kan vi räkna ut värdet för trädet: priset per cm 2 gånger arean för det skadade/nedtagna trädet. Trädets pris = Pris per cm 2 Arean Exempel: Vi använder åter igen vår parklind (Tilia x europaea) som enligt uträkningarna har en area av 3185 cm 2 och ett pris på 152 kr per cm 2. Trädets pris är således 3 185 152 kr = 484 120 kr. Nu återstår bedömningen av vitaliteten och planteringskostnaden. Bedömningen av vitaliteten för det skadade/nedtagna trädet görs med hjälp av den metod som beskrivs i kapitel 7. Resultatet av bedömningen ger ett värde mellan noll och ett. Ett fullt friskt träd har värdet ett. Exempel: Parklinden (Tilia x europaea) som ska värderas har en stamskada, vilket gör att trädets totala poäng för rot/stambas, stam, krona och vitalitet blir 14 istället för 16, vilket för att trädet får ett något sänkt värde (14/16=0,875). När det gäller etableringskostnaden baseras modellen på kostnader för plantering respektive skötsel de första fem åren (redovisas i kapitel 6). Följande två ekvationer gäller för beräkning av etableringskostnad i kronor: Gata = 70 Area + 20 000 kr (dock max 85 000 kronor). Övrig mark = 70 Area + 10 000 (dock max 75 000 kronor). Exempel: Som exempel använder vi åter igen vår lind (Tilia x europaea) med arean 3 185 cm. Etableringskostnad =70 Area + 20 000 =70 3185 + 20 000 = 85 000 kr (egentligen 242 950 kr., men 85 000 kr är maxvärdet). Den samlade återanskaffningskostnaden blir: (Kostnad för inköp från plantskolan Skador och vitalitet) + Etableringskostnad = (484 120 0,875)+ 85 000 = 508 605 kr. 17

5 Beräkning av trädets pris För att kunna beräkna återanskaffningskostnaden av skadade och nedtagna träd måste först ett basvärde skapas. Detta basvärde består av trädets inköpskostnad samt kostnader för plantering och skötsel av trädet (vilka beskrivs närmare i kapitel 6). Då basvärdet är den enskilt största delen i modellen och endast justeras ner på grund av eventuella skador och minskad vitalitet är det viktigt att det finns en god grund för uträkning av basvärdet. Detta kapitel innehåller både grafer som styrker uträkningarna och exempel på priset för ett antal arter som framkommit vid en enkätundersökning där förvaltningar tillfrågades kring vilka trädarter som var vanligast förekommande vid ekonomiska värderingar. 5.1 Uppskalning av pris För mindre träd är det relativt lätt att hitta återanskaffningskostnaden då det enbart är att slå upp priset i en plantskolekatalog för den art och storlek av träd som blivit skadat eller nedtaget. Det blir däremot ett problem för träd som är av större storlekar än vad som finns tillgängligt i plantskolorna. Trädens pris från plantskolorna sätts till stor del beroende på trädets stamomfång på en meters höjd mätt från marknivå. De enda undantagen från detta är barrväxter vars pris sätts beroende på höjden, förutom för tallen vars pris är baserat på höjden fram till de största storlekarna som baseras på stamomfång. Det finns ekonomiska modeller som baserat sin uppskalning på stamomfånget, vilket verkar logiskt då plantskolornas pris är satta efter just stamomfånget. Det har visat sig att användandet av trädets tvärsnittsarea möjliggör den enklare, men lika träffsäkra, modell som presenteras i denna rapport (Östberg och Sjögren 2015). En enklare modell innebär ett förenklat handhavande vilket kommer resultera i ett tillförlitligare resultat. Då trädets värde relateras till priset per kvadratcentimeter vid en meters stamhöjd, finns det i princip ett helt linjärt samband mellan trädets storlek, mätt som tvärsnittsarea, och totalpriset där R=0,9757 till 0,9883 för två av exemplen. Resultatet från den linjära regressionen visar att det går att utgå från ett värde och sedan applicera det på större storlekar med antagandet om att det följer ett linjärt samband (figur 1). Den modell för prisberäkning som finns i denna modell är därför baserat på kvadratcentimeterpriset för trädens tvärsnittyta (figur 1). Trädets pris (SEK.) 250 000 kr 200 000 kr 150 000 kr 100 000 kr 50 000 kr 0 kr R² = 0,9938 R² = 0,9896 0 200 400 600 800 1000 1200 Trädets tvärsnittsarea en meter ovan mark (cm 2 ) Medelvärde alla arter Medelvärde för Tilia x europaea Linear (Medelvärde alla arter) Linear (Medelvärde för Tilia x europaea) Figur 1. Sambandet mellan olika trädarters prisutveckling i förhållande till deras storlekar. 5.2 Basvärde Prisutvecklingen per kvadratcentimeter för de olika trädarterna varierar mellan 110 kr och 350 kr per cm 2 beroende på art och storlek. Det är därmed viktigt att bestämma vilken storlek som modellen ska 18

utgå ifrån då värdet, trots det höga linjära sambandet mellan pris och tvärsnittsarea, kommer att variera beroende på vilken storlek som används som utgångsvärde. Detta syns tydligast då en jämförelse görs mellan storlekarna 12-14 och 45-50 (se markeringar på figur 2), där 12-14 i regel är den billigaste storleken per cm 2 och 45-50 den dyraste. För att inte övervärdera trädens värde, och för att det ska vara enkelt att lägga in nya arter, har vi valt att sätta basvärdet på värderingen av träden till storlek 12 14. Storleken har visat sig ha det lägsta värdet per kvadratcentimeter, och är även en storlek som finns i de flesta plantskolekataloger. Detta gäller i princip för samtliga arter som undersökts. 400 kr Medelvärde alla Pris per cm 2 (SEK) 350 kr Acer platanoides Betula pendula 300 kr Carpinus betulus 250 kr Catalpa bignonioides Fagus sylvatica 200 kr Fraxinus excelsior 150 kr Ginkgo biloba Prunus avium 100 kr Quercus palustris 50 kr Quercus robur 0 kr Storlek baserat på stamomfång på en meters höjd (cm) Sorbus aria Sorbus intermedia Tilia cordata Tilia x europaea Figur 2. Prisutvecklingen per cm 2 och storleksklass. De storlekar som i genomsnitt har högst och lägst pris per cm 2 (12-14 respektive 40-50) är markerade i diagrammet. Slutsatsen är att storleken 12-14 ska användas som utgångsstorlek för värderingen av träden då denna storlek är den billigaste och således inte riskerar att övervärdera trädens återanskaffningskostnad. Denna storlek finns i de flesta plantskolor och för de flesta arterna. Basvärdet räknas ut genom att ett medelvärde beräknas från gällande priser på plantskolorna. Då det är tidskrävande att samla in data från samtliga plantskolor, och skillnaderna mellan plantskolorna är förhållandevis små, rekommenderas att endast tre plantskolor kontaktas. Vid ovanliga arter/sorter får man nöja sig med mindre än tre prisuppgifter om det inte finns tre plantskolor som saluför arten/sorten. Finns en ovanlig art/sort inte att tillgå måste en bedömning av rimlig ersättningsart/sort göras av värderaren. 19

5.3 Beräkning av area för barrträd Modellen bygger helt på att uppgifter finns från plantskolorna gällande trädets pris beräknat på omkrets, mätt på en meters höjd från marknivån (vilket sedan räknas om till tvärsnittsarea). Det finns vissa träd där priset istället beräknas utifrån trädens höjd. Detta gäller bland annat gran och tall, vilka är relativt vanligt förekommande vid ekonomiska värderingar. Genom en undersökning genomförd på Splendor Plant plantskola där 72 tallar (Pinus sylvestris), 40 rödgranar (Picea abies) och 41 serbiska granar (Picea omorika) mättes kunde en konverteringstabell göras för trädens höjd till stamomfång vid en meters höjd. Tabell 1. Konverteringstabell för gran och tall. Konverteringarna är gjorda efter undersökningar på Splendor Plant plantskola. Trädart Höjd (cm) Stamomfång vid en meters höjd (cm) Tall (Pinus sylvestris) 175-200 12,8 Rödgran (Picea abies) 250-300 1 13,0 Serbisk gran (Picea omorika) 250-300 1 11,4 2 1 För svenska plantskolor används storlek 250-300 och för internationella plantskolor 250-275. Detta beror på att storleken 250-300 inte finns internationellt och att storleken 250-275 är billigare, vilket gör att priset inte övervärderas. 2 Storlek 250-275 har i genomsnitt 11,4 cm i stamomfång vid en meters höjd, storlek 275-300 saknades och storlek 300-350 hade 14,5 cm i stamomfång vid en meters höjd. Därför har storlek 250-275 valts. 20

5.4 Undervärdering av trädens värde Då modellen främst är gjord för träd som är större än vad som går att köpa in från plantskolorna kommer det beräknade värdet att vara lägre än det pris som finns i plantskolorna upp till en viss punkt. Undervärderingen beror på att modellen utgår från det lägsta pris per kvadratcentimeter som finns i katalogerna och således kommer den beräknade återanskaffningskostnaden att bli något låg i vissa fall. Det är även viktigt att tänka på att modellen är gjord för att ge ett beräknat värde som inte ska kunna klandras för att övervärdera trädet. Modellen måste därför undervärdera vissa storlekar av träd, då den annars skulle ha övervärderat andra storlekar. Om modellen exempelvis hade utgått ifrån en större storlek än 12-14 hade de storlekar som varit under utgångsvärdet blivit övervärderade. Denna undervärdering framkommer tydligt då en jämförelse görs mellan det beräknade värdet och medelvärdet från plantskolorna (Figur 3). Det beräknade värdet undervärderar i snitt trädens värde med 32 % vid en jämförelse mellan priset från plantskolorna. Den procentuella skillnaden varierar mellan 10 och 53 %. 250 000 kr 200 000 kr Totalt pris i (SEK) 150 000 kr 100 000 kr Medelvärde plantskolor Beräknat värde 50 000 kr - kr 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Trädets tvärsnittsarea en meter ovan mark (cm 2 ) Figur 3. Skillnaden mellan plantskolepris och beräknat värde för en lind (Tilia x europaea) baserat på tvärsnittsarean för trädet. 21

5.5 Mätning av stamomfång/stamdiameter Mätningen av stamomfång/stamdiameter ska göras på en meters höjd över mark då detta är den höjd som plantskolorna använder sig av då de mäter stamomkretsen. Det bör emellertid påpekas att det endast är små skillnader mellan att mäta på en meters höjd, som plantskolorna, jämfört med att mäta på 1,3 meters höjd, vilket är vanligt förekommande bland förvaltningar och skogsforskare. Om mått gjorda på 1,3 meters höjd används vid beräkningarna finns det aldrig någon risk att trädens storlek övervärderas. Det spelar ingen roll om mätningen görs som omfång eller diameter då värdet ändå räknas om till tvärsnittsarea enligt de formler som angivits tidigare i denna rapport. Då det är av stor betydelse att mätningen av stamomfång/stamdiameter görs lika rekommenderas att den standard som finns i skriften Standard för trädinventering i urban miljö 2.0 (Östberg, 2015) används, med skillnaden att den istället ska göras på en meters höjd. Anledningen till denna skillnad är att plantskolornas prissättning baseras på trädens omkrets mätt på en meters höjd. Omkretsen ska mätas på det smalaste stället under en meters höjd (figur 4). Värdet anges i centimeter, avrundat ned till närmsta 5-tal, exempelvis 90, 95, 100. Avrundningen nedåt görs för att inte riskera att trädet övervärderas. Figur 4. Mätning ska utföras på smalaste punkten under en meters höjd. För träd med speciella former gäller följande: Träd med flera stammar (figur 5): Varje stam ska mätas var för sig. Detta är ett avsteg från standarden och motiveras av att en sammanlagd tvärsnittsarea ger en orimligt hög kostnad enligt modellen. Figur 5. Träd med flera stammar. Träd med oregelbunden stam (figur 6): Mät på det smalaste stället under eventuella utväxter. Figur 6. Träd med oregelbunden stam. 22

Träd som står i en lutning (figur 7): Använd den övre delen av lutningen som utgångspunkt när höjden en meter mäts. Mätningen ska börja vid marknivå och inte vid eventuell mulch eller annat pålagt material. Figur 7. Träd som står i en lutning. Lutande träd (figur 8): Höjden mäts från undersidan av lutningen. Omkretsen mäts i 90 graders vinkel mot stamriktningen. Figur 8. Lutande träd. 23

6 Beräkning av planterings- och etableringskostnader under fem år I samband med att ta fram den totala återanskaffningskostnaden för träden är kostnader för plantering och etableringsskötsel en viktig delpost. För att få fram en säker kostnad måste man skicka ut en förfrågan till ett antal entreprenörer som beräknar kostnaden i det enskilda fallet. Målet för modellen i detta projekt är att på ett enklare sätt få fram en rimlig uppskattning av denna kostnad som ska ingå i den totala återanskaffningskostnaden. Den som utför värderingen får lättare fram en kostnad och entreprenörerna behöver inte göra dessa kalkyler utan ersättning. Avsikten är således att denna modell ska innehålla en schablonkostnad för ersättning gällande planterings- och etableringskostnad. Utgångspunkten för beräkning av schablonkostnaden bottnar i de ställningstagande som gjorts i bland annat CTLA (2000) och VAT03 (2003). Inspirerade av VAT03 (2003) ska följande kostnader ligga till grund för ersättning för plantering och etablering: Borttagning av skadade träd - stam, grenar och rot - exklusive försäljningen av trä. Byte av planteringsjord. Återställande av en rotvänlig zon. Plantering av nytt träd. Eventuellt inrättande av luftnings- och bevattningssystem samt uppbindning. Återställande av ytbeläggningar och andra omgivande områden. Underhåll av trädet i 5 år, inkl. Uppbyggnadsbeskärning. Att ta fram en schablonkostnad baserad på dessa moment kräver en förenklad modell som i sin tur leder till ett klassiskt dilemma. Å ena sidan ska modellen spegla verkligheten på ett rimligt sätt - å andra sidan ska den inte kopplas exakt till vad som görs för att ersätta ett skadat eller nedtaget träd i det enskilda fallet då varje fall är unikt. Målsättningen är att ta fram en balanserad kostnad som grund för riktvärden i modellen. Det tål att betona att många faktorer påverkar den verkliga kostnaden för att plantera och sköta ersättningsträden under den inledande femårsperioden av trädens livslängd. Fem år är en rimlig tidsperiod att relatera till återanskaffningskostnaden då det normalt sett är en högre skötselnivå under denna period, framförallt avseende vattning. En beräkning av den generella kostnaden har utförts för att ta fram schablonkostnaden. Beräkningen är baserad på ett kalkylprogram för anläggning och skötsel av utemiljö (KP Kalkyl), samt en minienkät som skickats till medverkande kommuner (se förordet). 6.1 Kostnadsberäkning med kalkylprogram För att skapa en transparent grund för schablonkostnaden görs en kalkyl med hjälp av kalkylprogrammet KP Kalkyl. KP Kalkyl är ett kalkylsystem för markkalkylering som utvecklas av KP System AB i Växjö och används av många aktörer i branschen. I systemet tillhandhålls priser som uppdateras årligen baserat på priser från en mängd leverantörer i Sverige. Inga priser är neutrala, men användandet av kalkylsystemet ger en transparens och en kalkyl baserad på aktuella priser för 2013 då Alnarpsmodellen 1.0 skapades. KP Kalkyl version 2013.1 (1.0.1.16) har använts för att göra kalkylen, baserat på förutsättningar enligt tabell 2. Utgångspunkten är att ersätta befintliga träd där växtbädden till stora delar är kvar och inte behöver bytas ut. Det handlar alltså inte om nyplantering från grunden utan om ersättning av ett skadat träd som antas ha rimliga växtförhållanden.. Jämförelse görs mellan tre olika trädplaceringar. 24

Tabell 2. Sammanställning av kalkylförutsättningar. Kostnadspost Gata (ej skelettjord) Gata med skelettjord Naturmark/ Övrig mark Plantering Transport Borttagning av träd Stubbfräsning Återställning växtjord (Bredd x Längd x Djup) Schakt, borttransport och ny matjord Blandning skelettjord Trädstöd Återställning Lastbil Lastbil Lastbil Anläggare Anläggare Anläggare Lastbil Lastbil Lastbil Anläggare Anläggare Anläggare Stubbfräs Stubbfräs Stubbfräs 2m x 2m x 1m 2m x 2m x 1m 1,4m x 1,4m x 1m Traktorgrävare Traktorgrävare Traktorgrävare Lastbil Lastbil Lastbil Anläggare Anläggare Anläggare Utförs på plats Anläggare Anläggare Anläggare Omläggning plattor Omläggning plattor Avjämning yta Anläggare Anläggare Anläggare Etableringsskötsel Bevattning 20 ggr/år 20 ggr/år 10 ggr/år Beskärning 1 ggr/år 1 ggr/år 1 ggr/år Kompletterande uppbindning 1 ggr/år 1 ggr/år Med givna kalkylförutsättningar, data från KP-fakta och 25 % i påslag för omkostnader blir kostnaderna enligt sammanställning i bilaga 2. Beräkningen är gjord för tre trädplaceringar: träd i gata, träd i gata med skelettjord och träd i övrig mark. För alla trädplaceringar antas för kalkylen att det är okomplicerade normalsituationer med rimlig tillgänglighet och transportavstånd. Det antas även att det rör sig om ett eller ett fåtal träd och inga komplicerade konstruktioner. Återställning är i kalkylen avgränsad till läggning av fyra kvadratmeter plattor med ett enkelt bärlager. Principen är som tidigare att inte överskatta kostnader. I kalkylen för gatuträd är inte inräknat kostnader för t.ex. planteringslåda, markgaller, stamskydd eller trafikavstängning. Dessa delar är vanliga i stadsmiljö och utgångspunkten är att dessa återanvänds, vilket inte lär vara möjligt i alla fall. Ska planteringen kompletteras med dessa delar ökar kostnaderna med mellan 5 000-20 000 kronor (eller ännu mer) beroende på vilka delar och vilken kvalitet man 25

använder. Eftersom dessa kostnader inte tas upp innebär det att gjorda beräkningar i KP Kalkyl inte riskerar att överskatta kostnaderna. Med värdena från KP Kalkyl har en sammanställning gjorts med kostnader för ökande storlekar och uppdelning på de olika trädplaceringarna. Bedömningen av kostnaderna framgår av tabellen i bilaga 3 och är avsett att ge en grund för nedanstående ekvationer. Baserat på tabellen i bilaga 3 har figur 9 konstruerats. Trädstorlekarna har omräknats till tvärsnittsarea och det tre alternativen gata, skelett och övrig mark har lagts in. Kostnad för plantering och etablering (SEK) 120 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 60 000 kr 40 000 kr 20 000 kr - kr y = 85,199x + 21212 R² = 0,8917 y = 71,645x + 12915 R² = 0,8789 y = 74,748x + 22549 R² = 0,8798-200 400 600 800 1 000 1 200 Gata Skelett Park Linear (Gata) Linear (Skelett) Linear (Park) Trädets tvärsnittsarea en meter ovan mark (cm 2 ) Figur 9. Kostnad för plantering och etablering av olika trädstorlekar. 26

En ekvation har beräknats för vart och ett av alternativen som ger en förenklad bild av planterings- och etableringskostnaden. På detta sätt kan en kostnad för plantering och etablering beräknas baserat på det skadade trädets tvärsnittsarea, vilket är samma princip som vid beräkning av trädets värde. Ekvationerna har formen y = k l + m, där y = återanskaffningskostnaden i kronor. k = kostnaden i kronor per cm 2 för plantering och etablering. l = det skadade trädets tvärsnittsarea i cm 2. m = grundkostnaden i kronor då tvärsnittsarean = 0. Då skillnaden mellan träd i gata med och utan skelettjord var så liten har dessa två typer av planteringar slagits samman till ett alternativ, gata. Enligt principen att inte övervärdera väljer vi att avrunda ekvationerna neråt till jämna belopp. Kostnaden (k) i kronor per cm 2 sätts till samma belopp för både övrig mark och gata. Med stöd i figur 9 fastställs således följande två ekvationer för beräkning av planterings- och etableringskostnad: Gata = 70 Area + 20 000 (dock max 85 000 kronor) Övrig mark = 70 Area + 10 000 (dock max 75 000 kronor) En övre gräns sätts då ersättningen annars blir orimligt stor vid mycket stora storlekar. De priser som beräknats med hjälp av denna formel ligger även i linje med de resultat som erhållits i den mindre undersökning som genomfördes bland ett urval kommuner. 27

6.2 Slutsats gällande planterings- och skötselkostnader under fem år När det gäller att beräkna kostnader för att ersätta ett skadat träd är det många faktorer som påverkar kostnaden: Antalet träd som ska planteras eller skötas påverkar kostnaden att hantera enbart ett träd är dyrare. Den använda konstruktionen för stadsträden påverkar storlek på planteringsgrop, antal lager i konstruktionen, bärighet och ev. beläggning. Udda och svåra placeringar kan radikalt påverka framförallt anläggningskostnad och transport till platsen. Listan på speciella förutsättningar kan göras lång och slutsatsen är att det inte är rimligt att skapa en modell som räknar fram en exakt kostnad för plantering och skötsel av ersättningsträd. I avsnitt 6.1 har kalkylförutsättningarna beskrivits och kostnaderna för en tänkbar normalsituation har beräknats. Genom en jämförelse mellan kommunenkäten och den beräknade kostnaden kan konstateras att överensstämmelsen är rimlig. I beräkningen görs ingen skillnad mellan träd i gatumiljö med respektive utan skelettjord eftersom utgångspunkten är att endast jorden närmast träden byts. Denna jord är normalt sett planteringsjord för båda fallen. Baserat på den analys som har presenterats är resultatet att det kopplat till modellen finns två olika ekvationer för träd i gata respektive träd i övrig mark. Vid användandet av denna modell för beräkning av återanskaffningskostnaden används en av dessa två ekvationer för beräkning av planterings- och etableringsskötsel. Denna modell syftar till att ge en kostnadsbild som inte övervärderar de verkliga kostnaderna. Vid mycket speciella förutsättningar kan man överväga att göra avsteg då det är uppenbart att den verkliga kostnaden kommer att avvika mycket från schablonkostnaden. I sådana undantagsfall bör ett underlag lämnas till kunniga entreprenörer för prisförfrågan. Dessa belopp bör uppdateras vart tionde år. Användningen under 10-årsperioden baseras på uppräkning enligt Byggindex E84 (Litt 111). 28

7 Skade- och vitalitetsregleringen 7.1 Befintliga skador och vitalitetsminskning Då träd kan ha olika typer av skador, och även nedsatt vitalitet, ska trädets värde reduceras beroende på dessa skador. Grundidén är att ett träd utan skador och med högsta vitalitet ska behålla sitt värde, och därmed ska basvärdet multipliceras med 1, medan ett dött träd ska ha ett värde av 0 kr, genom att trädets basvärde multipliceras med 0. Varje steg i poängskalan motsvarar 6,25 %, vilket betyder att om exempelvis stammen har en mindre skada och därför värderas till 3 istället för 4 kommer detta att resultera i att trädets värde skrivs ned med 6,25 %, jämfört med om det värderats till 4. Utgångspunkten för skade- och vitalitetsbedömningen är den standard för bedömning som tagits fram på SLU i Alnarp (Östberg, 2015). Kriterierna är desamma, men skalan har anpassats för att poängsystemet ska vara logiskt. Det betyder att skalan är omvänd i jämförelse med standarden så att i denna modell är 4 bästa poäng och 0 sämsta poäng (tabell 3). Tabell 3. Skade- och vitalitetsregleringen. Skade- och vitalitetsparametrar Rötter, rothals och stambas (poäng 0-4) Stam (poäng 0-4) Krona (poäng 0-4) Vitalitet (poäng 0-4) (Summa av poäng)/16 = Värde mellan 0-1 Då ett skadat träd ska värderas görs en beräkning av trädets skador och/eller reducerad vitalitet före och efter skadetillfället. Skillnaden mellan dessa två används sedan för beräkningen av återanskaffningskostnaden. 29

7.1.1 Trädets rötter, rothals och stambas Rötter, rothals och stambas värderas som en egen enhet och ska vid värderingen inte relateras till trädets eventuella andra skador eller vitalitetsnedsättningar. Rötter, rothals och stambas går upp till och med övergången till stammen. Förklaring Poäng Inga anmärkningsvärda skador finns. 4 Det finns skador på rotsystemet eller 3 rothalsen, exempelvis från gräsklippare eller genom markkompaktering. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av rothalsens omkrets eller markytan under trädets krona. Det finns måttliga skador på rotsystemet 2 eller rothalsen, exempelvis från gräsklippare eller genom markkompaktering. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av rothalsens omkrets eller markytan under trädets krona. Det finns svåra skador på rotsystemet eller 1 rothalsen, exempelvis från grävning eller genom markkompaktering. Skadorna omfattar mer än 25 % av rothalsens omkrets eller markytan under trädets krona. Trädet är dött eller i princip dött. 0 30

7.1.2 Trädets stam Stammen värderas som en egen enhet och ska vid värderingen inte relateras till trädets eventuella andra skador eller vitalitetsnedsättningar. Stammen går från stambasen upp till basen av den första grenen tillhörande kronan. Förklaring Poäng Illustration Inga anmärkningsvärda skador finns. 4 Mindre skador. Storleksmässigt ej överstigande 3 10 % av stammens omkrets. Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre 2 rötangrepp. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av stammens omkrets. Rötskador, större barkbitar som har lossnat. 1 Skadorna omfattar mer än 25 %av stammens omkrets. Trädet är dött eller i princip dött. 0 31

7.1.3 Trädets krona Kronan värderas som en egen enhet och ska vid värderingen inte relateras till trädets eventuella andra skador eller vitalitetsnedsättningar. Kronan går från basen av den första grenen tillhörande kronan upp till kronans toppskott. Förklaring Poäng Illustration Inga anmärkningsvärda skador finns. 4 Mindre skador. Storleksmässigt ej 3 överstigande 10 % av kronan. Begränsade skador, mindre ihåligheter, 2 mindre rötangrepp, mindre toppröta, skadat eller dött toppskott. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av kronan. Större skador. Skadorna omfattar mer än 25 1 % Trädet är dött eller i princip dött. 0 32

7.1.4 Vitalitet Vitalitet värderas som en egen enhet och ska vid värderingen inte relateras till trädets eventuella skador. Anledningen till att vitaliteten är en egen parameter är att ett träd med skador fortfarande kan ha en hög vitalitet, vilket även bör speglas då skaderegleringen görs. Detsamma gäller för ett träd utan skador, men som har en nedsatt vitalitet. Definitionerna av vitalitetsparametrar, samt inspirationen för illustrationerna, är hämtade från Roloff (2001), och finns även återgivna i Östberg (2015). Vitalitetsbedömningen ska alltid anpassas till respektive art. Illustrationerna nedan visar de olika vitalitetsklasserna för en bok (Fagus sylvatica), och ska endast ses som ett exempel. Förklaring Poäng Illustrationer Trädet kan ha skador, men tillväxten och övervallningen är ändå god. Tät krona med god skottillväxt. Kronans ljusgenomsläpplighet: 0-10% 4 Något begränsad tillväxt. Vitalitet 1-träd kan tidvis vara i denna vitalitetsnivå på grund av bland annat torka. Kronans ljusgenomsläpplighet: 11-25% 3 Trädet har en dålig vitalitet med mycket begränsad chans till återhämtning utan genomgripande insatser. Kronans ljusgenomsläpplighet: 26-60% 2 Trädet är i mycket dåligt skick. Kronans ljusgenomsläpplighet: 61-99% 1 Trädet är dött eller i princip dött. 0 33

7.2 Skadereglering på träd Då ett träd har skadats måste en skadereglering göras för att på så sätt beräkna hur stor del av trädets beräknade värde (återställningskostnad) som har förbrukats. För att möjliggöra en snabb, men korrekt, skadereglering baseras Alnarpsmodellens skadereglering på Kochs metod (Bulíř 2009). Kochs metod bygger på att skadan värderas genom dess utbredning i procent för trädets kronvolym, stamomkrets respektive rotsystems utbredning enligt tabellen nedan (Tabell 4). Tabell 4. Skaderegleringsmodell där trädets kronvolym, stamomkrets och rotsystemets utbredning bedöms. Procentuell skada på trädets kronvolym, stamomkrets eller rotsystemets utbredning Procentuell värdeminskning 1-20 % motsvarande procentuell värdeminskning 21-25 % 25 % 26-30 % 35 % 31-35 % 50 % 36-40 % 70 % 41-45 % 90 % 46-50 % 1 95 % 1 > 50 % 100 % 1 Då detta intervall saknades i Kochs metod (Bulíř 2009) har ett tillägg gjorts i tabellen. 34

7.3 Trädens övriga värden Många modeller för ekonomisk värdering av träd använder sig av så kallade mjuka värden, vilket kan vara allt ifrån estetik, arkitektur, blomning, doft och bark, för att på så sätt öka eller minska trädens värde beroende på hur de påverkar den kringliggande miljön. Dessa värden är självklart viktiga att ta i beaktande då en förvaltning exempelvis väljer vilka träd som ska sparas i ett exploateringssammanhang, men de är svåra att motivera som grund för värdeberäkning i domstolssammanhang. De mjuka parametrarna innehåller av naturliga skäl en mer subjektiv värdering som är svår att precisera och resultatet blir mycket beroende av den person som gör värderingen. De mjuka värdena fungerar i praktiken som en kompletterande bedömning och är inte del av den kostnad som är förknippad med att ersätta trädet. Detta är huvudargumentet som gör att vi valt att inte hantera mjuka värden i modellen, just för att minska svårpreciserade bedömningar och öka säkerheten i modellen. Att modellen istället till stor del bygger på det basvärde som räknas ut genom formeln inköpskostnad av trädet + planteringskostnad + skötselkostnad, styrker modellens trovärdighet då trädets värde i mindre utsträckning är beroende av subjektiva värderingar, som kan bero på värderingspersonens egna uppfattningar om vad som är estetiskt tilltalande eller inte. Det finns en viktig poäng med att ha med de funktionella, biologiska, estetiska/sociala och kulturella värdena, nämligen att domstolarna använder dessa för att motivera att ett skadestånd ska utbetalas. Dessa aspekter är inget som används för att höja värdet på trädet, utan snarare för att ytterligare motivera att trädet ska ersättas på ett annat sätt än t.ex. produktionsskog, som endast ersätts med det jämförelsevis låga virkesvärdet. Vi råder därför personer som bedömer trädens ekonomiska värde att dokumentera dessa värden trots att dessa inte ger någon värdeökning i modellen. De estetiska värdena används istället i argumentationen för att ytterligare styrka det värde som beräknats. Nedan utvecklar vi kort beskrivningen av de funktionella, kulturella, biologiska och estetiska värdena. 7.3.1 Trädens placering och funktion I Alnarpsmodellen görs ingen justering av trädets återanskaffningskostnad baserat på dess placering eller funktion. Modellen räknar istället enbart ut hur mycket det skulle kosta att återplantera trädet på samma plats som det stod. Det kan ändå vara värdefullt att notera de funktionella värdena som trädet har på den specifika platsen för att kunna ge ytterligare motivering till att återanskaffningskostnaden ska utdömas. Exempel på trädets funktionella värden är: Biologiska värden. Del av allé. Estetiska värden. Insynsskydd. Kulturhistoriska värden. Partikelfiltrering. Vindskydd. 35

7.3.2 Trädens kulturella värden De kulturella värdena är något som omnämns i olika domslut och det är således viktigt att notera dessa, och dra nytta av dem vid eventuella förhandlingar i rätten. Kulturella värden handlar t.ex. om historiska träd i olika miljöer såsom på kyrkogårdar och i parker, betydelsefulla alléer, träd planterade för/av symbolbärande personer. Exempel på kulturhistoriska värden att ta med i den ekonomiska rapporten är om trädet: är del av en allé. står i en trädkrans. är ett vårdträd ursprungligen var del av en historisk anläggning. är av en speciell art, sort eller klon. 7.3.3 Trädens biologiska värden Träd kan ha stora biologiska värden som bör noteras. Precis som för de övriga värdena ingår inte dessa i Alnarpsmodellens bedömning av trädets återanskaffningskostnad. Däremot bör även de biologiska värdena registreras och användas som motivering för återanskaffningskostnaden. Några av de parametrar som bör registreras är: Barklös stamved. Ettårig vedsvamp. Flerårig ticka. Fågelbo. Grova döda grenar. Hålträd. Mulm. Rötad ved. Savflöde. 7.3.4 Trädens estetiska värden Många träd i urbana miljöer har olika estetiska kvaliteter som bör noteras vid en ekonomisk värdering. Några av dessa kvaliteter är: Blommor. Doft. Fantasieggande form. Mäktigt träd. Speciell bark. Speciell frukt. Speciella löv. Spännande växtsätt. Vacker siluett. 36

8 Förtydliganden gällande modellen Modellen är gjord för att fungera som en beräkning av återanskaffningskostnaden för träd, i princip oberoende av deras placering, men med viss hänsyn till etableringskostnaden för den specifika platsen. Det finns dock vissa aspekter som kan behöva utvecklas ytterligare. 8.1 Etablering av stora träd Inom ekonomisk värdering av träd ifrågasätts många gånger möjligheten att flytta och etablera stora träd. En vanlig myt är att det endast är små träd som går att plantera, vilket troligen kommer ifrån att gemene man endast är van vid att plantera mindre träd i privatträdgårdar eller små granplantor vid skogsplantering. Genom god förberedelse, bra markförhållande och korrekt etableringsskötsel (där bland annat bevattning, beskärning och ogräsrensning ingår) går det att flytta i princip hur stora träd som helst. För bildmaterial, se bilaga 4. 8.2 Ändring av utgångsvärdet Det har förts diskussioner om vilken storlek som ska användas för värderingen då vissa förvaltningar använder sig av andra storlekar än de som modellerna baserar sig på. Detta resonemang är inte aktuellt med hänsyn till hur modellen är utformad, eftersom den inte syftar på vilken storlek som planteras i förvaltningen utan på en fast storlek, 12-14, som grund för beräkning av trädets värde. Anledningarna för detta är beskrivna i kapitel 5. Om en förvaltning ändrar denna utgångsstorlek kommer även slutvärdet att förändras i olika utsträckning beroende på vilken storlek som väljs. Ett exempel på detta är att värdet på en lind (Tilia x europaea) med stamomfång 100 cm på en meters stamhöjd kan variera från 100 000 kr upp till 200 000 kr, baserat på plantskolornas pris på olika storlekar. Genom att ändra utgångsstorlek avviker man från Alnarpsmodellen eftersom värdet förändras och det blir därför inte jämförbart med andra som använder modellen. 8.3 Avdrag för eventuella rabatter Modellen kräver en inköpskostnad som grund för beräkning av återanskaffningskostnaden. I en del rättsfall har förvaltningarnas rabatter diskuterats, och om dessa bör påverka trädens beräknade värde. Tanken är då att det beräknade inköpsvärdet, eller slutvärdet, ska reduceras i och med förvaltningarnas rabatter från plantskolorna. Denna reduktion kan inte göras i denna modell då det bland annat skulle betyda att en förvaltning som är bra på att förhandla med plantskolorna därmed förhandlar ner värdet på sina träd. Frågan om rabatter är trots detta viktig, och nedan följer ett lite längre resonemang kring frågan. I början av arbetet med modellen föreslogs att trädens värde skulle baseras på inköpspriser av träd med storlek 20-25, vilket enligt de deltagande förvaltningarna är den vanligast förekommande storleken vid planteringar i stadsmiljö. Då vi istället har valt den minsta, och billigaste, storleken 12-14 ger detta en prisreduktion jämfört med storleken 20-25, och en jämförelse mellan olika arter visar att det skiljer mellan 10 och 20 %. Detta kan betraktas som en skillnad motsvarande en rabatt. Det är inte den enda anledning till att ingen justering görs för de eventuella rabatter som förvaltningarna har. Andra anledningarna är att priserna inte blir jämförbara mellan städerna då olika städer med olika rabatter får olika slutpris, vilka i sin tur inte blir jämförbara mellan städerna eller mellan de eventuella domar som detta leder till. En annan anledning är att skadeståndsvärdet inte ska vara baserat på den specifika staden, utan ska vara en form av marknadsvärde, vilket vi valt att låta representeras av priset i plantskolornas kataloger. Slutsatsen är att eventuella rabatter inte ska tas med i beräkningen av trädets värde. 37

8.4 Trädvärdering och fastigheters taxeringsvärden Återanskaffningskostnaden är beräknad på den kostnad som är förknippad med att återställa den skada som uppkommit i och med att trädet har skadats eller tagits bort. Detta gör att återanskaffningskostnaden på trädet är oberoende av fastighetens värde. Principen för modellens användning är att ersättningen ska baseras på vad det kostar att ersätta ett skadat träd. Det bör emellertid påpekas att enligt Högsta domstolen (Mål nummer B19-13) kan ett förändrat fastighetsvärde användas om det inte finns likvärdiga träd som kan ersätta de skadade/nedtagna. Då Alnarpsmodellen grundar sig i just uträknandet av återställningskostnaden för likvärdiga träd bör ett förändrat, eller oförändrat, fastighetsvärde inte påverka värderingen. 8.5 Värdering av ett större antal träd Om ett större antal stora träd har skadats samtidigt kommer det sammanlagda värdet att uppgå till relativt stora värden då det kostar mycket att återställa de skador som uppkommit, och för att återställningen av alla träd ska göras samtidigt. Detta ska emellertid inte påverka värderingen då beräkningen av återställningskostnaden inte är förknippad med det antal träd som tagits ned. Det som ska beräknas är den totala kostnaden för återplantering av varje träd. Om det exempelvis kostar 100 000 kr att återställa skadan då ett träd har tagits ned kommer kostnaden för fem träd vara 500 000 kr och för tio träd vara 1 000 000 kr. Det finns i detta sammanhang inget som befogar att återanskaffningskostnaden skulle minska bara för att ett större antal träd har tagits ned, då kostnaderna för återställning fortfarande är desamma enligt modellen. En aspekt som spelar viss roll för den verkliga kostnaden är att plantering av många träd samtidigt bör innebära effektiviseringsvinster. Kostnader per träd för exempelvis etablering, startkostnader för maskiner och transport bör minska ju fler träd som planteras. Med hänsyn till att det handlar om en standardiserad modell som ska vara enkel att hantera är detta inte rimligt att bygga in. Modellen har som princip att inte övervärdera och i mycket speciella fall måste alltid hänsyn tas till aktuella förutsättningar vid beslut om eventuell reducering av det totala skadeståndet. 38

8.6 Värdering av träd som redan tagits ned Då de nedsågade träden redan har forslats bort blir skadeberäkningen betydligt svårare då de delar som ska granskas inte finns på platsen. Det finns då ett antal metoder som det går att använda sig av för att göra en så god uppskattning av trädens vitalitet innan nedtagningen som möjligt. En granskning kan göras på ett urval träd som står i närheten av det nedtagna trädet för att på så sätt uppskatta om det nedtagna trädet haft skador eller vitalitetsnedsättning. Det går att använda flygfotografier för att se om det nedtagna trädet haft synliga tecken på vitalitetsnedsättning, exempelvis genom tidiga höstfärger. Det går vid flygfoton även att tydligt se om träden varit döda redan vid nedtagningen. Genom att granska stubbarna går det att se huruvida träden var angripna av röta, samt om träden varit döda då barken i så fall lätt lossnar från stammen/stubben. Stamomkretsen på en meters höjd kan beräknas utifrån skillnaden mellan stambas och stamdiameter på 1 meters höjd på träd av liknande art som finns i närheten. Finns inga träd att tillgå i närheten av det nedtagna trädet kan träd av liknande art på annan plats användas. 8.7 Justering av trädets ålder I en del modeller för beräkning av trädens värde finns trädets beräknade ålder med som en parameter. Denna parameter är avsedd att spegla en naturlig utveckling där ett träd som endast har några få år kvar får ett sänkt värde, medan ett träd som har lång tid kvar kommer att behålla sitt värde eller till och med får ett högre ekonomiskt värde. Problemet med dessa modeller är att det finns för stora skillnader mellan olika trädindividers livslängd för att det ska kunna vara relevant, i extrema fall kan det skilja över 100 år mellan olika individer av samma art. Om medianen istället hade använts för en beräknad maximalålder hade 50 % av träden blivit äldre än denna fastslagna median, vilket hade resulterat i att de ansetts som värdelösa. Om maxåldern används betyder det att det äldsta exemplaret används, vilket för exempelvis tall kan vara upp mot 700 år och modellen blir därmed i princip verkningslös. Trädets ålder är således ett dåligt sätt att få in någon typ av ekonomisk avskrivning. Att följa sättet att se på andra objekts värdeminskning, exempelvis bilar eller andra föremål, bara för att domstolarna är vana vid detta är inget hållbart argument. Trädens ålder har självklart en betydelse, men detta kommer istället att slå igenom i de skade- och vitalitetsparametrar som finns med i modellen. När ett träd går mot slutet av sin livslängd bör det ha skador, eller i alla fall minskad vitalitet, vilket sänker dess värde. Av denna anledning finns ingen beräkning av trädets ålder med i modellen. 8.8 Avrundning av stamomkretsen till närmsta 5-tal Vid användandet av Alnarpsmodellen är det viktigt att mätningen av stamomkretsen avrundas till närmsta 5-tal. Exempelvis ska 94 avrundas till 90 och 97 avrundas till 95. Anledningen till denna avrundning är att det inte ska finnas någon risk att trädets tvärsnittsarea har övervärderats, utan snarare att den undervärderas något. 8.9 När är modellen mindre lämplig att använda Utgångspunkten för utformningen av trädvärderingsmodellen är att den ska vara lämplig att använda i nästan alla tänkbara situationer som rör ersättningsfrågor. Den ska också ge lika bedömning oberoende 39

av den person som gör bedömningen och enkelheten i modellen underlättar detta. Problem som kan göra den mindre lämplig är situationer då det egentligen inte går att ersätta träden ifråga. Några situationer som kan pekas ut som mindre lämpliga att använda modellen till: Historiskt värdefulla träd med stort symbolvärde och hög ålder. Speciellt formklippta och beskurna träd i grupp, allé eller arkad. Stora bestånd som t.ex. produktionsskog. Träd med stora naturvärden. Biologiskt värdefulla träd. Anledningen till att modellen är mindre lämplig att använda i dessa fall är att den beräknade återanskaffningskostnaden inte kommer att kunna kompensera trädets övriga värden. Den beräknade återanskaffningskostnaden kan därför anses gravt undervärdera trädets värden. 40

9 Slutsats Modellens styrka är dess enkelhet, både när det gäller direkt koppling mot värdeutvecklingen i plantskolorna och genom dess lätthet att uppdatera baserat på prisutvecklingen i plantskolorna. Valet att inte ta med några mjuka värden, exempelvis estetiska, kulturella eller biologiska värden i den ekonomiska värderingen av återanskaffningskostnaden, kan tyckas märkligt då dessa värden har en stor betydelse. Dessa utnyttjas istället i argumentationen för att ersättning enligt modellen är nödvändig. Att avstå från de mjuka värdena i modellen har däremot gjort att den inte riskerar att kritiseras för att tillskriva träden ekonomiska värden som inte är mätbara. Vidare har detta beslut gjort att modellen är enkel att använda och ger mycket lika värden oberoende av värderingspersonen, vilket är två av de viktigaste egenskaperna en värderingsmodell måste ha. 41

10 Referenser Bruns (2011) Bruns plant nursery catalog. Tyskland Bulíř, P. 2009. Testing of Koch method applied for evaluation of ornamental trees in the Czech Republic, Hortscience 5(36):154-161. CAVAT (2010) CAVAT - Full Method User Guide. The London Tree Officers Association. http://www.ltoa.org.uk/documents/resource-home/cat_view/98-capital-asset-value-for-amenitytrees-cavat. CTLA (2000) Council of Tree & Landscape Appraisers: Guide for Plant Appraisal (9th ed.). International Society of Arboriculture, Champaign, IL Fria eller Fälla (2015). Fria eller Fälla - En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer. LorenzVonEhren (2012) Lorenz von Ehren nursery. Lorenz von Ehren. http://lve-baumschule.de/en. Naturvårdsverket (2009). Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Åtkommen från: http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/undersokn_ typ/landskap/skyddsvarda_trad.pdf. Östberg, Johan (2015). Standard för trädinventering i urban miljö. Alnarp: Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur trädgård växtproduktionsvetenskap; 2015:14 Östberg, J. & Sjögren, J. 2015. The Linear Index of Trees Appraisal model (LITA) for economic valuation of large urban trees in Sweden. Arboriculture & Urban Forestry (Accepterad för publikation). Randrup TB (2005) Development of a Danish model for plant appraisal. Journal of Arboriculture 31 (3):114-123 Roloff A. (2001) Baumkronen. Verständnis und praktische Bedeutung eines komplexen Naturphänomens (Tree crowns: insight and practical meaning of a complex natural phenomenon). Verlag Eugen Ulmer, Stuttgart, (Tyskland). Sjöman H, Östberg J, Bühler O (2012) Diversity and distribution of the urban tree population in ten major Nordic cities. Urban For Urban Green 11 (1):31-39 Splendor Plant (2012) Splendor plantskolekatalog. Stjernberg P (2011) Vad avgör ett träds värde? Digitalt via: http://www.tradforeningen.org/images/stories/vaerde/trdvrde_stjernberg.pdf 42

Bilaga 1. Formulär för värdering av träd, fram och baksida OBS! I formuläret har vi valt att avrunda π (pi) till 3,14. Om ökad noggrannhet önskas kan fler decimaler användas. 43

44

Bilaga 2. Redovisning KP-kalkyl Rapport från programmet KP-kalkyl som visar uträkningen för olika arbetsmoment, inklusive påslag. 45

Bilaga 3. Sammanställning planterings- och etableringskostnader Kostnad för plantering och etableringsskötsel för olika trädstorlekar och ståndorter (kr) Kostnad 12-14 20-25 25-30 35-40 40-45 45-50 50-60 60-70 70-80 80-90 90-100 100-120 Plantering Transport 500 500 500 1 500 1 500 1 500 15 000 15 000 15 000 30 000 30 000 30 000 Borttagning skadat träd 1 000 1 000 1 000 1 500 1 500 1 500 2 000 2 000 2 000 5 000 5 000 5 000 Stubbfräsning/brytning 1 000 1 000 1 000 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 2 500 2 500 2 500 Återställning växtjord gata 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Återställning växtjord övrig mark 1 000 1 000 1 000 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 2 000 2 000 2 000 2 000 Skelettjord 8 000 8 000 8 000 Plantering 1 000 1 000 1 000 1 000 2 000 2 000 2 000 2 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Stor lastare/kranbil lossning/lyft 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 5 000 5 000 5 000 10 000 10 000 10 000 Förankring, t.ex. jordankare mm. 1 500 1 500 2 000 2 000 2 000 2 000 Uppbindning 500 1 000 1 000 1 500 1 500 1 500 Bevattnings- och luftningslösning 500 500 500 500 500 500 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Återställning markyta gata 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Återställning markyta övrig mark 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa Plantering gata 11 500 12 000 12 000 14 500 15 500 15 500 37 000 37 000 40 500 64 500 64 500 64 500 Summa Plantering skelett 11 500 12 000 12 000 14 500 15 500 15 500 37 000 37 000 40 500 72 500 72 500 72 500 Summa Plantering övrig mark 7 500 8 000 8 000 11 000 12 000 12 000 31 500 31 500 33 500 57 500 57 500 57 500 Etableringsskötsel Bevattning gata 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 3 000 Bevattning park 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 2 000 Uppbyggnadsbeskärning 200 200 200 200 200 200 200 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 200 200 200 200 200 Kompletteringsuppbindning 200 200 200 200 200 200 Summa Etablering gata 2 400 2 400 2 400 2 400 2 400 2 400 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 Summa Etablering skelett 2 400 2 400 2 400 2 400 2 400 2 400 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 Summa Etablering övrig mark 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 2 200 2 200 2 200 2 200 2 200 2 200 5 års Etablering gata 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000 5 års Etablering skelett 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000 5 års Etablering övrig mark 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 11 000 11 000 11 000 11 000 11 000 11 000 Totalkostnad inkl skötsel 5 år 12-14 20-25 25-30 35-40 40-45 45-50 50-60 60-70 70-80 80-90 90-100 100-120 Summa gata 23 500 24 000 24 000 26 500 27 500 27 500 53 000 53 000 56 500 80 500 80 500 80 500 Summa skelett 23 500 24 000 24 000 26 500 27 500 27 500 53 000 53 000 56 500 88 500 88 500 88 500 Summa övrig mark 13 500 14 000 14 000 17 000 18 000 18 000 42 500 42 500 44 500 68 500 68 500 68 500 Diff Gata - övrig mark Diff Skelett -Gata 10 000-10 000-10 000-9 500-9 500-9 500-10 500-10 500-12 000-12 000 8 000 12 000 8 000 12 000 8 000 46

Bilaga 4. Ersättning av stora träd Inom ekonomisk värdering av träd ifrågasätts många gånger möjligheten att flytta och återetablera stora träd. En vanlig myt är att det endast är små träd som går att plantera. Genom goda förberedelser, bra markförhållanden och korrekt etableringsskötsel (där bland annat bevattning, beskärning och ogräsrensning ingår) går det att flytta i princip hur stora träd som helst. Figurerna nedan (Figur 1-6) visar stora träd som har flyttats eller håller på att flyttas i både Tyskland, USA och Sverige. Nedan syns en tall på mellan 10-12 meter som flyttas (Figur 1). Figur 1. Flytt av en stor tall (Pinus sylvestris). Bilden är tagen från: http://www.kiekebergmuseum.de/so-ist-es-bei-uns/ausstellungen/einen-alten-baum-verpflanzt-man-doch.html 47

Ett annat exempel är figur 2 som visar en stor ek som flyttades 1991 och som när bilden togs 2015 var i god kondition. Trädet, inklusive rotklumpen, vägde vid flytten 85 ton och trädet flyttades runt 20 km. Figur 2. En ek (Quercus sp.) på Disneyworld i Florida som flyttades 20 km år 1991. Trädet är i god kondition och fick inga skador av flytten. 48

Exempel nummer tre är en stor lönn (Acer platanoides) som flyttades i Stockholm i samband med byggnationen av Norra länken. Figur 3. Lönnen på bilden flyttades i samband med byggandet av Norra länken i Stockholm. Trädet är i dag vid god vitalitet och klarade därmed flytten bra. 49

Nedan visas en ek med en stamomkrets på mellan 60-70 cm som planteras på Moa Martinssons plats i Stockholm (Figur 4) Figur 4. En ek (Quercus robur) med en stamomkretsstorlek på 60-70 cm. Trädet på bilden är uppbundet för att minska risk för skador på grenar och krona under transport. 50

En pil med stamomkrets 100-110 som planteras på Norr Mälarstrand i Stockholm 2011 (Figur 5). Figur 5. Planteringen av en pil med stamomkrets 100-110. 51

Figur 6. Samma pil efter att planteringen genomförts. 52